Koppla på hjärnan! En studie kring hur Educational Kinesiology och Brain Gym används i arbetet med barn och deras lärande

LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 poäng

Koppla på hjärnan!

En studie kring hur Educational Kinesiology och

Brain Gym används i arbetet med barn och deras

lärande.

A study about Educational Kinesiology and Brain Gym and how it

is used with students in learning situations.

Haidi Kingo Thun

Lärarutbildning 210 poäng Examinator: Sara Berglund Barn och Ungdomsvetenskap Handledare: Gitte Malm Vårterminen 2010

3

Abstract

Haidi Thun (2010). Koppla på hjärnan! En studie kring hur Educational Kinesiology och Brain Gym används i arbetet med barn och deras lärande. Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med mitt arbete har varit att ta del av fyra pedagogers erfarenheter av att arbeta med Educational Kinesiology och Brain Gym med elever i åldrarna 6-12 år. Jag har genom min empiri försökt närma mig en förståelse för Educational Kinesiology och Brain Gyms fördelar alternativt nackdelar. Metoder jag använt har varit i form av intervju, observation, elevstudier och enkät. Educational Kinesiology och Brain Gym bygger på att genom enkla övningar kunna stimulera höger och vänster hjärnhalva att samarbeta, lösa upp eventuell hjärnstress och blockeringar som kan sätta stopp för en människas optimala utveckling och kunskaps-inhämtning. Jag har fokuserat på metodens inverkan i samband med elevers läs- och skrivinlärning men även fått en inblick i några av metodens övriga konsekvenser. Parallellt med min undersökning har jag testat några utvalda övningar på egna elever och VFT-elever under fyra veckors tid för att se vilken respons jag skulle få. Jag har överlag mött en positiv syn på metoden men insett att det också finns en viss skepsis kring dess effekter. Vad gäller forskning är det ett komplicerat område att göra mätbara resultat på. I slutändan handlar det i grunden om att se till hela individen ur ett holistiskt perspektiv och hitta nya verktyg för pedagoger att använda i mötet med sina elever.

Nyckelord: Educational Kinesiology, Brain Gymövningar, dominansprofiler, inlärning, stress, höger och vänster hjärnhalva, holistiskt perspektiv.

5

Förord

Jag är tacksam att jag parallellt med mitt heltidsarbete som lärare har kunnat möjliggöra denna undersökning. Tack till min arbetsgivare som gett mig ledigt för studier och skrivandet. Tack till alla elever och elevers föräldrar som visat intresse för mitt arbete. Jag vill tacka min handledare för alla goda råd och ett välfungerande samarbete. Inte minst förtjänar min familj ett stort tack för det stöd och den förståelse de visat mig under detta halvår. Det har blivit många timmars arbete vid sidan av allt annat. Denna undersökning har visat sig vara början på något nytt och spännande. Ett frö har planterats, nu blir min uppgift att få det att växa…

6

Innehållsförteckning

2 Syfte och frågeställningar...11  

2.1 Syfte...12  

2.2 Frågeställningar ...12  

3 Teoribakgrund ...12  

3.1 Kinesiology...13  

3.2 Educational Kinesiology och Dennison’s teorier om inlärning ...14  

3.2.1 Brain Gym ...14  

3.3 Carla Hannaford ...15  

3.4 Susanne Wolmesjö ...16  

3.5 Andra teoretikers syn på rörelse och motorik...17  

3.6 En amerikansk studie kring Brain Gym ...17  

3.7 Skepsis kring Brain Gym...17  

3.8 Hjärnan och dess funktioner i relation till inlärning...18  

3.8.1 Stressens inverkan på barns inlärning ...19  

4 Metod...20   4.1 Urvalsgrupp ...21   4.1.1 Pedagoger ...21   4.1.2 Elever...21   4.2 Metodval...22   4.2.1 Pedagogerna ...22   4.2.2 Eleverna...23   4.3 Observationer ...23   4.3.1 Pedagoger ...24   4.4 Genomförande ...24   4.4.1 Pedagoger ...24   4.4.2 Elever...24   4.5 Forskningsetiska överväganden...25   5 Resultat ...25  

5.1 Introduktion av de pedagoger som deltagit i min studie ...26  

5.2 Pedagogernas erfarenheter...27    

7

5.3 Fördelar och nackdelar ...32  

5.4 Elevers upplevelse av Kinesiology och Brain Gym ...35  

5.4.1 Studien med egna elever...35  

5.4.2 Studien med VFT- eleverna...38  

5.4.3 Sammanfattning av båda studierna...39  

6 Sammanfattning och diskussion ...40  

6.1 Studien...41  

6.2 Hur ser framtiden ut för Educational Kinesiology och Brain Gym?...43  

Referenser...44   Bilagor

1 Introduktion

1.1 Inledning

I mitt uppdrag som pedagog finns en önskan att ge de barn jag arbetar med så bra förutsättningar det går för att deras skolgång ska bli så lyckad som möjligt. En uppgift som är både komplex, utmanande och i ständig förändring. Jag finner det mycket viktigt att vi ser barnet ur en holistisk vinkel och med holistisk menar jag hur barnet mår både fysisk som psykisk. Detta är områden som går hand i hand, då vi inte kan utesluta det ena framför det andra. Sättet varpå vi pedagoger förmår att bemöta barnen i skolan för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt anser jag är a och o i allt vi gör.

Barn har mer än någonsin behov av att växa upp i en trygg omgivning där de blir sedda och bekräftade och där vi bygger upp deras självkänsla och hjälper dem att lyckas i sina uppdrag. Det handlar bland annat om att ge dem verktyg för att kunna ta hand om sig själv och lyckas i livet både kunskapsmässigt och socialt. Vi lever i en allt mer stressad och kravfylld värld där prestationer och kunskap är viktiga beståndsdelar och jag har funnit att en del barn idag bär mycket stress, krav och prestationsångest inom sig. När det handlar om barns kunskapshämtning är det många faktorer som spelar in för att den ska kunna ske på ett optimalt sätt. Faktorer som ibland är odefinierbara, men dock har stor betydelse och inverkan. I min uppsats har jag valt att titta närmare på ett område som jag har funnit intressant som kallas för Educational Kinesiology.

Educational Kinesiology, eller Edu-K som är den benämning som jag framförallt använder här i min uppsats, bygger på enkla övningar (se bilaga 5) som barn (och vuxna) optimalt sett kan utföra under några minuter varje dag. Ett exempel på en övning kan vara att lyfta vänster knä och vidröra med höger hand eller armbåge och sedan tvärtom. I en annan övning görs liggande åttor i luften med den dominanta handen framför kroppen medan huvudet riktas framåt och enbart ögonen följer rörelsen. Syftet med Brain Gymövningarna är att stimulera höger och vänster hjärnhalva att samarbeta, lösa upp eventuell hjärnstress och blockeringar som kan sätta stopp för individens vidare inlärning och kunskapshämtning. Vissa av övningarna ska kunna hjälpa individen att hitta lugn och koncentration samt känna ett ökat välmående (Ballinger, 1992, s. 16). Andra övningar ska bland annat underlätta individens läs- och skrivutveckling samt ge ökat minne och klarsynthet (a.a. s. 14 f.). Den samlade benämningen på dessa olika övningar kallas för Brain Gym (Dennison, 2006 s. 7 f).

10

Kan vi med hjälp av enkla övningar (Brain Gymövningar) ge dagens skolbarn ett verktyg för bättre kunskapsutveckling och ökat välmående? Jag finner det mycket angeläget att undersöka vad det finns för erfarenheter och forskning på området.

1.2 Läroplanen

I min studie kring Edu-K är det väsentligt att relatera ämnet till läroplanen för grundskolan, Lpo94 (Skolverket, 2005). I Lpo94 står det att:

”Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att

skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lpo94, s. 13)

Ovanstående utdrag ur läroplanen är ett uppdrag som pedagogen tillsammans med föräldrarna måste lägga fokus på. I rollen som pedagog hamnar vi ofta i situationer där vi blir påminda om vikten av att skapa en trygg och harmonisk skolgång och skolmiljö för eleverna. I en artikel om Brain Gym menar kinesiolog Birgitta Birath (Sundbaum-Melin, 2003-08-12) att en bra självkänsla är a och o för barnets vidare kunskapshämtning och utveckling. Alla har enligt läroplanen, Lpo94 (Skolverket, 2005) rätt att få känna känslan av att lyckas, göra framsteg och ta sig förbi hinder som står i vägen för vidare utveckling. När vi lyckas växer vi som individer och när vi övervinner motgångar får vi ny energi att fortsätta kämpa. Detta är viktiga byggstenar i uppbyggandet av en individs självkänsla. Vidare står det i läroplanen, Lpo94 (Skolverket, 2005, s. 14) bland annat att skolan ska sträva efter att varje elev:

• utvecklar sitt eget sätt att lära • utvecklar tillit till sin egen förmåga

Barn har olika inlärningsstilar och använder sig av alla sina sinnen i sin kunskapsutveckling (Hannaford, 1998 s. 17 f). Enligt Hannaford (2005, s. 15) anses rörelse ha en betydande roll i barns inlärning och utveckling. Vi lär oss inte enbart med hjärnan utan med hela kroppen (a.a. s.15). Frågan är om Edu-K och Brain Gymövningarna är ett möjligt verktyg som pedagoger kan erbjuda barn att använda för att skapa bättre förutsättningar för sin kunskapsutveckling och sitt välmående?

11

2 Syfte och frågeställningar

12

Följande del kommer kortfattat att konkretisera och begrunda mitt val av forskningsområde. Här sammanfattar jag vad jag vill ta reda på och definierar syftet med min undersökning. Avslutningsvis ställer jag upp de frågor jag i min uppsats kommer att söka svar på.

2.1 Syfte

Inledningsvis uttalade jag mig om mitt genuina intresse för att i mitt uppdrag som pedagog lyckas med mina elever och deras kunskapsutveckling ur ett holistiskt perspektiv. I

anknytning till detta har jag funnit Edu-K intressant och vill ta reda på vad det finns för erfarenheter och forskning kring ämnet.

Det övergripande syftet med denna studie är att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter av att arbeta med Edu-K och Brain Gymövningar. Vad har de för tankar kring ämnet och hur använder de metoden i arbetet med sina elever? Då jag i dagsläget själv arbetar med barn i grundskolans tidiga år har jag valt att begränsa min undersökning till erfarenheter av arbetet med barn i spannet 6-12 år (årskurs F-6).

Utöver möten med pedagoger kommer jag inledningsvis under en fyra veckors period att testa några utvalda Brain Gymövningar på mina egna elever. Under en annan fyraveckors period kommer jag på min VFT-skola att testa samma övningar i klassen där jag praktiserar. Min förhoppning med detta är att arbetet med barnen och övningarna ska kunna hjälpa mig i processen att bekanta mig med några av övningarna och ge mig en möjlighet att sätta mig in i ämnet ur ett helhetsperspektiv.

2.2 Frågeställningar

1. Vad har pedagoger som idag är aktiva eller har varit aktiva utövare av Educational Kinesiology och Brain Gym för erfarenheter och synpunkter i arbetet med ämnet och med barn ur ett inlärningsperspektiv?

2. Vad anser pedagogerna vara fördelar och nackdelar med Educational Kinesiology och Brain Gym?

3. Hur bemöter elever arbetet med Brain Gym övningarna?

13

I min studie kommer jag i kapitlet om tidigare forskning härunder först att ge en beskrivning av vad Educational Kinesiology står för och vad det finns för historik bakom ämnet. Vad är det för typ av Brain Gymövningar som ingår i Edu-K (se bilaga 5) och på vilka sätt utförs de lämpligen i arbetet med barn?

Vad finns det för personer som har engagerat sig i barns inlärning och i arbetet med Edu-K och Brain Gym övningarna? Vad har de för teorier? Finns det möjligen någon forskning och studier utförda med anknytning till ämnet? Här kommer jag att ta upp positiva såväl som kritiska åsikter och aspekter kring ämnet.

Hur hjärnan fungerar ur ett inlärningsperspektiv står i fokus när det gäller Edu-K. Hjärnans funktioner och inverkan på människan kan beskrivas ur många olika vinklingar och är ett stort och komplext område att tolka. För att minimera innehållet har jag valt att enbart ge en kortfattad överblick över enstaka delar av hjärnans uppbyggnad som direkt kan kopplas till mitt område i uppsatsen.

3.1 Kinesiology

Ordet Kinesiology eller Kinesiologi som vi säger på svenska kommer från grekiskan och betyder ”läran om rörelse”, men själva teorin har sitt ursprung i USA. Redan 1949 utvecklade Dr. Robert Lovett tillsammans med fysioterapeuterna Henry och Florence Kendall Kinesiologins plattform. Med hjälp av manuell muskeltestning kom de fram till att man kunde kommunicera med kroppens rörelseapparat och balansera eventuella obalanser (Pompeus Wolontis, 2010-02-09). Under 1960-talet vidareutvecklade den amerikanske kiropraktorn George Goodheart Kinesiologin, till det som idag kallas för Applied Kinesiology (tillämpad kinesiologi) (a.a.). Goodheart kopplade den österländska läran om akupunktursystemet till kroppens muskelsystem, då han baserade sina övningar på sammanhanget mellan kroppens muskler och kroppens energisystem (Hovgaard & Tamsen, 1994 s. 8). Han ansåg att människans själsliga och kemiska tillstånd påverkar och återspeglas i kroppens muskelsystem (a.a.). Kinesiologin används idag som ett alternativt behandlingssätt mot krämpor och obalanser i kropp och själ. Behandlingen bygger bland annat på muskelstimulering och harmonisering av akupunkturpunkter. Som behandlingsform är den känd i stora delar av världen där det finns aktiva terapeuter i länder som t.ex. USA, Australien, Nya Zeeland, Tyskland, Danmark och även i Sverige. Mer information finns att tillgå på

14

3.2 Educational Kinesiology och Dennison’s teorier om inlärning

Sedan 1970-talet har det utvecklats olika grenar inom Kinesiologin. En utav dessa kallas för Educational Kinesiology eller förkortat Edu-K. Grundaren till Educational Kinesiology är professorn i pedagogik, Paul E Dennison, som tillsammans med sin fru Gail E Dennison under 1970-talet studerade hjärnans funktioner i relation till inlärningsförmågan. Till en början fokuserade Dennison mestadels på barn och vuxna som blivit diagnostiserade att ha läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, damp, ADHD och Aspergers syndrom. Enligt Dennison var det inte brist på intelligens som ledde till att dessa personer klassades som ”svaga”, utan istället brister på de fysiska och perceptiva områdena i hjärnan som hindrade individens utveckling (Edu-Kinesthetics, Inc. - http://www.braingym.com).

3.2.1 Brain Gym

Genom läran om kroppsrörelser och musklernas relation till hjärnfunktionen kom Dennison redan under 70-talet till insikt om motorikens betydelse för inlärning (Dennison 2006, s. 1 f). Han utarbetade ett program som kom att bestå utav 26 olika rörelser, de så kallade Brain Gymövningarna, som på olika sätt ska stimulera höger och vänster hjärnhalva att samarbeta (a.a. s. 8). Majoriteten av rörelserna går ut på att korsa kroppens mittlinje så att öron, ögon och motorik integreras och aktiveras för att få tillgång till båda hjärnhalvornas kapacitet i hörsel, seende och rörelse. Vissa handlar om rörelser där töjningar, inspirerade av yoga ingår, samt diagonala rörelser som att krypa eller gå (Dennison, 2006 s. 9). Vissa utav övningarna påverkar nervsystemet genom akupunkturpunkter som stimuleras. Dennisons Brain Gym program handlar i slutändan om att ta bort låsningar och blockeringar i hjärnan som försvårar för individens inlärning och optimala prestationer på grund av t.ex. stress. Dennison (2006, s. 118) betonar att majoriteten av de människor som han möter i sin klinik, vuxna som barn pratar om stress, ångest och rädsla på något sätt. En stress som resulterar i att hjärnan och kroppen agerar med ett ”kämpa” eller ”fly” syndrom. En kropp som är påverkad av kronisk stress påverkar i sin tur minnet och inlärningen negativt. Kinesiolog och Brain Gymexpert Birgitta Birath, relaterar i en artikel om Brain Gym (Sundbaum-Melin, 2003-08-12), även till den stress som uppstår i samband med elevers prestationsångest och dåliga självförtroende. Områden som enligt henne gör att hjärnan lätt blockeras.

Brain Gymövningarna som Dennison har tagit fram är enkla att utföra för både barn och vuxna. De kan med fördel utföras dagligen under några minuter där utvalda övningar prioriteras, beroende på individens problem och obalans. Ibland upplevs en förändring direkt,

15

men för maximal effekt rekommenderas det att övningarna utförs kontinuerligt under en 6-8 veckors period (Berg & Cramér, 2003, s.70).

Edu-K och Brain Gym används idag i över 80 länder världen över och förekommer bland annat på skolor och företag samt i många hem (Dennison, 2006, s.1). Dennisons tanke kring Brain Gymövningarna är att de ska kunna användas av alla människor oavsett om man är ung eller gammal, idrottsman eller affärsman, lärare eller elev. Han förmedlar vikten av att inlärning inte behöver vara svårt, utan rörelse är vägen till inlärning.

Sedan 1987 har Educational Kinesiology Foundation funnits i Kalifornien, USA. Ändamålet med organisationen är att stödja människors utveckling och inlärning genom att lära ut dessa enkla, säkra och effektiva rörelser, såkallade Brain Gymövningar och utbilda Brain Gyminstruktörer (http://www.braingym.org/faq#_1).

3.3 Carla Hannaford

En känd och uppmärksammad förespråkare av Brain Gym är den amerikanska neurofysiologen och författarinnan Carla Hannaford, som bland annat har skrivit bestsellern

Smart Moves (Hannaford, 1995) eller Lär med hela kroppen som är den svenska titeln

(Hannaford, 1997). Hon betonar vikten av att inlärning inte bara sker i huvudet utan är en process där hela kroppen är inblandad. Hon anser att vi idag behöver bli mer medvetna om kroppens roll vid inlärning då det i framtiden kan påverka hur vi uppfostrar och undervisar barn (Hannaford, 1995, s. 16). Alla barn är inte gjorda för att sitta stilla i skolan. Vi lär oss på olika sätt och genom olika erfarenheter där kroppen och alla sinnenas inverkan har en avgörande roll för hur vi utvecklas (Hannaford, 1995 s. 34 f).

Hannaford har även skrivit boken Dominansfaktorn (Hannaford, 1997) där hon beskriver sitt arbete och sin forskning kring kroppens dominansprofil ur ett inlärningsperspektiv (a.a.). För att på ett effektivt sätt få fram en persons inlärningsstil och därmed uppnå ökade resultat i dennes inlärning, är det väsentligt att känna till personens dominansprofil. Med dominansprofil menar Hannaford att alla människor har ett dominant öga, öra, hand och fot samt hjärnhalvdel som används oftare och bättre än den andra (Hannaford, 1997 s. 15). Om vi kommer fram till vilka en individs dominanta kroppsdelar är, kan vi lättare förstå och möta denna person ur ett inlärningsperspektiv och därmed veta vilken inlärningsstil som är att föredra (a.a.). Det finns olika sätt att ta reda på en persons dominansprofil. Inom Kinesiologin använder man muskeltestning (Hannaford, 1997 s. 36), men det finns andra sätt att testa sig fram till sin profil. Exempelvis kan nämnas att en persons

16

dominanta hand oftast är den man skriver med. Den dominanta foten är den som används till att sparka en boll med, eller det benet som används först när man går upp för en trappa. Man kan även prova att luta sig långt framåt med fötterna tillsammans tills man faller framåt och anteckna vilken fot det är som tar ett steg framåt för att hålla balansen (Hannaford, 1997, s. 30). När det gäller örat pratar de flesta människorna i telefon med sitt dominanta öra. En test kan vara att lägga sig på magen på golvet och notera vilket öra man vänder uppåt för att bäst höra ljuden ovanför. För att ta reda på det dominanta ögat kan vi sträcka på armarna och med händerna framför kroppen forma en rund ring. Man väljer sedan ut ett föremål som man vill ska synas inom ringen när man tittar med båda ögonen. Med ena handen håller man för t.ex. det vänstra ögat först och om föremålet finns kvar i ringen när man tittar har man ett dominant höger öga. Om man sedan håller för höger öga och tittar i ringen igen med vänster öga ska föremålet nämligen försvinna ur ringen (Hannaford, 1997 s. 38).

Hannaford påpekar i sin bok Dominansfaktorn (Hannaford, 1997) vikten av att vi inte enbart lär oss med hjärnan, utan ögonen, öronen, händerna och fötterna är också delar av inlärningen, då dessa sensorer hämtar intryck från yttervärlden och vidare befordrar till hjärnan (a.a. s. 17). Det är kroppsdelar som lämnar viktiga bidrag till inlärningen.

3.4 Susanne Wolmesjö

Pedagog och Brain Gyminstruktör Susanne Wolmesjö är en annan person som intresserat sig särskilt för rörelsers effekt på inlärning och koncentration. I en intervju (Holmsäter, 2010-03-14), påpekar Wolmesjö att träning och rörelser är så fokuserat på kroppen och att rörelsernas effekt på just hjärnan lätt underskattas. Hon betonar vikten av att kroppen får röra på sig ur ett inlärningsperspektiv. Rörelser kan hjälpa till att få i gång det neurologiska flödet i hjärnan som behövs för stimulans och integration mellan hjärnhalvorna (a.a.). Under stress blockeras denna förmåga, vilket gör att kroppen inte lyder och vi känner oss klumpigare än normalt. Vi blir handlingsförlamade och kan ha svårt att komma igång. I skolans värld kan det leda till att vi inte får fram det rätta svaret fast vi egentligen vet det, menar Wolmesjö. Det finns även ett värde i att stimulera kreativiteten, stärka självkänslan hos människor och att den som är avspänd har större tillgång till sin potential menar Wolmesjö (2006 s. 13) .

Wolmesjö förespråkar Brain Gymövningarna när vi vill koppla på hjärnan och få kroppen att fungera och komma i balans. I en artikel i Friskispressen (Holmsäter, 2010-03-13) ger Wolmesjö i en intervju kring rörelsens betydelse exempel på att en enkel övning som att töja vadmuskeln kan ge bra integration mellan främre och bakre delen av hjärnan. Under

17

stress spänner vadmuskeln sig oftast, varvid töjning av muskeln kan hjälpa hjärnan att komma ur stressblockeringar och därmed göra det lättare för individen att uttrycka sig i tal, samt att läsa och skriva. Wolmesjö menar att det generellt sett behövs mer forskning om hur fysisk aktivitet påverkar inlärning och tänkande. Idag är forskningen framförallt inriktad på att visa kopplingen mellan fysisk aktivitet och olika hälsoaspekter (Wolmesjö, 2006, s. 18).

3.5 Andra teoretikers syn på rörelse och motorik

Många psykologer och pedagoger stöder uppfattningen att den intellektuella, kognitiva och emotionella utvecklingen stöds och påverkas av den motoriska. J. Piaget, L.S Vygotsky och M. Montessori är några av dem (Berg & Cramér, 2003, s. 49). Maria Montessori såg t.ex. vikten av att ett barn utvecklar sina motoriska färdigheter då dessa erfarenheter behövs för att utveckla bland annat minne, kunskap och språk (Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 2007, s. 48). En stor del av Montessoripedagogiken bygger på att eleverna ska få röra sig fritt i klassrummet och använda hela kroppen i sin inlärning. Speciellt handens arbete hänger enligt montessoripedagogiken nära samman med hjärnans utveckling (a.a. s. 49).

3.6 En amerikansk studie kring Brain Gym

Från maj 1998 till maj 1999 utarbetade Cecilia K Freeman i Kalifornien, USA, en studie kring Brain Gym och dess inverkan på elevers läskunnighet (Freeman, Cecilia K, 2000). Studien kallades för “Brain Gym and Its Effect on Reading Abilities”. En testgrupp på 205 slumpvis utvalda elever i årskurs tre, fyra och fem utförde tillsammans med en lärare olika övningar under ett minimum av 15 minuter varje dag under ett år. 12 lärare var involverade i projektet, där alla under en timme i veckan fick utbildning och kunskap om Brain Gym och de olika 26 övningarna. Parallellt med testgruppen fanns en lika stor kontrollgrupp bestående av slumpvis utvalda elever som inte använde Brain Gym alls.

Freeman kom i sin sammanställning fram till att testgruppen som tränat Brain Gym varje dag, hade förbättrat sin läskunnighet dubbelt så bra jämfört med kontrollgruppen som inte använt Brain Gym alls. Andra områden som hade antecknats var ökad fokus och koncentration bland eleverna i klassrummet.

3.7 Skepsis kring Brain Gym

I motsättning till de som förespråkar Brain Gym finns bl.a., lärare, forskare och journalister som ifrågasätter Brain Gyms effekter och forskningsrestultat. Lärare Keith J Hyatt från

18

Western Washington University är en av dem. Enligt honom (Hyatt J, 2007) är Brain Gym ett område som fått kommersiell uppmärksamhet och inte bygger på några förlitliga forskningsresultat. Han uppmanar alla lärare att vara försiktiga när de i sina uppdrag förlitar sig på studier som han anser inte har några seriösa forskningsbelägg.

James Randerson skriver i en artikel i The Guardian (2008-04-03) om vetenskapliga organisationer som varnar alla skolor i England för att använda sig av enkla rörelser såkallade Brain Gymövningar. Organisationerna anser att de enbart bygger på pseudovetenskapliga resultat och konstiga påstående om hur kroppen fungerar. Professor Colin Blakemore från Oxford University, före detta chef för “the Medical Research Council”, avfärdar att det finns bevis för att enkla rörelser ska förbättra barns inlärning. De studier som finns har enligt honom inte visat tillräckligt markanta bevis för att Brain Gym ska förbättra elevers generella akademiska skicklighet.

3.8 Hjärnan och dess funktioner i relation till inlärning

Hjärnan är kroppens kommandocentral. Redan från födseln är den indelad i två hjärnhalvor som efterhand specialiserar sig på olika saker (Adler & Adler, 2006 s. 43). Den högra hjärnhalvan kontrollerar den vänstra sidan av kroppen, det vill säga vänstra öga, öra, arm och ben. På samma sätt är det vänster hjärnhalva som styr funktionerna på höger sida av kroppen (Dennison, 2006 s. 131). Mellan de två hjärnhalvorna finns en förbindelse som kallas för Corpus Callosum, eller hjärnbalken som vi säger på svenska. Mellan dessa två hjärnhalvor finns miljontals nervtrådar (Berg & Cramér, 2003 s. 35) och för att hjärnan ska kunna fungerar optimalt är det av stor vikt att det finns ett bra och utvecklat samspel mellan dessa två hjärnhalvor.

Människan har oftast en hjärnhalva som är mer dominant än den andra (Hannaford, 1997 s. 18). Den vänstra hjärnhalvan kallas för den logiska och här råder det ordning och struktur. Här tänker vi i siffror, tabeller, rätt eller fel, ser olikheter och symboler och lyssnar till orden och sammanhanget. Den analyserar och tänker logiskt och ser till detaljerna framför helheten. Det är här vårt språkcentrum finns. Men för att vi t.ex. ska kunna läsa bra är det nödvändigt att båda hjärnhalvorna samarbetar (Berg & Cramër, 2003 s. 36). Den högre hjärnhalvan kallas för gestalthjärnan och med den upplever vi språkrytm, och försöker förstå vad som sägs eller skrivs med hjälp av inre bilder och språkmönster. Den högra hjärnhalvan styr våra känslo-, syn- och hörselintryck. Den är spontan och flytande och ser bilder, känner

19

rytmer och används t.ex. när vi sjunger. Den tänker i bilder, minns ansikten och röster och ser till helheten (Berg & Cramér, 2003 s. 35 f).

Ett sätt att stimulera hjärnhalvornas samarbete i syftet att bli helhjärnade, eller ”wholebrained” (Alm, 2010-03-11) är att utföra korta fysiska övningar (Brain Gymövningar) där armar och ben korsar kroppens mittlinje. Övningar som tvingar hjärnhalvorna till att samarbeta vilket i sin tur ska leda till bättre tänkande och bättre lärande (Jensen, 1997 s.78). Det är även fördelaktigt att träna upp den ickedominanta kroppsdelen i olika sammanhang för att stimulera hjärnan och balansen mellan de två hjärnhalvorna. Exempelvis kan man använda det ickedominanta örat när man pratar i telefon. När det gäller armar och ben kan man tänka på att använda den ickedominanta kroppsdelen i några av vardagens olika sysslor. Det vill säga använda det motsatta benet eller den motsatta armen och göra tvärtom än vad man brukar göra. Kanske till och med utmana sig själv i att skriva med den ickedominanta handen ibland. För att hjälpa hjärnan att fungerar optimalt finns det ytterligare faktorer som är viktiga att nämna, nämligen syre och vatten (Hannaford, 1995, s. 150). Kroppen och framförallt hjärnan som styr kroppens processer, behöver syre för att kunna överleva (a.a. s.158). Rätt andning i kombination med Brain Gym övningarna är alltså väsentliga delar av Edu-K. En annan viktig faktor är som ovan nämnt även vatten. Kroppen består ungefär av hela 70 % vatten och hjärnan är det organ i kroppen som består av mest vatten, nämligen ca 90 %. Vatten hjälper kroppen att må bra och hjärnan att tänka klart (Hannaford, 1995 s.150).

Utöver vatten och syre finns det en mängd andra faktorer som påverkar hjärnans funktioner, som exempelvis sömnen och näringens betydelse. Faktorer som jag i denna uppsats har valt att inte fördjupa mig i.

3.8.1 Stressens inverkan på barns inlärning

Stress är en annan faktor som ofta dyker upp inom området Educational Kinesiology och som enligt Stokes (1987) påverkar hjärnans olika funktioner. Stokes anser att 80 % av alla inlärningssvårigheter beror på stress. Tar vi bort stressen, tar vi bort problemet, menar han. När vi utsätts för stress i olika sammanhang påverkas hjärnan, och kroppen reagerar både fysiskt och psykiskt. Fysiska reaktioner kan vara i form av magont, huvudvärk, ökad puls, svettningar och muskelryckningar. Psykiska reaktioner kan visa sig i form av osäkerhet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och minnesblockering, (Maltén, 2002, s. 180 f).

Dennison (2006, s. 102 f). anser att en stressfri koppling mellan hjärna och hörselorgan, mellan ögon och öron, mellan öga och hand, samt mellan sensoriska

20

nervsystemet och motorik är nödvändig för optimal inlärning. Enligt Wolmesjö (2006, s. 81) visar detta ytterligare en koppling till rörelsens betydelse och ett argument för att använda sig av till exempel Brain Gymövningarna för att eliminera stressens påverkan och skapa bättre förutsättningar för lärandet. När vi uppfattar något som ett hot, kan detta utlösa stressymptom och resultera i att en elev t.ex. har svårare för att koncentrera sig, minnas och vara öppen för ny kunskap anser Hannaford (1997, s. 164 f). Det sker en form av kortslutning i hjärnan som kan ge utslag i splittrad uppmärksamhet och ett ”klättrar på väggarna” beteende (Hannaford, 1995 s. 179 f). Prestationer som att klara ett prov eller att prata inför en grupp, är typiska exempel på hot.

21

I följande avsnitt kommer jag att motivera mitt val av urvalsgrupp, samt ge en förklaring till vilket vetenskapligt tillvägagångssätt jag har använt för att i min studie ta reda på svaren på mina frågeställningar. Jag beskriver genomförandet av undersökningen samt tar upp etiska överväganden.

4.1 Urvalsgrupp

4.1.1 Pedagoger

I min studie har jag sökt upp fyra pedagoger. Alla fyra är kvinnor mellan 45 och 67 år. Tre av dem arbetar idag på skolor och använder Edu-K och Brain Gymövningarna i sin undervisning mer eller mindre aktivt. Den fjärde pedagogen har tidigare arbetat inom skolans värld och använde sig då av Edu-K och Brain Gym. Idag arbetar personen heltid som Kinesiolog, där Edu-K och Brain Gymövningarna främst används i behandlingssyfte med vissa klienter. Min empiri grundar sig huvudsakligen på ovanståendes fyra pedagogers erfarenheter och reflektioner kring ämnet. På vilka sätt har de kommit i kontakt med Educational Kinesiology och Brain Gym och på vilka sätt har de använt sig av detta verktyg med skolbarn?

Edu-K används internationellt varför jag har velat ge min empiri en internationell prägel. I mitt letande efter pedagoger inom området har jag kommit i kontakt med en pedagog från Danmark som jag intervjuat, övriga tre pedagoger är från Sverige. Pedagogen från Danmark är den person som idag har lämnat lärarjobbet bakom sig och nu arbetar heltid som Kinesiolog.

4.1.2 Elever

Efterhand som jag har blivit insatt i några av de Brain Gymövningar som ingår i Edu-K har jag inspirerats till att parallellt med min studie testa några av dessa övningar på de elever som jag till vardags arbetar som klasslärare för. Gruppen består av en åldersblandad klass på 15 elever i åldrarna 6-9 år. Vi har under en fyraveckorsperiod arbetat med några utvalda övningar vissa dagar i veckan. Ibland kollektivt i mindre grupper ibland på individbasis. Efter periodens slut har jag gjort en utvärdering med barnen.

Skolan är en nystartad Montessoriskola belägen i en stad med omkring 30 000 invånare. Med tanke på att majoriteten har gått på andra skolor innan och gjort ett aktivt val av att byta skola på grund av olika faktorer har eleverna olika erfarenheter och kunskaper med sig i sitt bagage. Endast fem av eleverna har med sig Montessorierfarenhet från förskoletiden.

22

Under en annan fyraveckorsperiod har jag på min VFT-skola praktiserat i en årskurs sex med 18 elever i åldrarna 12-13 år. VFT- skolan är en kommunal skola med traditionell schemalagd undervisning belägen i en liten by med ca 1300 invånare. Klassrumsmiljön är enligt klassläraren lite orolig ibland, där några barn har svårt att fokusera och koncentrera sig under lektionstid.

Med klassen valde jag även här att göra Brain Gymövningar då möjligheten att utöva utvalda övningar kontinuerligt under fem minuter varje dag gavs. Jag har här varit intresserad av att se vilken respons jag skulle få från lite äldre barn, samt få uppleva hur det var att göra övningarna strikt varje dag. Frågor som har varit aktuella i båda fallen har varit hur eleverna har tagit emot dessa övningar? Har de kunnat tillgodogöra sig övningarna och har de överhuvudtaget upplevt någon effekt eller förändring av att använda övningarna mer eller mindre kontinuerligt under en fyra veckors tid? Hur ställer de sig till frågan om att fortsätta arbeta med Brain Gymövningarna? För optimal effekt rekommenderas utövandet av Brain Gym under en period på 6-8 veckor. Då jag i mitt fall endast har haft möjligheten att utföra studien under fyra veckor är jag medveten om problematiken i att få ett rättvisande utlåtande. Jag vill poängtera att jag inte har varit ute efter några resultat, utan mer en generell uppfattning om hur barnen har tagit till sig Brain Gym och upplevt övningarna. Jag är samtidig medveten om att de reaktioner jag fått från barnen kan vara svåra att tolka. Trots att jag försökt vara neutral i mitt agerande gentemot barnen påverkar jag som person självklart dem i mitt sätt att presentera och utföra övningarna. Barnens reaktioner och utlåtanden måste därför ifrågasättas på ett kritiskt sätt för att ge en rättvis bild av studien. Det finns även en problematik i mitt förhållande till eleverna. Då jag redan känner merparten av dem blir utgångsläget annorlunda jämfört med om jag skulle ha gjort en studie på elever jag aldrig hade träffat innan.

4.2 Metodval

4.2.1 Pedagogerna

I min insamling av empiri från de fyra pedagoger jag kommit i kontakt med har jag valt att använda mig utav kvalitativa intervjuer med en låg grad av strukturering och låg grad av standardiserade frågor (Patel & Davidson, 2003 s. 71 f). I en kvalitativ intervju med låg grad av strukturering ges det utrymme för flexibla samtal. Med detta har jag velat öka mina möjligheter att få intervjupersonerna att fritt berätta om sina egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Likaså innebär en låg grad av standardisering att intervjufrågorna

23

inte nödvändigtvis behöver följa en viss ordning, men snarare att jag anpassar frågorna efter individen och efter hur samtalet utvecklas (se bilaga 2).

4.2.2 Eleverna

Under en fyra veckors period har jag först med mina egna elever testat några utvalda Brain Gym övningar. Det blev ingen kontinuerlig träning varje dag, utan snarare när möjligheten gavs och det föll sig naturligt. Ibland gjorde jag det i grupp, ibland enskilt. Med VFT- eleverna blev det träning kontinuerligt varje dag under fyra veckor och alltid i helklass.

Efter fyraveckorsperioderna har jag varit intresserad av att få elevernas respons. Med mina egna elever valde jag att göra en kort personlig intervju med några av dem (se bilaga 3). Syftet har varit att få dem att reflektera kring arbetet med övningarna. Då jag anser att en del av barnen på grund av sin ålder skulle ha svårt att ta till sig ett frågeformulär var valet av intervju enkelt.

Med de äldre eleverna på VFT- skolan valde jag däremot att ta del av deras respons via enkäter (se bilaga 4). Här fanns det varken tid eller utrymme att sitta ner och intervjua eleverna på individbasis. En årskurs sex ansåg jag dessutom skulle klara av att svara på ett enkelt frågeformulär i form av kryssalternativ. Jag är medveten om att man ska vara försiktig med enkät som metod, då det enligt Johansson och Svedner (2006 s. 30 f) är en vansklig metod att förlita sig på. Jag bad alla eleverna att svara anonymt och reflektera objektivt utifrån sina egna erfarenheter. Men problemet med enkäter är enligt Patel och Davidson (2003 s. 102) att det lätt kan uppstå missförstånd vid enkätfrågor och därför kan vara svårt att få fram ett pålitligt svar. Jag är dessutom medveten om att elevernas svar kan bero på deras relation till mig och mitt sätt att arbeta med övningarna. Jag som person kan alltså ha haft en oavsiktlig inverkan på deras reflektion och svar trots att de svarat anonymt.

4.3 Observationer

Jag har använt observation både i kontakten med pedagoger och med eleverna i den mån det varit möjligt. Det har rört sig om ostrukturerade observationer då jag inte har följt något strikt schema för vad jag velat observera. Mitt främsta syfte med observationer har varit möjligheten till att skaffa extra empiri. Enligt Patel och Davidson (1991) kan ostrukturerade observationer vara komplicerade då det är svårt att fånga upp allt som händer. Det kan för övrigt vara svårt att förlita sig på den tolkning som sedan görs av ostrukturerade observationer då mycket hänger på vad observatören i sin tur tagit till sig och valt att fokusera på.

24

4.3.1 Pedagoger

Jag fick möjligheten att observera en av pedagogerna i sitt arbete med eleverna. Jag var med under några timmar då hon hade elever som kom till henne för specialpedagogisk undervisning. Jag antecknade hur pedagogen arbetade med eleverna, vilka övningar som hon använde samt hur övningarna togs emot av eleverna.

4.3.2 Eleverna

Under testperioden med mina egna elever såväl som eleverna på min VFT-skola gjorde jag kontinuerliga observationer och anteckningar. Jag ville se hur eleverna tog emot introduktionen av övningarna och hur de sedan har utfört och aktivt arbetat med dem. Har det funnits ett positivt alternativt negativt intresse för att arbeta med och utföra övningarna? Har jag upplevt några reaktioner och effekter i form av mer lugn och ro i klassrummet och har barnen visat ökad koncentration i sitt arbete?

4.4 Genomförande

4.4.1 Pedagoger

Inför varje intervju med pedagogerna har jag varit i kontakt med personen minst en gång innan per telefon. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna för en så avslappnad och naturlig atmosfär som möjligt och för att bygga upp en relation. Den efterföljande processen blev att avtala datum och tid för en personlig intervju. När jag sedan har träffat pedagogerna personligen har känslan vid alla intervjutillfällen varit mycket positiv och jag har upplevt ett stort intresse och ett genuint bemötande.

Tre av pedagogerna intervjuades på respektive skola. Den fjärde som idag arbetar som kinesiolog träffade jag på personens egen klinik i Danmark. För det mesta tog varje intervju kring en timme. Jag använde mig av en diktafon för inspelning och för att skapa de bästa förutsättningarna för transkribering och därmed möjligheten till en fördjupad analys i efterhand.

4.4.2 Elever

Inför arbetet med Brain Gymövningarna informerade jag mina egna elever respektive eleverna på VFT- skolan om min studie. Jag berättade kortfattat om hur hjärnan fungerar och

25

vad studier har visat att träning med Brain Gymövningar kan göra för kroppen och inlärningen.

Med mina egna elever valde jag att i mindre grupper introducera övningarna, varpå jag motiverade dem att använda övningarna så ofta de kände för det under skoldagen samt hemma. Vid samlingar i helgrupp utförde vi ibland fem minuters Brain Gymträning. Med VFT- klassen utfördes övningarna for det mesta på morgonen innan lektionen satte igång. Här stod alla eleverna vid sina bänkar och vi gjorde övningarna i helklass.

Jag är medveten om att mitt sätt att introducera arbetet med Brain Gym möjligtvis kan ha påverkat elevernas attityder till Brain Gym och till studien innan vi hade satt igång. Kan jag ha påverkat deras förhållningssätt och respons beroende på mitt agerande under studieförloppet?

4.5 Forskningsetiska överväganden

Jag har följt de forskningsetiska principer som gäller för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Johansson & Svedner, 2006 s. 29). Utförligare förklarat har detta inneburit att samtliga pedagoger som jag varit i kontakt med har fått tydlig information om att deltagandet i min undersökning är frivilligt och anonymt. Jag har noggrant förklarat studiens innehåll samt att det inte kommer figurera några namn i uppsatsen. Alla har i analysdelen fått nya identiteter.

När det gäller barnen som deltagit har även de fått information kring mitt arbete om Edu-K och Brain Gym och deras roll i undersökningen. Föräldrarna har blivit informerade och fått möjlighet att välja om deras barn skulle få vara med om detta eller inte. Inga autentiska namn är nämnda i uppsatsen. För alla som deltagit, vare sig det gäller pedagoger eller elever, har anteckningar, enkäter samt inspelningar från intervjuer raderats och förstörts efter slutförd bearbetning av uppsatsen.

26

I följande analys kommer jag först att ge en presentation av de intervjuade pedagogerna och därefter löpande redogöra för mina tre frågeställningar. Jag kommer att sammanställa de svar jag fått från pedagogerna där jag i ett avsnitt först redogör för pedagogernas erfarenheter och synsätt i arbetet med Edu-K. Därefter klargör jag hur personerna resonerar kring fördelar och nackdelar i arbetet med Edu-K och Brain Gym. Materialet kommer jag att koppla till tidigare forskning och relevant litteratur. Till sist ger jag en sammanfattning av studien med mina egna elever samt eleverna från VFT-skolan. Här presenterar jag några av de reaktioner jag fått i mina observationer, intervjuer och enkäter.

5.1 Introduktion av de pedagoger som deltagit i min studie

Elsa har arbetat som lärare sedan 1982 på en dansk grundskola, mestadels med specialundervisning. Hon märkte tidigt att hon inte alltid nådde fram till elever med bland annat läs och skrivsvårigheter. Hon undrade hur hon skulle ändra på sitt sätt att arbeta för att ge barnen de bästa förutsättningarna. Elsa ansåg att det inte var barnen, utan hennes metoder som pedagog det var fel på. 1997 kom hon i kontakt med Edu-K och började ta olika kurser. Hon märkte snabbt att detta var något hon ville lära sig mer om och blev färdigutbildad kinesiolog 2001. Till en början arbetade hon kvar som speciallärare under ett års tid och använde sig av sina nya ”verktyg”. Snart fick hon så mycket att göra i sin praxis hemma att hon valde att lämna läraryrket och enbart fokusera på behandlingar med kinesiologi. I sin praktik hjälper hon idag många barn som bland annat kommer till henne med läs och skrivinlärningsbesvär. Här använder hon bland annat Brain Gymövningar.

Nina arbetar som speciallärare, på en mångkulturell grundskola i en storstad på ca 300 000 invånare, där hon enbart har några månader kvar tills hon ska gå i pension. Nina har alltid haft ett stort intresse för att ”hjälpa barn som behöver mera för att få lika mycket” som hon själv uttrycker det. Nina kom i kontakt med Edu-K och Brain Gym redan på 80–talet då en kollega hade träffat Paul Dennison på en kurs om Brain Gym i USA. Nina blev inspirerad att lära sig mer om detta område och har genom åren tagit olika kurser och håller numera själv föredrag och kurser för bland annat föräldrar och kollegor. Hon har i snart 20 år använt sig av Edu-K och Brain Gymövningarna på olika sätt i sitt arbete med barn.

Berit arbetar idag 70 % som rektor och 30 % som speciallärare på en grundskola i en storstad på ca 300 000 invånare. Hon kom första gången i kontakt med Edu-K och Brain Gym för

27

ungefär 10 år sedan då en förälder introducerade henne till ämnet. Föräldern hade själv varit på kurs i USA hos Gordon Stokes och ville gärna att Berit skulle börja arbeta med Brain Gym på skolan. Berit berättade att hon tillsammans med en kollega gick olika utbildningar och kurser under 3 år och använde sig av övningarna med eleverna. Eftersom Berit idag enbart arbetar direkt med skolbarn under 30 % av sin arbetstid har arbetet med Brain Gym minskat, men hon använder fortfarande vissa övningar till vissa barn.

Fanny är rektor på en privat grundskola som varit i gång sedan i höstas. Skolan har en holistisk profil och ligger i en liten by med enbart 100 invånare. Fanny är utbildad lågstadielärare men hennes uppdrag består idag mestadels av att vara rektor och specialpedagog vissa timmar i veckan. Hon har tillsammans med 2/3 av kollegiet gått en 3-årig utbildning på distans till holistisk lärare. Under utbildningen har hon indirekt kommit i kontakt med Edu-K och Brain Gym men lärt sig mycket av sin ena kollega som även hon arbetar som speciallärare på skolan. Fanny berättar att det framförallt är hennes kollega som konsekvent använder Brain Gymövningarna med eleverna på individbasis. En stor del av klasslärarna på skolan använder Brain Gymövningar kollektivt i klassrummet som pausgympa. Fanny berättar att hon och hennes personal i höstas kartlade alla barnens individuella dominansfaktor för att lättare kunna möta barnens olika behov.

5.2 Pedagogernas erfarenheter

I detta avsnitt belyser jag den empiri jag fått genom mina möten med pedagogerna och deras erfarenheter i arbetet med Educational Kinesiology och Brain Gym. Jag har från alla pedagogerna upplevt en öppenhet kring det holistiska synsättet. En medvetenhet om att det är många aspekter som spelar roll för att ett barn ska må bra och för att under sin skoltid lyckas på allra bästa sätt både kunskapsmässigt och socialt. Alla fyra pedagoger har i likhet med Hannaford (1995) på något sätt uttryckt vikten av att vi idag måste ta till oss olika verktyg för att kunna möta barns olika förutsättningar och skapa en så bra grund som möjligt för dem att stå på. Något som har lett till att de bland annat har funnit Edu-K och Brain Gymövningarna intressanta när de träffat på det och därför valt att utbilda sig i och arbeta med ämnet.

I min analys av de fyra pedagogerna ser vi att utöver Elsa, som inte längre arbetar som lärare, finns det en gemensam nämnare för de övriga tre pedagogerna. Alla tre arbetar mer eller mindre som speciallärare, även om de två rektorerna enbart har en liten del av sin tjänst avsatt för detta. Kontentan blir att när pedagogerna arbetar med Edu-K och Brain

28

Gymövningarna så utförs de mestadels på individbasis med eleverna. I de fall där pedagogerna använder sig av Edu-K och Brain Gymövningarna får jag fram att det oftast är samma övningar som dominerar. Det rör sig framförallt om övningar som Cross crawl, Lazy 8’ths, Brainbuttons och Positive points (se bilaga 5). Därutöver använder alla fyra pedagogerna sig av egna tekniker och övningar som de plockat upp på sina olika kurser. Det kan vara visualiseringsövningar, andningsövningar, olika massagetekniker samt en del motoriska övningar. Exempel på motoriska övningar kan vara att kasta och gripa en boll samt balansövningar i form av att stå på ett ben. Övningar som även Wolmesjö (2006) anser vara viktiga i arbetet med barn och deras inlärning och i kombination med Brain Gymövningarna. I arbetet med barnen handlar det oftast om att lägga de första fem minuterna av ”lektionen” på att utföra några Brain Gymövningar. I vissa fall får barnen i läxa att träna på övningarna hemma. De kan ges som förslag att göra dem under en liten rast, innan eleven ska läsa och räkna, innan ett prov eller när barnet allmänt känner att de behöver ny energi för att samla sina tankar och uppnå koncentration.

Alla fyra pedagoger berättar någon gång under sin intervju, och utan att frågan direkt ställs, hur de uppfattar att de flesta barnen tycker om att utföra Brain Gymövningarna. I början kan vissa övningar vara lite komplicerade och ansträngande för barnet att utföra, beroende på hur stora problem barnet har med sig, men efter kontinuerlig träning har arbetet successivt blivit lättare och lättare för dem. Snart börjar barnen själv att fråga efter att få göra Brain Gym och flera av pedagogerna gav exempel på hur de sett barn göra Brain Gym innan ett prov eller innan de ska läsa. Vissa barn kan säga ”jag kommer snart, jag ska bara göra sådana övningar

du vet…”. Berit berättade om en elev som alltid går ut på toaletten och gör Brain Gym innan

ett prov ska skrivas. Alla pedagoger framhäver att barnen intuitivt märker när övningarna gör dem gott, vilket stämmer helt överens med Dennison’s teorier (2006).

I min analys får jag fram att alla fyra pedagoger mestadels tar upp problematiken med barns läs- och skrivinlärning i relation till deras arbete med Edu-K och Brain Gym. Tre av dem anser att Brain Gym övningarna med fördel kan användas på barn med dessa besvär och tycks ha upplevt snabba resultat när barnen har arbetat med utvalda övningar på skolan och i hemmet under en kortare tid. Eleverna har då framförallt använt korsrelaterade övningar (ex. Cross crawl och Lazy 8, se bilaga 5). I takt med att barnen fått lättare för att läsa och skriva har det även noterats att självkänslan hos barnen har ökat.

I Cecilia K. Freemans forskningsrapport (2000) kring elevers läskunnighet ges flera exempel på hur elever genom att träna Brain Gym har förbättrat sin läsning. En elev i årskurs tre uttalade sig såhär: ”Jag vill bli bättre på att läsa”. Efter att hon gjort sin Brain Gym sa

29

hon: ”Jag känner mig annorlunda, som om att jag nu är redo för att arbeta. Det är lättare för

mig att förstå orden”. En förälders uttalande kring sin dotters framsteg lät så här: ”Min dotter har blivit bättre på att fokusera och koncentrera sig samt fullfölja sitt skolarbete”. Studien

pekar på att ovanstående egenskaper även har bidragit till ökad självkänsla bland eleverna, något som uppmärksammats både bland lärarna och bland barnens föräldrar.

Den fjärde pedagogen erkänner på frågan om hennes egna erfarenheter i arbetet med Edu-K och Brain Gym att hon egentligen inte har några mätbara erfarenheter och direkta resultat att förlita sig på. Hon vill ändå påstå att hon märker att det i arbetet med Brain Gym övningarna händer något i kroppen hos barnen. Något som är svårt att förklara och sätta ord på. Hon förklarar samtidigt att på grund av hennes rektorsuppgifter, tyvärr inte hinner använda Brain Gym i så stor utsträckning som önskat. Det blir enbart vissa timmar i veckan när hon är speciallärare för några elever, då använder hon Brain Gymövningar med några av dem. Fanny uttrycker att det framförallt är skolans speciallärare som arbetar med Brain Gym eftersom det är hon som innehar kunskapen och hon som är rätt utbildad. Fanny har specialiserat sig på andra områden med meditation, massage och visualiseringsövningar och av naturliga skäl blir sådant hon fokuserar på. Framförallt tar hon upp hur hennes skola arbetar kring ett holistiskt tänkande där alla barn varje vecka har någon form av massage, meditation och avslappning på schemat. De resultat som hon i vår intervju antyder till är hur en del barn från i höstas och fram tills nu har mognat till, blivit lugnare och mera trygga i sig själv och i sin omgivning; effekter som kan sättas i relation till deras välmående och självkänsla. Fanny påpekar att det kan vara svårt att sätta ett finger på vad det är för faktorer som gör att de märkt dessa resultat på eleverna. Det kan vara en kombination av hela skolans anda och arbetssätt och därför vara svårt att uteslutande påstå att det är Brain Gyms förtjänst. Givetvis får vi inte heller bortse från att det faktiskt händer en hel del i ett barns utveckling från höst till vår som inte nödvändigtvis behöver relateras till ovanstående. Jag får uppfattningen att Fanny tror på Brain Gym men då hon inte har någon konkret utbildning arbetar hon endast med vissa övningar och hellre med annat som hon känner sig trygg i och har erfarenhet av. Jag inser att Elsa och Nina är de två pedagoger som överlag har mest positivt att säga om Edu-K och Brain Gym. De förmedlar en trygghet och säkerhet i arbetet med övningarna. Det lyser att de utan tvekan tror på det de gör och det är dessutom här jag fått flest exempel på resultat de upplevt med sina elever.

Elsa berättar om en kollega som när hon skulle starta upp en årskurs ett valde att göra vissa Brain Gymövningar i klassrummet med alla barnen som en rutin varje dag. Det kunde vara på morgonen innan arbetet sattes igång, efter en rast eller t.ex. innan ett prov. Det gick

30

inte lång tid innan barnen själva sa ifrån, ”fröken vi har glömt att göra övningarna idag”. Faktum var att hon enligt andra kollegors uttalande, tycktes ha den lugnaste klassen på hela skolan.

Nina som genom 20 år har arbetat med Edu-K och Brain Gym berättar glatt om sina erfarenheter på framförallt barn som kommit till henne med ett annat modersmål och annan kulturell bakgrund. Hon arbetar oftast med barn som har svåra problem kunskapsmässigt och som även har socialt svårt för att anpassa sig i en ny miljö. Nina är lyrisk när hon berättar om sina erfarenheter. Hon poängterar att hon nästan alltid märker stora och snabba förändringar på de barn som hon arbetar med. Det handlar framförallt om olika Brain Gymövningar, men även lite andra metoder och rutiner som hon själv har kommit på som hon gör med barnen. Under min observation registrerar jag hur hon tilltalar och tittar på eleverna med stor respekt. Det finns en positiv energi och utstrålning i hela hennes sätt att arbeta och bemöta barnen. Hon uppmuntrar och berömmer dem i allt hon gör och säger till dem. Det råder en lugn och mysig stämning i arbetsrummet.

Nina ger exempel på en flicka som gick i årskurs fyra, som från början inte kunde läsa när hon kom till henne för hjälp. Flickan fick under några veckor övningar att träna på hemma och när hon kom tillbaka till Nina nästa gång och skulle läsa högt, så gick det över all förväntan. Mamman som var med under ”lektionen” sa helt överraskad till sin dotter: ”Jamen

du kan ju inte läsa” varpå dottern svarade ”Jo det kan jag visst det, för nu har jag lärt mig att göra sådana övningar med benen, du vet”. Med övningar menade hon fram för allt cross

crawl övningar och liggande åttan som hon fått i läxa att utföra under några minuter varje dag. Stressen och tron på att hon inte kunde lära sig läsa hade blockerad hjärnan, vilket enligt Nina hade försvunnit när hon utförde dessa Brain Gymövningar. Kopplingen mellan höger och vänster hjärnhalva hade återkopplats och stressblockeringen lagt sig. Återigen ses en koppling till Dennisons teorier (2006) om hur stress inför något vi anser oss inte klara av, kan medföra brist på självkänsla och därmed brist på kunnighet, oavsett vad det rör sig om. Enligt Dennison (a.a) är ”Hook-ups” (se bilaga 5) en effektiv övning att använda i relation till ovanstående. Han beskriver övningen som att ge sig själv en stor kram, då den har en lugnande effekt. När armar, händer och ben korsar kroppens mittlinje aktiveras hjärnan i att skapa balans och ”gamla” tankemönster och hinder som har blockerad oss kan ”suddas” bort (Dennison, 2006 s. 121 f).

Elsa är en annan av pedagogerna som ger exempel på hur Edu-K och Braingym har gjort framsteg för en av hennes elever. Under två års tid hade hon ett specialuppdrag med en adoptivflicka som gick i en specialklass. Flickan kom till henne i årskurs 1 och kunde från

31

början praktiskt taget varken läsa eller skriva. Hon hade även svårt med sociala relationer. Elsa tillbringade 10 timmar varje vecka med flickan och innan terminsavslutning kunde flickan hela alfabetet och hade börjat läsa. Framme vid sommarlovet flyttades flickan från specialklassen till en ”vanlig” klass. Hon genomförde en lästest och hamnade som den bästa läsaren i hela klassen. Elsa fortsatte sitt arbeta med flickan, dock under färre timmer i veckan. Flickan klarade nu av både skolarbetet och det sociala. Efter årskurs två lämnade Elsa flickan som nu klarar sig själv. Elsa är helt övertygad om att hennes arbete med Edu-K och Brain Gymövningarna är det som gett resultat. När flickan började göra framsteg ökade hennes självkänsla. Ett ökat självförtroende ger i sin tur ökade förutsättningar för att fortsätta i en positiv utveckling. Inledningsvis poängterade jag hur det i Lpo94 står skrivit att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas och känna växandets glädje, något som jag i min analys här tycker får en nära relation till en människas självkänsla.

Generellt sett har jag genom mina intervjuer fått fram att alla inser vikten av att övningarna och arbetet med Brain Gym ska göras kontinuerligt för att varaktiga resultat ska uppnås och en utveckling upplevas. Dagliga träningspass på fem minuter rekommenderas där utvalda övningar utförs under flera veckors tid och gärna 6-8 veckor. Några av pedagogerna uttrycker dock samtidigt att de ibland har upplevt förhållandevis snabba resultat från den ena till den andra dagen, ja till och med redan efter några minuters träning. Elsa som idag arbetar som kinesiolog påpekar att det då oftast handlar om de fall där en mental stress har blockerad hjärnan och därmed satt stop för personens egen tro på sina förmågor. Grundförutsättningarna för kunskap har funnits men det har någonstans på vägen skett en traumatisk stressblockering. Brain gymövningarna påstås då i vissa fall eliminera denna stress ganska snabbt. Återigen blir jag påmind om vikten av att en person förmår tro på sig själv och förmår lita på sina egenskaper. Jag är nyfiken på om vi hade kunnat uppnå samma resultat och tagit oss förbi ovanstående hinder med hjälp av andra verktyg och sätt att bemöta problemet på? Kan man tänka sig att vi enbart genom att ge barnen mycket beröm och genom att lägga fokus på att bygga upp ett barns självkänsla kan åstadkomma samma snabba resultat utan Brain Gymövningarna? Jag inser samtidigt att uppbyggandet av barns självkänsla oftast hänger starkt ihop med deras kunskapsförmågor och något som är en lång process där många olika faktorer spelar in under resans gång.

En punkt som alla pedagogerna själva tog upp var vikten av föräldrars intresse och bemötande. Om föräldrarna informeras och känner sig delaktiga så finns det överlag mycket bättre förutsättningar för att lyckas med Brain Gym anser pedagogerna. Eleverna kan lättare

32

få uppbackning i att göra övningarna hemma och samarbetet mellan skola och hem kan förbättras.

Alla pedagogerna instämmer i att de sällan möter föräldrar som är emot att deras barn arbetar med Brain Gymövningar. I Berits fall var det rent av en förälder som hade utbildat sig till Brain Gyminstruktör i USA och ville att personalen på hennes barns skola skulle börja utbilda sig och arbeta med detta i skolan. Detta ledde till att Berit genomgick olika utbildningar och kurser under en tre års tid tillsammans med andra lärare på skolan.

Nina berättar att hon varit med om desperata föräldrar till barn på andra skolor, som har kontaktat henne för att de hört om hennes arbete och velat att deras barn skulle få pröva Edu-K och Brain Gym. Elsa som idag arbetar heltid som terapeut med bland annat Edu-K och Brain Gym nämner att hon har så mycket att göra att väntetiden för att ta emot barn och vuxna är lång. Det finns alltså ett stort intresse för det hon arbetar med och hon har i sitt arbete med både barn och vuxna fått fram goda resultat.

Dominansprofiler är ett område som alla pedagogerna någon gång under sin intervju tog upp till diskussion. De har delat med sig om sin kunskap på området och uttryckt att det i allra högsta grad påverkar oss i en lärsituation och är något som vi med fördel kan arbeta med i skolan och inom Edu-K. Hur vi kan kartlägga ett barns dominansprofil för att lättare kunna förstå och möta individen är viktigt enlig pedagogerna och något som står i relation till Hannaford’s teorier kring ämnet (1997). Fördjupad kunskap om människors olika dominansprofil menar Hannaford kan hjälpa oss att förstå och förutse vem som kommer ha svårigheter vid inlärning av vissa uppgifter. Vid kartläggning av en persons dominansprofil får vi en överblick och en förståelse för på vilket sätt en elev t.ex. föredrar sin kunskapshämtning (Hannaford, 1997 s. 16 f). Både Elsa och Fanny ger uttryck för att kunskapen om profilen kan ge oss information kring var i klassrummet det t.ex. är mest lämpligt att placera eleven. Det handlar bland annat om att få fram vilket öga som är dominant, och vilken hand och fot som eleven framförallt använder.

5.3 Fördelar och nackdelar

När det rör sig om att få fram för- och nackdelar med Educational Kinesiology och BrainGym tycks det bero på vem man frågar samt hur frågan tolkas. Jag inser att de pedagoger jag intervjuat, i grunden har en positiv inställning till ämnet eftersom de själv valt att arbeta med det. Utifrån mina observationer och de svar jag fått har jag dock fått fram empiri som vid

33

närmare analys illustrerar vissa nackdelar med ämnet. Härunder har jag sammanställt fördelar och nackdelar med Edu-K och Brain Gym.

Genom intervjun noterar jag att pedagogerna har utbildat sig på olika sätt genom mer eller mindre seriösa kurser. Med seriös menas en utbildning som har utförts av en certifierad Brain Gyminstruktör. I min fördjupning kring Brain Gymorganisationen visar det sig att det finns strikta regler för vem som får kalla sig för Brain Gyminstruktör och därmed ”äger” rätten att använda sig av övningarna. Organisationen som har säte i Kalifornien, USA har underorganisationer i länder världen över där utbildad personal är godkänd i att utbilda instruktörer.

I mitt möte med Nina tar hon upp denna problematik. Hon har lärt sig lite Kinesiology och Brain Gymövningar från en person som i sin tur har lärt sig genom någon annan. Hon indikerar att det enligt hennes åsikt inte ska behöva spela någon roll på vilket sätt man har lärt sig Brain Gym, så länge det kommer de barn som behöver hjälp tillgodo. Det är enkla verktyg som alla kan ta till sig, varför hon ifrågasätter att ett vinstdrivande företag ska behöva tjäna pengar på det och begränsa möjligheterna med Brain Gym.

Om Edu-K och Brain Gym ska bli ett erkänt och accepterat verktyg att använda på skolor runt om i världen ifrågasätter jag värdet av att de som utbildas blir utbildade på rätt sätt. Det handlar om att ge Brain Gym ett seriöst rykte, något som kan försvåras om det lärs ut på olika sätt av olika människor. Jag reflekterar över om detta möjligtvis kan vara en bidragande orsak till svårigheterna att få fram seriösa vetenskapliga studier kring ämnet. Självklart kan det likväl diskuteras hur seriöst Educational Kinesiology och Brain Gym framstår när vi förstår att det är en vinstdrivande organisation. En organisation med monopol på en samling kunskaper och metoder som tjänar pengar på att lära ut dessa enkla övningar världen över. Övningar som de anser sig ha patent på trots att vissa av dem är nära kopplade till helt vanliga gympaövningar och yogaövningar som funnits sen lång tid tillbaka.

Idag håller Nina själv i kostnadsfria kurser där hon bjuder in människor som på eget initiativ har visat ett intresse för ämnet. Hon är tydlig i sin intervju med att hon inte pratar så mycket med sina kollegor om vad hon håller på med. Hon vill inte att andra ska behöva tycka till och få fel uppfattning om Edu-K och Brain Gym, varför hon mestadels ”jobbar i det tysta” med det hon anser fungerar, som hon själv uttrycker det. Överlag får jag en känsla av att pedagogerna är medvetna om att Edu-K och Brain Gym kan uppfattas flummigt, speciellt om andra inte delar samma åsikter kring hur stimulering av några punkter på kroppen samt olika rörelsemoment ska kunna leda till bättre inlärning och välmående. Detta kan i sin tur påverka relationerna till övriga kollegor på arbetsplatsen om de är av en helt annan uppfattning i

34

ämnet. Fanny som själv har startat en skola med en holistisk profil känner dock inga bekymmer kring detta då all personal hon anställt delar samma uppfattning och har intresse för Brain Gym men också för t.ex. meditation, massage och färgers betydelse för barnens välmående. Fanny påpekar ytterligare fördelen med att all personal måste vara insatt i det som utförs med barnen. Varje vecka låter hon personalen prova på något av det som barnen sedan möter under sin skoldag. Det kan vara i form av meditation, visualisering, någon kroppsövning mm. Det är oerhört väsentligt att vi har provat allt först för att bättre kunna relatera och förstå hur barnen uppfattar och tar till sig det vi arbetar med.

Som tidigare nämnt är Edu-K och Brain Gym ett område som kan vara svårt att göra specifika mätningar kring och därmed blir det svårt att precisera vad det är som gör att eventuella förändringar och förbättringar sker. Det är många aspekter som påverkar ett barns utveckling och inlärning och vad som är Edu-K och Brain Gyms förtjänst eller inte kan vara svårt att svara på. Ur ett forskningsperspektiv måste det finnas klara bevis för vad det är som händer med en person och vad det är som gör att vissa resultat uppnås. Självklart något som är till Edu-K´s och Brain Gyms nackdel då det är svårt att precisera. Wolmesjö (2006, s. 13) uttalar med anknytning till ovanstående, att det i dag finns ett stort intresse för sambanden mellan kropp och tanke och att vi har blivit mer medvetna om att hjärna, hjärta, nervsystem och kropp är en odelbar helhet, men att just forskningen inom detta område fortfarande brister.

En annan nackdel i arbetet med Edu-K och Brain Gym är om man som pedagog och elev ger upp för tidigt. Trots pedagogernas utlåtande om att de ofta märker snabba förändringar kan det likväl vara situationer som kräver längre kontinuitet i övandet. Som med allt annat är det därför viktigt att träningen utförs kontinuerligt och att man har tålamod. Som utövare behöver man inte förstå vad det är man gör och vad det är som händer i kroppen, däremot är det en fördel att man som lärare har ett holistisk synsätt menar alla pedagogerna. Man behöver vara tillräckligt intresserad och motiverad själv samt ha en förståelse för det man arbetar med för att kunna motivera barnen i arbetet med Edu-K och Brain Gym.

Alla förutom Elsa anser att arbetet med övningarna är helt ofarligt och något som alla kan göra. Elsa som arbetar som kinesiolog påpekar däremot att man inte ska använda Cross crawl övningar på personer som är passgångare. Att vara passgångare innebär att kroppens korslaterala mönster inte fungerar optimalt. De svänger t.ex. fram samma arm som ben när de promenerar. Här kan det istället orsaka mer stress i kroppen om man utför t.ex. Cross crawlövningen.