Studiens värde och kritiska reflektioner

Denna studie har som syfte att undersöka hur fritidspedagoger ser på lek som ett verktyg för barns sociala utveckling. Som vi nämnt innan tycks många studier som handlar om liknande ämne fokusera på ämneslärare eller förskollärare, med denna studie har vi gett

fritidspedagogen en plats i forskningen. Studien är relevant för vårt framtida yrke som fritidslärare och tar bland annat upp hur man diskuterar barns sociala utveckling, ett ämne som vi anser inte har fått tillräckligt med fokus i den forskning vi har tittat på. Hur pratar man om elevers utveckling i det sociala? Vad ska man förhålla sig till? Vad är egentligen en god lekare? Detta är några saker vi tar upp i studien.

Nu i slutskedet är det också viktigt att vara självkritisk. Gällande intervjuerna tog vi beslutet att ge frågorna i förhand till intervjudeltagarna eftersom de själva ville vara förberedda. Vi anser att detta kan ha negativa konsekvenser för svaren eftersom det kan ha styrt in

informanterna på ett specifikt ämne. Risken är också att deltagarna har byggt upp förväntningar kring vilka svar vi önskade utifrån frågornas ledande natur och det kan ha påverkat svaren de gav oss under intervjuerna . Hade de inte haft tillgång till frågorna i förväg finns möjligheten att vi mottagit mer spontana svar där de inte hunnit reflektera över vad de tror att vi önskar.

Vårt intervjuunderlag är för litet, vi intervjuade endast fem fritidspedagoger, för att vi ska kunna dra några generella slutsatser kring pedagogers syn på lek och sin roll i den då vår empiri är för begränsad för att kunna göra detta. Dock kan vi styrka vår studie med att de kvalitativa intervjuerna lyckades gå på djupet i undersökningen av pedagogernas

förhållningssätt, vilket inte hade varit möjligt i en kvantitativ studie där man kartlägger flera hundra pedagogers tankar.

Vi använde oss av bekvämlighetsurval när vi sökte deltagare till vår intervju, detta kan ha både för och nackdelar. Nackdelarna är att validiteten av studien minskar eftersom urvalet inte är randomiserat. Sen kan man också tänka sig att urvalet görs i enlighet med vad skribenterna tros få ut av informanterna. Fördelarna var att vi snabbt kunde hitta informanter vilket gjorde att vi hade gott om tid att genomföra analysen och resten av arbetet. Tre av de fem intervjuade jobbade på samma skola, detta gjorde att vi ställde oss frågande till om de alla hade för lika resonemang och att detta skulle påverka validiteten.

6.3. Framtida forskning

Empirin vi har samlat in har lyft fram många intressanta och tankeväckande perspektiv. Som nämnt ovan kan man inte utifrån vår empiri dra några generella slutsatser kring pedagogernas syn på lek och deras egen roll i den. Det nutida fritidshemmet är inte begränsat till att endast vara en arena för rekreation utan ska också vara en arena för lärande. Vi anser att det hade varit intressant att vidareutveckla den studie vi har genomfört och göra en bredare

kartläggning av pedagogers syn på sin yrkesroll i koppling till sociala utvecklingsprocesser och hur lek kan användas som ett verktyg för dessa.

7. Referenser

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Dogan Altun, Zubeyde. (2018). Early Childhood Pre-Service Teachers’ Perspectives on Play and Teachers’ Role. International Education Studies Vol. 11(8), ss. 91-97. DOI:

https://doi.org/10.5539/ies.v11n8p91 Hämtad: 2019-03-13

Falkner, Carin. & Ludvigsson, Ann. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en

forskningsöversikt [Elektronisk resurs]. Lund: Sveriges Kommuner och Landsting

Kommunförbundet Skåne.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11033 Hämtad: 2019-03-13

Hui Lin, Chia., Ito, Yoko., Izumi-Taylor, Satomi. & Lee, Yu-Yuan. (2014). Pre-service Teachers’ Views of Children’s and Adults’ Play in Japan, Taiwan, and the USA. Research in

Comparative and International Education Vol. 9(1), ss. 213–226. DOI:

http://dx.doi.org/10.2304/rcie.2014.9.2.213 Hämtad: 2019-03-13

Jansson, Anders. (1992). Fritidshemsvardag: en studie av pedagogiskt vardagsarbete i

fritidshem. Stockholm: Socialförvaltningen. FoU-byrån.

Kvale, Steinar. (2007). Doing interviews. 1. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Femte

upplagan (2018). Stockholm: Skolverket.

Løndal, Knut. (2010). Barrier-breaking Body Movements in the After-School Programme: Children’s Imitation through Play. Nordic Studies in Education, Vol. 30(1), ss. 1-17. DOI: https://www.idunn.no/np/2010/01/art03 Hämtad: 2019-03-13

Nilsson, Monica., Ferholt, Beth. & Lecusay, Robert. (2018). ‘The playing-exploring child’: Reconceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education.

Contemporary Issues in Early Childhood, Vol. 19(3), ss. 231–245. DOI:

Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i

skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Saar, Tomas., Löfdahl, Annica. & Hjalmarsson, Maria. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk Förskoleforskning, Vol. 5(3), ss. 1–13. DOI:

https://doi.org/10.7577/nbf.315 Hämtad: 2019-03-13

Sandberg, Anette. & Heden, Rebecca. (2011). Play's importance in school. Education Vol. 3(13), ss. 317–329. DOI: https://doi.org/10.1080/03004270903530441 Hämtad: 2019-03-13

SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning: betänkande av utredningen om en ny

lärarutbildning. Stockholm: Fritze.

Stúkat, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger. 2010. Den lärande människan – teoretiska traditioner. Stockholm: Natur & Kultur.

Trawick-Smith, Jeffrey. & Dziurgot, Tracy. (2010). Do Teacher Education and Experience Influence “Good-Fit” Responses to Children’s Play?. Journal of Early Childhood Teacher

Education Vol. 31(2), ss. 106–128. DOI: https://doi.org/10.1080/10901021003781148 Hämtad: 2019-03-13

Tsai, Chia-Yen. (2017). How Taiwanese Preschool Educators View Play and Apply It in Their Teaching. International Education Studies, Vol. 10, No. 4, ss. 152–159.

https://doi.org/10.5539/ies.v10n4p152 Hämtad: 2019-03-13

Vygotskij, Lev Semenovič (1997). Educational psychology. Boca Raton, Fla.: St.Lucie Vygotskij, Lev. (1999a). Intresse. I Lindqvist, Gunilla. (red.) Vygotskij och skolan: texter ur

Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund:

Vygotskij, Lev. (1999b). Förhållandet mellan undervisning och utveckling. I Lindqvist, Gunilla. (red.) Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi

kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur, ss. 259–276.

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber

8. Bilagor

8.1. Samtyckesblankett

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej,

Våra namn är Emma Tonning och Sarah Liersch. Vi är studenter på lärarutbildning med inriktning mot fritidshem på Malmö Universitet. Vi läser vår sjätte och sista termin och tar examen till sommaren. Denna termin skriver vi ett examensarbete som fokuserar på fritidshemmets verksamhet. Vi har valt att skriva om lek, mer specifikt pedagogens syn på lek som ett verktyg för individens sociala utveckling och pedagogens roll i den. Vi har valt att använda oss av intervjuer för att samla in empirin till vårt examensarbete. Intervjuerna kommer att ske med individer som arbetar inom fritidshemmet.

Deltagarna kommer att anonymiseras i examensarbetet; namn, ålder och arbetsplats kommer inte att framgå när resultaten presenteras.

För att säkerställa att vi får med all information kommer vi att med ert godkännande spela in

intervjuerna med hjälp av en diktafon från Malmö Universitet. Ingen ljudupptagning kommer att ske med privata telefoner eller datorer. Intervjuerna kommer att transkriberas. När detta är gjort kommer ljudupptagning att raderas. Transkriberingen kommer att förvaras på en säker server som tillhör Malmö Universitet och är examensarbetet är godkänt kommer materialet att förstöras. De som

kommer att ha tillgång till det insamlade materialet är författarna till examensarbete samt handledaren för arbetet. Samtyckesblanketterna som skrivs under kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.

Nedan finner ni en länk till Vetenskapsrådet, där de presenterar de forskningsetiska principerna. Vårt examensarbete kommer att utgå från dessa principer. Medverkan i arbetet genom intervjuer baseras på samtycke och kan återkallas när som helst under arbetets gång. Det innebär att du som deltagare har rätt att när som helst avbryta din medverkan i arbetet, utan att du ska uppleva några negativa konsekvenser.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

På lärarutbildningen vid Malmö Universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö Universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):

... Ansvarig handledare på Malmö Universitet:

Hanna Sjögren hanna.sjogren@mau.se

... Kursansvarig på Malmö Universitet:

... Kontaktuppgifter Malmö Universitet:

www.mau.se

Information om Malmö Universitets behandling av

personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö Universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt

ditt samtycke till att Malmö Universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i

skol- och fritidshemsmiljö för studenter vid Malmö Universitets grundlärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte

inom ramen för grundlärarprogrammet vid Malmö Universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö Universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de

behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person-

uppgifterna att raderas. Malmö Universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö Universitet för att 1) få information

om vilka uppgifter Malmö Universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö Universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö Universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö Universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö Universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

44

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt att jag har tagit del av informationen om Malmö Universitets behandling av personuppgifter.

Namn: ……….

Skola: ……….

Dagens datum: ………

……….

45

8.2. Intervjufrågor

1. Vad har du för erfarenhet inom skolans värld? 2. Hur organiserar ni ert arbete på fritidshem?

3. Kan du ge exempel på vad lek är för dig? (öppen tolkning)

4. Tycker du att lek är en viktig del i fritidshemmet? → Varför/varför inte?

5. Diskuterar ni i arbetslaget elevernas lek? Tex: vad den betyder, vad den ger/inte ger o.s.v. 6. Diskuterar ni elevernas kunskaper i den sociala utvecklingen, framgångar, motgångar?

Tex: hur man ska kunna få en elev att bli mer delaktig i aktiviteter o.s.v

7. Kan du ge något exempel på färdigheter eller egenskaper som du har sett att barn utvecklat genom att delta i lek (på fritidshemmet)?

8. Kan du ge exempel på lekformer som kan vara gynnsam för elevernas sociala utveckling? (ex: lärarstyrd lek eller fri lek? annat?)

9. Hur jobbar du med dina elever gällande lek och socialt samspel? 10. Vad tycker du att fritidslärarens roll är i ett barns sociala utveckling? 11. Hur viktigt anser du att det är med pedagogers delaktighet i lek?