Jag har utfört min studie på två olika förskoleavdelningar på en kommunal förskola med fyra avdelningar i en medelstor kommun i Mellansverige. Jag har valt en förskola som jag känner till och som jag betecknar som en väletablerad, relativt populär förskola i kommunens största tätort. Den är byggd som förskola för ca 25 år sedan och ingår i en förskoleenhet med tre andra förskolor i tätorten. Många barn på förskolan bor i närområdet, men det finns också familjer som bor på landsbygden och kör in sina barn till förskolan. Andelen barn med utländsk bakgrund är relativt låg, dock ej obefintlig. Kommunens förskolor har under flera år arbetat med pedagogisk dokumentation och har under tiden för studiens utförande en ansvarig projektledare som vidareutvecklar personalens kompetens på området.
Studien av den så kallade ”Dagboken”, ett A4-ark med bilder och kortfattad text som beskriver aktiviteter under dagen som sätts upp i hallen, främst avsett för barnens föräldrar, gjordes på förskolans småbarnsavdelning med barn mellan 1 – 2 år. Sammanlagt ingår 18 barn som befann sig på den avdelningen under de fem månader som ”dagboken” samlades in, tio pojkar och åtta flickor.
Studien av barnens pärmar valde jag att utföra på storbarnsavdelningen med barn som var 5 – 6 år vid studietillfället. Detta för att de äldsta barnen antagligen också är de barn som har mest material i sina pärmar, men också för att dessa barn under sin förskoletid har blivit dokumenterade av flera olika vuxna på olika avdelningar på förskolan. Det var för mig också intressant att se om barnen avbildas olika till följd av stigande ålder. Förändras de könsstyrda förväntningarna på barnen då de blir äldre? Jag studerade sex pärmar, tre som tillhörde pojkar och tre som tillhörde flickor.
Jag har valt att använda mig av just Dagboken och Pärmarna eftersom de sällan innehåller de anonymiserade bilderna av händelser som Bjervås (2011) beskriver. I min analys används bara bilder där barnen tydligt går att känna igen. Dagboken och Pärmarna är också dokumentation som i stort sett vänder sig till föräldrar, besökare och barnen själva och i mindre utsträckning för personalens reflektion. Svenning (2011) beskriver hur dokumentation med målgrupp Föräldrar, tenderar att präglas av goda historier och få dilemman. Bilderna skiljer sig antagligen från de bilder som personalen använder för reflektion tillsammans med barnen, men samtidigt är detta bilder som visas upp och därmed har bäring på mitt syfte.
En enkät med frågor med fasta svarsalternativ delades ut till samtlig personal som på något sätt deltog i fotodokumentation av barnen på förskolan. Sheridan et al. (2012) påpekar att all personal på förskolan verkar vara involverad i det systematiska kvalitetsarbete som de menar att dokumentationen är en del av. Flera författare (Eidevald:2012, Palla:2011, Jonsdottir:2007 m fl) poängterar vikten av de vuxnas kompetens vid pedagogisk dokumentation och till följd av detta blir det intressant för min studie att undersöka vilken utbildning, erfarenhet och syn på arbetet med pedagogisk dokumentation de anställda vid undersökt förskola har.
De forskningsetiska principernas fyra huvudkrav beaktades genom att rektor, personal och föräldrar informerades via brev där jag förklarade syftet med min studie och hur den skulle gå
till (Johansson och Svedner, 2006). Föräldrarna fick via en talong ge sitt samtycke att bilder av deras barn analyserades. De flesta föräldrar har skriftligen godkänt att bilder som tagits på deras barn i förskoleverksamheten får användas för analys, några har givit sitt muntliga godkännande. Ingen har motsatt sig att bilder på barnet används i studien. Alla deltagande informerades också i brevet om att de när som helst har rätt att avbryta sin delaktighet i studien och att det insamlade materialet endast kommer att användas för ändamålet (Ibid). Av breven framgick också att råmaterialet kommer att sparas på Högskolan i Gävle i ett år. Inga barn framstår som enskild individ i arbetet utan endast en indelning efter kön och ålder går att utläsa i det färdiga arbetet. Förskollärare och barnskötare som besvarade enkäten och förskolan som studeras i studien avidentifieras så att de är anonyma i det färdiga arbetet. Studien redovisar inga namn på barnen eller förskolan, barnen identifieras endast genom kön och till viss del ålder. Det framgår också av studien om barnen är barn som ofta förekommer i dokumentationen eller om de förekommer mer sällan. För att utföra studien har jag inte haft någon anledning att träffa barnen, eftersom jag endast analyserat bilder. Det som har varit lite känsligt är att bilderna av barnen plockats ut från förskolan och förvarats i mitt hem under analystiden. Jag har dock varit noga med att förvara bilderna undanstoppade så att ingen obehörig haft tillgång till dem. Alla bilder som använts i studien är bilder som hade funnits och publicerats på barnen även om studien inte hade utförts. De vuxna som fotograferat och valt ut vilka bilder av barnen som ska användas i dagboken och pärmarna har varit mina ”verktyg”. Personalen kommer att, på egen begäran, få studien presenterad för sig som en grund för reflektion och kvalitetsarbete.
Jag har försökt att göra analysen så objektiv som möjligt, men jag är givetvis också färgad av de diskurser som är tillgängliga i förskolan och inom forskningen idag. Det är en av anledningarna till att jag anser att det vid en större studie kanske borde vara två personer som tolkar varje bild utifrån samma bedömningsgrunder.
Jag bedömer att validiteten för den denotativa delen av undersökningen är hög då den utgår från exakt vad som syns på bilderna. Den konnotativa delen bygger i större utsträckning på subjektiva tolkningar av bilderna och blir därför av något lägre validitet. Bildanalysen utfördes på två av fyra avdelningar av den undersökta förskolan och jag bedömer därmed att reliabiliteten är hög för just den undersökta förskolan. Studien kan bli ett viktigt verktyg för förskolechef, förskollärare och barnskötare vid densamma. Jag tror också att resultaten kommer att kunna generaliseras för andra kommunala förskolor som arbetar med pedagogisk
dokumentation, åtminstone inom denna kommun och kanske även för andra mellanstora, svenska tätortsförskolor. Om inte annat skulle studien kunna inspirera personalen på andra förskolor att undersöka hur dokumentationen ser ut på deras förskola. Är dokumentationen ett stöd och en hjälp för arbetet med läroplansmålen, har den ingen funktion eller motarbetar den i själva verket den pedagogiska strävan arbetslagen har?