En kvalitativ studie av LSS föreståndares handlingsutrymme : ”Stora möjligheter att ordna ett bra liv för det boende”

Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp

En kvalitativ studie av LSS föreståndares handlingsutrymme

”Stora möjligheter att ordna ett bra liv för det boende”

Elis Johansson

Examensarbete i socialt arbete, 15 hp SOC 63 VT20

Kandidatexamen

Handledare: Anna Whitaker Examinator: Lars Sörnsen

Innehållsförteckning Kap 1 Introduktion………5 1.1 Inledning……….5 1.2 Problemformulering………5 1.3 Syfte………6 1.4 Frågeställning……….……….6

Kap 2 Kontextualiserande begrepp………..………...……….…….7

2.1 LSS bärande principer………7

2.2 Föreståndare………...……….7

2.3 Gruppbostad………8

2.4 Handlingsutrymme………..8

Kap 3 Tidigare forskning………...………9

3.1 Handlingsutrymme i socialt arbete……….…………9

3.1.1 Handlingsutrymme inom utförare av LSS insatser………10

3.2 Organisationens kontroll av personal……….………..10

3.2.1 Organisationens kontroll av personal inom utförare av LSS insatser………11

3.3 Lojaliteter……….………….11

3.3.1 Lojaliteter inom utförare av LSS insatser………..11

3.4 Strategier……….…………..12

3.4.1 Strategier inom utförare av LSS insatser………...12

Kap 4 Teoretisk ansats……….…………13

4.1 Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater……….13

4.2 Kritik av Lipskys syn på chefer………14

4.3 Teorins koppling till denna studies forskningsproblem………15

Kap 5 Metod……….………….17 5.1 Vetenskaplig förankring………...17 5.2 Metodval……….………..17 5.3 Datainsamling………...17 5.4 Teoretisk utgångspunkt……….………18 5.5 Urval……….………18 5.6 Genomförandet……….19 5.8 Kodning………20 5.6 Tolkning………20 5.9 Analys………...………20 5.10 Förförståelse………21 5.11 Studiens avgränsningar………...21 5.12 Forskningsetiska aspekter……….………..21

5.13 Validitet……….……….22 5.14 Reliabilitet……….………..23 5.15 Generaliserbarhet………..…………..23 Kap 6 Resultat……….………..25 6.1 Självbild………...……….25 6.2 Intentioner………...………..25 6.3 Lojalitet……….26 6.4 Kontroll………..………...………26 6.5 Handlingsutrymme………28 6.6 Utmaningar………...…………28 6.7 Strategier…… ……….29 6.11 Sammanfattning av resultat………30 Kap 7 Analys……….31

7.1 Analys av Chef och ledarrollen………….………..……….31

7.2 Analys av intentioner………31 7.3 Analys av lojalitet……….31 7.4 Analys av kontroll………32 7.5 Analys av handlingsutrymme………...………33 7.6 Analys av utmaningar……….………..34 7.7 Analys av strategier……….……….35

7.8 Slutsatser och summering av analys……….………36

Kap 8 Diskussioner……….……..37

8.1 Diskussion av slutsats………..……….……37

8.2 Diskussion av metodval……….……….…..38

8.3 Studiens kunskapsbidrag och förslag till vidare forskning………...39

Bilagor………...40

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om föreståndare för gruppbostäder enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Föreståndarens arbete regleras av Socialstyrelsens

föreskrifter (SOSFS 2002:9). Där framgår att föreståndaren ansvarar för att driva och utveckla verksamheten. Detta arbete kräver resurser och handlingsutrymme. Handlingsutrymmet för socialarbetare är till stor del beskriven ur ett myndighetsutövande perspektiv och som en

arbetsmiljöfaktor. Handlingsutrymmet för föreståndare inom gruppbostäder är inte beskriven i samma omfattning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och utveckla kunskap om hur föreståndare på gruppbostäder upplever sitt handlingsutrymme samt deras förhållningssätt till handlingsutrymmet i relation till organisation, personal och boende. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer med sju stycken föreståndare på gruppbostäder enligt LSS. Genom en analys av resultatet med stöd av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme visar studien att föreståndare inom gruppbostäder enligt LSS beskriver ett

handlingsutrymme som begränsas av kontroll, arbetsrättsliga- och ekonomiska ramar. Inom den egna verksamheten upplevs dock en stor handlingsfrihet som samtidigt påverkas av organisationens

värderingar. Då organisationens värderingar inte krockar med föreståndarens egna intentioner upplevs de inte som begränsningar. Styrmekanismerna upplevs som ett stöd i motivation och att de underlättar den kognitiva belastningen hos föreståndaren. Vid utmaningar kopplade till handlingsutrymmet använder föreståndaren strategier i form av att söka samförstånd i första hand. Där efter söks egen acceptans alternativt krävs acceptans, utifrån hierarkisk position. I sista hand kan föreståndaren lämna organisationen.

Abstrakt A qualitative study of LSS managers discerption.

The purpose of this essay is to describe and develop knowledge about how managers at group housing experience their discerption and their approach to the action space in relation to organization, staff and housing. The study is a qualitative study based on semi-structured interviews with seven managers of group housing according to LSS. Through an analysis of the result, supported by Lipsky's (2010) theory of street level bureaucrats, the study shows that managers within group housing according to LSS describe a scope of action that is limited by control, labor law and economic frameworks.

However, within their own operations, a great deal of freedom is experienced, which is also influenced by the organisation's values. Since the values do not conflict with the director's own intentions, they are not perceived as limitations. Furthermore, the regulatory control mechanisms are perceived as a support by acting as motivation and by facilitating the cognitive load of the manager. In the case of challenges linked to the scope of action, the director uses strategies in the form of seeking consensus in the first place. Where seeking acceptance or alternatively acceptance is required, based on

Kap 1-Introduktion

1.1 Inledning

Chefer inom välfärden arbetar under speciella villkor enligt Thylefors (2016). Det innebär att de arbetar med en begränsad budget, utifrån ett behov som kan tyckas oändligt. De kan stå under en marknadsliberal styrning inom en människovårdande verksamhet med humanistiska värden. Det skapar olika och ibland motstridiga förväntningar från omgivningen gällande ansvar och krav på inflytande och delaktighet. I föreståndaren för gruppbostadens kopplade till insats 9 § 9 Lag

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbete ingår att företräda de olika intressena och hitta en balans genom styrning. Föreståndaren är därför beroende av ett utrymme för att kunna fatta egna beslut. Av registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) framgår att det 2020-04-08 fanns 628 stycken hindersprövade föreståndare för gruppbostäder enligt LSS i Sverige. Det innebär att det är en liten kategori i det sociala arbetets praktik och där igenom lätt kan förbises eller sammanblandas in i andra kategorier, trots sin unika situation.

1.2 Problemområde

Sveriges kommuner har rätt att organisera socialtjänsten utifrån egna behov enligt Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). Det innebär att arbetet med funktionsnedsatta kan vara organisatoriskt

sammankopplade med andra målgrupper. Det ger att studier av arbete med funktionsnedsatta kan även omfatta andra målgrupper, exempelvis Wolmesjö (2017). Vidare har arbetet med funktionsnedsatta till viss del privatiserats och där igenom sammankopplats med marknadskrafter, Andreasson (2013). Dessa sammankopplingar ökar risken för generalisering, där den unika situation som arbete med funktionsnedsatta innebär kan förbises, Szebehely och Trydegård (2007).

Denna studies referenspunkt är föreståndare på gruppbostäder enligt LSS, som drivs på entreprenad, fortsättningsvis benämnda föreståndare. De verkar inom ett komplext system med dilemman och hypotetiska rollkonflikter. Tillitsdelegationen (2019) beskriver att, som en konsekvens av ökad marknadsliberal styrning av socialt arbete sker också en ökad detaljstyrning och en ökad kontroll av socialt arbete, som minskar handlingsutrymmet för personal och arbetsledning. Wolmesjö (2005) bekräftar bilden av ökad detaljstyrning inom LSS verksamheter. Samtidigt menar Koskinen (1995) att den marknadsliberala styrningen ökar valmöjligheten inom socialt arbete och därigenom ökar det etiska kravet på de som fattar resursfördelande beslut. Blennberger (2005) beskriver det som en rollkonflikt mellan makt och omsorg. Det betyder att kraven på föreståndare ökar om att både arbeta utifrån organisationens perspektiv och ett klientperspektiv, där omgivningens krav på

föreståndarna skapar frågor om lojalitet. Föreståndarna har ett övergripande ansvar, där biståndsbeslut omvandlats till ett konkret stöd, och är då beroende av ett handlingsutrymme där de kan tolka

styrdokument och sedan fördela resurser för att driva och utveckla verksamheten utifrån de boendes behov. Handlingsutrymmet för föreståndare påverkas även utifrån arbetsgivaransvaret och

organisationens kontroll. Handlingsutrymme beskrivs av Svensson (2008) som de formella ramar och utförarens möjligheter att inom dessa ramar utföra handlingar. Vidare beskrivs handlingsutrymmet som något som kan utvecklas genom kunskap och värderingar. Wolmesjö (2005) beskriver hur kommunalt anställda föreståndare inom LSS utvecklar handlingsutrymmet genom kollegialt mentorskap och organisering. Sammantaget föder det frågor om hur föreståndarna förhåller sig och utvecklar handlingsutrymmet. Att driva gruppbostäder på entreprenad innebär att arbetet utgår från ett avtal med en kommun, där avtalet följs upp genom en kontroll. Samtidigt kontrolleras föreståndarens arbete av organisationen genom styrdokument, värderingar och uppföljning, Jönsson (2007). Kontroll kan tillsammans med omgivningens förväntningar och lagstiftningens intentioner skapa motstridiga målformuleringar där handlingsutrymmet begränsas. Ett inskränkt handlingsutrymme hanteras med strategier, Svensson (2008). Valet av strategier hos föreståndana kan även påverkas av det dubbla ansvaret och lojaliteterna, som tar sig utryck i många arbetsledande moment och kan sätta

föreståndaren i ett korstryck, Greiff (2006) mellan de boendes behov och organisationens

förväntningar. Mitt perspektiv är, att föreståndare är en organisationsberoende profession, då de är verksamma inom en organisation som sätter generella och tolkningsbara ramar för deras arbete. Ramar som begränsar handlingsutrymmet och samtidigt ger en handlingsfrihet och makt. Men de behöver även förhålla sig i sin handlingsfrihet till personal och den enskilda brukarens förväntningar. Vidare är föreståndare en enskild individ, del av en välfärd och en del av en marknad. Det innebär att de

påverkas av företeelser utanför studiens avgränsningar. 2018 var det 27 588 personer som bodde på gruppbostäder enligt Socialstyrelsens statistik. Dessa boende tillsammans med personal, samt organisationen är direkt beroende av hur föreståndaren förhåller sig till kontroll, handlingsutrymme, lojalitet och strategier, som är denna studiens teman. Dessa teman har beskrivits inom utförare av LSS insatser genom exempelvis Wolmesjö (2005), Fagerstedt (2014) och Bengtsson-Tops (2015). Dock inte ur perspektivet av föreståndare inom gruppbostäder enligt LSS som drivs på entreprenad.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att beskriva och utveckla kunskap om hur föreståndare på gruppbostäder enligt LSS, drivna på entreprenad, upplever sitt handlingsutrymme samt deras förhållningssätt till handlingsutrymmet i relation till organisation, personal och boende.

1.4 Frågeställningar

Hur beskriver föreståndaren sig själv i sitt arbete? Hur upplever föreståndaren arbetets formella ramar? Hur förhåller sig föreståndaren till kontrollmekanismer?

Hur hanterar föreståndaren de komplexa och asymmetriska relationer som arbetet innehåller? Hur beskriver föreståndaren eventuella strategier, kopplade till arbetet?

Kap 2-Kontextualiseriandebegrepp

Många återkommande begrepp i denna studie har en allmängiltig definition. Genom att

kontextualisera och ge en bakgrund och ett innehåll till centrala begrepp skapas en förståelse för studiens innehåll.

2.1 LSS bärande principer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som bygger på handikappolitiska ställningstaganden. Det ger lagen dess bärande principer som är: inflytande, delaktighet, tillgänglighet, kontinuitet och helhetssyn. Enligt Larsson (2017) är även valfrihet, autonomi och integritet ytterligare betydande delar av de bärande principerna. Författaren menar att de bärande principerna leder till en ökad självständighet hos klienter och en tillämpning av en humanistisk människosyn som minskat klientifieringen av brukarna. Insatser enligt LSS skall leda till goda levnadsvillkor. En definition av vad goda levnadsvillkor innebär saknas. Utifrån 1992/93:159 kan goda levnadsvillkor beskrivas som att leva som alla andra.

2.2 Föreståndare

Föreståndare på en LSS gruppbostad är den individ som ar ansvarig över boendet. Av SOSFS 2002:9 4 § och 5§ framgår att gruppbostaden är skyldig att ha en föreståndare och att föreståndaren är ansvarig för arbetets organisering, planering och uppföljning utifrån de boendes behov i fråga om resurser, kvalitet och omvårdnad. Det framgår även av Förordningen (1993:1090) att föreståndaren skall ha en relevant högskoleutbildning. Dock specificeras inte vad den utbildningen innebär. Utbildningens nivå lämplighetsprövas i samband med att verksamhetens tillståndsprövas av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Tidigare ansågs enbart socionomexamen som relevant utbildning. IVO hänvisar nu till kammarrätten i Stockholms uttalade i en dom, meddelad den 22 maj 2014 i mål 7001-7004-13 där det framgår att kortare utbildning kan kompenseras med reell kompetens eller annan utbildning. Föreståndare kan även ha ett arbetsgivaransvar och benämns då oftast

verksamhetschef, även andra benämningar som enhetschef förekommer. Föreståndare för privat drivna gruppbostäder är av ringa antal. Av registerutdrag hos IVO framgår att den 8 april 2020 finns det 628 föreståndare för gruppbostäder enligt LSS. Föreståndaren verkar i en dubbel roll, både som chef och som ledare. Ledare definieras som den person som med stort inflytande kan påverka sin omgivning inom ett avgränsat socialt sammanhang och över tid enligt Thylefors (2016). Ledarskapet bygger på att omgivningen ger ledaren en social legitimitet. Ledarskapet utövas genom någon form av

interaktion med det sociala sambandet. Enligt Thylefors (2016) är attraktiva ledarskapsförmågor kommunikativ, samarbetsförmåga, tydlighet och utvecklingsorienterad. Chefen är till skillnad mot en ledare knuten till en bestämd position inom organisationen. Chefer definieras som den individ som av organisationen har ett formellt förordnande och ett mandat enligt Thylefors (2016). Chefer kan finnas

på flera nivåer inom en organisation. Operativa chefer närmast produktionen och strategiska chefer högre upp inom organisationens hierarki. Chefers funktion kan beskrivas i att planera, organisera, leda och kontrollera. Innehållet i de olika funktionerna är i beroende av vilken nivå chefen tillhör. En operativ chef behöver ha mera detaljerade kunskaper om arbetets innehåll för att kunna leda. Medans en strategisk chef har en längre planeringshorisont.

2.3 Gruppbostad

Av proposition 1992/93:159. framgår att gruppbostäder vänder sig till personer med omfattande stöd och tillsynsbehov. Någon generell nivå saknas idag. Det innebär att boende på gruppbostäder har ett högt behov av stöd och tillsyn men att behoven kan variera mellan individer. Av Socialstyrelsens statistik för 2018 framgår att 89 % av de boende har beviljats insatsen utifrån en utvecklingsstörning. Gruppbostad är en social insats beviljad med biståndsbeslut utifrån individens behov av vård och omsorg. I förordningen (1993:1090) framgår att gruppbostaden består av, max 6, mindre lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Av Regeringen proposition 1992/93:159, framgår att den egna lägenheten är central i insatsen, då ett eget hem stärker den enskildes självständighet och bryter institutionalisering. En fast personalgrupp uppfyller de boendes hela stödbehov inklusive kulturella-och fritidsintressen. Det gör att gruppbostad har karaktären av en helhetslösning av de boendes sociala behov. Inom insatsen 9 § 9 bostad med särskild service finns även insatsen servicebostad som vänder sig mot personer med ett lindrigare vård- och omsorgsbehov, samt boendeformen särskilt anpassad bostad. Det finns flera olika driftsformer av gruppbostäder. Kommunal regi och privat regi. De privata gruppbostäderna kan drivas i vinstsyfte eller vara värderingsdrivet. De privata kan drivas på

entreprenad. Vilket innebär att kommunalt ägda gruppbostäder bemannas och drivs av privata aktörer, då står kommunen som huvudman. Vissa gruppbostäder drivs helt privat. Kommuner köper då enskilda platser och det upprättas ett individuellt avtal. En del kommuner har färdiga ramavtal med utförare som regleras ersättningsnivåer och medborgares möjlighet att välja utförare.

2.4 Handlingsutrymme

Handlingsutrymme kan beskrivas på en allmän nivå som den ram som föreståndaren verkar inom. Ramen kan bestå av avgränsande resurser som budget eller kompetens, men även av regleringar och styrdokument. Inom handlingsutrymmet kan föreståndaren driva och utveckla verksamheten, och handlingsutrymmet kan då ses som en nödvändighet. Handlingsutrymmet är inte något statiskt, utan kan påverkas både av föreståndaren själv och av omgivningen. Då föreståndaren utbildar sig eller organisationen beslutar om förändrad budget förändras handlingsutrymmet. Där igenom kan handlingsutrymmet även ses som både något givet och något skapat.

Kap 3-Tidigare forskning

Denna studies syfte skiljer sig mot tidigare forskning av LSS insatser, då denna studie syftar till att beskriva nedanstående teman ur perspektivet av föreståndaren på gruppbostäder enligt LSS, där verksamheten drivs på entreprenad. Dessa teman beskrivs även i studier av andra områden inom välfärden. Den tidigare forskningen presenteras utifrån denna studies teman och i två nivåer. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att överföring av kunskap mellan studier kan göras efter en

kontextuell bedömning. Det innebär att denna studie enbart kan använda teoretisk kunskap från studier av den generella välfärdsarenan. Den mer empiriska kunskapen kommer av studier av föreståndare inom LSS och studier av gruppbostäder drivna på entreprenad, som är denna studies fokus, exempelvis är Bengtsson-Tops (2015) studie av gruppbostäder drivna på entreprenad nära denna studies kontext. Samtidigt lyfts en kunskapslucka då hennes studie är ur personalens perspektiv.

3.1 Handlingsutrymme i socialt arbete

Lipsky (2010) beskriver handlingsutrymmet som de tolkningsutrymmet personal har att tillgå i utformningen av individuella insatser utifrån generella mål. Vidare beskriver han att personal kan implementera policys inom organisationen, ett så kallat bottom-top perspektiv. Där igenom beskriver han hur handlingsutrymmet kan påverkas nedanifrån. Implementeringen saknas i Karlssons (2006) studie. Hon beskriver att arbetsledare inom äldreomsorgen har små möjligheter att påverka uppåt i organisationen. Där emot har de en stor handlingsfrihet inom det begränsade handlingsutrymmet. Ewans (2019) har i en studie av socialtjänstens myndighetsutövning1 skapat nyanser mellan strategiska chefer och operativa chefer, då klientnära chefer utifrån sin profession skapar ett handlingsutrymme mellan organisationens regler och den individuellt anpassade insatsen, samt en minskad organisatorisk kontroll, då arbetsledning rekryteras utifrån sina ledaregenskaper, men även utifrån sitt professionsideal. Där igenom tar de operativa cheferna med sig klientfokuset in i den rationella byråkratin och utvecklar där igenom handlingsutrymmet. Ewans (2019) för även fram att det inte går att påvisa en rak linje mellan de politiska beslutet och biståndsbeslutet. Han menar att politik bygger på kommunikation och att kommunikation tolkas och förvanskas på vägen. Rønningstad (2018) beskriver handlingsutrymmet som en paradox. Verksamhetsledares roll har stärkts utifrån marknadsliberals styrning av organisationen. Samtidigt visar studien att verksamhetsledares minskade möjligheter att driva och utveckla verksamheterna kommer av en ökad kontroll och ökade krav från organisationen, samt minskade resurser. Molander (2011) menar att handlingsutrymmet även har en kunskapsmässig dimension där den kognitiva beslutsprocessen hos beslutsfattaren kan påverka beslutets omfattning. Det betyder att beslut som fattas utan givna alternativ ställer högre krav på beslutsfattaren om att tänka själv. Författaren lyfter där igenom fram svårigheten med egna

bedömningar som innehåller individualisering där ingen tydlig gräns beskrivs, då individualisering alltid kan tas ytterligare ett steg.

3.1.1 Handlingsutrymmet inom utförare av LSS insatser

Wolmesjö (2005) beskriver att föreståndaren på kommunalt drivna gruppbostäders handlingsutrymme avgränsas till den egna verksamheten, samt att utbildningsnivån har en inverkan på kommunikationen mellan föreståndare inom LSS och tjänsteman, där igenom utvecklas handlingsutrymmet. Vidare framgår en paradox, där föreståndarna själva önskar en tydlig och detaljerad styrning ovanifrån, samtidigt som föreståndarna eftersträvar ett större handlingsutrymme. Hon kopplar behovet av ökad detaljstyrning till ökade krav om delaktighet. Det ökade behovet av handlingsutrymme kopplar hon till föreståndares ökade utbildningsnivå. Fagerstedt (2014) beskriver i en studie av daglig verksamhet att brukarnas företrädare kan begränsa handlingsutrymmet hos föreståndare, utifrån en juridisk och relationell makt. Begränsningen aktualiseras främst i frågor som berör områden utanför föreståndarens verksamhet, då brukaren är i behov av byte av verksamhet. Genom samverkan med föreståndare på andra dagligaverksamheter har bytet kunnat underlättats. Av studien framgår vidare att ekonomi är en begränsande faktor på föreståndares handlingsutrymme, då de av budgetbegränsningar givits ett större ansvarsområde så har administrationen ökat och utrymmet för operativ ledning har minskat.

Bengtsson-Tops (2015) menar att personalen på en gruppbostad upplever en stor handlingsfrihet inom den egna verksamhetens ramar, då de kan planera sitt eget arbete självständigt. Dock har det svårt att påverka arbetets formella ram.

3.2 Organisationens kontroll av personal

Lipsky (2010) beskriver människobehandlande organisationer som rationella byråkratier som utifrån politiska krav och organisationens egen strävan mot en social legitimitet handlar rationellt. Socialarbetarens handlingsutrymme strider mot organisationens rationella handlande och föder organisationens behov av att kontrollera sin klientnära personal. Han beskriver kontrollen i form av en ökad byråkrati och en ökad administration. Han tar upp exempel på en ökad detaljstyrning genom direktiv och uppföljning av arbetet, med en tydlig ansvarsfördelning och sanktioner som

styrmekanismer. Där igenom är det viktigt för organisationen att kunna mäta arbetarnas insatser. Han menar att ökad mätning av arbetet ökar tilltron på kvantitativa värden och där igenom distanserar sig organisationen från medborgarna. Jönsson (2007) lyfter in kontroll i en svensk kontext. Hans studier visar att organisationens kontroll av personalen sker före, efter och under själva arbetet. Innan arbetet sker kontrollen genom direktiv, genom rutiner för hur arbetet skall göras. Efter arbetet sker en uppföljning av arbetet. Uppföljningen utgår från normer och organisationens strävan mot att mäta resultatet och kostnader utifrån kvantitativa mått. Under själva arbetet utövas kontrollen genom att organisationen definierar vika värden som skall genomsyra arbetet. Genom att organisationen definierar situationen, reglerar regeltolkningen och definierar måttet för arbetet kan organisationen utöva en kontroll. Tollarová och Furmaníková (2017) bekräftar värdegrundens betydelse i det operativa arbetet genom att visa att organisationens värderingar påverkar operativ lednings beteende. De menar att de organisationer, vars ledning, enbart fokuserar på vårdtagarens behov, där anpassas

arbetet utan helhetsperspektiv. Karlsson (2006) har studerat arbetsledning inom äldreomsorgen. Hennes studie visar på skillnader i organisationens kontroll av arbetet, genom regulativa och

normativa styrmekanismer, där tvingande lagar som budgetramar är starkt disciplinerande. Författaren menar att de normativa styrmekanismerna har ett kollegialt ursprung och kan liknas vid Jönssons (2007) värden som styr i själva arbetet.

3.2.1 Organisationen kontroll av personal inom utförare av LSS insatser

Bengtsson-Tops (2015) visar att personalen inom gruppbostäderna beskriver en generellt låg egen kontroll, men att att organisationen utövade en kontroll genom dokumentationskrav. Samtidigt har organisationen krav på personalen om att de boende skall ha dagliga aktiviteter, där studien för fram ett bristande utbud hos kommunerna och boendes behov av att ”kura in sig hemma”. Dessa aktiviteter skall dokumenteras i den sociala journalen och kan sedan ligga till grund för uppföljning av

personalens arbete. Studien för även fram ett dilemma som kan uppstå, då LSS ger de boende möjlighet att tacka nej till aktiviteter, men krav om aktiviteter och kontroll från organisationen kvarstår. Organisationen har även ett effektivitetskrav och en tidsrapportering. Samtidigt strävas mot att de boende skall ha ett inflytande. I studien beskrivs att boende kan utrycka önskemål om aktiviteter som påverkar personalens arbetstider, som sedan ifrågasätts av organisationen, men att det inte

förekommer ofta.

3.3 Lojaliteter

Jönsson (2007) beskriver dilemmat mellan att vara människa och att vara representant för

organisationen. Han menar att lojaliteten mellan professionens ideal och organisationens rationalitet är dubbel. Rønningstad (2018) beskriver den komplexitet som skapas i relationer då operativt ledande chefer inom välfärden skall driva organisationens krav på personal och samtidigt företräda

personalgruppen gent emot organisationen. Han talar om den beroendeställning av personal som verksamhetsledaren står i då verksamhetsledare skall uppfylla organisationens förväntningar på verksamheten. Karlsson (2006) beskriver en stark lojalitet mellan arbetsledare inom äldreomsorgen och organisationen. Hon tolkar den ökade administrationen som ett tecken på att de knyts uppåt i organisationen och förklarar lojaliteten med det. Även Wolmesjö (2008) beskriver lojalitetskonflikter mellan nivåer inom välfärdsorganisationer. Författaren använder en ”hamburgermodell” där

arbetsledare kläms mellan medarbetare och strategiska chefer. Modellen visar på det dilemma som kan uppstå mellan lojaliteter till olika intressen. Samtidig kan positionen öka handlingsutrymmet, om det finns en fungerande kommunikation åt båda håll. Se bilaga 4.

3.3.1 Lojalitet inom utförare av LSS insatser

Bengtsson-Tops (2015) beskriver att personalens lojalitet ligger hos de boende och att de boendes bekräftelse av personalen är viktig. Bekräftelse från boende beskrivs som ”Hårdvaluta” och

exemplifieras med boende som dansar. Relationen mellan boende och personalen studeras av Rask (2007), där framkommer att socialt umgänge är viktigt för personal och boende. Intressant i studien är att personal rankar relationen viktigare än boende. Wolmesjö (2005) beskriver att föreståndaren på kommunalt drivna gruppbostäder kan rekryteras utifrån sin lojalitet, då föreståndare rekryteras inom organisationen och organisationen har höga lojalitetskrav. Vidare beskriver studien det dilemma som uppstår mellan dubbla lojaliteter och den rollkonflikt som uppkommer mellan rollen som företrädare för organisationen och rollen som företrädare för de boende.

3.4 Strategier

Lipsky (2010) menar att socialarbetare använder strategier i syfte att öka sitt handlingsutrymme. Han beskriver strategier där personal omdefinierar direktiv och information. Då organisationens kontroll hotar personalens autonomi så kan även en strategi vara att begränsa kontrollen. Vidare beskriver han att utrymmet för egna bedömningar är resursberoende. Då resurser saknas skapas egna rutiner för att förenkla arbetet. Karlsson (2006) beskriver att arbetsledare inom äldreomsorgen hanterar dilemman kring vårdtagarnas behov genom att föra upp dem på en saklig nivå. Genom att se

situationen ur ett konkret perspektiv distanserar de sig från en egen emotionell belastning.

Rønningstad (2018) beskriver att valet av strategi är avhängt av vilken lojalitet som hanteras. Gent emot personal kan verksamhetsledare marknadsföra organisationens förväntningar i syfte att skapa motivation, författaren beskriver även hur verksamhetschefer kan manipulera, tillföra resurser, skapa en känsla av att situationen är brådskande men även genom att vara en förebild. Strategin är

relationsberoende och kan riktas båden mot hela gruppen eller mot enskild. Tollarová och

Furmaníková (2017) beskriver vikten av att ha en syn på personalen som individer med egna behov och med en utvecklingspotential, genom ett vårdande och utvecklande förhållningsätt. Det gynnar verksamhetens mål genom att skapa kontinuitet, långsiktighet, empati och lojalitet mellan personal-funktionsnedsatta och personal-organisation. Nackdelen är att mindre engagerad personal blir kvar inom organisationen. Wolmesjö (2008) beskriver att kunskap om brukarens livsvillkor och kunskap i personalens arbetsvillkor är viktiga i arbetsledning ledning av vård och omsorg, då det underlättar förståelsen och kommunikationen i ett nära ledarskap.

3.4.1 Strategier inom utförare av LSS insatser

Wolmesjö (2005) beskriver att föreståndaren på kommunalt drivna gruppbostäder använder strategier för att hantera belastningar kopplade till sitt arbete. Genom att skapa relationer inom organisationen har de skapat ett mentorstöd på kollegial nivå, där erfarna arbetsledare delar med sig av sin erfarenhet. Då arbetet belastas av ledningsproblem använder föreståndarna en strategi där de fördelar sin formella makt nedåt i organisationen, då de utser en arbetsledande mellanchef. Studien beskriver ytterligare strategier i form av att föreståndarna har en aktiv fritid. Där i genoms skapa förutsättningar för att kunna hantera sitt arbete. Vid resursbrist kan föreståndaren själv rycka in i det klientnära arbetet.

Kap 4-Teoretisk ansats

I detta kapitel motiveras och beskrivs valet av teori utifrån studiens frågeställning och de delar av teorin som är relevanta i studien gås igenom. Den teoretiska ansatsen avslutas med en genomgång av relevant kritik och utveckling av vald teori.

Då studien berör frågor om arbete inom människobehandlande organisationer, där arbetet utförs utifrån ett professionsideal och inom en organisation så behövs en teori som brett beskriver

människobehandlande organisationer och dess delar i relation till en profession. Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme kan beskrivas som en teori som berör dessa frågor. Hans syn på organisationen som en institution har sitt ursprung i att organisationer är samhälsbärande men även byråkratier. Vald teori beskriver det dilemma som uppstår när dessa organisationer arbetar med människors välbefinnande. Organisationen behöver begränsa tillgången på välfärd och samtidigt behöver organisationen hävda sitt berättigande genom att söka social legitimitet. Studien fokuserar på föreståndare på gruppbostäder enligt LSS. Lipsky (2010) beskriver det spänningsfält de befinner sig i, mellan organisationens rationalitet och de boendes behov och krav. Författaren menar att där igenom fungerar inte dessa organisationer fullt ut som rationella byråkratier. Genom att använda Lipskys (2010) teori kan dessa motstridiga krafter belysas. Man kan kritisera denna studie för att använda Lipsky (2010), då han beskriver chefer som en del av organisationens kontroll. Ewans (2019) utvecklar Lipskys (2010) teori genom att nyansera bilden av organisationens chefer.

4.1 Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater

Lipskys (2010) teori bygger på observationer inom välfärdssystemet i USA. I sin bok Street-level bureaucracy, som kom ut 1980, där definieras offentligt anställda som arbetar klientnära och i vars arbete det ingår att besluta om resurser och/eller sanktioner för klienten, som gräsrotsbyråkrater. Exempelvis kan det vara poliser, lärare eller socialarbetare. Lipsky (2010) menar att

gräsrotsbyråkraten styrs av egna intentioner som subjektiva behov men även av ett professionsideal i möte med ett subjekt, som elev, brottslig eller klient. Gräsrotsbyråkraten behöver även förhålla sig till en rationell organisation med generella regler som poliskår, skola eller socialkontor. Dessa

organisationer beskriver författaren som rationellt handlande utifrån en begränsad tillgång på resurser och med en inre strävan mot en social legitimitet. Det innebär att organisationen utvecklar en byråkrati och en kontroll samtidigt som organisationen strävar mot att uppfylla omgivningens förväntningar.

Av organisationen tilldelas gräsrotsbyråkraten både makt och handlingsutrymme. Makten består av de resurser som gräsrotsbyråkraten kan tilldela den hjälpbehövande i organisationens namn och gör gräsrotsbyråkraten till organisationsberoende. Handlingsutrymmet består av ett tolkningsutrymme av organisationens riktlinjer, där gräsrotsbyråkraten kan göra en professionell bedömning utifrån ett professionsideal men även utifrån subjektiva intentioner. Minskade resurser ger gräsrotsbyråkraten minskad makt och minskat handlingsutrymme. Handlingsutrymmet strider mot organisationens rationella strävan och kontrollbehov, där handlingsutrymmet gynnar professionsidealet. Med det följer

en strävan hos gräsrotsbyråkraten att förhålla sig till de krav och begränsningar som organisationsberoendet skapar, samtidigt föds ett behov hos gräsrotsbyråkraten att utveckla

handlingsutrymmet. Teorin beskriver strategier som gräsrotsbyråkrater använder i den strävan mot ett utvecklat handlingsutrymme. Han för fram att gräsrotsbyråkrater kan omtolka och omdefiniera

organisationens riktlinjer där tolkningen av prioriteringar förändras. Vidare beskriver han ett

undanhållande eller förvanskande av klientinformation som organisationen behöver. Författaren menar att gräsrotsbyråkraten kan undanhålla sådan information från klienten som kan tolkas som att behov av en insats inte föreligger eller framhäva och förstärka rekvisit som gynnar klienten. Dessa strategier blir konfrontativa då det motverkar organisationens strävan.

Lipsky (2010) beskriver relationen mellan gräsrotsbyråkrat och organisation som ett ömsesidigt beroende med en inneboende konflikt. Det ömsesidiga beroendet bygger på att gräsrotsbyråkraten har tillgång till klientinformation som organisationen behöver. Samtidigt som organisationen tilldelar gräsrotsbyråkraten den makt den behöver. Konflikten ligger mellan gräsrotsbyråkratens intentioner och organisationens rationella handlande. Där professionsidealet med mellanmänskliga möten och kvalitativa värden krockar med rationalitet, byråkrati och effektivitet. Relationen försätter

gräsrotsbyråkraten i ett dilemma mellan att vara en representant för organisationen och en representant för professionen. Detta dilemma beskriver Lipsky (2010) utifrån olika lojaliteter. Han menar att lojaliteten mellan gräsrotsbyråkrat och klient bygger på myten om altruism. Han menar att de som söker sig till socialt arbete lockas till viss del av att deras liv kommer att få mening, genom att hjälpa andra. Lojaliteten mellan gräsrotsbyråkrat och organisation bygget både på det ömsesidiga beroendet men även på att de har tätare kontakter än kontakten mellan klient och gräsrotsbyråkrat. Starkast är den lojalitet som finns mellan gräsrotsbyråkrater. De förenas i sin strävan av ett handlingsutrymme, förståelse för arbetet och i motståndet mot organisationens lojalitet.

4.2 Kritik av Lipskys synen på chefers roll

Lipsky (2010) beskriver chefer som en del av organisationens kontrollmekanism. Ewans (2019) är kritisk och menar att Lipsky (2010) har en ensidig syn på chefer. Ewans (2019) utvecklar Lipskys teori när han nyanserar bilden av chefer inom olika positioner. Då de operativa cheferna har en kunskap om individuella detaljer hos klienter och samtidigt en kunskap om strategier inom organisationen kan dessa sidor samverka och gynnas. Ewans (2019) menar att nyanseringen kommer av att operativa chefer rekryteras nedifrån och utifrån sina ledaregenskaper och sitt professionsideal.

Författaren för även fram att det inte går att påvisa en rak linje mellan de politiska beslutet och den faktiska handlingen. Det innebär att ett beslut som fattas på en hög nivå kommer att förändras och tolkas på sin väg ned i hierarkin.

4.3 Teorins koppling till denna studies forskningsproblem

Denna studies valda teori har i sin ursprungliga formulering fokus på så kallade front line workers. Genom Ewans (2019) utveckling av teorin omfattar Lipskys teori även operativt ledande chefer. Men frågan kvarstår om föreståndare kan definieras som front line workers och är teorin tillämpbar på denna studie. Utifrån Lipskys definition om klientnära arbete och att det i arbetet ingår att hantera sanktioner och/eller resurser som direkt berör medborgare, så kan föreståndare beskrivas att i deras arbete ingår att hantera resurser i form av personal, inköp av hjälpmedel och hantering av fastigheter, utifrån sitt uppdrag att driva och utveckla verksamheten, SOSFS 2002:9.

I verksamheter som drivs på entreprenad regleras ersättningen utifrån avtal mellan företag och huvudmannen, Larsson (2014). Dessa resurser fördelas inom den egna verksamheten utifrån

föreståndarens bedömning och budgetansvar. Där vid behöver föreståndarna ett tolkningsutrymme, då generella målformuleringar skall konkretiseras till en individuell insats. Denna studie undersöker föreståndarens utrymme för egna bedömningar under temat handlingsutrymme.

Av denna studies problemformulering framgår vidare att handlingsutrymmet även kan påverkas och denna studies frågeställning berör hur föreståndare förhåller sig till kontroll, relationer och ramar. Lipsky (2010) beskriver att gräsrotsbyråkrater förhåller sig till sitt handlingsutrymme rationellt genom strategier och utifrån personliga egenskaper. Det innebär att denna studie kan generera kunskap och förståelser genom att analysera resultatets tolkade utsagor om uppföljning, regionchefer och

styrdokument.

Vidare är föreståndare operativt ledande och har där igenom en nära klientkontakt och fungerar som en länk mellan den boende och organisationen. I denna position balanserar föreståndaren i rollen som företräd för organisationen och i rollen som företrädare för den boende. Lipsky beskriver de dubbla rollernas dilemma, mellan grindvaktens strävan mot en generell resursfördelning och advokatens unika relation med den hjälpsökande. Denna studie har under temat lojalitet undersökt föreståndarens rollkonflikter, som kan uppkomma i samband med ovannämnda resursfördelning, då föreståndaren samtidigt har ett budgetansvar gent emot företaget. Temat tar även upp dilemmat som uppstår utifrån föreståndarens mankt och beroende ställningen gent emot personalen

Vidare beskriver Lipsky (2010) att socialpolitikens intentioner förverkligas i de tolkningsutrymme som arbetet innebär. Den teoretiska bilden beskriver föreståndarens konkretisering av LSS utifrån företagets, personalgruppen, kommunen, brukarens och lagstiftningen, i relation med sin profession och egna intensioner.

Vidare beskriver Lipsky (2010) handlingsutrymmet som ett spänningsfält var i gräsrotsbyråkraten verkar inom, där organisation och klienter trycker på utifrån, med ibland motstridiga förväntningar, som kan skapa dilemman. Denna studies referenspunkt och kontext kan därigenom beskrivas i följande modeller

Figur 1.

Företagets kontroll: Riktlinjer, värderingar och uppföljning.

Budgetreglering. Avtal med kommunen. Lagar

Samhällets förväntningar

Föreståndare Personals behov och önskemål.

Boendes behov och önskemål.

Företrädares förväntningar

Föreståndarens handlingsutrymme att driva och utveckla verksamheten kan begränsas både av organisationen, samt boende och personal.

Vidare beskriver Lipsky (2010) att handlingsutrymmet är nödvändigt och där igenom givet av organisationen, och påverkbart.

Figur 2

Företaget tillför: Befogenheter som chef Resurstilldelning. Kompetens / Utbildning HR-Stöd

Stärkt yrkesroll Förtroende

Föreståndare Boende och personal tillför: Information Samförstånd Acceptans Egna resurser: Reell /Formell kompetens Social förmåga

Föreståndarens handlingsutrymme är påverkbart av organisationen, men även av företeelser inom den egna verksamheten och egna resurser.

Lipsky (2010) menar att detta spänningsfält hanteras och utvecklas av gräsrotsbyråkrater genom strategier, där kunskap kan både fylla och expandera handlingsutrymmet, se figur 4.

Denna studie har en deduktiv ansats och är teoristyrd. Det innebär att Lipskys (2010) teori om front line workers ligger till grund för operationaliseringen. Utifrån denna studies strävan om transparangs redovisas tillämpningen av vald teori i samband med operationaliseringen i bilaga 1.

Kap 5-Metod

I detta kapitel kommer jag att redovisa och motivera min valda metod. Syftet med att beskriva metoden är att vara transparant i studiens alla delar. Efter redovisning och motivering av metodval avslutas denna del med en genomgång av studiens kvalitetskriterier Bryman (2018)

5.1 Vetenskaplig förankring

Min forskningsfråga berör föreståndares upplevelse av handlingsutrymmet i deras arbete. Att efterfråga upplevelsen av en företeelse är att efterfråga en fördjupad kunskap och beskrivningar av företeelsen i kvalitativa värden. Det gör att jag valde en kvalitativ ansats. Bryman (2018) beskriver att kvalitativ metod har ett tolkande synsätt och där igenom tar denna studie avstånd från en positivistisk kunskapssyn, en kunskapsteoretisk utgångspunkt om metoder med exakt och objektiv ”mätning”, Solberg (2009). Denna studies har där igenom en vetenskapstraditionell referenspunkt i

hermeneutiken. Det innebär att denna studie icke-objektivt tolkar föreståndarnas utsagor samt kan nyanserat beskriva och skapa förståelse för företeelsers innebörd för den specifika målgruppen ur ett helhetsperspektiv, Solberg (2009), då det knyter an till denna studies syfte.

5.2 Metodval

Bryman (2018) beskriver den semistrukturerade intervjun som flexibel. Kvale (2014) menar att den kvalitativa forskningsintervjun syftar till att förstå informantens beskrivning av värden ur

informantens egna perspektiv. Genom att välja semistrukturerade intervjuer som metod så skapades en flexibilitet och en öppenhet mot föreståndarnas egna beskrivningar av sitt handlingsutrymme. Kvale och Brinkmannn (2009) beskriver att en betydande aspekt av den kvalitativa intervjun är att metoden ger tillträde till informantens livsvärld och där igenom kan centrala teman och dess mening tolkas. Det behövdes för att svara på min forskningsfråga, då den berör föreståndares upplevelse och hur de förhåller sig till specifika sociala fenomen. Denna studie ha en deduktiv ansats och är där igenom med teoristyrd än teorigenererande. Bryman (2018) förespråkar en induktiv syn på förhållandet mellan teori och empiri inom kvalitativa studier, men menar även kvalitativa studier kan ha en viss teoristyrning. Jag bryter mot hans rekommendationer genom en mer deduktiv ansats. Det gör att jag riskerar att utestänga aspekter av handlingsutrymmet hos föreståndarna. Genom revidering av intervjuguide och deskriptiva frågor kunde denna risk minimeras.

5.3 Datainsamling

Tidigare forskning har sökts inom denna studiens fyra aspekter av att arbeta som föreståndare inom en människobehandlande organisation. De aspekterna är handlingsutrymme, kontroll, lojalitet och strategi. Tidigare forskning har sökts inom databaserna ASSIA och Academic Search Complete. Sökorden som använts var welfare och discretion och leadership samt management och welfare.

Denna sökning gav en internationell kunskapsbas. En svensk kontext av tidigare forskning sökte i DiVA. Sökresultaten ledde även vidare genom dess referenslistor.

Intervjuerna utgick från en intervjuguide, se bilaga ett. Intervjuguiden är mer teoristyrd än vad brukligt är i kvalitativa studier. Det innebär att intervjuguiden utgår från delar av de premisser som Lipsky (2010) ställer i sin teori. Att bryta ner teoretiska aspekter till konkreta frågor beskriver Bryman (2018) som operationalisering. Operationaliseringen redovisas i intervjuguiden. Samtidigt innehåller intervjuguiden öppna frågor och påståenden som syftar till att stimulera informanten att beskriva sin livsvärld. Kvale & Brinkmann (2009) hävdar att kvalitén på analys av resultat är avhängt av kvalitén på själva samtalet med informanten. Genen att följa författarnas rekommendationer om att eftersträva långa, rika och relevanta svar som sedan verifieras och klargörs med uppföljande frågor hade

intervjuerna goda förutsättningar för en hög kvalitet i analys och resultat. Den halvstrukturerade forskningsintervjun följer teman istället för konkreta frågor. Det innebär att metoden öppnar upp för informantens fylliga berättelser av det fenomen som studeras. Samtidigt ställer frånvaron av en tydlig struktur höga krav på intervjuaren enligt Kvale och Brinkman (2009). Det innebär att denna studie behöver hantera krav på kunskap om ämnet, informanten intentioner, förmåga att följa upp och klargöra. Dessa krav har jag hanterat genom praktisk- och teoretisk erfarenhet samt omarbetning av intervjuguide. Kvale och Brinkman (2009) beskriver höga kvalitetskrav på forskningsintervjuer och jag menar att jag på intet sätt uppfyller dessa fullt ut, då författarna beskriver dem som ouppnåeliga ideal.

5.4 Teoretiska utgångspunkter

Studien utgår från en frågeställning om föreståndares relationer inom en kontrollerande organisation där lojalitet hanteras med strategier. Genom att använda just aspekterna kontroll, handlingsutrymme, lojalitet och strategier kan Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater användas, då dessa aspekter beskrivs i hans teori. Vid kodningen tillkom ytterligare aspekter som utmaningar och intentioner. Genom att tillföra ytterligare aspekter kan resultatet kategoriseras i ytterligare fenomen som beskriver hur föreståndarna förhåller sig till sitt handlingsutrymme.

5.5 Urval

Bryman (2018) beskriver urval på två nivåer, där urvalet görs i flera steg. Först ett kontexturval som innebär ett urval av organisationer som driver gruppbostäder på entreprenad. På den nivån kan denna studies design beskrivas som en fallstudie av driftsformen entreprenad. Vidare beskriver Bryman (2018) ändamålsenliga urval som görs av fall som målstyrda urval. Det innebär att det kontextuella urvalet kan benämnas som ett strategiskt målstyrt urval, utifrån denna studies

frågeställning om driftsform. Då organisationen och driftsformen entreprenad är av betydelse i denna studies frågeställning, valde jag större företag, definition utifrån årsredovisningslag (1995:1554), med en stabil organisation och en tydlig hierarki. Av pragmatiska skäl valde jag att ta kontakt med företag

verksamma i Stockholm, utifrån planerade fysiska möten. I Stockholm finns tre större företag, som driver gruppbostäder på entreprenad. Nytida AB och Frösunda Omsorg AB var de företag som bidrog med kontaktuppgifter till föreståndare, då denna studie inte lyckades etablera kontakt med de tredje företaget. Denna studie hade gynnats av informanter från många företag, då det kunnat ge fler aspekter inom studiens tema.

Nästa nivå av urval beskriver Bryman (2018) som val av deltagare. Utifrån studiens syfte valde jag att intervjua föreståndare. Valet av informanter bygger på att frågeställningen avgränsas just till föreståndare på gruppbostäder enligt LSS, som drivs på entreprenad och förändrades inte under studiens gång. Bryman (2018) beskriver ett strategiskt urval som är relevant utifrån frågeställningen som stratifierat målstyrt urval.

Urvalet bestod av sju stycken föreståndare för gruppbostäder enligt LSS. Informanterna beskrivs översiktligt utifrån kravet om konfidentialitet. Könsfördelningen är fyra kvinnor och tre män. De befinner sig i ett åldersspann mellan 40 år och 60 år. Fem informanter saknar socionomutbildning. De informanterna har annan högskoleutbildning och alla står på tillståndet för verksamheten. Samtliga har tidigare erfarenhet av att leda annan verksamhet och samtliga har tidigare erfarenhet av arbete inom kontaktyrken på låg nivå. De benämns verksamhetschefer och är verksamma inom ovannämnda företag. De befinner sig organisatoriskt nära de verksamheter de leder och samtliga har underställda arbetsledare. Gruppbostäderna drivs på entreprenad åt olika kommuner. De har i sitt enskilda uppdrag att driva och utveckla två till fyra stycken gruppbostäder enligt LSS. Det innebär att de ansvarar för budget, personal, arbetsmiljö och innehållet i verksamheten.

Sammantaget kan urvalet i denna studie beskrivas som ett strategiskt, målstyrt, flervalsurval. Det gynnar studien då det är relevant för denna studies frågeställning, Bryman (2018). Samtidigt är ett målstyrt urval ett icke samolikhetsurval och begränsar där igenom studiens generaliserbarhet på en empirisk nivå, Kvale och Brinkmannn (2009)

5.6 Genomförandet

Studien genomfördes med genomgång av relevant litteratur inom ämnet. Efter litteraturstudier påbörjades intervjuer utifrån en intervjuguide. (Se bilaga 2.) Intervjuguiden testades en gång genom en intervju med en verksamföreståndare. Provintervjun ledde till omformulering av vissa frågor. Denna studies empiri samlades genom semistrukturerade intervjuer med sju stycken föreståndare på

gruppbostäder enligt LSS. Varje intervju var på ungefär en timme. Informanterna kontaktades utifrån listor med kontaktuppgifter som tillhandahölls från företagen. Vid kontakten användes ett

informationsbrev. (Se bilaga 3.) Intervjuguiden reviderades ytterligare under arbetets gång och öppnades upp mot andra aspekter efter de inledande intervjuerna. Av resultatet framgår en stor samstämmighet mellan informanterna. Där igenom kan jag uppfatta att studien uppnått en mättnad i svaren. Intervjuerna genomfördes på telefon under mars och april 2020. Bryman (2018) menar att telefonintervjuer inte påverkar resultatet i jämförelse med fysiska möten. Men att det fysiska mötet

även ger möjlighet att observera informanten. Telefonintervjuerna underlättade den geografiska begränsningen och gynnade där igenom studien. Vissa informativa data, som organisatorisk

tillhörighet, storlek på personalgrupp och antalet boende per gruppbostad tillhandahölls via företagens hemsidor och bekräftades sedan av informanten under intervjun.

5.7 Kodning

Insamlade data från intervjuerna transkriberades och samlades. Respektive intervju kodades. Jönsson (2010) menar att kodningen syftar till att strukturera empirin och skapa förutsättningar för att hitta mönster och samband. Kodningen gjordes tematiskt utifrån de teoretiska aspekter som

efterfrågas. Det innebar att varje del av texten som berörde en viss aspekt försågs med ett specifikt nummer kopplat till informanten. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver kodning utifrån

förutbestämda definitioner som begreppsstyrd kodning. Även betydande men icke efterfrågade aspekter kodades med ett nummer. Författarna benämner det som datadriven kodning. Definitioner av koder beskrivs i kodningstabellen. (Se bilaga 1.) Koder eller nummer söktes sedan i texten med hjälp av ett ordbehandlingsprogram. Då allt material samlades i ett dokument kunde specifika teman och mönster identifieras.

5.8 Tolkning

Meningskoncentrering betyder enligt Kvale och Brinkmann (2009) att det utsagor som informanterna givit dras samman och den mening som informanten ger av en aspekt träder fram. Under intervjuerna upprepades frågor och informanterna uppmanades att ytterligare beskriva fenomen. Där igenom kan meningskoncentreringen göras redan i intervjun. Då det var informanten själv som till stor del själv gjorde meningskoncentreringen framhävdes deras egen tolkning av fenomentents

innebörd. Där igenom var det informantens egna subjektiva upplevelse som ligger till grund för kunskapen. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att då tolkningen görs ur informantens perspektiv som fenomenologisk. Studiens aspekter är komplexa och kan påverka varandra. Det gör att en utomstående riskerar en feltolkning av aspekters betydelse, utifrån sin egna förkunskaper. En fenomenologisk tolkning framhäver även individuella skillnader inom en homogen grupp, då tolkningen utgår från den enskilde informantens perspektiv, Kvale och Brinkmann (2009). Samtidigt är tolkningen ett resultat av interaktion mellan informanten och mig, där min förförståelse har en inverkan.

5.9 Analys

Analysen hjälper oss att förstå resultatet av studien. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och med stöd av relevanta studier. Analysen genomfördes inom varje enskild aspekt separat.

5.10 Förförståelse

Larsson (2005) beskriver att förförståelsen är en viktig del i tolkandet i hermeneutisk tolkning. Där den studerandes erfarenheter och kunskap används i att tolka informantens berättelse. Kvalitativa intervjuer som har ett fenomenologiskt fokus på att förstå innebörden av en företeelse i en individs livsvärld, ur individens egna perspektiv, är strävan att minimera förförståelsen inverkan enligt Kvale & Brinkmann (2009). Då denna studie har ett fenomenologiskt tolkningsfokus innebär det att jag behöver tolka informantens berättelser ur informantens perspektiv. Samtidigt har jag med mig kunskap och erfarenheter som påverkar min tolkning och förståelse av informantens livsvärld. Min förståelse kan vi inte blunda för, utan jag behöver lyfta fram och redovisa den menar Kvale och Brinkmann (2009). Inför denna studie har jag med mig teoretiska kunskaper. Det innebär att jag riskerar att ha en omedveten stävan om att få dessa teorier bekräftade. Jag har även en arbetslivserfarenhet av att arbeta som arbetsledare på gruppbostäder. Det innebär en risk att jag tolkar informanternas berättelser ur min egen erfarenhet och inte ur deras perspektiv. Min förförståelse kan även innebära en fördel, då det enligt Bryman (2018) är viktigt att vara insatt i ämnet för att kunna göra en framgångsrik intervju. Kvale (2009) menar att en insikt om ämnet även kan skapa en symmetri mellan intervjuare och informant.

5.11 Studiens avgränsningar

Urvalet avgränsas till att studera föreståndare i verksamheter som drivs på entreprenad. Då Lipsky (2010) beskriver kontrollen som en betydande faktor för handlingsutrymmet och att verksamheter som drivs på entreprenad förutom organisationens kontroll även kontrolleras av uppdragsgivaren. Genom avgränsningen har studien kunnat studera flera aspekter av kontroll av verksamheten.

Studien avgränsas teoretiskt till att, i analysen använda Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater ur ett perspektiv som beskriver organisationen som rationellt handlande och individen som driven av egna intentioner. Johansson (2015) menar att socialpsykologiska och kulturella perspektiv kan ge förståelse till organisationens inre mekanismer mellan föreståndare och organisation. Av resultatet i studien framgår att informella- kollegiala överenskommelser har liten betydelse för föreståndarna. Genom avgränsningen kan studien fokusera på de styrmekanismer som störst inverkan på

föreståndarens handlingsutrymme.

5.12 Forskningsetiska aspekter

Vetenskapsrådet (2011) beskriver balansen mellan kunskapsnyttan och de risker deltagaren kan utsättas för genom sitt deltagande i forskningsstudier. De menar att forskning aldrig kan rättfärdigas då någon riskeras att skadas. Därför behöver kunskapsnyttan och riskerna för deltagaren vägas mot varandra. I denna studie är kunskapsnyttan hög i jämförelse med riskerna. Genom att studien tar hänsyn till vetenskapsrådets (2011) fyra huvudkrav på humanistisk och samhällsvetenskapligforskning

har personskyddet stärkts. Dessa fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

I studien har informanterna kontaktats på telefon i syfte att informera om studien. De gjordes genom att jag berättar om studiens syfte och innehåll och ur vilket perspektiv deras profession studeras. Om de då visar ett intresse av att delta, behövde de ytterligare information och även lämna sitt samtycke. Det gjordes genom att studiens informationsbrev läses upp. Brevet innehåller information om studien och redovisar att konfidentialitetskravet uppfylldes genom att informantens deltagande är

konfidentiellt. Det innebär att den information som informanten lämnade avidentifierades och enbart hanterades i sin helhet av mig och min handledare. Informantens personuppgifter hanterades enbart att av mig och var separerade från den information informanten lämnat. Informantens personuppgifter förvarades på säkert sätt. I studiens presentation är informationen analyserad och kan inte kopplas till specifik informant. Vidare är information informanten lämnat enbart använd inom aktuell studie. Informationsbrevet avslutas med en tydlig fråga om de lämnar sitt samtycke till att delta.

Var informanten aktuell för intervju och intervju bokats kom informationsbrevet att åter läsas upp i sin helhet innan intervju. Informationsbrevet överlämnades till informanten då det innehåller

kontaktuppgifter till mig och ansvarig handledare. Då studien uppfyller de huvudkrav som Vetenskapsrådet (2011) ställer så minimeras riskerna för deltagaren och balanseras mot den kunskapsnytta som studien ger.

Jag tror vidare att många professionella gärna beskriver sitt arbete och sina relationer. Men ett sådant samtal kan väcka obehag, om arbetet och relationerna är belastande. Därför behövde jag vara varsam och lyhörd. Syftet var att kunna avsluta intervjun på ett positivt sätt. Det gynnade informanten och gagnade studiens kunskapsnytta. Forsman (1997) beskriver att forskning även behöver beakta

inomvetenskaplig- och utomvetenskaplig etik. Med inomvetenskaplig etik menas hur jag förhåller mig till andra studerande och forskare. Ett oetiskt förhållningssätt kan innehålla fusk, plagiat och andra brott mot god forsknings ed. Studien sker inom en högskola och under ledning av en handledare. Det ökar möjligheterna för en god inomvetenskaplig etik. Med utomvetenskaplig etik menar Forsman (1997) ett etiskt förhållningsätt till studiens konsekvenser för utomstående. Jag har ovan redovisat personskyddet för deltagarna, och ytterligare risker för individ och samhälle uppfattar jag som försumbara. Dock finns ett skydd för dessa risker i form av att jag tillhör en högskola och att studien leds av en handledare. Avslutningsvis vill jag dock framföra att, även om jag till hör en högskola och att studien leds av en handledare kan jag aldrig avsäga mig mitt etiska ansvar.

5.13 Validitet

Kvale (2009) definierar validitet inom kvalitativa studier som, studiens giltighet. Frågor om validitet ställer frågor som, mäter studien det den avser att mäta? Författaren menar att validiteten fungerar som en kvalitetskontroll och att denna kvalitetskontroll behöver genomsyra hela den process som studien utveckla i. Denna studie har en strävat mot en hög validitet genom en kontinuerlig

kontroll. Under intervjuerna så ställdes öppna frågor som stimulerade informanterna att med egna ord berätta. Bekräftelse av tolkningar söktes genom att ställa klargörandefrågor som, Uppfattade jag dig rätt…Studien har även strävat mot ett eget ifrågasättande. Kvale (2009) menar att det inte alltid är sanningen som informanten berättar. Genom att ställa samma deskriptiva frågor i alla intervjuer har en gemensam bild kunnat skapas. Samtidigt som individuella skillnader i deskriptiva svar uppfattats mer som beskrivningar av hur informanten förhåller sig till företeelsen, än sanningar.

Vidare har studien strävat mot en hög validitet genom teoretisering. Studien är teoristyrd och delar av teorins aspekter har följt genom hela studien från frågeställning till diskussion. Genom att vara teoristyrd så har studien kunnat mäta det som avses. I intervjuerna uppkom liktydiga svar och där igenom har studien uppnått en teoretisk mättnad, Bryman (2018), Genom att inga ytterligare svar tillkom kan det uppfattas som om inga ytterligare aspekter utelämnades som kunde ha svarat på forskningsfrågan.

5.14 Reliabilitet

Kvale (2009) definierar reliabilitet i kvalitativa studier som studiens tillförlitlighet. Frågor om reliabilitet handlar om studien kan upprepas av andra eller om resultatet uppkom i ett unikt samspel mellan informant och den som gjort intervjun. Även här har studien strävat efter en hög kvalitet. Genom att vara transperat, alla delar i studien redovisas och genom att tolkningen har gjorts

fenomenologiskt har denna strävan till viss del kunnat uppnås. Samtidigt kan en strävan mot en hög reliabilitet hämma den kreativa processen enligt Kvale (2009). Ytterligare strävan mot hög

reproduktionsmöjlighet hade genom ledande frågor kunnat utelämna aspekter som utmaningar och intentioner, då de inte var tilltänkta från början. Bryman (2018) definierar studiers möjligheter att replikeras som extern reliabilitet och menar att en kvalitativ studie där empirin uppkommer i ett socialt sammanhang är svårt att upprepa. Denna studie har där igenom en svag extern reliabilitet. Vidare definierar Bryman (2018) studiens interna stabilitet och inre överenskommelse som intern reliabilitet. Det innebär att utsagor kodas utifrån samma definitioner samt att sammanställningen av resultat görs utifrån samma aspekt i teorin. Denna studie har genomförts av mig ensam och inom en kort tidsperiod. Detta har gynnat studiens interna reliabilitet. Samtidigt är jag en oerfaren och dyslektiker. Det kan ha negativa konsekvenser för studiens stabilitet om texten uppfattas olika mellan intervjuerna. Denna studie har där igenom en godtagbar intern reliabilitet.

5.15 Generaliserbarhet

Kvale (2009) definierar generaliserbarhet med att kunna överföra studiens analyserade resultat till liknande situationer. Frågan gäller då på vilket sätt överföringen sker. Denna studie har ett urval på sju föreståndare inom en population av 628 lämplighetsprövade föreståndare. Kvale (2009) menar att för att en statistisk överföring skall kunna göras krävs att urvalet sker slumpmässigt och där igenom är representativt för populationen. I denna studie är urvalet ett strategiskt, målstyrt, flervalsurval utifrån

syftet med studien. Där igenom saknas föreståndare från mindre företag och idéburna organisationer och är där igenom inte representativt. Författaren menar att resultatet från kvalitativa studier kan vara generaliserbara med en analytisk överföring. Det innebär att resultatet kan vara vägledande i en liknande situation. Han menar att vid en analytisk överföring av resultatet är överföringen beroende av hur rik och nyanserad resultatet är. Vidare är överföringen i beroende av studiens validitet och

reliabilitet. Resultatet i aktuell studie beskrivs nyanserat och inom ett avgränsat perspektiv. Där igenom kan en viss analytisk överföring göras.

Kap. 6-Resultat

I detta kapitel kommer resultatet att presenteras utifrån mina tolkningar ur informanternas

perspektiv inom de teman och aspekter som studien undersökt. Dessa aspekter påverkar föreståndaren i ett komplext system, där aspekter kan gå in i varandra i redovisningen av resultat.

6.1 Självbild

Föreståndare tituleras verksamhetschefer och beskriver både en chefsroll och en ledarroll i sin självbild, då de är ansvariga för drift och utveckling av verksamheten. I sin chefsroll är informanterna samstämmiga i sina berättelser. Där framgår att de har befogenheter och ett övergripande ansvar över personal, ekonomi och de boende. ”Spindeln i nätet och har ansvar…” (Informant 3). Utsagorna tolkas som att informanten är aktiva och initierande i sin chefsroll samt att olika ansvarsområdena ställer olika krav på kompetens att kunna balansera mellan olika intressen. I föreståndarnas ledarroll är berättelserna mer framträdande och individuella med fokus på ett nära ledarskap som bygger på relationer. En aspekt inom ledarrollen är tillgänglighet, som ses som något eftersträvansvärt ”Jag är hyfsat tillgänglig på telefonen”. (Informant 4). Av utsagorna framgår att tillgänglighet ökar

föreståndarens möjligheter till operativ ledning, ge stöd och fördela resurser efter aktuellt behov inom verksamheten. En annan aspekt av det relationella ledarskapet är att vara normskapande. ”Man måste vara en pedagog och en förebild” (Informant 1). Här igenom beskrivs hur föreståndaren förmedlar de värderingar som reglerar personalens arbete. I balanseringen mellan rollen som ledare och rollen som chef så är rollen som ledare samstämmigt mer betydelsefull. ” Alltså inte bestämma genom att peka med hela handen utan mer att kunna driva i genom saker.” (Informant 5).

Sammanfattningsvis framkommer två aspekter inom föreståndarnas självbild, chefsrollen och ledarrollen, där ledarrollen har störst betydelse genom närvaro och normskapande

6.2 Intentioner

Min tolkning av intervjuerna är att, föreståndarna drivs i sitt arbete av intentioner. Intentionen om de boendes väl och verksamhetens utveckling är de betydelsefullaste intentionerna. Intentionerna skapar ett syfte med arbetet hos föreståndarna och genom att uppfylla sina intentioner kan

föreståndaren skapa arbetsglädje och en egen motivation. Av utsagorna framgår även att, de drivs av viljan av att de boende skall ha det bra. Boendes direkta respons framstår som viktig för att bekräfta den uppfyllda intentionen. Informanterna är samstämmiga i sina beskrivningar av intentioner utifrån ett professionsideal om att göra gott.” -Det är belönande i sig att kunna skapa ett bra liv för någon.” (Informant 3). Informanternas deskriptiva berättelser bekräftar de informativa utsagorna där det boendes väl framgår som ett tydligt syfte utifrån rättigheter som tillgodoses i dagligt arbete.

Samtidigt har föreståndare mer personliga intentioner om självförverkligande och meningsskapande. Dessa intentioner beskrivs varierat och individuellt. -Jag vill väl alltid utvecklas och lära mig nya

saker. (Informant 5) eller Jag ville kunna påverka (Informant 3) Jag tolkar att, de personliga intentionerna är mindre betydelsefulla i förhalande till intensionen om de boendes väl.

Av de informanter med längre erfarenheter av arbete i arbetsledandeställning framgår intentioner som avgörande i tidigare arbetsrelaterade val på flera nivåer, då de under intervjuer beskrivs att personliga intentioner påverkat val av arbetsgivare samt att intentioner kopplade till ett professionsideal påverkat beslut inom verksamheten.

Sammanfattningsvis framkommer att föreståndarna drivs av sina intentioner, där de boendes väl skapar stor mening. Andra meningsskapande intentioner som framkommit är utveckling och makt.

6.3 Lojalitet

Jag tolkar intervjuerna som att, arbetet som föreståndare präglas av lojalitet med olika aktörer. Samtliga informanter har en stort fokus på de boende. ”- Det gäller ju att hitta en kod till just den personen.” (Informant 1) Vissa variationer beskrivs förekomma i relationen mellan föreståndare och de boende, utifrån förutsättningar hos den boende, men även mellan individ- och gruppnivå.” -Vi ska ha husmöten tillsammans eller inflytande råd tillsammans med boende.” (Informant 3). I min tolkning av informanternas utsagor framkommer en bild, där lojaliteten mellan boende och föreståndare

påverkas av både individuella och strukturella faktorer. Andra aktörer är den personal som arbetar på gruppbostaden. Jag tolkar intervjuerna som att, lojaliteten med personalen präglas av synen på

personal som enskilda individer med en utvecklingspotential, samt att ledarrollen är mer framträdande än chefsrollen, då personal är den resurs som föreståndaren använder i sitt arbete med att driva och utveckla verksamheten. ”Det viktiga är att kunna forma och utveckla gruppbostaden med

medarbetarna. Sådant som behövs för att det skall bli en bra verksamhet ”. (Informant 5). Samtidigt präglas relationen med personalen av den beroendeställning av personal som föreståndaren står i. Jag gör en tolkning av samtalen om att, en betydande lojalitet hos föreståndare är lojaliteten med

organisationen och att lojaliteten med organisationen präglas av personliga möten med högre chef och vissa stödjande resurser. ”-Det finns mycket stöd. Dels har jag min närmsta chef. Sedan så har vi ju tillgång till HR stöd och Kvalitetsavdelning (Informant 6). Jag tolkar citatet som att relationen med organisation skapas ett organisationsberoende hos föreståndaren och bygger på delade värderingar och en identifiering. ”Jag tycker att, vad ska jag säga, det är en värdegrund som jag kan stå för.”

(Informant 4).

Sammanfattningsvis framkommer att aspekter av lojaliteten hos föreståndarna där nivå, respons, ansvar och beroendeställning påverkar lojaliteten.

6.4 Kontroll

Föreståndarna verkar inom företag. Föreståndarnas beskrivning av organisationens kontroll av arbetet är samstämmig och i beskrivningen är styrdokument, värderingar och uppföljning