Studier som föreslår nya teoretiska angreppssätt för relationen mellan bebyggd miljö, situationsbetingelser för brott och rädsla samt relevanta interaktioner mellan

individer och miljöer.

5. För översikten av den internationella litteraturen beaktar vi studier som visar en metod med viss kvalitetsbedömning (från Hög till mycket låg enligt GRADE-metoden, antagen av Higgins och Green (2011)) och som har publicerats som artikel, bok eller konferensrapport enligt källorna 1 eller 3 mellan 1968 och 2018.

Faktorer som kan ha påverkat evidensens kvalitet är ofta metodrelaterade, t.ex. i form av begränsningar i utformningen och implementeringen av studien (hög sannolikhet för systematiska fel) eller inkonsekvens och/eller bristande precision hos resultaten. Skälet kan vara att slutsatser dragits på basis av ett fåtal händelser eller fallstudier. Vårt forskningsteam bestod av fyra personer: en ansvarig som ledde sökningen vilken genomfördes av tre medlemmar med uppdrag att hantera datainsamling och systematiseringen av artiklar. Detta säkerställer att uppgifter som att välja lämpliga studier och extrahera data kan utföras av minst två av varandra oberoende personer (Higgins och Green, 2011). Därmed påskyndas processen med förberedande urval och sannolikheten ökar för att fel ska upptäckas.

Visualisering av publikationer

De bibliometriska metoderna kan komplettera metaanalys och systematiska litteratur-genomgångar som metod för att granska och utvärdera vetenskaplig litteratur. Till exempel utförde vi tematisk innehållsanalys. Utmatningsfiler från databasen (i *.ris) användes för att ta fram informativa nätverkskartor efter tema och över tid med programvaran VOSviewer (www.vosviewer.com). Visualiseringen efter teman var användbar för att hantera och organisera det omfattande materialet från 5 decennier.

Val av teman

Ett antal teman valdes ut på basis av de kluster som hämtats från den nationella och internationella litteraturen och målen för studien. Dessa teman stöder urvalet av relevanta ämnesområden som ska detaljstuderas och som diskuteras i litteraturöversikten. De är följande:

1. Belysning (t.ex. kan lämplig belysning påverka brott och/eller den uppfattade tryggheten?)

2. Kameraövervakning (t.ex. förebygger CCTV brott och/eller påverkar den uppfattade tryggheten?)

3. Bebyggd miljö och CPTED (t.ex. påverkar naturlig övervakning brott och/eller den uppfattade tryggheten?)

4. Markanvändning (t.ex. om vi förlägger en skola här, kommer den att påverka brottsfrekvensen?)

5. Grönområden (t.ex. påverkas tryggheten av en park?)

Ärende 8

52

6. Grannsamverkan (t.ex. är grannsamverkan effektivt för att minska brott och/eller oron för brott?)

7. Nattpatrull (t.ex. kan nattpatruller garantera tryggheten på offentliga platser?)

8. Inhägnade bostadsområden (t.ex. påverkar inhägnade bostadsområden brottsnivåerna i en stad?)

9. Säkerhetsåtgärder i hushållen (t.ex. MSM’s effekt på brott och/eller rädsla/den uppfattade tryggheten?)

10. BID – Building Improvement District (t.ex. påverkar BID brott och/eller rädsla/den uppfattade tryggheten?)

11. Gångmöjligheter (t.ex. har en gångvänlig gata färre brott?)

12. Trygghet efter samhällsgrupper (t.ex. intersektionalitet avseende trygghet, äldre, kvinnor)

13. ICT-teknik, smarta städer och digitalisering och trygghet (t.ex. vilka typer av modern teknik används vid situationell brottsprevention?)

14. Trygghets- och samhällsplanering (Vilka är möjligheterna och hindren när CPTED ska införlivas i översiktsplaner?)

15. Stads- jämfört med landsbygdskontexter avseende brott och trygghet (är t.ex. CCTV effektivt på landsbygden? Varför implementeras inte trygghetsprinciper vid planeringen av nya bostadsområden i små kommuner?)

Det är viktigt att komma ihåg att samtliga ovannämnda teman inte återfanns i litteraturen på svenska. Notera att den svenska litteraturen som publicerats internationellt på engelska behandlas tillsammans med andra publikationer i avsnittet om internationella texter.

Visualisering av inverkan på brott och säkerhet

Vi skapade ett antal figurer baserat på materialet som rapporteras i nästa avsnitt. För att visualisera deras inverkan skapade vi tre grafer per tema. Ett cirkeldiagram som illustrerar karaktären hos en viss funktion, till exempel hur många brott i en artikel som visar positiv och förväntad påverkan från, låt oss säga, förbättring av belysning. Ett andra diagram definierar om denna inverkan var på brott och / eller uppfattad säkerhet. Ett tredje diagram är återigen ett cirkeldiagram som visar andelen artiklar per kontinenten (t.ex. Europa) i studieområdet.

Den första bilden beskriver effekten enligt följande:

• Positiv: Förväntade resultat när brottslighet och / eller rädsla för brottslighet minskad eller trygghet ökade.

• Negativ: oväntade resultat när brottslighet och / eller rädsla för brottslighet ökade eller upplevd säkerhet minskade.

• Ingen effekt: brott och / eller rädsla för brott, och / eller trygghet förblev densamma, eller det fanns inga signifikanta förändringar.

• Ingen slutsats: Det fanns inte tillräckligt med information eller data för att stödja studierna (ökningar, minskningar eller inga effekter av brott och / eller rädsla).

Exempel 1: Effekt från belysning - Studien av effekten av belysning på brott och / eller rädsla för brott har totalt 37 artiklar inkluderade. De flesta artiklarna visade positiva resultat, totalt 37 positiva resultat för brott och / eller rädsla för brottslighet / uppfattad säkerhet mot ett negativt resultat som indikerar en liten minskning av upplevd lämplighet av ett utrymme på grund av dålig belysning (Kim och Noh, 2018). Å andra sidan var det tio artiklar som klassificerades som "ingen effekt" av belysningen på både brott och / eller rädsla för brott / uppfattad säkerhet.

Dessutom fanns det tre otillräckliga artiklar, där ytterligare forskning föreslås eller artikeln var av mer teoretisk karaktär.

Ärende 8

53

Observera att vi har beaktat den totala effekten (positiva, negativa, ingen effekt eller otillräckliga) som finns i varje papper, inte en effekt per artikel, eftersom studier kan fokusera på mer än ett brott eller brott och säkerhet samtidigt. Ämnet belysning innehåller kvalitativa och kvantitativa studier, bland annat intervjuer med medborgare, insamling och granskning av officiella uppgifter för att kvantifiera studierna, utvärdering av deltagare över dag och natt, fallstudier, rapporter etc. Men de flesta studier fokuserar på uppfattningen hos invånare och medborgare i specifika studerade områden, tex: Pain et al. (2006) som använde kvalitativa tekniker i utvalda områden för att utforska lokalbefolkningens uppfattningar och förståelse för relationerna mellan gatubelysning, risken att bli ett brottsoffer och rädsla för brottslighet, men inga väsentliga resultat hittades i detta fall.

Exempel 2: Grindförsedda samhällen (Gated community) - Temat gällande de grindförsedda samhällenas påverkan på brottslighet och / eller rädsla / uppfattad säkerhet har inkluderat kvalitativa och kvantitativa studier. Fallstudier, undersökningar, litteraturstudier, intervjuledda studier, datainsamling är några av de typerna av studier som ingår. De flesta av dem fokuserar på de boendes uppfattningar av säkerhet på specifika studerade platser, vissa andra är baserade på officiella uppgifter.

Klassificering av städer

Städerna i de granskade studierna klassificeras i följande fem typer:

1. Globala städer och / eller huvudstäder

Huvudstäder och / eller städer som påverkar och bestämmer viktiga aspekter av det kulturella, vetenskapliga, sociala och ekonomiska livet på global nivå. Dessa är vanligtvis turistdestinationer och viktiga globala ekonomiska poler. (T.ex. Sao Paulo, Rio de Janeiro, Londres, Chicago osv.).

2. Regionala huvudstäder

Städer som har olika ekonomiska aktiviteter med stort kulturellt, vetenskapligt, socialt och ekonomiskt inflytande på nationell och regional nivå.

3. Lokala stadscentrum

Medelstora städer eller områden med regionalt kapitalpåverkan, men som påverkar kulturellt, vetenskapligt, socialt och ekonomiskt de mindre och landsbygdsgrannarna.

4. Små städer och / eller samhällen

Små centra som kan betraktas som antingen små stadsområden infogade i ett större landsbygdssammanhang eller landsbygdsområden / samhällen

5. Andra

Betyder att artikeln antingen inte specificerar vilken stad det handlar om, eller att det handlar om ett område större än en stad – så som ett land eller flera länder eller regioner

Ärende 8

54

Resultat