Kap 8 Diskussioner
8.3 Studiens kunskapsbidrag och förslag till vidare forskning
organisationsberoende position och sin skiftande utbildningsbakgrund, Tylefors (2016). Samtidigt stärks de i sin professionalitet, då de har en stark etisk grund om att göra gott. Svensson (2008) menar att autonomi är betydande för professionalisering, då det stärker utförarens möjligheter till
självständiga bedömningar. Det innebär att föreståndarna har möjlighet att organisera gruppbostadens arbete oberoende av organisationens ramar och avtal. Av resultatet framgår att föreståndarna uppfattar handlingsutrymmet som tillräckligt för att insatsen skall leda till goda levnadsvillkor. Där igenom saknar de ett incitament av att själva öka sin autonomi och en ökad professionalitet. Genom att medvetandegöra föreståndarnas strukturella hinder för en professionalisering kan studiens resultat ligga till grund för föreståndarnas egna kritiska granskning av sig själva.
Då konflikter och konfrontationer kan ses som något negativt, som hindrar det egentliga syftet med socialt arbete, kan studiens kunskap vara betydande. Svensson (2008) frågar om socialt arbete behöver
vara organiserat i byråkratier och menar att organiseringen även kan utgå från mer personliga
intressen. Om vi utgår från att avsaknaden av konflikt och konfrontationer bygger på att denna studies föreståndare får sina intentioner uppfyllda inom organisationen, där organisationen ser dem som individer med egna behov. Då har vi nytta av studiens kunskap i hur vi organiserar socialt arbete, utifrån ett ömsesidigt samspel inom organisationer.
I sin personalpolicy har de befintliga organisationerna nytta av studiens kunskap, då resultatet visar betydelsen av att organisationens värderingar ger föreståndaren möjligheter att uppfylla sina intentioner om de boendes väl. Där igenom gynnas både organisationen utifrån sin strävan om sociallegitimitet, föreståndaren utifrån sina intentioner och den enskilde boende, då insatsen gruppbostad leder till goda levnadsvillkor.
För att hantera de svagheter som identifieras föreslås följande åtgärder.
• Beakta individens vilja att göra gott vid organisering av socialt arbete.
• Fortsätt beakta LSS verksamheters unika situation vid studier av socialt arbete. • Kritiskt granska föreståndares autonomi.
Vidare har denna studie kunnat identifiera strategier i hantering av utmaningar. Dessa strategier saknar dock en djupare koppling till kontrollen. Vidare forskning kunde göra denna koppling genom en vinjettstudie. Strävan efter samsyn är kopplad till relationer och kan inte förklaras utifrån vald teori. Vidare studier ur ett socialpsykologiskt perspektiv skulle kunna ge en fördjupad kunskap i det.
Bilagor
I studiens bilagor presenteras Intervjuguide med operationalisering i sin helhet. Där beskrivs hur operationaliseringen har gått från teori till frågor, utifrån denna studies strävan mot transparans. Vidare presenteras de informationsbrev som denna studie har använt i kontakt med informanterna. Vidare presenteras studiens kodningstabell med en beskrivning av hur aspekter av utsagor har kodats. Genom att presentera studiens material i sin helhet strävar jag mot en hög transparens
Avslutningsvis presenteras Wolesjö (2005) hamburgermodell.
Intervjuguide med operationalisering.
Frågeguiden är det mätinstrument som studien använde för att samla in empiri och innehåller frågor utifrån studiens teoretiska ram. Förkunskaper som tidigare forskning, egna erfarenheter och teori ligger till grund för innehållet i frågeguiden utifrån studiens syfte och forskningsfråga. Delar av empirin som har en informativ karaktär kan inhämtas innan, som informantens kön, titel och företagets storlek och de skall inte ingå i intervjuguiden. Viss informativ information behöver studien dock inhämta i samband med intervjun. Det är information om ålder, utbildning och hur länge informanten har arbetat i nuvarande anställning. Informativ information sätter informantens berättelse i en kontext. Huvuddelen av intervjun har karaktären av en respondentintervju där informantens berättelse beskriver mening med företeelser och informanten beskriver sin livsvärld. Operationalisering innebär att
aspekter inom Lipskys teori om gräsrotsbyrokraters handlingsutrymme omvandlas till specifika teman som sedan ligger till grund för frågor i frågeguiden.
Teori
Lipskys (1980) definierar offentligt anställda som arbetar klientnära och i vars arbete det ingår att besluta om resurser och/eller sanktioner, där besluten påverkar klienten, som gräsrotsbyrokrater. Exempel kan vara poliser, lärare eller socialarbetare. Hans teori om gräsrotsbyrokrater inom
människobehandlande organisationer kan beskrivas som en institutionell teori då den belyser dilemmat som uppstår inom den byråkratiska organisationen när organisationen dels behöver sträva mot att skapa välfärd för medborgarna samtidigt som de behöver begränsa medborgarnas tillgång till välfärd. Organisationen kan beskrivas som en rationell byråkrati utifrån att vi ser standardiserade riktlinjer och en strävan mot en egen kontroll av organisationen, där regulativa och normativa styrmekanismer används. Samtidigt är organisationen tvingas till en anpassning utifrån de omgivande samhällets normer, då organisationens strävan mot en social legitimitet.
Inom organisationen finns individer som inte följer organisationens logik. De befinner sig i ett dilemma mellan en organisation som de är i beroende av men även behöver vara autonoma ifrån. Beroendet kommer av den makt och de resurser som organisationen tillskriver individen. Autonomin behöver individen i sina självständiga beslut om resursfördelning, men även utifrån ett
professionsideal. Dessa individer beskriver Lipsky som en motkraft mot den rationalitet som råder inom organisationen. Författaren tar upp de strategier som individer använder i konflikten mellan organisation och individ. Lipsky menar att individen kan omtolka, förvränga eller förneka de
regulativa styrmekanismerna. Men även förvränga den klientinformation som organisationen behöver ha från individen. Ytterligare strategier är användandet av befintliga regler för att hävda klientens behov/rättigheter av en egen bedömning utan kontroll av organisationen. Konflikten mellan individ och organisation kan trappas upp och individ kan då använda andra strategier som ett minskat samarbete (Protest), förhandlingar (Skapa kontroll), minskad tillgänglighet (avskärmning) eller avledande aktiviteter.
I organisationens strävan av social legitimitet tilldelas individen ett handlingsutrymme.
Handlingsutrymmet innebär att individen tilldelas en autonomi och en möjlighet att besluta om resurser och sanktionen. Det är inom handlingsutrymmet individen kan göra individuella bedömningar och fatta beslut om resurser och sanktioner för klienten. Den egna bedömningen tillskriver individen makt, då det är individen som utför bedömningen. Individen har en strävan mot medkänsla och flexibilitet i klientkontakten utifrån sitt professionsideal och Lipsky menar att det individanpassade handlingarna inom handlingsutrymmet är en konkretisering av socialpolitikens intentioner.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om föreståndare på gruppbostäders upplevelse av och förhållningssätt till handlingsutrymmet mellan organisation och boende.
Intervjuguide.
Innan intervjun inleds skall informanten informeras om hur de etiska aspekterna hanteras inom studien och även frågas om sitt samtycke. Det gör genom att informationsbrevet läses upp. Om informanten ger sitt samtycke startar intervjun.
Dalen (2015) menar att kvalitativa intervjuer syftar till att utforska informantens livsvärld och den mening företeelser har. Det innebär att frågorna behöver vara formulerade som processfrågor som stimulerar till ett berättande, samtidigt som intervjun behöver fokusera på de teman som studien tar upp. Författaren föreslår även en mindre känsloladdad inledning av intervjun. Det kan uppnås genom att inleda med den informativa delen och med en uppmaning att berätta om sitt arbete.
• Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat i din nuvarande tjänst? • Har du haft chefsförordnande tidigare?
• Hur vill du beskriva dina ansvarsområden?
• Hur vill du kort beskriva din verksamhet? Antal boende, personal? • Är du den som står på tillståndet (Lämplighetsprövad) för verksamheten? • Har du arbetat inom vård och omsorg innan du arbetade som föreståndare? • Hur många boende har verksamheten.
• Hur vill du beskriva organisationen inom verksamheten.
Lipsky tar upp organisationens kontroll av individen i teman som regulativa och normativa
styrmekanismer. Dessa teman kan efterfrågas med frågor som berör föreståndarens upplevelse av den yttre ramen och mer informella och värderingstyrda ramar.
• Fins det styrdokument som reglerar ditt ansvar och befogenheter? Hur ser de ut, vilken betydelse har de?
• På vilka andra sätt delges du de ramar som reglerar ditt arbete? Kan du beskriva de formella ramarna. Budget. Lagar. Värdegrund
• Hur diskuteras dessa ramar? I vilket sammanhang då? Bland chefer? I verksamheten? • Finns det informella ramar? Lokal policy?
• Hur ser de informella ramarna ut? Vem/Vad styr de informella ramarna. Kollegialt möte. • Hur vill du beskriva uppföljningar och verksamhetskontroller.
• I vilka situationer begränsas du. Hur ser begränsningarna ut? Vilka är dina största utmaningar?
Ett centralt begrepp inom Lipskys teori om gräsrotsbyrokrater är handlingsutrymme. En betydande del av handlingsutrymmet är autonomi. De temat kan efterfrågas genom frågor om självbestämmande och oberoende.
• Hur ser du på din frihet att driva och utveckla verksamheten • Inom vilka områden kan du bestämma över verksamheten?
• Vilka områden inom verksamheten du önskar att du kunde bestämma över?
• I vilka situationer är du beroende av företaget för att kunna driva och utveckla verksamheten? Kan du ge exempel?
• Finns det andra som kontrollerar verksamheten? Kan du ge exempel?
Lipsky beskriver det spänningsfält som gräsrotsbyrokraterna arbetar inom, genom de dilemma mellan lojaliteten till organisationen och lojaliteten till klienten. Temat lojalitet kan efterfrågas genom frågor om prioriteringar och relationer.
• Hur vill du beskriva din kontakt med de boende? Vad händer då ni har olika viljor? Kan du beskriva en sådan situation?
• Hur vill du beskriva din kontakt med personalen? Vad händer då ni har olika viljor? • Hur vill du beskriva din kontakt med din högre chef? Vad händer då ni har olika viljor? • Vad anser du vara det viktigaste i ditt arbete?
• Vad anser du att du lägger mest arbete på? Boende? Personal eller företag? • Vad önskar du att du hade möjlighet att göra i ditt arbete?
Lipsky beskriver den motsättning som finns mellan organisationens rationalitet och individens professionsideal. Genom frågor om värderingskrockar och strategier kan det temat utforskas.
• Huvudintrycket av forskning visar att chefer inom vård och omsorg har små möjligheter att påverka uppåt i organisationen. Vad tänker du om ett sådant påstående?
• Om du skulle ge ett råd till din högre chef, vad skulle du då ta upp?
• Du har ovan beskrivit din relation med högre chefer och vad som händer när ni har olika viljor. Hur vill du beskriva dit förändrade beteende då?
• Det finns forskning som visar att människor använder strategier i sådana situationer. Vad tänker du om ett sådant påstående?
Avslut.
• Är det något annat du vill berätta, något som du tycker att jag borde ha frågat om? • Tack för ditt deltagande, nu avslutas intervjun och jag stänger av bandspelaren.
Informationsbrev.
Hej.
Jag är socionomstudent vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och genomför just nu mitt
examensarbete som handlar om hur det är att arbeta inom människobehandlande organisationer.
Studien syftar till att undersöka hur det är att arbeta som föreståndare på en gruppbostad enligt LSS.
Studien fokuserar på föreståndarens handlingsutrymme i relation till arbetsgivare och till boende.
Jag vänder mig till dig med förfrågan om du vill delta i studien med dina erfarenheter och
synpunkter. Ditt deltagande skulle innebära att vi träffas för en intervju. Intervjun tar 60 minuter
och kommer att spelas in.
Att vara med i studien är helt frivilligt och den som deltar har möjlighet att avbryta intervjun när
som helst. Ditt deltagande kommer att vara konfidentiellt. Det innebär att den information som
lämnas avidentifieras och enbart hanteras i sin helhet av mig och min handledare under studiens
gång. Studien planeras att vara färdig till sommaren. Har du frågor om studien, eller ditt deltagande
kontakta mig via mail eller telefon.
Studerande.
Elis Johansson
elisjohansson@telia.com
Telefon: 070 234 10 33
Ansvarig handledare
Anna Whitaker, docent.
anna.whitaker@esh.se
Telefon: 08-555 05 112
Kodningstabell.
Min tanke är att kunna använda sökfunktionen i world i analysarbetet och har därför valt att använda siffror i kombination med bokstäver som symboliserar aspekter i frågeställningen. Informanten har även fått en egen kod. Dessa heter 1, 2,3 osv. Informantens kod och aspektens kod skiljs med ett kolon.
• Kontroll är en sådan viktig aspekt. Jönsson (2006) beskriver att organisationens kontroll sker inom ett tidsspann. Jag har därför valt tre olika koder för organisationens kontroll. Innan arbetet genomförs kontrolleras individen genom att tilldelas rutiner genom styrdokument. Dessa har koden :11
• Under arbetet sker kontrollen genom att organisationens värderingar styr arbetet. Dessa har koden :12
• Efter arbetet sker en uppföljning av arbetets resultat och resursåtgång. Dessa har koden :13 • Individen kan även kontrolleras av yttre aktörer som lagar, uppdragsgivare, media. Dessa kar
koden :2
• De olika kontrollerna av arbetet får olika konsekvenser och kan ha en betydelse för individens handlingsutrymme. Dessa har koden :3
• En ytterligare viktig aspekt är handlingsutrymmet. Den faktiska beskrivningen av handlingsutrymmet eller den yttre ramen har koden :4
• Upplevelsen av handlingsutrymmet skiljer sig mot beskrivningen och har koden :5
• Arbetet som föreståndare präglas av lojaliteter mellan olika aktörer. Informantens utsagor om lojalitet med de boende har koden :61
• Lojalitet med personal har koden :62 • Lojalitet med organisationen har koden :63
• Föreståndare har en dubbel roll och kan där igenom hamna i ett dilemma. För att hantera dilemman kan de använda strategier. Utsagor och beskrivningar av strategier har koden :7. En betydande strategi är att acceptera rådande förhållanden. Acceptans har koden :7a • Drivkraften hos föreståndare är intentioner enligt Lipsky(1980). Det kan vara både
professionella och personliga. Det handlar om att göra gott. Offtast för den boende, men ibland även för sig själv. Intentioner har koden :8
• Den dubbla rollen kan även ställa krav på att föreståndaren gör avkall på intentioner och istället intar rollen som representant för företaget. Det är svårt att särskilja dessa roller, men beskrivningar av föreståndaren som representant för företaget med avkall på egna
intentioner har koden :81
• En annan del av lipskys teori om gräsrotsbyrokrater är hans beskrivning av hur individen implementerar arbetssätt i organisationen. (Botom-Topp) Utsagor om informantens möjligheter att påverka organisationen har givits koden :9
• De utmanigar som föreståndaren har är kopplade till möjligheterna att uppnå sina intentioner. Dessa utmaningar har koden :10. Många utmaningar har beskrivits i tidigare positioner och har inte kodats. Utmaningar i nuvarande position kan beskrivas olika. Den störst utmaningen är kopplad till personal och lagar kopplade till hantering av personal har koden :10p. Administration är en annan utmaning som har koden :10a. Förväntningar kan utmana och har koden :10f. Verksamheten är reglerad av ytterligare lagar, dessa utmaningar har koden :10l. Arbetet direkt med de boende kan vara utmanande och har koden :10b.
• Då föreståndaren agerar i ett komplext system där olika aktorer har olika funktioner, är föreståndarens självbild viktig. Självbilden har givits koden :a
Det innebär att om jag vill ställa frågor till texten om organisationens kontroll i form av uppföljning, så skriver jag :13 i sökrutan. Media kategoriseras som en yttre kontroll och söks med koden :2 Vill jag sedan se vilken betydelse det har skriver jag :3
Då informantens kod är skriven innan aspektens kod kan jag hitta mönster mellan de olika informanterna.
Referenslista
Bengktsson-Tops (2015). Det vardagliga livet på LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Blanka Tollarová och Lada Furmaníková (2017) Personnel Strategies in the Deinstitutionalization Process: How Do the Managers Work With Employees? HUMAN SERVICE
ORGANIZATIONS: MANAGEMENT, LEADERSHIP & GOVERNANCE 2017, VOL. 41, NO. 5, 532–559
Blennberger (2005) Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund. Studentlitteratur.
Carlbom (2007) Anhörigas uppfattning om bostad med särskild service enligt LSS
Chris Rønningstad (2018) Nordic journal of working life studies Volume 8 ❚ Number 2 ❚ June 2018
Dalen (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Erlandsson (2014) LSS – målsättningen som försvann: om hur kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Ewans (2011) Professionals, Managers and Discretion: Critiquing Street-Level Bureaucracy British Journal of Social Work (2011) 41, 368–386
Fagerstedt (2014) Arbete eller sysselsättning? Daglig verksamhet för personer med stora funktionsnedsättningar. FoU Södertörns Skriftserie nr 130/14
Förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS-
förordningen. Hämtad 2020-03-08 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forordning-19931090-om-stod-och-service-till_sfs-1993-1090
Greiff (2006) Tranquist red. Villkor i arbetet med människor.
Johansson (2015) Johansson. Red. Dellgran, Höjer. Människobehandlande organisationer. Stockholm: Natur &Kultur.
Jönsson (2010) Sociala problem som perspektiv, en ansats för forskning & socialt arbete. Malmö: Liber AB
Ingrid Karlsson (2006) (Rapportserie i socialt arbete. Licensiatavhandling) Att leda kommunal äldreomsorg. Om arbetsledaren handlingsutrymme, handlingsfrihet och skilda lojaliteter- exemplet Halland.
Klockmo (2015) Arbetsmiljö i daglig verksamhet: Brukarperspektiv
Koskinen (1995) Vad är rätt? Handbok i etik.
Kvale & Brinkmann (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hämtad 2020-03-13
från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
Larsson (2017) LSS 2017. Helsingborg: Komlitt AB
Larsson (2014) Mätning av stödbehov och resursfördelning inom LSS- Inventering av kommunernas metoder och modeller.
Lipsky, M. (2010)Street-levelbureaucracy:dilemmasoftheindividualinpublicservice , 30 års jubileum uppdaterad upplaga, New York, Russell Sage Foundation.
Molander (2011) Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift nr 4. 2011
Ponnert (2019) Socionomen i myndigheten. Malmö: Gleerup Utbildning AB
Rask (2007) Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden för personer med psykiska funktionshindrade.
Regeringen proposition 1992/93:159. Hämtad 2020-03-13
från:https://data.riksdagen.se/fil/1B206C4B-E466-473B-AD84-0E1D9C87B719
Svensson (2008) Handlingsutrymme, utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
SOSFS 2002:9: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hämtad 2020-03-08 från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och- allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20029-om-bostad-med-sarskild-service-for-vuxna- enligt-9--9-lagen-1993387-om-stod-och-service-till-vissa-funktionshindrade-lss/
Socialstyrelsen (2020) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2020 Hämtad 2020-04-24 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6686.pdf
SKR (2019) Ekonomisk rapport. Hämtad 2020-04-20 från https://rapporter.skr.se/ekonomirapporten- oktober-2019.html
SKR (2020) Socialsekreterare. Hämtad 2020-04-20 från:
https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/faktaochstatistik/faktaomloner/faktaoch statistikkollektivavtal/socialsekreterare.13141.html
Szebehely och Trydegård (2007) Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender? Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 • 2007
Tillitsdelegationen (2019) Politisk handlingskraft i en regeringsnära utvecklingsmiljö. Hämtad från https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1356492/FULLTEXT01.pdf 2020-03-06
Tillitsdelegationen (2018) Styra och leda med tillit Forskning och praktik. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49d62e/contentassets/0aa3c27a6cee4f78830cd1f56844b087/styra- och-leda-med-tillit.-forskning-och-praktik-sou-201838.pdf
M.Wolmsjö (2008) Ledarskapets autonomi – om chefers dilemman och handlingsutrymme. När den professionella autonomin blir ett problem, Växjö: Växjö University Press , 2008, , s. 182
Wolmesjö, Maria (2005) Ledningsfunktion i omvandling - Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen.