ras på samma fem fall som i den föregående fallstudien. Här undersöks vilken legitimitet tillsynen har bland politiker, chefer och socialarbetare samt hur de förhåller eller anpassar sig till de krav som Socialstyrelsen ställer i tillsynsbesluten.
Det teoretiska ramverket i denna studie baseras som de föregående på teorier om kontrollsystem och uppgifters komplexitet. I denna studie har dessa teorier kompletteras med teorier om legitimitetsskapande processer i hierarkiska organisationer och teorier om hur människor anpassar sig till normativa system. Teorierna om legitimitetsskapande processer har använts för att ge en fördjupad förståelse för hur tillsynens legitimitet formas i de studerade verksamheterna. Teorierna om hur människor anpassar sig till normativa system har använts för att ge en fördjupad förståelse för hur so- cialtjänstens företrädare förhåller sig till de krav tillsynsmyndigheten ställer. De teorier om legitimitetsskapande processer som används bygger på antaganden om att ett normativt systems legitimitet i en organisation är
1 De tre övergripande kodningskategorierna är standarder, informationsinsamling
beroende av att systemet både uppfattas som riktigt och giltigt av individer på olika hierarkiska nivåer i organisationen. (Dornbusch och Scott, 1975; Suchman, 1995; Tyler, 1997; Walker, 2004; Zelditch och Walker, 2003; Zelditch, 2004; Black, 2008). Individens uppfattning om att systemet är rik- tigt innebär att hen accepterar systemet, att systemet är bra och att dess normer ska följas. Individens uppfattning om systemets giltighet bygger i stället på hur individen uppfattar att andra organisationsmedlemmar för- håller sig till systemet, det vill säga om de anser att systemet är riktigt och om de följer dess normer.
Ramverkets teorier om hur människor anpassar sig till normativa system bygger på antaganden att individens förhållningssätt påverkas av vilken ac- ceptans individen har för systemet (Merton, 1968). I empiriska studier ba- serade på Mertons teorier har fem förhållningssätt till inspektörerna och de krav de ställer identifierats bland chefer för äldreboenden (Braithwaite et al., 1994; Braithwaite et al., 2007). Anpassning är ett förhållningssätt som innebär att cheferna söker samarbete med inspektörerna, utvecklar åtgärds- planer för komma till rätta med de identifierade bristerna och även accep- terar sitt ansvar för implementeringen av planerna. Infångning innebär att chefens strävan till anpassning gått så långt att hen helt accepterar inspek- törens krav och inte ser några motsättningar mellan dessa krav och egna krav på verksamheten. Passivitet är ett förhållningssätt som präglas av att chefen helt undviker att samarbeta med inspektörerna, samtidigt som hen visar en oförmåga att kunna ta ansvar för att de brister som identifierats rättas till. Motstånd är också ett förhållningssätt där cheferna undviker att samarbeta med inspektörerna, men där det tar sig uttryck i en öppet kon- frontativ hållning. Ritualism, slutligen, är ett förhållningssätt där cheferna genomför de åtgärder som krävs för att slippa fortsatt inblandning från in- spektörerna, men utan att egentligen ha för avsikt att påverka hur verksam- heten bedrivs. Dessa fem förhållningssätt har fungerat som utgångspunkt i den tolkning som gjorts av de anpassningsmönster som framträder i de fem studerade verksamheterna.
Materialet i studien utgörs av Socialstyrelsens tillsynsbeslut, de åtgärds- planer som kommunerna utarbetat till följd av de krav Socialstyrelsen ställt i dessa beslut samt av material från intervjuer med 24 företrädare för de fem studerade verksamheterna. Av dessa informanter är fem politiker, nio chefer och tio socialarbetare. Intervjuerna har som redan framgått genomförts vid besök i var och en av de kommuner som driver de studerade verk- samheterna. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplatser och deras deltagande i studien var känt bland kollegor. Intervjuerna som gjordes
var semistrukturerade och följde en manual (Kvale och Brinkmann, 2009). Manualen omfattade fem teman: 1) tidigare erfarenheter av tillsyn, 2) be- skrivning av den inspekterade verksamheten, 3) synen på inspektionspro- cessen i det aktuella fallet, 4) åtgärder efter inspektionen, och 5) synen på ansvarsutkrävande och sanktioner.
Studiens material har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys där flödet i verksamheternas handläggning av tillsynsbesluten följts och beskri- vits. I denna analys har texten kodats utifrån tre övergripande kategorier: legitimitet, förhållningssätt och påverkan. Uttalanden som rör legitimitet har därefter kodats utifrån de teoretiskt härledda underkategorierna riktig- het och giltighet. De kodningskategorier som förekommer därutöver är em- piriskt härledda.
Det finns flera grunder utifrån vilket tillförlitligheten i studiens resultat kan diskuteras. En grund är att informanterna kan känna en ovilja mot att berätta att hen själv ifrågasätter tillsynsmyndighetens legitimitet och inte anpassar sig till de krav den ställer. Genom att beskriva sin egen inställning och agerande på det sättet löper informanten risken av att uppfattas negativt, som en person som bryter mot gällande normer och regler och som därför kanske inte heller sköter sitt arbete som hen borde. En annan grund för ifrågasättande av studiens tillförlitlighet är att informanterna saknat anonymitet samtidigt som de intervjuats om hur de uppfattar att andra i organisationen anpassar sig de krav tillsynsmyndigheten ställer. Bristen på anonymitet kan ha bidragit till en ovilja hos informanterna att uttala sig negativt om andra i organisationen. Det gäller i synnerhet om uttalandet rör personer som de står i ett beroendeförhållande till. Sammantaget gör detta att den finns en risk för att studiens resultat ger en positivare bild av tillsy- nen legitimitet och verksamhetens anpassning än vad som i realiteten är fal- let. För att begränsa denna bias har informanter getts information om att deltagandet är frivilligt och att materialet kommer att behandlas konfiden- tiellt.