En möjlig begränsning i föreliggande studie är att resultatet inte är generaliserbart på grund av det begränsade antalet deltagare. I metodavsnittet skriver vi om studiens tillförlitlighet där vi nämner att resultatet hade kunnat anses mer generaliserbart om vi haft möjlighet att ta in fler deltagare i studien. Studien kan tänkas uppnå generaliserbarhet av anledningen att studiens resultat kan väcka intresse för vidare forskning i ämnet men ett bredare resultat hade krävts för att studiens ska uppnå full generaliserbarhet. Det hade bland annat kunnat göras med fler intervjuer kombinerat med en enkätstudie där enkäter hade kunnat skickas ut till fler personer inom flera olika verksamheter. Även begränsningar i antalet databaser finns, det är möjligt att en ännu bredare litteratursökning hade kunnat göras för att få fram ytterligare forskning i ämnet. Däremot när litteratursökningen genomfördes förstod vi begränsningarna i forskning kring socialarbetares upplevelser och upplevde därför att vi hittat det som behövdes för att genomföra studien. Det kan därför ses som en styrka med studien, att just forskning kring socialarbetares upplevelser är mycket begränsad, att studien kan väcka intresse för vidare forskning kring ämnet, vilket i sin tur skulle kunna leda till förändringar kring arbetssätt med mer i arbetet med hedersrelaterat våld. Även deltagarna i föreliggande studie uttryckte alla intresse för studien och att ämnet är viktigt att uppmärksamma och forska vidare på. Vidare kan också valet av teori och teoretiska begrepp ses som en styrka i studien. Genom att
använda intersektionalitet som teoretiskt utgångspunkt och de teoretiska begrepp som hör till intersektionalitet kunde flera maktaspekter utläsas ur resultatet och hur exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualiet kan påverka allt ifrån förutsättningar för att kunna ta sig från sin
kontext, till hur insatserna utformas för varje enskild person. 7.5 Förslag till vidare forskning
Föreliggande studie baserades på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fem socialarbetare som på ett eller annat sätt kom i kontakt med hedersrelaterat våld i sitt arbete. För att få ett bredare och mer generaliserbart resultat skulle en studie med fler
intervjupersoner men även enkäter vara att föredra. Ett exempel skulle kunna vara att skicka ut enkäter i olika kommuner för att också jämföra hur man arbetar i olika kommuner för att belysa eventuella skillnader i arbetet. Mot bakgrund av tidigare forskning som belyser att det råder osäkerheter kring arbetet med hedersrelaterat våld hade det varit intressant att forska vidare på ämnet för att få ett bredare spektra och en större förståelse för socialarbetarnas upplevelser. Ett avslutande exempel på vidare forskning är att också undersöka de
hedersutsattas upplevelser av de insatser som utformades för dem, för att sedan kunna jämföra socialarbetarnas upplevelser av de insatser som utformas mot insatsmottagarnas upplevelser av insatserna.
8 Referenser
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur AB. Baianstovu, R., (2017). Heder: Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur AB.
Baianstovu, R., Strid, S., Cintho, H., Särnstedt Gramnaes, E. & Enelo, J-M. (2019). Heder och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar (Working Papers and Reports Social work 17). Örebro: Örebro University Press. http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1375562/FULLTEXT01.pdf
Begum, R., Khan, R., Brewer, G & Hall, B. (2020). “They Will Keep Seeing Young Women Murdered by Men. Enough is Enough-We Have Seen too Many Women Lose Their Lives”. Lessons for Professionals Working with Victims of ‘Honour’ Abuse and Violence. Genealogy (Basel). Vol.4 (3), p.69. doi: 10.3390/genealogy4030069 Bhanbhro, S., Cronin de Chavez, A., & Lusambili, A. (2016). Honour based violence as a
global public health problem: a critical review of literature. International Journal of Human Rights in Healthcare. 9(3), 198-215. doi: 10.1108/IJHRH-10-2015-0032 Blum, E., Braiden, R. & Heinonen, T. (2016). Service Delivery Considerations in Dealing
with Honour-based Violence. Canadian ethnic studies. 48(3), p.129-148. doi: 10.1353/ces.2016.0029
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Christianson, M. (2020). “A woman’s honor tumbles down on all of us in the family, but a man’s honor is only his”: young women’s experiences of patriarchal chasity norms. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. Vol.16(1), p.1862480. doi: 10.1080/17482631.2020.1862480
Hoppstadius, H. (2020). Representation of Women Subjected to Violence: A Critical Discourse Analysis of Study Guides in Social Work. Journal of Women and Social
Work, 35(1), 89-104. doi:10.1177/0886109919872968
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/proposition/kvinnofrid_GL0355
Karlsson, L. B. & Piuva, K. (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur AB.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats (3 Uppl.). Stockholm: Liber AB.
Schlytter, A. & Rexvid, D. (2012). Makt, kön och heder. I L. B. Karlsson & K. Piuva (red.). Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Schlytter, A. & Rexvid, D. (2012). Attitydförändringar hos unga män med hederskulturella värderingar. I L. B. Karlsson & Piuva (red.). Genusperspektiv i socialt arbete.
Stockholm: Natur & Kultur.
Sedem, M & Ferrer-Wreder, L. (2014). Fear of the Loss of Honor: Implications of Honor-Based Violence for the Development of Youth and Their Families. Child & Youth Care Forum. Vol.44 (2), p.225–237
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Smith, R.S. (2008). Social work and power. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Socialstyrelsen. (2019). PATRIARK. Hämtad den 11 maj 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguide n/patriark/
Socialstyrelsen. (2016). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbo cker/2016-6-37.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Vänd dem inte ryggen: Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunska psstod/2014-1-6.pdf
SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och -allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144-om-vald-i-nara-relationer/
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71-88). Stockholm: Liber
Bilaga 1 Intervjuguide
Inledning1. Berätta om din yrkesroll.
2. Vad har du för erfarenheter av att arbeta med personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?
3. Hur kommer du i kontakt med målgruppen i ditt arbete idag? Tema 1: Arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck
1. Vilka insatser erbjuder den verksamheten du arbetar i för personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?
2. Har ni specifika handlingsplaner eller riktlinjer när ni arbetar med ett ärende med hedersrelaterat våld? Hur ser arbetet isåfall ut med dessa?
3. Hur arbetar ni kortsiktigt för att hitta lösningar för den utsatta? 4. Hur arbetar ni långsiktigt för att hitta lösningar för den utsatta?
5. Krävs samverkan med andra aktörer för att insatserna ska kunna fullgöras? Hur ser samverkan ut?
Tema 2: Upplevelser
1. Upplever du några svårigheter i arbetet med hedersrelaterat våld?
2. Ser du några skillnader i arbetet med hedersrelaterat våld och annan våld i nära relation?