Magisteruppsats
Master’s thesis one year
Företagsekonomi Business Administration
Vad kan ligga bakom företags substantiva CSR-handlingar?
Julia Englund
MID SWEDEN UNIVERSITY
Department of Business, Economics and Law Examiner: Peter Öhman
Supervisor: Anna-Karin Stockenstrand
Author: Julia Englund, juen1600@student.miun.se Main field of study: Business Administration Semester, year: VT, 2020
Sammanfattning
CSR-rapporter ger företag olika fördelar och kan bland annat förbättra företags legitimitet.
Till följd av att allt fler företag vill ta del av CSR-rapporteringens fördelar uppstår fenomenet decoupling. Företagen uppger att de ska göra något och engagerar sig i symboliska
handlingar, utan att sedan genomföra några substantiva handlingar. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera sambanden mellan symboliska och substantiva handlingar, mellan finansiella resurser och substantiva handlingar samt föra en diskussion om skillnader och likheter mellan europeiska och amerikanska företag. Studien omfattade ett urval av 1001 företag i Europa och USA. Tre korrelationsanalyser, tre regressionsanalyser och ett t-test utfördes. Resultatet visar att företagen i studien inte ägnar sig åt decoupling. Däremot visar studien ett samband mellan finansiella resurser och substantiva handlingar. Vissa mindre skillnader visade sig mellan europeiska och amerikanska företag.
Nyckelord: CSR, Substantiva handlingar, Symboliska handlingar, Finansiella resurser
Abstract
CSR-reporting give companies various advantages, it can among other things improve the legitimacy of companies. However, as a result of that more and more companies want to take advantages of the benefits of CSR-reporting, the phenomenon of decoupling arises. The companies state that they must do something and engage in symbolic actions, without implementing the substantive actions. The purpose of this study was to describe and analyze the connections between symbolic and substantive actions, between financial resources and substantive actions, and discuss differences and similarities between European and American companies. The study included a sample of 1001 companies in Europe and the United States.
Three correlation analyzes, three regression analyzes and one t-test were used. The results show that the companies in the study do not engage in decoupling. However, the study shows a connection between financial resources and substantive actions. Some minor differences emerged between European and American companies.
Keywords: CSR, Substantive actions, Symbolic actions, Financial resources,
Förord
Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min handledare Anna-Karin Stockenstrand som i detta examensarbete givit mig feedback och hjälp under arbetets gång.
Sedan vill jag tacka Tommy Roxenhall som hjälpt mig med insamlingen och analys av data samt frågor rörande SPSS.
Jag vill också tacka Darush Yazdanfar för hjälp med metodfrågor och tolkning av data.
Sundsvall den 4 april 2021
Julia Englund
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Problembakgrund ... 1
1.2 Frågeställning och syfte... 2
2 Teoretisk referensram ... 4
2.1 Teoretiska utgångspunkter ... 4
2.1.1 Corporate Social Responsibility ... 4
2.1.2 Decoupling ... 4
2.1.3 Resource based theory ... 5
2.2 Hypotesgenerering ... 6
2.2.1 Symboliska och substantiva handlingar ... 6
2.2.2 Finansiella resurser och substantiva handlingar ... 6
2.3 Analysmodell ... 8
3 Metod ... 9
3.1 Övergripande metod och ansats ... 9
3.2 Litteratursökning och källkritik ... 9
3.3 Urval, datainsamling och dataegenskaper ... 9
3.4 Operationalisering ... 11
3.4.1 Studiens variabler ... 11
3.4.2 Studiens kontrollvariabler ... 12
3.5 Dataanalys och statistisk bearbetning ... 13
3.6 Studiens tillförlitlighet ... 13
3.7 Etiskt förhållningssätt och samhälleliga effekter ... 15
4 Resultat ... 16
4.1 Deskriptiv statistik och korrelationsanalys ... 16
4.2 Resultat från hypotesprövning ... 18
4.3 T-test ... 20
5 Diskussion ... 22
6 Slutsats och förslag till fortsatt forskning ... 25
6.1 Slutsats ... 25
6.2 Studiens begränsningar och förslag till fortsatt forskning ... 25
Referenslista ... 27
Figurförteckning och tabellförteckning
Figur 1: Studiens analysmodell. ... 8
Tabell 1: Studiens urval ... 10
Tabell 2: Branscher medtagna i denna kontrollvariabel ... 13
Tabell 3: Deskriptiv statistik och korrelationsanalys alla företag ... 16
Tabell 4: Deskriptiv statistik och korrelationsanalys europeiska företag ... 17
Tabell 5: Deskriptiv statistik och korrelationsanalys amerikanska företag ... 18
Tabell 6: OLS-regressionsanalys för substantiva handlingar alla företag... 18
Tabell 7: OLS-regressionsanalys för substantiva handlingar europeiska företag ... 19
Tabell 8: OLS-regressionsanalys för substantiva handlingar amerikanska företag ... 20
Tabell 9: Resultat av hypotesprövning ... 20
Tabell 10: T-test ... 21
1 Introduktion
I detta inledande kapitel presenteras studiens problembakgrund, frågeställning och syfte.
1.1 Problembakgrund
CSR (Corporate Social Responsibility) är en typ av ansvarstagande. Tidigare var
rapporteringen kring detta frivillig men efter hand har regleringen ökat. Vanligtvis brukar CSR-rapporter innehålla beskrivningar av hur företagen påverkar samhället utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter (Arena et al., 2018; Park et al., 2017;
Goldberg et al., 2011; European Commission). Rapporterna är avsedda att ge en kompletterande och hållbarhetsorienterad bild av företagens resultat och utveckling till investerare, finansiärer och andra intressenter (Deegan & Unerman, 2011). Fördelarna med CSR är flera och genom åren har allt fler företag utökat rapporteringen om sina
hållbarhetsinsatser (Liu, 2018). Företag som fokuserar på hållbarhet brukar anses vara mer engagerade och ansvarsfulla gentemot samhället och dess intressenter, vilket också kan stärka företagens legitimitet (Graafland & Smid, 2019; Freisleben, 2011). Det faktum att företag arbetar med hållbarhet och CSR-rapportering är positivt i den meningen att de anses bry sig om samhällets utveckling, vilket kan bidra till positiva finansiella effekter (Schons &
Steinmeier, 2016). Samtidigt finns också en baksida med CSR-rapportering. Att företag engagerar sig i CSR betyder inte nödvändigtvis att de tar sitt ansvar (Arena et al., 2018).
I olika kontexter kan institutionell påverkan göra att CSR-rapporteringen ser ut och upprättas på olika sätt. Det kan till exempel finnas en skillnad mellan hur europeiska och amerikanska företag upprättar och presenterar sina CSR-rapporter. Vidare kan företag välja att CSR- redovisa och tillämpa olika ramverk som till exempel Global Reporting Initiative (GRI), internationella standardiseringsorganisationens ISO 26000 och OECD:s riktlinjer för multinationella företag (EUR-Lex, 2014). Dessa ramverk skiljer sig något åt och det kan därför vara svårt för intressenterna att jämföra informationen i rapporterna och veta om det som skrivs stämmer eller om företagen i första hand redovisar för att tillgodose
intressenternas förväntningar. I Sverige gjorde Finansinspektionen (FI) en undersökning om integreringen av hållbarhet och vad publika företag lämnade ut för information i sina CSR- rapporter. FI fann att det är oklart hur policys integreras i företagens verksamhet, att det är låg transparens när det gäller väsentliga risker och att det är svårt att jämföra informationen i rapporterna på grund av avsaknaden av en enhetlig struktur (Finansinspektionen, 2018). Trots att regleringar och ramverk finns är det alltså svårt att förstå och lita på företagens CSR- rapportering, vilket tyder på att företagen kan utnyttja detta till sin fördel. Något annat som kan påverka företagens CSR-rapportering är var företagen har sitt säte och att det finns kulturella skillnader (Ioannou & Serafeim, 2012). Bland annat finns det vissa kulturella skillnader i hur europeiska och amerikanska företag fastställer sina företagsstrategier (Jurgens et al., 2008), vilket kan påverka hur de implementerar och utför CSR-arbetet.
I detta sammanhang är det av intresse att lyfta fram ett fenomen som kallas “decoupling” och som bland annat Graafland & Smid (2019), Chang et al. (2017), Bartley & Egels-Zandén (2016) och Maclean et al. (2015) rapporterar om. Decoupling, eller frikoppling, kan ses som en teknik, ett schema, en begränsning, ett problem eller en metod. I CSR-sammanhang används ofta decoupling för att bedöma om företagen engagerar sig mer i symboliska än substantiva handlingar (Schons & Steinmeier, 2016), det vill säga om de säger att de ska agera på ett visst sätt och sedan inte gör det. Som exempel hamnade H&M i blåsväder och
fick offentlig kritik för några år sedan när det konstaterades att de brände upp massvis med oanvända kläder årligen trots att de rapporterade något helt annat och uppmuntrade andra att återvinna sina kläder (Andersson Åkerblom, 2017). Detta illustrerar att decoupling, det vill säga att företag kan frikoppla vad de säger att de ska göra från vad de sedan gör, kan försvaga företagets legitimitet (Grad, 2017; Maclean, 2015; Marquis & Qiari, 2014).
Många företag är beroende av sina intressenter och tenderar därför att utlova mer än vad de kan hålla. Bartley & Egles-Zandén (2016) fann att CSR är en plattform som både kan vara tillförlitlig och opålitlig på grund av decoupling. I samma anda har det observerats att CSR- kommunikation i vissa företag ibland betyder mer prat än åtgärder (Liu, 2018; Schons &
Steinmeier, 2016; Christensen et al., 2013) och att decoupling kan vara ett svar på ett yttre tryck. Press från intressenter är inte ovanligt och kan leda till allt för positiv CSR-rapportering (Boiral et al., 2017; Maclean et al., 2015; Weaver et al., 1999). Även normbegränsade
institutioner och andra institutionella faktorer kan påverka företagens CSR-prestationer, CSR- tillämpningar och ageranden (Cahan et al., 2017; Jain, 2017).
Det kan alltså finnas ett gap mellan vad företag pratar om att de ska göra och vad de faktiskt gör genom att anta formella strukturer för ansvarsfullt beteende i syfte att tillfredsställa omvärlden. I dessa fall är den formella strukturen inte ihopkopplad med företagens interna aktiviteter. (Maclean et al., 2015; Weaver et al., 1999) Det har visat sig att CSR kan påverka hur konsumenterna ser på företagen och att negativ CSR-information till och med kan leda till att konsumenter slutar handla hos dem (Chang et al., 2017; Du et al., 2007; Sen &
Bhattacharya, 2001). Schoeneborn et al. (2020) drog slutsatsen att “walking-and-talking”
metoden kan vara positiv för företags CSR-rapportering men att det då är nödvändigt att företagen inte bara pratar utan att de “går och pratar” samtidigt. Relaterat till decoupling finns två andra fenomen, “green-washing” och “window-dressing” (Graafland & Smid, 2019;
Schons & Steinmeier, 2016; Bromley & Powell, 2012). Green-washing innebär att företag försöker dölja sin faktiska miljöprestanda genom att överdriva de positiva aspekterna, det vill säga de gröntvättar (Marquis & Qiari, 2014). Window-dressing är mer en bokföringsteknisk manipulation där företagen skönmålar sina finansiella resultat till följd av bland annat yttre påtryckningar (Maclean et al., 2015).
Brist på finansiella resurser kan leda till att företag använder policys och anger åtaganden som de sedan inte upprätthåller (Graafland & Smid, 2019). Finansiella resurser tenderar också att påverka i vilken grad företag bedriver CSR-aktiviteter och investerar i CSR (Graafland &
Smid, 2019; Dhaliwal et al., 2012; Freisleben, 2011). Genom att avsätta resurser till CSR, det vill säga att prata och gå samtidigt istället för att bara prata, uppnår företagen ofta sina affärsmål. Dock kan ibland yttre press leda till att företagen begränsar avsättningen av finansiella resurser till att arbeta med CSR om inte satsningen på kort sikt tros ge en hög avkastning. (Dare, 2016) Substantiva CSR-handlingar involverar faktiska förändringar och åtgärder, vilket kräver att företag använder sina finansiella resurser för detta ändamål (Schons
& Steinmeier, 2016). Hur företag väljer att använda sina resurser och hur deras position är kan kopplas till Resource based theory (RBT). Denna teori anger att företag har begränsade resurser och att de måste prioritera vilka satsningar som ska göras för att klara sig i
konkurrensen med andra företag (Barney, 2001).
1.2 Frågeställning och syfte
Mot ovanstående bakgrund kan följande forskningsfråga och syfte formuleras:
- Hur ser sambanden ut mellan å ena sidan företags symboliska CSR-handlingar respektive dess finansiella resurser och å andra sidan företags substantiva CSR- handlingar?
Syftet med studien är att beskriva och analysera sambanden mellan i) symboliska och substantiva CSR-handlingar, ii) finansiella resurser och substantiva CSR-handlingar samt att iii) föra en diskussion om detta som tar fasta på skillnader och likheter mellan europeiska och amerikanska företag.
2 Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras CSR, decoupling, Resource based theory, studiens hypoteser, tidigare studier med koppling till hypoteserna och studiens analysmodell.
2.1 Teoretiska utgångspunkter 2.1.1 Corporate Social Responsibility
Corporate Social Responsibility (CSR) kan definieras som företags åtagande att bete sig etiskt och samtidigt bidra till förbättrade arbetsvillkor, ett bättre samhälle och den ekonomiska utvecklingen (Johnson et al., 2017). Denna definition används i den här uppsatsen.
Allt fler företag världen över CSR-rapporterar men frågan är om det görs på ett rättvisande sätt eller om företagen främst gör detta för egen vinnings skull. Pressen på företagen är relativt stor från intressenter och samhället och det finns en oro för att negativa rykten ska få fäste om inte CSR-rapporter görs. (Strategic Direction, 2010; Weaver et al., 1999) Målet med CSR bör vara att genomföra sina CSR-aktiviteter, inte bara ha ett “tomt samtal” (Liu, 2018) i syfte att nå finansiella framgångar (Sendlehofer, 2019). I denna uppsats behandlas två teoretiska utgångspunkter inom CSR, dels decoupling för att undersöka om det finns ett gap mellan symboliska och substantiva CSR-handlingar och dels Resource based theory (RBT) för att undersöka om mer finansiella resurser leder till fler substantiva CSR-handlingar.
Legitimitetskapande är särskilt viktigt i fråga om CSR (Dare, 2016) och CSR-arbetet kan stärkas genom att involvera de anställda (Grad, 2017). När CSR-arbetet drivs av de anställda ser allt fler inom företaget CSR som ett moraliskt ansvar och att deras agerande kan påverka företaget positivt (Sendlhofer, 2019; Maclean et al., 2015). Anställdas ageranden kan också, på samma sätt som leveranskedjor, ha en negativ inverkan på CSR, eftersom företagen högre upp i kedjorna, kan kasta en skugga över CSR-arbetet i hela leveranskedjan (Bartley & Egles- Zandén, 2016; Eriksson & Svensson, 2016). Företag påverkar således inte bara miljön genom sina egna åtgärder utan övriga parter i leveranskedjan ingår också i bilden av företags CSR- arbete. Detta visar att ett företags CSR inte är bättre än den svagaste länken i kedjan och det är därför viktigt att uppmärksamma hål i kedjan för att kunna förbättra sin CSR. (Eriksson &
Svensson, 2016) 2.1.2 Decoupling
CSR är till stor del format utifrån samhällets och intressenternas förväntningar och är i sin tur förankrat i institutionellt beteende (Arena et al., 2018). Decoupling är en del av institutionell teori och företagens CSR-arbete formas av institutionella faktorer på grund av samhällets och intressenternas förväntningar (Dhaliwal et al., 2012). Även ramverken som företagen
använder sig av formas av institutionellt beteende, vilket påverkar CSR-arbetet (Arena et al., 2018).
Till följd av att CSR-rapporteringen kan vara ofullständig och att det är möjligt för företagen att till stor del själva välja vad som ska redovisas kan detta skapa ett gap mellan vad företagen säger att de gör och vad de faktiskt gör, vilket som tidigare nämnts kallas decoupling (García- Sánchez et al., 2020; Tashman et al., 2019). Decoupling tenderar att leda till symboliska CSR- handlingar för att företag ska kunna stärka sin legitimitet i intressenternas ögon och därför
“döljer” det verkliga CSR-utförandet (Schoeneborn et al., 2020; Tashman et al., 2019; Pope &
Wæraas, 2016; Schons & Steinmeier, 2016). Det är heller inte ovanligt att företag utför
decoupling genom att överdriva sin CSR-rapportering i relation till deras faktiska CSR- utförande (Sauerwald & Su, 2019; Tashman et al., 2019). Enligt Bromley & Powell (2012) är den allmänna uppfattningen om decoupling att det finns ett gap mellan policys och praxis, mellan medel och mål. Företag antar policys för att motsvara förväntningarna och pressen utifrån men i praktiken förändras sällan deras agerande. Företagen utför decoupling medvetet och policys fungerar som symboliska handlingar för att skapa legitimitet (Graafland & Smid, 2019; Egels-Zandén, 2014; Bromley & Powell, 2012). Företagens policys (symboliska handlingar) och mål är ofta svar på påtryckningar utifrån (Bromley & Powell, 2012). Det finns olika typer av fokus på CSR som återspeglar olika institutionella konfigurationer i olika sammanhang i och med olika nationella och internationella kontexter. (Sheehy, 2015).
Studier har visat att CSR minskar informationsasymmetrin mellan företag och deras intressenter men att företag ibland skapar fasader med sin CSR som inte stämmer med verkligheten (García-Sánchez et al., 2020; Graafland & Smid, 2019; Sauerwald & Su, 2019;
Tashman et al., 2019; Jamali et al., 2017). För att minska graden av decoupling och
genomföra substantiva handlingar krävs fullständiga och varaktiga reformer (Bartley & Egels- Zandén, 2016). Det har också visat sig att finansinstitut motiveras att investera i företag med jämförelsevis bättre CSR (Cahan et al., 2017), vilket kan motivera företag att engagera sig i substantiva CSR-handlingar.
Forskning visar enligt García-Sánchez et al. (2020) att sambandet mellan CSR och finansiellt utfall är statistiskt signifikant, att vara “grön” kan löna sig. Studien bekräftar inte bara att anpassning av CSR-metoder är finansiellt lönsamma utan att det också kan leda till större intressentstöd. Decoupling, det vill säga att skilja de symboliska handlingarna från de substantiva, kan resultera i en legitimitetsfasad gällande att tillfredsställa intressenterna (García-Sánchez et al., 2020; Egels-Zandén, 2014) men i det långa loppet riskerar företagen att förlora den legitimiteten (García-Sánchez et al., 2020). Decoupling kan också påverka de anställdas uppfattning om legitimitet negativt (Sendlhofer, 2019; Maclean et al., 2015).
Företagsstrategier kommer sannolikt alltid att tas fram för att öka avkastningen på företagens kapital och aktieägarnas värde (Banerjee, 2008) men detta kan dessvärre leda till en
fokusering på lönsamhet på kort sikt och på symboliska CSR-handlingar (García-Sánchez et al., 2020).
2.1.3 Resource based theory
RBT beskriver hur företagens position är kopplad till deras resurser men också deras förmåga att utnyttja sina resurser för att nå konkurrensfördelar (Tell, 2020; Johnson et al., 2017).
Teorin har för avsikt att förklara hur företag skapar hållbara konkurrensfördelar och hur deras sätt att utnyttja resurserna kan generera finansiella resultat (Barney, 2001). Det är således främst företagens interna hanterande som är i fokus i detta sammanhang (Tell, 2020).
RBT kan således användas för att förklara företags prestationer (Yazdanfar & Öhman, 2015) och teorin antyder även att högre finansiella resultat kan leda till mer finansiella resurser som i sin tur ger företag möjligheter att investera i bland annat CSR (Graafland & Smid, 2019;
Barney, 2001). I och med företags upprättande av CSR-rapporter fokuserar företagen mer på hållbarhet än vad som annars skulle vara fallet, vilket tenderar att stärka legitimiteten och leda till ökade finansiella resurser (Schons & Steinmeier, 2016). Ett sätt att förbättra lönsamheten är att enbart utföra symboliska handlingar (Tell, 2020) men om företagen sedan genomför det som de säger att de ska göra och inte bara stannar vid de symboliska handlingarna kan de få ut mer av sina resurser. Dock har vissa företag mer resurser än andra och frågan är då hur de väljer att använda sina resurser och om de prioriterar att genomföra kostsamma substantiva
CSR-handlingar eller inte. Graafland & Smid (2019) visar att företag som saknar finansiella resurser och känner av pressen från intressenterna oftare antar formella policys (symboliska handlingar) och gör uttalanden för att upprätthålla en legitim fasad utåt snarare än att
vinnlägga sig om att genomföra åtgärderna. Den ständiga förändringen i omvärlden kan också snabbt förändra ett företags konkurrensfördel till en nackdel (Tell, 2020). Exempelvis kan symboliska handlingar vara framgångsrika tills det att intressenterna upptäcker att företagen inte lever som de lär. Det kan leda till att företagen behöver ändra sitt beteende och satsa ökade resurser på att genomföra substantiva handlingar.
2.2 Hypotesgenerering
2.2.1 Symboliska och substantiva handlingar
Utomstående intressenter saknar insikt i företagsprocessen och kan därför ha svårt att verifiera symboliska och/eller substantiva handlingar i företagens CSR. Även om det som konsument och intressent är möjligt att få en bild av företagens CSR (Pope & Wæraas, 2016) finns det olika standarder för företagen att följa, vilket gör det svårt att bedöma vad i rapporterna som grundas på substantiva handlingar och vad som endast är symboliskt agerande (Strategic Direction, 2010). Intressenterna behöver många gånger lita på företagens kommunikation och mediakanaler (Schons & Steinmeier, 2016). Kommunikation och handling är sammanlänkade inom många organisatoriska processer. Att prata om företags CSR-planer och intentioner är en typ av handling och det kan vara svårt för företag att nå sin fulla potential om de inte kan eller får kommunicera sina tankar och idéer utan att också genomföra dessa i ett tidigt stadie.
Dock har studier visat att CSR-kommunikation ibland innebär mer prat än handling (Christensen et al., 2013).
Decoupling lockar företag att kunna påvisa legitimitet utåt när de har många olika intressenter att ta hänsyn till. Företag med små och svaga CSR-program och -policys är mer benägna att använda sig av decoupling (Graafland & Smid, 2019). Vid decoupling-policys möjliggörs för företag att anta flera policys till följd av yttre press utan att implementera dessa i strategin och att vissa av företagens policys ibland står i motsats till varandra (Bromley & Powell, 2012).
Decoupling och symbolisk hanteringspraxis förekommer inte bara inom amerikanska företag utan också i andra länder (Maclean et al., 2015). USA är dock mer aktieägarorienterade än europeiska företag (Dhaliwal et al., 2012) och inom amerikanska företag är det också vanligt med symboliska handlingar och formella program för att uppmuntra etiska beteenden
(Weaver et al., 1999). Det har också visat sig att företagens CSR-utförande påverkas av vilka lagar och normer som finns i olika länder (Dhaliwal et al., 2012). I europeiska länder är viss filantropi obligatorisk i jämförelse med i USA där den är mer frivilligt orienterad (Jain, 2017).
Det grundläggande decoupling-fenomenet tycks dock vara likartat på båda kontinenterna.
Resonemanget leder fram till följande hypoteser:
H1a: Det finns ett negativt samband mellan symboliska och substantiva CSR-handlingar.
H1b: Det finns ett negativt samband mellan symboliska och substantiva CSR-handlingar i europeiska företag.
H1c: Det finns ett negativt samband mellan symboliska och substantiva CSR-handlingar i amerikanska företag.
2.2.2 Finansiella resurser och substantiva handlingar
En del skeptiker anser att CSR ofta inte är länkat till företagsstrategin (Freisleben, 2011).
Enligt Sheehy (2015) är CSR inget mer än ett tomt skal som kan generera ekonomiska
fördelar och öka företagens legitimitet. Företag får beröm genom att fokusera på CSR-frågor även om till exempel arbetsmiljön är under all kritik (Jamali et al., 2017). Bara genom att ett företag har ett CSR-varumärke kan de få fördelar i jämförelse med företag som inte har det (Du et al., 2017). Företags ekonomiska framgångar är ofta sammankopplade med förtroendet från kunder, aktieägare och andra intressenter (Maclean et al., 2015). Miljön påverkar inte bara företagens policys och CSR-handlande utan också deras finansiella resurser (Bromley &
Powell, 2012).
CSR är både kostsamt och tidskrävande (Freisleben, 2011) och arbetet med CSR är ibland svårt att förstå på grund av avsaknaden av en allmänt accepterad definition (Sheehy, 2015;
Strategic Direction, 2010). Det är också skillnad i hur olika företag närmar sig CSR (Dare, 2016). Vissa organisationer använder CSR som ett PR-verktyg (Salmi Mohd, 2013) eller som en fasad för att få legitimitet och andra fördelar (Dare, 2016). Det kan vara svårt för
intressenter att avgöra när ett företag menar att “göra bra för att göra bra”, eller om de “gör bra för att vara bra” (Grad, 2017). För företagen kan det vara svårt att göra saker rätt och ändå göra rätt saker (Liu, 2018). En annan problematik är att det oftast inte finns någon som på allvar granskar CSR-rapporter, utan revisorerna godkänner dessa i samband med
granskningen av årsredovisningen om de presenteras på ett formellt nöjaktigt sätt.
Företag med substantiva motiv visade sig i Dare’s (2016) studie ha ett högre engagemang för CSR då de tenderade att implementera CSR i sina strategier, medan andra företag tenderade att använda CSR endast för att öka sitt kapital. Enligt Dhaliwal et al. (2012) har lönsamma företag mer ekonomiska resurser för CSR-aktiviteter än företag som är mindre lönsamma.
Ett företag med finansiella resurser har en annan möjlighet än företag utan finansiella muskler att löpa linan ut och även utföra substantiva handlingar. Företag som har god ekonomi borde vara villiga att utföra substantiva handlingar då det i det långa loppet kan stärka företagens legitimitet och förbättra deras finansiella resultat.
En aspekt att ta i beaktande utöver eller i anslutning till om företagen har resurser eller inte, är att det finns kulturella skillnader mellan världens länder. Det skulle kunna vara en påverkande faktor med avseende på hur mycket resurser företagen satsar på CSR. Kulturella skillnader mellan länder har setts påverka företags CSR-prioriteringar (Jain, 2017) och olika
uppsättningar av standarder kan göra att det blir svårare för intressenterna att jämföra företagens CSR-rapportering (Eriksson & Svensson, 2016). USA har en så kallad
donationskultur och kan därför donera mer än europeiska företag. En gemensam nämnare för alla företag torde dock vara att mer resurser leder till substantiva handlingar oavsett deras geografiska placering. Resonemanget leder fram till följande hypoteser:
H2a: Det finns ett positivt samband mellan finansiella resurser och substantiva CSR- handlingar.
H2b: Det finns ett positivt samband mellan finansiella resurser och substantiva CSR- handlingar i europeiska företag.
H2c: Det finns ett positivt samband mellan finansiella resurser och substantiva CSR- handlingar i amerikanska företag
2.3 Analysmodell
Figur 1: Studiens analysmodell.
Figur 1 visar studiens analysmodell. Symboliska CSR-handlingar och finansiella resurser representerar studiens oberoende variabler och substantiva CSR-handlingar den beroende variabeln. Det finns två hypoteser och figuren illustrerar hur variablerna är relaterade till varandra dels generellt men även gällande kontinenterna Europa och USA. H1 visar
sambandet mellan symboliska och substantiva CSR-handlingar. H2 visar sambandet mellan finansiella resurser och substantiva CSR-handlingar. Utifrån analysmodellen fokuseras dels huruvida symboliska handlingar är mer prat än handling och i vilken utsträckning företags finansiella resurser påverkar genomförandet av CSR-handlingar.
Symboliska CSR-handlingar
Finansiella resurser
Substantiva CSR-handlingar
3 Metod
I detta kapitel presenteras studiens metod. Kapitlet innefattar övergripande metod och ansats, litteratursökning och källkritik, urval, datainsamling och dataegenskaper, operationalisering av studiens variabler, dataanalys och statistisk bearbetning, tillförlitlighet och avslutningsvis studiens etiska förhållningssätt och samhälleliga effekter.
3.1 Övergripande metod och ansats
Studien använde en deduktiv ansats och kvantitativ metod för att analysera sambanden mellan studiens variabler i en europeisk och amerikansk kontext. Studiens samtliga variabler var definierade och möjliga att mäta och hypoteserna testades genom formaliserade analyser av data från databasen Thomson Reuters Eikon.
Kvantitativ metod fokuserar på siffror och generalisering till skillnad från kvalitativ metod som fokuserar på ord och kontextuell förståelse (Bryman & Bell, 2017). Eftersom majoriteten av informationen förmedlades genom siffror ansågs kvantitativ metod mest lämplig att använda i denna studie. Kvalitativ metod lämpar sig bättre när forskaren vill få en djupare förståelse för det som studeras och då det finns en närhet till det som studeras. Detta till skillnad från kvantitativ metod där forskaren har distans till det som studeras (Bryman & Bell, 2017; Holme & Solvang, 1997), vilket var fallet i denna studie.
3.2 Litteratursökning och källkritik
Studien inleddes med en litteratursökning. De vetenskapliga artiklarna hämtades i första hand från sökfunktionen Web of Science och i andra hand från Primo som båda tillhandahölls av Mittuniversitetet. Alla valda artiklar var peer-reviewed och publicerade i vetenskapliga tidskrifter, ett antal av dessa var också väl citerade. Att artiklarna var peer-reviewed
säkerställde att de hade granskats av andra forskare före publicering. Sökorden som användes för att hitta relevanta artiklar var “CSR”, “Decoupling, “Financial performance”,
“Legitimacy”, “Stakeholders”, “Substantive”, “Symbolic” och “Talk and walk”.
Informationen om RBT inhämtades i första hand från en bok. Även om det i boken saknades fördjupade resonemang och mer djuplodande källor kopplade till RBT bedömdes de
grundläggande delarna räcka till för att genomföra uppsatsen. Den valda boken var nyligen publicerad och skälet till detta val var att äldre källor i vissa fall kan betraktas som inaktuella.
För att få en relativt heltäckande bild, framförallt om CSR och CSR-rapportering, valdes källor som var både äldre och nyare.
Det konferensbidrag som användes bedömdes som aktuellt och ansågs trovärdigt då
författarna tidigare blivit publicerade och refererade till andra relevanta källor inom området.
Det är dock inte helt oproblematiskt att använda konferensbidrag, till följd av att dessa inte är peer-reviewed. Det finns också ett problem med att använda metodlitteratur eftersom den litteraturen normalt inte är peer-reviewed. De valda metodböckerna ansågs dock fylla sin funktion eftersom de finns som kurslitteratur på metodkurser på universitet och högskolor.
3.3 Urval, datainsamling och dataegenskaper
I denna studie användes sekundärdata från databasen Thomson Reuters Eikon. Denna databas är en av de största informationskällorna om företags CSR-prestanda och engagemang (Schons
& Steinmeier, 2016) och flertalet studier har använt databasen för att bland annat undersöka
substantiva och symboliska handlingar (García-Sánchez et al., 2020; Graafland & Smid, 2019). Inriktningen på denna studie var stora börsnoterade företag i Europa och USA. Valet att använda data från dels en europeisk och dels en amerikansk kontext var bland annat motiverat av att det två kontinenterna skiljer sig åt ur ett institutionellt perspektiv. Det undersöktes om det förelåg eventuella skillnader mellan Europa och USA avseende
substantiva respektive symboliska handlingar samt finansiella resurser. Urvalet avgränsades till företag som ger donationer, det vill säga när dessa är större än eller lika med 0.00 USD (”donation total” greater than or equal to (>=) 0.00 USD). Detta val gjordes till följd av att vissa företag inte ger donationer eller redovisar dem, vilket även ledde till att inget bortfall behövde hanteras.
Studiens urval omfattade 1001 börsnoterade företag (se tabell 1) med börsvärden upp till och med 135 622 243 773 USD. Databasen hade inmatade uppgifter om studiens beroende variabel, de oberoende variablerna och kontrollvariablerna. Variablerna som användes var donationer, policys, RT, styrelsens storlek, CSR-kommitté och bransch.
Tabell 1: Studiens urval
Antal (n=1001) Procent
Kontinent USA 373 37,26
Europa* 628 62,74
Bransch Energi (Energy) 61 6,09
Fastigheter (Real estate) 55 5,49
Finans (Financials) 172 15,88
Industri (Industrials) 159 15,88
Informationsteknik (Information
technology) 69 6,89
Kommunikationstjänster
(Communication services) 49 4,90
Konsumenttjänster (Consumer
discretionary) 100 9,99
Kontorsvaror (staples) 69 6,89
Material (Materials) 108 10,79
Sjukvård (Health care) 74 7,39
Verktyg (Utilities) 78 7,79
Ingen 7 0,70
Börsvärde
(Miljoner USD) Under 100 10 1,00
Mellan 100 och 1 000 193 19,28
Mellan 1 001 och 100 000 755 75,42
Mellan 100 001 och 1 000 000 42 4,20
Över 1 000 000 1 0,10
*De europeiska länderna utgjordes av: Belgien (9 företag), Cypern (1 företag), Danmark (6 företag), Finland (17 företag), Frankrike (38 företag), Färöarna (1 företag), Grekland (14 företag), Guernsey (4 företag), Irland (17 företag), Isle of Man (3 företag), Italien (58 företag), Jersey (10 företag), Liechtenstein (1 företag), Luxemburg (8 företag), Nederländerna (18 företag), Norge (11 företag), Polen (24 företag), Portugal (13 företag), Rumänien (2 företag), Ryssland (29 företag), Schweiz (21 företag), Slovenien (1 företag), Spanien (39 företag), Storbritannien (195 företag), Sverige (19 företag), Tjeckien (2 företag), Tyskland (57 företag), Ungern (3 företag) och Österrike (6 företag).
I tabell 1 visas en sammanställning över studiens urval. Företagen i Europa är främst belägna i Storbritannien, Italien och Tyskland. Finanssektorn var den största branschen följd av industri och material. Totalt hade åtta av tio företag ett börsvärde på över 1 miljard USD.
3.4 Operationalisering
I detta avsnitt förklaras studiens teoretiska begrepp och hur de definierades. Variablerna mättes i slutet av det senaste räkenskapsåret (FY0) eller i slutet av räkenskapsåret två år före det senaste året (FY-2). Det senaste räkenskapsåret -0 avser när företagen senast lämnade in finansiell information och senaste räkenskapsåret -2 avser den finansiella information som företagen lämnade in två år tidigare.
3.4.1 Studiens variabler Substantiva handlingar
Substantiva handlingar har i tidigare studier mätts genom donationer. Donationer brukar användas som en indikator på ett företags monetära investeringar i mänskligheten. Dessa brukar mätas som proxy för substantiva handlingar och kan påverka företagens finansiella resultat (Dare, 2016). Substantiva handlingar handlar om den faktiska förändringen företagen gör, att de inte bara säger att de ska göra något utan faktiskt gör det (Marquis & Qian, 2014;
Weaver et al., 1999). Om substantiva handlingar mäts i form av donationer i pengar och påverkar företags finansiella resurser borde eventuellt de finansiella resurserna kunna påverka substantiva handlingar. Företagens donationer mättes genom totala donationsutgifter i USD i relation till företagets omsättning för FY0 och användes som proxy-indikator för studiens beroende variabel, substantiva handlingar. Det är i linje med Dare (2016) och ökar
sannolikheten för att det som avsågs mätas i studien också mättes. Variabeln logaritmerades för att bli mer normalfördelad.
𝑆𝑢𝑏𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡𝑖𝑣𝑎 ℎ𝑎𝑛𝑑𝑙𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟 = 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑑𝑜𝑛𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟 𝑖 𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑓ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔𝑒𝑡𝑠 𝑜𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔
Symboliska handlingar
Symboliska handlingar är åtgärder företag gör för att visa att de lyssnar på sina intressenter, har ett ansvarsfullt beteende och är legitima. Emellertid är det i slutändan inte säkert att företagen utför dessa handlingar (Schoeneborn et al., 2020; Bromley & Powell, 2012).
Företagens policys användes som proxy-indikator för den oberoende variabeln, symboliska handlingar, och mättes som en fördröjd variabel för FY-2 i enlighet med Roxenhall et al.
(2018). Graafland & Smid (2019) använde också policys för att undersöka decoupling. Totalt fanns 22 stycken policys och dessa lades ihop för varje företag för att räkna ut antal policys i förhållande till det totala antalet policys.
𝑆𝑦𝑚𝑏𝑜𝑙𝑖𝑠𝑘𝑎 ℎ𝑎𝑛𝑑𝑙𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟 = 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑝𝑜𝑙𝑖𝑐𝑦𝑠 𝑖 𝑓ö𝑟ℎå𝑙𝑙𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑝𝑜𝑙𝑖𝑐𝑦𝑠
Finansiella resurser
Finansiella resurser kan mätas genom olika lönsamhetsmått och ett av de vanligaste måtten att använda är ROA (return on asset) (Marquis & Qiari, 2014; Sen & Bhattacharya, 2001), vilket är överensstämmande med räntabilitet på totalt kapital (RT). RT visar avkastningen på företagets totala kapital och ger en uppfattning om hur lönsamt företaget är i förhållande till dess tillgångar. RT i procent användes för att mäta de finansiella resurserna för studiens urval och är ett vanligt förekommande mått för att mäta ett resultat i förhållande till totala
tillgångar. I flertalet av de granskade studierna. bland annat García-Sánchez et al. (2020), Sauerwald & Su (2019) och Waddock & Graves (1997), användes RT. I denna studie mättes
RT genom att rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerades med totala tillgångar. I konsekvensens namn blev valet även i detta fall en fördröjd variabel för FY-2.
𝐹𝑖𝑛𝑎𝑛𝑠𝑖𝑒𝑙𝑙𝑎 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑟𝑠𝑒𝑟 = 𝑅ä𝑛𝑡𝑎𝑏𝑖𝑙𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑝å 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 𝑖 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡
3.4.2 Studiens kontrollvariabler
Kontrollvariabler användes för att minska snedvridningen i resultatet då dessa kan påverka studiens beroende variabel. Tidigare studier stödjer att de valda kontrollvariablerna kan ha en inverkan på studiens samband.
Styrelsens storlek
En större styrelse anses ha svårigheter med höga samordningskostnader, vilket kan leda till sämre övervakningseffektivitet (Sauerwald & Su, 2019). Styrelsens storlek mättes genom det totala antalet styrelseledamöter som sitter i styrelsen, likt Sauerwald & Su (2019). Styrelsens storlek mättes för FY0. Detta för att kontrollvariabeln skulle vara anpassad till regressionerna som utfördes till följd av att substantiva handlingar mättes för FY0.
Eftersom en större styrelse förmodas leda till en sämre övervakningseffektivitet bör styrelsens storlek påverka symboliska och/eller substantiva handlingar i företagen. Denna variabel reverse-kodades för att få samma riktning som övriga variabler.
𝑆𝑡𝑦𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑛𝑠 𝑠𝑡𝑜𝑟𝑙𝑒𝑘 = 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠𝑡𝑦𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑙𝑒𝑑𝑎𝑚ö𝑡𝑒𝑟
CSR-kommitté
En CSR-kommitté ansvarar för att granska bland annat policys avseende företagets
engagemang i CSR. Tidigare forskning har visat att CSR-kommittéer har en positiv påverkan på företags CSR och CSR-arbetet blir mer integrerat när företag har en CSR-kommitté (Mallin & Giovanna, 2011). Denna variabel kan således antas påverka företags substantiva handlingar.
Kontrollvariabeln CSR-kommitté mättes som en dummy variabel där “1” representerade att företaget har en CSR-kommitté eller ett CSR team och “0” att de inte har någon. CSR- kommitté mättes för det senaste räkenskapsåret, FY0.
𝐶𝑆𝑅 − 𝑘𝑜𝑚𝑚𝑖𝑡𝑡é = 𝑜𝑚 𝑓ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔𝑒𝑡 ℎ𝑎𝑟 𝑒𝑛 𝐶𝑆𝑅 − 𝑘𝑜𝑚𝑚𝑖𝑡𝑡é 𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑡𝑒𝑎𝑚
Bransch
Bransch mättes i studien som en dummyvariabel där “1” representerar att företaget är i den branschen och “0” att det inte är i branschen. I ett flertal likartade studier, García-Sánchez et al. (2020), Graafland & Smid (2019), Dare (2016) och Waddock & Graves (1997), har flertalet branscher använts. Eftersom företag som ger sken av att göra mycket anses vara närmare slutkonsumenterna än andra och då vissa branscher kan ha dåligt rykte och därför engagerar sig mer i CSR än andra (Dare, 2016) valdes följande branscher: energi, fastigheter, finans, kommunikationstjänster, sjukvård och verktyg.
I tabell 2 visas en samanställning av valda branscher samt vilka branscher Graafland & Smid (2019) och Waddock & Graves (1997) använde i sina studier. Branscherna finans,
kommunikationstjänster, sjukvård och verktyg användes av både Graafland & Smid (2019) och Waddock & Graves (1997). Energibranschen användes av Graafland & Smid (2019).
Däremot ingick inte fastighetsbranschen i någon av de andra studierna. Genom att ta med den branschen i denna studie utgjorde de valda branscherna cirka 50 % av urvalets branscher.
Tabell 2: Branscher medtagna i denna kontrollvariabel
Branscher Kontrollvariabler i
denna studie Graafland & Smid
(2019) Waddock & Graves (1997)
Energi Energi Energi
Fastigheter Fastigheter
Finans Finans Finans Finans
Industri Industri
Informationsteknik Informationsteknik
Kommunikationstjänster Kommunikationstjänster Kommunikationstjänster Kommunikationstjänster
Konsumenttjänster Konsumenttjänster
Kontorsvaror Kontorsvaror
Material Material
Sjukvård Sjukvård Sjukvård Sjukvård
Verktyg Verktyg Verktyg Verktyg
3.5 Dataanalys och statistisk bearbetning
Dataprogrammet SPSS användes för all data från Thomson Reuters Eikon’s databas och för att testa studiens hypoteser. Studiens data bestod av både longitudinell data och tvärsnittsdata.
I ett första steg logaritmerades variabeln substantiva handlingar för att bli normalfördelad, styrelsens storlek reverse-kodades och CSR-kommitté samt bransch gjordes om till
dummyvariabler Därefter gjordes tre korrelationsanalyser och tre OLS-regressionsanalyser.
Korrelationerna visade om det fanns något samband mellan variablerna var för sig.
Regressionsanalyserna gjordes därefter för att se om kontrollvariablerna påverkade sambanden mellan studiens variabler. De första OLS-regressionsanalyserna visade
förhållandet mellan symboliska handlingar och substantiva handlingar samt mellan finansiella resurser och substantiva handlingar för alla företag men också de europeiska och amerikanska företagen var för sig. Betavärdet i regressionsanalyserna förklarade variablernas
sambandsstyrka. Signifikansen i analyserna mättes med hjälp av p-värde. I denna studie var ett godkänt p-värde p < 0,05, vilket betyder en acceptabel signifikansnivå på minst 95 %. Via justerat R2 studerades variationen i studiens modell. VIF-värdena kontrollerades också i regressionsanalyserna och indikerade om multikollinjäritet förelåg. Tröskelvärdet för om multikollinjäritet föreligger brukar vara ett VIF-värde under 10 (Hair et al., 2018; Wahlgren, 2013).
Ett t-test gjordes för att analysera om det fanns eventuella skillnader mellan företagens placering i Europa eller USA med avseende på substantiva handlingar, symboliska handlingar och finansiella resurser.
Modellspecifikationen är som följer: Yi = β0 + β1 Symboliska handlingar + β2 Finansiellt resultat + β3 Styrelsens storlek FY0 + β4 CSR-kommitté FY0 + β5 Energi + β6 Fastigheter + β7 Finanssektorn + β8 Kommunikationstjänster + β9 Sjukvård + β10 Verktyg + ei
3.6 Studiens tillförlitlighet
Reliabilitet handlar om huruvida resultatet av en undersökning blir detsamma om den skulle genomföras igen och i vilken grad resultatet är felfritt och mäter det verkliga värdet (Hair et al., 2018; Bryman & Bell, 2017). Reliabiliteten bedöms utifrån hur mätningarna görs och hur exakt bearbetningen av informationen är (Holme & Solvang, 1997). Under hela studiens gång noterades tillvägagångssättet kontinuerligt för att göra det möjligt att genomföra studien på
nytt. All studiens data bestod av sekundärdata inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon som tillhandahåller finansiell information om företags CSR-prestanda och
engagemang. Databasen har använts av tidigare forskare bland annat Graafland & Smid (2019) och Schons & Steinmeier (2016).
Insamlingen av data gjordes i samråd med en universitetslektor på Mittuniversitetet i
Sundsvall som själv använt sig av databasen Thomson Reuters Eikon vid tidigare studier och som driver ett projekt om hållbarhetsredovisning vid Centrum för forskning on ekonomiska relationer (CER) vid Mittuniversitetet, där också kandidat- och magisteruppsatser skrivs. Till viss del hanterades studiens data manuellt och eventuell risk för felaktigheter finns på grund av den mänskliga faktorn. All data hanterades dock endast av mig efter nedladdningen och på samma sätt från dag till dag.
Samtliga av studiens variabler har använts i tidigare forskning, vilket brukar kunna leda till att variablerna mäts på ett tillförlitligt sätt och ger en möjlighet till att enklare kunna jämföra eventuella likheter och olikheter. Thomson Reuters Eikon tillhandahöll utöver data även definitioner av variablerna. Både variabler och kontrollvariabler användes i studien, dock hade eventuellt fler variabler kunnat användas. Kontrollvariablerna användes för att dels säkerställa mätningarna och dels för att se att inte kontrollvariablerna låg bakom sambanden vid hypotestesterna. För att mäta substantiva handlingar användes donationer. Dock är frågan om donationer var ett heltäckande mått för att visa företagens CSR-arbete eller inte men eftersom Dare (2016) använde donationer för att mäta substantiva handlingar, och det dessutom var ett mått som gick att få fram med någorlunda tillförlitlighet till skillnad från andra mått som eventuellt varit svårare att få fram, användes donationer.
Gällande symboliska handlingar användes policys likt andra studier (Graafland & Smid, 2019; Roxenhall et al., 2018) men frågan är om de som nämner policys kan göra mer än de som inte nämner några eller väldigt få policys. Det var svårt att veta om det bara är
symboliskt att ta upp flera policys eller inte. Räntabilitet på totalt kapital i procent användes som variabel för finansiella resurser. Det var dock svårt att avgöra om företag med hög lönsamhet har mer eller mindre resurser att lägga på CSR eller om det läggs på annat. En hög lönsamhet ger emellertid företagen möjlighet att lägga sina resurser på CSR.
Studiens kontrollvariabler var etablerade mått. Vid användandet av styrelsens storlek hade eventuellt andel istället för antal kunnat användas. En CSR-kommitté kan vara bra för företagen att ha men det betyder inte att bara för att det finns en CSR-kommitté berättas hela sanningen. Branscher användes likt tidigare forskning (García-Sánchez et al., 2020; Graafland
& Smid, 2019; Dare, 2016; Waddock & Graces, 1997) och valdes utifrån hur de kunde påverka sambanden.
Databasen som användes för nedladdning av data var Thomson Reuters Eikon. Databasen har använts av forskare i tidigare studier men det går inte att vara helt säker på att informationen är rättvisande i och med att den inte inhämtades direkt från ursprungskällan. Thomson Reuters Eikon har byggt upp databasen på så sätt att företagen själva lämnar in informationen, vilket varit en osäkerhetsfaktor att ta i beaktande.
En osäkerhetsfaktor är att fler variabler möjligen hade kunnat påverka resultaten. En annan är om de använda variablerna utgjorde tillräckligt heltäckande mått. I och med att data inte inhämtades från ursprungskällan finns viss osäkerhet gällande den använda informationen.
Dessa osäkerhetsfaktorer parerades i möjligaste mån genom att använda variabler, data och
mått som använts i tidigare studier, att måtten varit etablerade samt att databasen också använts tidigare och anses någorlunda tillförlitlig.
3.7 Etiskt förhållningssätt och samhälleliga effekter
Under arbetets gång tillämpades ett etiskt förhållningssätt. All data inhämtades från offentliga källor. Det framgår inte vilka företagen är eller vilka företag som är belägna i Europa eller USA. Informationen är offentlig och hade endast till syfte att kunna genomföra studien och anses därför inte kunna skada företagen i studiens urval. Vetenskapsrådet (2002) skriver och förklarar om forskningsetiska principer och om de fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav är främst lämpliga vid studier som innefattar deltagare och enskilda individer. Delar av informationen från studien som anses nödvändig, fanns lagrad på min dator, för att jag, om studien skulle bli ifrågasatt ska kunna styrka resultatet.
Studien har försökt att genom Vetenskapsrådets (2018) principer upprätta en god forskningssed. Detta genom att presentera tillförlitliga resultat, vara objektiv och inte snedvrida varken resultat eller använd information. Under studiens gång fanns det en medvetenhet om och ett ansvar för att informationen och upprättandet av studien är tillförlitligt. Likaså fanns det en förståelse för den goda forskningsseden samt för de
konsekvenser som, om den goda forskningsseden åsidosätts, kan drabba samhället, miljön och forskningsvärlden.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras deskriptiv statistik och korrelationsanalyser, resultat från hypotesprövningar samt ett t-test för att jämföra företag från Europa och USA.
4.1 Deskriptiv statistik och korrelationsanalys
I tabellerna 3, 4 och 5 finns deskriptiv statistik avseende dels alla företag, dels europeiska företag och amerikanska företag. I tabellerna skiljer sig N-värdena åt, vilket har att göra med att alla företag i urvalet inte utför substantiva handlingar eller att vissa företag saknar
finansiella resurser (det vill säga att de inte redovisar positiva lönsamhetstal).
I tabell 3 (alla företag) visas medelvärden och standardavvikelser för substantiva handlingar, symboliska handlingar, finansiella resurser och kontrollvariabler. Korrelationsanalysen i tabell 3 visar i hur hög grad variablerna samvarierar. Korrelationskoefficienten kan uppnå värden mellan +1,00 till -1,00, vilket innebär att sambanden i en korrelationsanalys kan vara antingen positiva eller negativa. Vid +1,00 är det således en perfekt positiv korrelation.
Variabler som inte är korrelerade med varandra samvarierar inte och är oberoende.
Korrelationen visar endast om ett samband existerar men inget om sambandets orsak och verkan. (Befring, 1994) Som framgår finns ett positivt signifikant värde mellan symboliska och substantiva handlingar, vilket betyder att fler symboliska handlingar leder till en ökning av substantiva handlingar. Finansiella resurser uppvisar inga signifikanta samband varken med symboliska eller substantiva handlingar.
Kontrollvariabeln styrelsens storlek uppvisar signifikanta samband med studiens samtliga huvudvariabler. CSR-kommitté uppvisar ett positivt signifikant samband med symboliska handlingar och finanssektorn uppvisar signifikanta samband med alla andra variabler.
Kontrollvariabeln fastigheter har inget signifikant samband med någon av studiens huvudvariabler men däremot med flera av de övriga kontrollvariablerna. Övriga kontrollvariabler uppvisar samband såväl som inga samband med andra variabler.
Tabell 3: Deskriptiv statistik och korrelationsanalys alla företag
N M edelvär de SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1. Substantiva handlingarLOG 986 -7,282 1,653 1 2. Symboliska handlingar 1001 0,555 0,292 0,099** 1 3. Finansiella r esur ser 999 0,052 0,073 0,006 0,059 1 4. Styrelsens stor lek FY0Omvänd1001 21,342 3,149 -0,121** -0,267** 0,130** 1 5. CSR-kommité FY0 1001 0,719 0,449 -0,010 0,430** 0,006 -0,203** 1
6. Ener gi 1001 0,061 0,239 0,046 0,053 -0,106** 0,025 0,02 1
7. Fastigheter 1001 0,055 0,228 0,043 -0,062 -0,003 0,121** 0,014 -0,061 1
8. Finans 1001 0,172 0,377 0,107** -0,151** -0,171** -0,189** -0,116** -0,116** -0,110** 1 9. Kommunikationstjänster 1001 0,049 0,216 0,021 0,080* -0,038 -0,042 -0,003 -0,058 -0,055 -0,103** 1 10. Sjukvår d 1001 0,074 0,262 0,087** 0,017 -0,020 0,042 -0,112** -0,072* -0,068* -0,129** -0,064* 1 11. Verktyg 1001 0,078 0,268 0,065* 0,019 -0,070* -0,068* 0,074* -0,074* -0,070* -0,132** -0,066* -0,082*
*p < 0,05, **p < 0,01
Substantiva handlingar: Totala donationer i relation till företagets omsättning; Symboliska handlingar: Antal policys i förhållande till totala antalet policys; Finansiella resurser: RT på totalt kapital i procent; Styrelsens storlek: Antal styrelseledamöter; CSR-kommitté: om företaget har en CSR-kommitté eller team; Branscher:
Energi, Fastigheter, Finans, Kommunikationstjänster, Sjukvård och Verktyg.
Tabell 4 visar att medelvärden och standardavvikelser för de europeiska företagen följer mönstret för alla företag i tabell 3. Det finns ett positivt signifikant samband mellan
substantiva och symboliska handlingar. Finansiella resurser har ingen koppling till substantiva och symboliska handlingar. Huvudvariabeln substantiva handlingar uppvisar ett negativt signifikant samband med styrelsens storlek och positiva signifikanta samband med kontrollvariablerna fastigheter och sjukvård. Symboliska handlingar uppvisar negativt signifikanta samband med styrelsens storlek och finanssektorn samt positivt signifikanta samband med CSR-kommitté och kommunikationstjänster. Finansiella resurser är den enda av studiens huvudvariabler som i tabell 4 uppvisar ett positivt signifikant samband med kontrollvariabeln styrelsens storlek.
Tabell 4: Deskriptiv statistik och korrelationsanalys europeiska företag
N M edelvär de SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1. Substantiva handlingarLOG 614 -7,432 1,708 1 2. Symboliska handlingar 628 0,516 0,325 0,092* 1 3. Finansiella r esurser 627 0,054 0,072 -0,025 0,033 1 4. Styrelsens storlek FY0Omvänd 628 21,494 3,570 -0,082* -0,274** 0,152** 1 5. CSR-kommité FY0 628 0,716 0,446 0,012 0,437** -0,011 -0,245** 1
6. Energi 628 0,056 0,230 0,068 0,078 -0,073 -0,020 -0,069 1
7. Fastigheter 628 0,051 0,220 0,105** -0,070 0,037 0,114** -0,004 -0,056 1
8. Finans 628 0,174 0,379 0,076 -0,080* -0,208** -0,155** -0,086* -0,111** -0,106** 1 9. Kommunikationstjänster 628 0,069 0,253 0,050 0,116** -0,046 -0,059 -0,003 -0,066 -0,063 -0,124** 1 10. Sj ukvård 628 0,067 0,250 0,119** -0,002 0,067 0,051 -0,121** -0,065 -0,062 -0,123** -0,073 1 11. Verktyg 628 0,072 0,258 0,054 0,018 -0,049 -0,052 0,060 -0,067 -0,064 -0,127** -0,075 -0,074
*p < 0,05, **p < 0,01
Substantiva handlingar: Totala donationer i relation till företagets omsättning; Symboliska handlingar: Antal policys i förhållande till totala antalet policys; Finansiella resurser: RT på totalt kapital i procent; Styrelsens storlek: Antal styrelseledamöter; CSR-kommitté: om företaget har en CSR-kommitté eller team; Branscher:
Energi, Fastigheter, Finans, Kommunikationstjänster, Sjukvård och Verktyg.
I tabell 5 går det att observera att det inte finns något signifikant samband mellan substantiva och symboliska handlingar, eller mellan substantiva handlingar och finansiella resurser för de amerikanska företagen. Det finns däremot ett positivt signifikant samband mellan symboliska handlingar och finansiella resurser, vilket inte förekommer i varken tabell 3 för alla företag eller i tabell 4 för de europeiska företagen.
I tabell 5 går det även att utläsa att kontrollvariabeln styrelsens storlek uppvisar negativt signifikanta samband med två av studiens huvudvariabler. Avvikande gentemot tidigare tabelluppställningar är även avsaknaden av signifikanta samband mellan kontrollvariablerna kommunikationstjänster respektive sjukvård och huvudvariablerna. En annan skillnad är att N-värdena är så gott som identiska för samtliga variabler gällande de amerikanska företagen.
