Eidevald (www.forskoleforum.se: 2012) och Palla (2011) framhåller att det är viktigt att arbetet med pedagogisk dokumentation har en vetenskaplig , bland annati för att förhindra att förenklade föreställningar om barns utveckling och ”förgivettagna” sanningar blir dominerande i konstruktionen av barnen. Skolverket (2012) hävdar också att det är viktigt att fundera över varför arbetet med pedagogisk dokumentation sker och hur det går ihop med intentionerna i läroplanen Denna studie är ett led i att utvidga den vetenskapliga plattform som dokumentationen kan ta sats i. Resultaten av studien har bekräftat att förväntningarna på flickor och pojkar fortfarande skiljer sig i förskolan och att förskolans dokumentationsarbete riskerar att förstärka de traditionella könsrollerna snarare än att motarbeta dem. Det blir också tydligt hur diskursen om det kompetenta och aktiva barnet har haft genomslagskraft, inte bara i läroplanen, utan även ute i verksamheten. Andra önskvärda egenskaper hos barnen som beskrivs i litteraturen, som samspelande, omsorgsfulla, ansvarstagande och tillitsfulla, framhävs inte på samma sätt i förskolans fotodokumentation. Detta sammantaget med att samtlig tillfrågad personal tror att fotodokumentationen påverkar barnens identitetsutveckling bör vara en grund för reflektion i arbetet med fotodokumentation i förskolans vardag.
REFERENSER
Andreasson, Ingela (2013). Identiteter skapas i lärares omdömen. Pedagogiska magasinet, 2013:1, s 46-52.
Bartholdsson, Åsa (2008) Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Stockholm. Liber AB.
Bath, Caroline (2012). I can´t read it; I don´t know: young children´s participation in the pedagogical documentation of English early childhood education and care settings. International Journal of Early Years Education. Vol. 20, No 2, June 2012, s 190-201. Berntsson, Josefin (2010). Identitetsutveckling i förskolan – en studie om hur pedagoger kan
stödja. Lärarexamensuppsats. Göteborgs universitet. Sociologiska institutionen.
Bjervås, Lise-Lotte (2011) Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan – en diskursanalys. Göteborg. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Bowne, Mary & Cutler, Kay & DeBates, Debra & Gilkerson, Deanna & Stremmel, Andrew (2010). Pedagogical documentation and collaborative dialogue as tools of inquiry for pre-service teachers in early childhood education: An exploratory narrative. Journal of the Scholarship of Teaching and Learning. Vol. 10, No. 2, June 2010, pp. 48-59.
Dahlberg, Gunilla & Moss, Peter & Pence, Alan (2001) Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm. HLS förlag.
Dahlberg, Gunilla. & Moss, Peter. (2005). Ethics and politics in early childhood education. London: RoutledgeFalmer.
Dencik, Lars (1995). Välfärdens barn eller barns välfärd? Om till-syn, hän-syn, och fel-syn. I Dahlgren, Lars & Hultqvist, Kenneth (red.) Seendet och seendets villkor – en bok om barns och ungas välfärd (s.63-106). Stockholm. HLS förlag.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. School of Education and Communication. Jönköping University. Dissertation No 4.
Eidevald, Christian (2011). Anna bråkar – Att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm. Liber AB.
Eidevald, Christian (2012) Dokumentation i förskolan – av vem eller av vad? Del 1
http://forskoleforum.se/Article.aspx?ArticleID=1453 Publicerad 20120130. Hämtad 20130122. Lund. Studentlitteratur.
Eidevald, Christian (2012) Dokumentation i förskolan – av vem eller av vad? Del 2
http://forskoleforum.se/Article.aspx?ArticleID=1461 Publicerad 20120208. Hämtad 20130217. Lund. Studentlitteratur.
Erixon, Per-Olof (red.) (2009). Tilde – rapporter från Institutionen för estetiska ämnen. Tema Bildanalys. (Rapport nr 12, 2009). Umeå universitet. Institutionen för estetiska ämnen. Umeå.
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Stockholm. Brutus Östlings bokförlag AB. Gitz-Johansen, T. (2004). The incompetent child: representations of ethnic minority children.
I Helene Brembeck, Barbro Johansson och Jan Kampann (red.), Beyond the competent child – exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. Roskilde. Roskilde University Press.
Goffman, Erving (1973). Totala institutioner. Stockholm. Norstedts akademiska förlag. Hall, Patrik (2013). När kartan blir viktigare än verkligheten. Pedagogiska magasinet. 2013:1,
s 36-41
Halldén, Gunilla (red), (2007). Den moderna barndomen – och barns vardagsliv. Stockholm. Carlssons förlag AB.
Helte, Stefan (2013). Svårt öka andelen förskollärare. Lärarnas nyheter.
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/01/31/svart-oka-andelen-forskollarare Publicerad 2013-01-31. Hämtad 20130430.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2007). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm. Norstedts förlag AB.
Hultqvist, Kenneth (1990). Förskolebarnet : en konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen : en nutidshistorisk studie om makt och kunskap i bilden av barnet i statliga utredningar om förskolan. Stockholm. Stehag symposium.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbete i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala. Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Läromedel och utbildning.
Johansson, Alexander & Tanninen, Teresia (2007) Hur framställs kvinnor och män på bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6? – en semiotisk bildanalys ur ett genusperspektiv. Lärarexamensuppsats. Malmö högskola. Samhällsvetenskap och lärande. Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet
vänskap utanförskap. Malmö. Malmö Studies in Educational Sciences No. 35.
Kampmann, J. (2004). Societalization of childhood: New opportunities? New demands? I Helene Brembeck, Barbro Johansson och Jan Kampann (red.), Beyond the competent child – exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. Roskilde. Roskilde University Press.
Kihlbom, Magnus & Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta – på gott och ont. Stockholm. Carlsson bokförlag.
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm. HLS förlag Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd. Dokumentation och kooperativa
läroprocesser i förskolan. Stockholm. HLS Förlag. Published PhD dissertation.
Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. 2003 årg 8 nr 1-2, s 58-69
Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna (2010). Visual documentation as a Normalizing Practice: A New Discourse of Visibility in Preschool. Surveillance & Society, 7(3/4): 248-261.
Løkken, G. & Haugen, S. & Röthle, M. (2005) Småbarnspedagogik – fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm. Liber AB.
Malmö stad/ konsument ReKo - Bildanalysen steg för steg
http://www.malmo.se/download/18.4d147ba1286e5bcbb4800067202/Bildanalys_%C3%B 6vningar.pdf Hämtad 20130129.
Markström, A-M. (2007). Att förstå förskolan – vardagslivets institutionella ansikten. Lund. Studentlitteratur.
Markström, Ann-Marie (2011). ”Soft governance” I förskolans utvecklingssamtal. EDUCARE nr 2 – 2011. (s 57-75)
McKenna, Devon E (2003). Documenting Development and Pedagogy in the Swedish Preschool: The Portfolio as a Vehicle for Reflection, Learning and Democracy. Frontiers: The Interdisciplinary Journal of Study Abroad (s.161-184)
Månsson, Annika (2000). Möten som formar – Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2008) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm. Liber AB.
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet – om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö studies in educational sciences No 63, Doctoral Dissertation in Education. Parnell, Will & Bartlett, Jackie (2012). iDocument. How Smartphones and Tablets Are
Changing Documentation in Preschool an Primary Classrooms. Young Children. May 2012. (s.50-56)
Pettersson, Rune (2003). Ord, bild & form – termer och begrepp inom informationsdesign. Lund. Studentlitteratur.
Rose, Nikolas (1995). Psykologens blick. I Hultqvist, Kenneth & Petersson, Kenneth (red.), Foucault – Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik (s.173-195). Stockholm. HLS förlag.
Sheridan, Sonja & Williams, Pia & Sandberg, Anette (2012). Systematic Quality Work in Preschool. Springer Science + Business Media Dordrecht 2012. DOI 10.1007/s13158-012-0076-8
Skolverket (2010) Barndomens förändrade villkor. Förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Stockholm. Fritzes.
Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande – En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm. Fritzes.
Skolverket (2010). Stödja och styra – om bedömning av yngre barn. Stockholm. Fritzes. Skolverket (2011). Läroplan för förskolan 1998/2011. Stockholm. Stockholm. Fritzes Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan och fritidshemmen. Stockholm. Fritzes.
Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation.Stockholm. Fritzes.
Skolverket (2011) Allt fler stora barngrupper i förskolan. Hämtat från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/arkiv_pressmeddelanden/2011/allt-fler-stora-barngrupper-i-forskolan-1.127557. Publicerat 2011-03-30. Hämtat 2013-04-30. Skolverket (2012) Inskrivna barn efter ålder och kön 2005–2012. Andel av alla barn i
befolkningen http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4317/2.4318/barn-och-grupper-i-forskolan-15-oktober-2012-1.193432 Publicerat 2012-10-15. Hämtat 2013-03-22.
Smith, Karen (2012). Producing governable subjects: Images of childhood old and new. Childhood. 2012, 19: 24 originally published online 22 August 2011. DOI 10.1177/0907568211401434
Svenning, Bente (2011) Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund. Studentlitteratur.
Sveriges radio (2013) Pojkar vistas längre tid på förskolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5450326 Publicerad 20130221. Hämtad 20130430.
Tallberg Broman, (2002). Pedagogiskt arbete och kön: Med historiska och nutida exempel. Lund. Studentlitteratur AB.
Utbildningsdepartementet (1997). Växa i lärande – Förslag till läroplan för barn och unga 6 – 16 år. SOU 1997:21
Utbildningsdepartementet (1997). Att erövra omvärlden. SOU 1997:157
Vallberg Roth, Ann-Christine (2009). Styrning genom bedömning av barn. EDUCARE. 2009: 2-3, s 195-219. Malmö.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006). Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning och demokrati. 2006, vol 15, nr 3, s 31-60.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom – likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige. 2008. Årgång 13, nr 2, s 81-102
Waern, Yvonne & Pettersson Rune & Svensson Gary (2004). Bild och föreställning – om visuell retorik. Lund. Studentlitteratur AB.
Wehner-Godée, Christina (2011) Lyssnandets och seendets villkor – pedagogisk dokumentation. Stockholm. Stockholms universitets förlag.
BILAGOR
1. I vilken grad anser du att fotodokumentation på förskolan används för:
(1= väldigt lite, 5= väldigt mycket)
Reflektion i arbetslaget: 1 2 3 4 5
Reflektion i barngrupp: 1 2 3 4 5
Föräldrarkommunikation: 1 2 3 4 5
Underlag för samtal: 1 2 3 4 5
Kommunikation med ledning: 1 2 3 4 5
Visa upp för politiker: 1 2 3 4 5
Pryda avdelningens väggar: 1 2 3 4 5
Annat: 1 2 3 4 5
T ex
2. Hur vill du avbilda barnen på foton som kan ses av alla som besöker avdelningen? a) Glada
b) Aktiva/utforskande c) ”Som de är” d) Hela och rena e) Samspelande f) Ansvarstagande g) Reflekterande h) Omsorgsfulla
i) Det är viktigt att alla barn finns på bild, oavsett hur de ser ut.
3. Tycker du att du har tillräcklig kunskap för att kunna göra den dokumentation som krävs enligt läroplanen (Lpfö 98/11)?
JA NEJ
4. Tänker du på HUR varje barn avbildas?
JA NEJ
5. Tror du att Ni på avdelningen avbildar pojkar och flickor på olika sätt?
JA NEJ
6. Tror du att fotodokumentationen på förskolan påverkar barnets identitetsutveckling?
7. Tror du att det är praktiskt möjligt för ett barn att säga NEJ till att bli fotodokumenterad utan att känna sig utanför i arbetet på avdelningen?
JA NEJ
8. Jag är: År i yrket:
Förskollärare Barnskötare
Annan utbildning inom området Ej utbildad inom området