Till följd av att denna studie gjordes i nutid hade det varit intressant att i en kommande studie välja en längre tidsperiod och göra “två studier i en”. Det skulle kunna göras en analys på företagen under en period på 3-5 år innan regleringen av hållbarhetsredovisningar kom till (dåtid) och en analys under en period på 3-5 år efter regleringen (nutid) för att se om det finns någon skillnad mellan företagens symboliska och substantiva handlingar före och efter regleringen.
En ytterligare begränsning i denna studie var urvalet. Det var endast företag i Europa och USA som undersöktes. Europa har främst utvecklade länder och USA är ett utvecklat land. I en kommande studie hade eventuella skillnader och likheter i regleringar och standarder som används för europeiska och amerikanska företag vid CSR-rapportering kunna undersökas för att bland annat få en tydligare bild av den amerikanska donationskulturens koppling till CSR-arbetet. Ett annat alternativ skulle kunna vara att välja företag i alla världsdelar men begränsa urvalet till en specifik bransch. Det skulle kunna leda till att resultatet går att generalisera för den utvalda branschen och kartlägga eventuella skillnader och likheter när företagen är belägna i olika världsdelar.
Till följd av att det inte finns någon allmän standardiserad mall för att mäta CSR-aktiviteter ges ett stort utrymme för forskare att mäta på olika sätt, vilket kan leda till olika resultat även om utgångspunkten är densamma. I denna studie hade resultatet eventuellt fått ett annat utfall om variablerna hade mätts annorlunda eller om andra kontrollvariabler hade använts. Det hade varit intressant att i en ny studie undersöka decoupling-fenomenet och hur sambanden ter sig mellan symboliska och substantiva handlingar genom att mäta dem på något annat sätt än genom policys och donationer, eftersom detta inte är någon solklar koppling. Vad är det som fastslår att ett företag som har policys och donerar är ansvarstagande. Det borde finnas bättre variabler och mått att använda för symboliska och substantiva handlingar. En av anledningarna till att dessa variabler används för studier om decoupling inom CSR-området torde vara att det är relativt enkelt att inhämta data och information om policys och
donationer. Bromley & Powell (2012) anser att vid mätningar ska samtliga typer av
redovisnings-, övervaknings- och rapporteringsaktiviteter omfattas för att en bred tolkning ska kunna göras. Även Dare (2016) föreslår att andra dimensioner av CSR kan undersökas för att kunna påvisa rättvisande samband mellan symboliska och substantiva handlingar.
Vidare mättes symboliska handlingar för FY-2 och substantiva handlingar för FY0. Eventuellt var det ett för kort tidsintervall för att mäta om decoupling förekommer. Tidsintervallet för framtida studier bör således vara längre.
En ytterligare begränsning har varit studiens variabler. Hade fler variabler inhämtats från databasen hade fler hypoteser kunnat testas allt eftersom studien fortgick. Ett förslag är också att alltid koppla in resurser när den här typen av studier görs då finansiella resurser verkar påverka satsningar även inom CSR-området. Saknas finansiella resurser är det svårt för företag att driva verksamheten och allra helst att lägga resurser på annat än kärnverksamheten, till exempel CSR som är både kostsamt och tidskrävande.
Referenslista
Andersson Åkerblom, T. (2017), “H&M bränner tonvis med nya kläder”. Svt Nyheter, 15 oktober. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/h-och-m-branner-tonvis-med-nya-klader [Hämtad 2020-04-02].
Arena, M., Azzone, G. & Mapelli, F. (2018), “What drives the evolution of corporate social responsibility strategies? An institutional logics perspective”. Journal of Cleaner Production.
Vol. 171, pp.345-355.
Banerjee, S. B. (2008), “Corporate social responsibility: The good, the bad and the ugly”.
Critical Sociology. Vol. 34(1), pp.51-79.
Barney, J. (2001), “Resource-based theories of competitive advantage: A ten-year
retrospective on the resource-based view”. Journal of Management. Vol. 27(6), pp.643-650.
Bartley, T. & Egels-Zandén, N. (2016), “Beyond decoupling: Unions and the leveraging of corporate social responsibility in Indonesia”. Socio-Economic Review. Vol. 14(2), pp.231-255.
Befring, E. (1994), Forskningsmetodik och statistik. Uppl. 1. Lund: Studentlitteratur AB.
Boiral, O., Heras-Saizarbitoria, I. & Testa, F. (2017), “SA8000 a CSR-washing? The role of stakeholder pressures”. Corporate Social Responsibility and Environmental Management.
Vol. 24(1), pp.57-70.
Bromley, P. & Powell, W. W. (2012), “From smoke and mirrors to walking the talk:
Decoupling in the contemporary world”. Academy of Management Annals. Vol. 6, pp.483-530.
Bryman, A. & Bell, E. (2017), Företagsekonomiska forskningsmetoder. Uppl. 3:1.
Stockholm: Liber AB.
Cahan, S., Chen, C. & Chen, L. (2017), “Social norms and CSR performance”. Journal of Business Ethics. Vol. 145(3), pp.493-508.
Chang, D. R., Jang, J., Lee, E. Y., Lee, H. & Chang, B. (2017), “When a good company transgresses: A study of the influence of CSR, moral decoupling and ethnocentrism”. Journal of Global Fashion Marketing. Vol. 8(1), pp.40-53.
Christensen, L. T., Morsing, M. & Thyssen, O. (2013), “CSR as aspirational talk”.
Organization. Vol. 20(3), pp.372-393.
Dare, J. (2016), “Will the truth set us free? An exploration of CSR motive and commitment”.
Business and Society Review. Vol. 121(1), pp.85-122.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011), Financial accounting theory. Uppl. 2. Maidenhead:
McGraw Hill Education.
Dhaliwal D. S., Radhakrishnan, S., Tsang, A. & Yang, Y. G. (2012), “Nonfinancial disclosure and analyst forecast accuracy: International evidence on corporate social responsibility disclosure”. Accounting Review. Vol. 87(3), pp.723-759.
Du, S. L., Bhattacharya, C. B. & Sen, S. (2007), “Reaping relational rewards from corporate social responsibility: The role of competitive positioning”. International Journal of Research in Marketing. Vol. 24(3), pp.224-241.
Egels-Zandén, N. (2014), “Revisiting supplier compliance with MNC codes of conduct:
Recoupling policy and practice at Chinese toy suppliers”. Journal of Business ethics. Vol.
119(1), pp.59-75.
Eriksson, D. & Svensson, G. (2016), “The process of responsibility, decoupling point, and disengagement of moral and social responsibility in supply chains: Empirical findings and prescriptive thoughts”. Journal of Business Ethics. Vol. 134(2), pp.281-298.
EUR-Lex. (2014), “Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU”.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32014L0095 [Hämtad 2020-04-07].
European Commission. “Corporate social responsibility & responsible business conduct”.
https://ec.europa.eu/growth/industry/sustainability/corporate-social-responsibility_en [Hämtad 2020-04-02].
Finansinspektionen. (2018), “Integrering av hållbarhet i företagsstyrningen: En kartläggning baserad på finansiella företags publika hållbarhetsinformation”.
https://www.fi.se/contentassets/b631b84ddc5f4f03bd3085966328ff29/integrering-hallbarhet-foretagsstyrningen.pdf [Hämtad 2020-04-07].
Freisleben, G. (2011), “Benefits & burdens of CSR for SMEs”. Financial Executive. Vol.
27(8), pp.53-56.
García-Sánchez, I-M., Hussain, N., Khan, S-A. & Martínez-Ferrero, J. (2020), “Do markets punish or reward corporate social responsibility decoupling?”. Business & Society. pp.1-37.
Goldberg, S. R., Gist, A. K. & Lindquist, S. C. (2011), “Auditor’s guide to corporate social responsibility”. Journal of Corporate Accounting & Finance. Vol. 22(4), pp.51-59.
Graafland, J. & Smid, H. (2019), “Decoupling among CSR policies, programs and impacts:
An empirical study”. Business & Society. Vol. 58(2), pp.231-267.
Grad, J. (2017), “The symbolic dimension of responsibility in organizational communication.
(Report)”. Journal for the Study of Religions and Ideologies. Vol. 16(48), pp.112-124.
Hair, J. F., Black, W. C., Babin, B. J. & Anderson, R. E. (2018), Multivariate data analysis.
Uppl. 8. Hampshire: Cengage Learning EMEA.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997), Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur AB.
Ioannou, I. & Serafeim, G. (2012), “What drives corporate social performance? The role of national-level institutions”. Journal of International Business Studies. Vol. 43(9), pp.834-864.
Jain, T. (2017), “Decoupling corporate social orientations: A cross-national analysis”.
Business & Society. Vol. 56(7), pp.1033-1067.
Jamali, D., Lund-Thomsen, P. & Khara, N. (2017), “CSR institutionalize myths in developing countries: An imminent threat of selective decoupling”. Business & Society. Vol. 56(3), pp.454-486.
Johnson, G., Whittington, R., Scholes, K., Angwin, D. & Regnér, P. (2017), Exploring Strategy: Text and cases. Uppl. 11. Harlow: Pearson Education.
Jurgens, M., Berthon, P., Papania, L. & Shabbir, H. A. (2008), “Stakeholder theory and practice in Europe and North America: The key to success lies in a marketing approach”.
Industrial marketing management. Vol. 39(5), pp.769-775.
Liu, J-Y. (2018), “An internal control system that includes corporate social responsibility for social sustainability in the new era”. Sustainability. Vol. 10(10), pp.3382-3408.
Maclean, T., Litzky, B. E. & Holderness, D. K. (2015), “When organizations don’t walk their talk: A crosslevel examination of how decoupling formal ethics programs affects
organizational members”. Journal of Business Ethics. Vol. 128(2), pp.351-368.
Mallin, C. A. & Giovanna, M. (2011), “Board reputation attributes and corporate social performance: An empirical investigation of the US best corporate citizens”. Accounting and Business Research. Vol. 41(2), pp.119-144.
Marquis, C. & Qiari, C. (2014), “Corporate social responsibility reporting in China: Symbol or substance?”. Organization Science. Vol. 25(1), pp.127-148.
Park, E., Kim, K. J. & Kwon, S. J. (2017), “Corporate social responsibility as a determinant of consumer loyalty: An examination of ethical standards, satisfaction, and trust”. Journal of Business Research. Vol. 76, pp.8-13.
Pope, S. & Wæraas, A. (2016), “CSR-washing is rare: A conceptual framework, literature review, and critique”. Journal of Business Ethics. Vol. 137(1), pp.173-193.
Roxenhall, T., Yazdanfar, D. & Öhman, P. (2018), “CSR commitment as window dressing strategy driven by dissatisfied customer”. Paper presented at the ANZMAC, Australian and New Zealand marketing conference, Adelaide, 3-5 December.
Salmi Mohd, I. (2013), “An analysis of corporate social responsibility (CSR) on stakeholders loyalty: Perceptions of Malaysian organizations”. International Journals of Business and Social Research. Vol. 2(7), pp.1-12.
Sauerwald, S. & Su, W. (2019), “CEO overconfidence and CSR decoupling”. Corporate Governance: An International Review. Vol. 27(4), pp.283-300.
Schoeneborn, D., Morsing, M. & Crane, A. (2020), “Formative perspectives on the relation between CSR communication and CSR practices: Pathways for walking, talking, and t(w)alking”. Business & Society. Vol. 59(1), pp.5-33.
Schons, L. & Steinmeier, M. (2016), “Walk the talk? How symbolic and substantive CSR actions affect firm performance depending on stakeholder proximity”. Corporate Social Responsibility and Environmental Management. Vol. 23(6), pp.358-372.
Sen, S. & Bhattacharya, C. B. (2001), “Does doing good always lead to doing better?
Consumer reactions to corporate social responsibility”. Journal of Marketing Research. Vol.
38(2), pp.225-243.
Sendlhofer, T. (2019), “Decoupling from moral responsibility for CSR: Employees’ visionary procrastination at a SME”. Journal of Business Ethics. pp.1-18.
Sheehy, B. (2015), “Defining CSR: Problems and solutions”. Journal of Business Ethics. Vol.
131(3), pp.625-648.
Strategic Direction. (2010), “What does sustainability mean? Debate, innovation and advice around a key but complicated concept”. Strategic Direction. Vol, 26(2), pp.27-30.
Tashman, P., Marano, V. & Kostova, T. (2019), “Walking the walk and talking the talk?
Corporate social responsibility decoupling in emerging market multinationals”. Journal of International Business Studies. Vol. 50(2), pp.153-171.
Tell, F. (2020), The resource-based view – strategy inside-out, i Eriksson-Zetterquist, U., Hansson, M. & Nilsson, F. (red). Theories and perspectives in business administration. Uppl.
1:1. Lund: Studentlitteratur AB, pp.109-143.
Vetenskapsrådet. (2018), Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html [Hämtad 2020-05-15]
Vetenskapsrådet. (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [Hämtad 2020-05-15]
Waddock, S. A. & Graves, S. B. (1997), “The corporate social performance-financial performance link”. Strategic Management Journal. Vol. 18(4), pp.303-319.
Wahlgren, L. (2013), SPSS steg för steg. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur AB.
Weaver, G. T., Trevino, L. K. & Cochran P. L. (1999), “Integrated and decoupled corporate social performance: Management commitments, external pressures, and corporate ethics practices”. Academy of Management Journal. Vol. 42(5), pp.539-552.
Yazdanfar, D. & Öhman, P. (2015), “Firm-level determinants of job creation by SME:s Swedish empirical evidence”. Journal of Small Business and Enterprise Development. Vol.
22(4), pp.666-679.