Studiens resultat och relevans i förhållande till den kommande

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger och förskollärare upplever användning av tecken och bildstöd i förskolan för att utveckla barns språkkunskaper. Vi valde detta område då det är viktigt att utveckla den förskolepedagogiska

praktiken när det kommer till alla barns möjligheter till språkutveckling. Förskolan har ett ansvar enligt läroplanen (Skolverket, 2018) att uppmärksamma barn som av olika skäl behöver ledning, stimulans eller stöd. Barn som tillfälligt eller ständigt är i behov av stöd ska få möjlighet till det utifrån förutsättningar och behov. Vi har undersökt och visat hur TAKK kan förstås som en inkluderande praktik, genom att den kan öka barns möjligheter till delaktighet, språkutveckling, samt visat hur TAKK utvidgar och utmanar idéer om språket som endast verbalt.

Gällande framtida forskning ser vi mer än gärna att det görs mer forskning kring TAKK och AKK och dess relevans och effekt kring barns språkutveckling och vilka fördelar det finns med att använda sig av alternativ kommunikation utifrån ett bredare perspektiv. Studien skulle enligt våra reflektioner kunnat utvecklas genom

att genomföra en större studie med fler respondenter sett över hela landet och inte enbart ett färre antal kommuner för att kunna få ett bredare underlag. Att genomföra studien under en längre period och kunna göra långsiktiga observationer kan också vara ett sätt att vidga studiens innehåll. Enligt våra tankar och åsikter är TAKK och AKK två stora områden där det finns mycket att fortsätta forska kring och vi ser en stor möjlighet i att kunna skapa fler interaktioner om det finns fler alternativa sätt att kommunicera än enbart det verbala.

Referenser

Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige, 12 nr 2. s. 257–268.

Aspelin, J. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.

Aspelin, J. & Johansson, L. (2017). Relationell pedagogik - ingång till ett fält. Pedagogisk Forskning I Sverige, 22(3–4), 159–165.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Chung, Y-C., & Douglas, K. H. (2014). Communicative Competence Inventory for Students Who Use Augmentative and Alternative Communication – A Team Approach. TEACHING Exceptional Children, 47(1), 56-68.

Cologon, K., & Mevawalla, Z. (2018). Increasing inclusion in early childhood: Key Word Sign as a communication partner intervention. International Journal of Inclusive Education, 22(8), 902-920. Doi: 10.1080/13603116.2017.1412515.

Ellneby, Ylva (2010). Att samtala med barn: genom att lyssna med fyra öron. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Forsell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Goodwyn, S.W., Acredolo, L.P. & Brown, C.A. (2000). Impact of Symbolic Gesturing on Early Language Development. Journal of Nonverbal Behavior. 24 (2), 81–10. Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande

kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Heister Trygg, B. (2010). TAKK: tecken som AKK. Ljungby: Joma Grafisk Produktion.

Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning: om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. (1. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK.

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.

Jergeby, U. (1999). Att bedöma en social situation: tillämpning av vinjettmetoden. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS.

Johnston, S. S., McDonnell, A. P., Nelson, C., & Magnavito, A. (2003). Teaching Functional Communication Skills Using Augmentative and Alternative

Communication in Inclusive Settings. Journal of Early Intervention, 25(4), 263–280. Kullberg, C. & Brunnberg, E. (2007). Vinjettmetoden som verktyg i studier av

välfärdsprofessioner: Exempel från socialt arbete, i Brunnberg, E. & Cedersund, E. (red.) Välfärdspolitik i praktiken. Om perspektiv och metoder i forskning. Århus: Universitetsförlag.

McCollow, M. & Hoffmann, H. (2019). Supporting social development in young children with disabilities: Building a practitioner's toolkit. Early Childhood Education Journal, 47, Iss. 3. doi: 10.1007/s10643-019-00930-y.

Nilholm, C (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B., & Waldemarson, A. (2007). Kommunikation samspel mellan människor /. Enskede: TPB

Persson, S. (2015). En likvärdig förskola för alla barn: innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Rytzler, J. (2017). Teaching as attention formation: a relational approach to teaching and attention. Diss. Västerås, Mälardalens högskola, 2017. Västerås. Singer-MacNair, K. J. (2017). Challenges to Augmentative and Alternative Communication Interventions with Autism Spectrum Disorder Students (Doktorsavhandling). Walden University. Tillgänglig:

https://search.proquest.com/docview/1972061354

Skau, L., & Cascella, P. W. (2006). Using assistive technology to foster speech and language skills at home and in preschool. Teaching Exceptional Children, 38(6), 12- 17,2. Tillgänglig: http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-

proquestcom.proxy.lnu.se/docview/201184708?accountid=14827. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritze.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken, Bland plugghästar och fusklappar. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Sträng, H., M & Persson, S. (2003). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Tisell, A. (2009). Lilla boken om tecken- som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. Lidingö: Hattenförlag.

Tonér, S. (2016). Tecken: ett verktyg för ökad kommunikation. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer, inom humanistiskt- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilagor

Bilaga 1: Missivbrev

Vi är två förskollärarstudenter från Mälardalens högskola -som heter Josefin Kroné och Evelina Lindholm. Vi går vår sjunde och sista termin på programmet och skriver just nu vårt självständiga arbete. Vi tänker genomföra en studie där syftet är att få en inblick hur förskollärare och specialpedagoger ser på användningen av Tecken Som Alternativ Och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och Alternativ

Kompletterande Kommunikation (AKK) i förskolan. Vi letar därför efter förskollärare och specialpedagoger som är bekanta med TAKK och AKK. Du tillfrågas därför om deltagande i studien.

I vårt examensarbete kommer datainsamlingen genomföras med hjälp av en fiktiv text (fallbeskrivning). Det innebär att vi kommer skicka en fallbeskrivning via mejl och några frågor som vi vill att du svarar utförligt på efter att du läst igenom fallet. Fallbeskrivningen handlar om en ung pojke som har språksvårigheter. När vi har fått in ditt svar samt några övergripande frågor om arbetet med barns språkutveckling kommer vi genomföra en kort diskussion om dina svar som komplement. Detta kommer ske antingen via telefonsamtal eller mejl beroende på vad som passar bäst för er verksamhet.

Deltagandet i intervjun och studien är helt frivilligt och du kan när som helst under tiden välja att avbryta deltagandet utan konsekvenser eller motivering till varför. Intervjun och de insamlade materialet är konfidentiellt och kommer därmed förvaras i säkerhet från obehöriga. De insamlade materialet kommer att förstöras när vårt självständiga arbete publiceras på databasen Diva, där allmänheten kan ta del utav den. Om det uppkommer frågor eller dylikt kan du kontakta oss.

Eskilstuna 2020-11-06 Med vänliga hälsningar,

Josefin Kroné Telefon: 070 209 86 75 Mailadress: jke17001@student.mdh.se Evelina Lindholm Telefon: 070 045 74 09 Mailadress: elm17002@student.mdh.se

Handledare: Johannes Rytzler Telefon: 021-107 397 Mailadress:

Bilaga 2: Beskrivning av fall

Elias är 4 år gammal, bor i ett hus tillsammans med sin mamma, pappa och lillebror Mohammed 1 år. Elias mamma jobbar skift inom industri, oftast natt, pappa jobbar dagtid som chef på ett större företag. Elias största intresse är dinosaurier och leker för det mesta i en dinosaurie hörna som finns på förskolan. Om han inte leker med dinosaurier så målar han dem eller kollar i böcker om dinosaurier.

Elias är en glad och sprallig kille och går på avdelningen solrosen (3–5 år), där det arbetar 3 pedagoger och barnantalet är 20 stycken. Elias har i sociala sammanhang svårt att kunna göra sig förstådd, detta då han enbart svarar på frågor med ett ord, exempelvis ’’lego’’ och inte ‘’ jag vill bygga med lego’’. Det visar sig även att Elias gärna leker nära de vuxna istället för barnen.

I situationer där Elias inte behöver ge ett konkret svar fungerar kommunikationen bra då Elias förstår vad som förväntas, exempelvis när pedagoger säger ‘’ Nu ska vi gå på utflykt’’. Men när pedagoger ger Elias en fråga, exempelvis ‘’ Har du varit på

toaletten?’’, där det förväntas ett svar så blir det inget gensvar. När förskolan har samlingar sitter Elias med i ringen men är inte delaktig i några samtal eller svarar på frågor. I leksituationer är han i samma rum som de andra barnen men deltar inte i deras lek utan sitter bredvid med sina leksaker och har ingen kommunikation med de andra, detta eftersom Elias har svårt att kunna samspela med sina jämnåriga då språket skapar hinder i kommunikationen.

Arbetslaget tar under reflektionstid upp att vissa upplever att de har en god

kommunikation med Elias, medan vissa upplever att kommunikationen inte fungerar alls och därför kommer det att tas upp vid kommande utvecklingssamtal. En person (Lisa) i arbetslaget har utbildning av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Lisa har använt sig av tecken med Elias och har fått positiva reaktioner från honom men eftersom resterande i arbetslaget saknar utbildning upplever dem att det är svårt att få kontakt med honom. Dialogerna mellan hem och förskola är väldigt öppna och relationen är tillitsfull och god. Vid ett utvecklingssamtal tar förskolan upp att de upplever att Elias inte har ett utvecklat tal i relation till sin ålder. Mamma och pappa håller inte med det som förskolan säger då de uppfattar att kommunikationen mellan dem och Elias fungerar.

Eftersom förskolan och hemmen inte upplever samma sak gällande Elias så behövs det vidare arbete med att hitta en lösning på hur kommunikationen ska bli bättre. Vad ska ske nu?

Bilaga 3: Intervjuguide

Bakgrundsfrågor:

• 1. Hur gammal är du?

• 2. Vilken yrkestitel har du?

• 3. Vilken typ av utbildning besitter du?

• 4. Om du har en examen, vilken har du och vilket år tog du den?

• 5. Hur länge har du arbetat i förskolan?

Frågor kopplat till fallstudien:

Vi önskar gärna utförliga svar

1. Vad ska ske nu?

2. Om du var Lisa, vad och hur hade du gjort/agerat i arbetet med Elias? 3. Hur hade du hanterat situationen med dina kollegor?

4. Hur ser du på att ta användning av alternativ och kompletterande kommunikation i denna situation och den dagliga verksamheten?

5. Hur skulle du arbeta för att främja barn som är i behov och särskilt stöd som inte har det verbala språket?

Allmänna frågor:

•

Vi önskar gärna utförliga svar

1. I läroplanen står det att förskollärare ska ansvara för att uppmärksamma, ge stimulans och ledning till alla barn som upplevs vara i behov av stöd samt att barn ska få möjlighet till att komma i kontakt med nya sätt att förstå

omvärlden. Hur tänker du kring det?

• 2. Hur ser ni på och förstår barns kommunikation i största allmänhet och hur kan den stöttas/ utvecklas på bästa sätt?

• 3. Upplever du att det finns möjligheter och/eller hinder i användandet av alternativ och kompletterande kommunikation? Ge exempel

• 4. Hur ser du på att använda er av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i den dagliga verksamheten?

• 5. Hur tänker du kring att all förskolepersonal inte har kunskaper eller intresse för TAKK och/eller AKK? Hur påverkar det den dagliga verksamheten?