Lekvall och Wahlbin (2001) diskuterar kvalitetspåverkande faktorer i olika steg i en marknadsundersökning. Vissa av felkällorna som tas upp av Lekvall och Wahlbin (2001) kunde även anses vara felkällor i denna studie, felkällorna illustreras i Figur 11. Studiens trovärdighet kommer diskuteras och därefter beskrivs felkällorna djupare.
46
Figur 11 - Översikt av felkällor, modifierad från Lekvall och Wahlbin (2001)
5.3.1 TROVÄRDIGHET
Enligt Björklund och Paulsson (2012) finns det tre mått för en studies trovärdighet, dessa är validitet, reliabilitet och objektivitet. Validitet anger huruvida undersökningen mäter det som avses att mätas och kan ökas genom triangulering, vilket innebär att använda flera olika metoder för att undersöka en och samma företeelse. Reliabilitet kan definieras som graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet och innebär att samma mätning ska kunna göras om och ge samma resultat. Även reliabiliteten kan ökas genom triangulering men också genom användande av kontrollfrågor i enkäter och intervjuer för att undersöka samma aspekt ytterligare en gång. Objektivitet handlar om i hur stor utsträckning studien påverkas av värderingar. För att öka objektiviteten bör de val som görs motiveras tydligt och på så sätt ge läsaren chans att själv ta ställning till resultatet. Det är även viktigt att återge fakta korrekt, inte enbart välja ut den teori som styrker ens argument, och undvika värdeladdade ord. (Björklund & Paulsson, 2012) Enligt Saunders et al. (2016) är det viktigt att undersöka reliabiliteten och validiteten för sekundära data genom att studera källan för data samt studerar om den sekundära data har copyright.
47 5.3.2 METODKRITIK – FÖRSTUDIE
I en förstudie är det viktigt att formulera ett tydligt syfte. Ett alltför begränsat eller brett syfte kan uppstå på grund av dåligt utnyttjande av tillgänglig information och påverkar inriktningen på studien och oavsett hur väl studien genomförs kan resultatet komma att sakna värde för företaget (Lekvall & Wahlbin, 2001). Ett sätt att motverka detta är att ha tydlig kommunikation mellan företag och författare och att författarna skriver en uppdragsbeskrivning, vilket utnyttjats i denna studie (Lekvall & Wahlbin, 2001). Syftet diskuterades med uppdragsgivare och modifierades i omgångar för inga missförstånd skulle uppstå.
Litteraturstudien påverkar analysen och resultatet. Fel inriktning och avgränsningar i litteratursökandet kan göra att referensramen inte innehåller den teori som krävs för att analysera problemet och hitta en lösning. Björklund och Paulsson (2012) tar upp att en nackdel med litteraturstudie är att all data är sekundärdata och samlats in i ett annat syfte än denna studiens syfte. I denna studie användes en stor del teorier som berörde ett annat ämne än vad det användes till i rapporten, exempelvis applicerades lagerteorier på terminalen. För att säkerställa reliabilitet triangulerades datan och samlades in flera olika källor.
Studien är uppbyggd kring en modell från Lekvall och Wahlbin (2001). Något som kan kritiseras är att modellen inte är anpassad för denna typ av studie och därför har anpassats vilket kan göra att delarna i modellen inte hänger ihop på det sätt författarna till modellen har tänkt. Modellen är dock av generell karaktär och anses inte påverka studien i alltför stor utsträckning. 5.3.3 METODKRITIK – HUVUDFRÅGA 1
Det största problemet under empiriinsamlingen var att få in tillräckligt med data eftersom det endast var två dagar per vecka som vinleveranserna med säkerhet hanterades. Därmed kunde empiriinsamlingen endast utföras två gånger per vecka. Det innebar att studiens reliabilitet kunde ha blivit för låg. Dock användes triangulering i form av intervjuer, observationer samt tidsstudier vilket enligt Björklund och Paulsson (2012) ökar reliabiliteten.
Intervjuerna som genomfördes var semi-strukturerade och enligt Saunders et al. (2016) finns det risk för att reliabiliteten inte blir så hög som önskat eftersom intervjuerna inte är standardiserade. Björklund och Paulsson (2012) menar att frågorna kan vara olika ledande och det är därför viktigt att intervjuaren är medveten om hur ledande frågorna är. För att ändå försäkra att reliabiliteten och objektiviteten är hög skapades tydliga intervjuunderlag och tillvägagångssätt för intervjuerna. Dessa redovisades i bilaga för att läsaren ska kunna avgöra hur objektiva frågorna var. Lekvall och Wahlbin (2001) menar att det finns risk för att få felaktiga svar under intervjuer samt att det ej utfördes tillräckliga provintervjuer. För att undvika risken utfördes intervjuerna i kombination med observationer och tidsstudier vilket gjorde att trovärdigheten ökade. Intervjuerna utfördes av två intervjuare och det gjorde att objektiviteten ökade samt att felaktiga svar kunde identifieras lättare.
Observationer kan vara svåra att utföra eftersom det finns variabler som påverkar de olika aktiviteterna. Det kan bidra till att det blir svårt att få ett tydligt mönster över en process. Det kan även finnas risk för att arbetarna inte utför sitt arbete på samma sätt som de brukar eftersom
48 de blir observerade. För att observationerna skulle vara tillförlitliga genomfördes de i två omgångar. Samma observation genomfördes både före och efter intervjuer för att kunna upptäcka eventuella avvikelser. Lekvall och Wahlbin (2001) tar upp att en felkälla kan vara bristande kontroll i fältarbetet. Det undveks genom upprepade observationer samt intervjuer. 5.3.4 METODKRITIK – HUVUDFRÅGA 2 & HUVUDFRÅGA 3
I utarbetningen av analys och slutsats tar Lekvall och Wahlbin (2001) upp tre felkällor som kan uppstå: analysfel, tolkningsfel och bristande kunskap om beslutssituationen. Beroende på hur empirin sammanställts kan analysfel och tolkningsfel uppstå. Det finns också en risk att bristande kunskap gör att teorin tolkas felaktigt och leder till en felaktig analys. För att inte ge felaktiga beslutsrekommendationer bör även förutsättningarna för beslutet redovisas och beslutrekommendationernas begränsningar bör kommenteras (Lekvall & Wahlbin, 2001). För att minimera risken för analys och tolkningsfel fick produktionsansvarig i Jönköping verifiera resultatet och uppskatta dess rimlighet. Produktionsansvarig ansågs ha en bild av hur situationen i terminalen bör se ut och därför räckte denna kontroll av resultatet. För att säkerställa att teorier inte feltolkades användes triangulering och flera olika teorier utnyttjades.
49 6 VILKA AKTIVITETER FINNS OCH HUR MYCKET TID OCH RESURSER
KRÄVER VARJE AKTIVIT ET?
I detta avsnitt presenteras svar på den första huvudfrågan; Vilka aktiviteter finns och hur mycket tid och resurser kräver varje aktivitet? Huvudfrågan besvaras genom att dess frågeställningar besvaras. Först tas aktiviteter och resurser upp följt av tidsstudie och aktiv och passiv tid. Sedan presenteras icke-värdeskapande aktiviteter och resursförbrukning och avslutningsvis kostnad för de olika resurserna. Frågeställningarna besvaras utifrån de processer som identifierades i början av studien, Figur 12.
Figur 12 - Processerna för vinflödet