Synen på styrdokumentens riktlinjer för dopinginformation var enhetlig. Alla betraktar läroplanen och kursplanen som väldigt generella, de inte preciserar tillräckligt kring doping.
De är flummiga och nämner ingenting om doping. Det var bättre med den gamla läroplanen och kursplanen, där stod det mer precist vad som skulle tas upp, sa intervjuperson 4.
Det står inget specifikt om doping. Jag skulle vilja ha tydligare riktlinjer generellt. Som det är nu blir det ju inte en likvärdig skola över hela landet, det kan ju vara väldigt olika hur man tolkar det, sa intervjuperson 2.
I Lpo-94 står det att rektorn ska ansvara för att de ämnesövergripande områdena, som t ex. att undervisningen om droger integreras i olika ämnen. I ämnet Idrott och hälsa finns mål att utveckla kunskap om vad som främjar hälsa. Inte någonstans, vare sig i läroplanen eller i kursplanen för Idrott och hälsa står ordet doping med. Det ges därmed inte heller några
92 Annerstedt, 2007, s. 17.
93 Ekberg, Erberth, 2000, s. 18. Jfr Ziehe, 2003, s. 232. 94 Andrén-Sandberg, Doping, 2004, s. 86.
33
riktlinjer för arbetet med doping. Doping likställs med droger, enligt Skolverket.95 Jag misstänker att dopingen på så vis glöms bort i skolan och att fokus till största del hamnar på alkohol, narkotika och tobak.
Flera intervjupersoner var osäkra på om det upplystes om doping i andra ämnen, som biologi eller samhällskunskap.
I bästa fall har vi ett samarbete, men det funkar inte alltid eftersom det handlar om vem man är som idrottslärare och vem man är som biologilärare och hur det funkar där emellan, sa intervjuperson 3.
Andra var säkra på att det inte informerades i andra ämnen. ”Det är idrottslärarens uppgift. Jag kan inte tänka mig att de tar upp det på andra lektioner”, påstod intervjuperson 4.
I Skolverkets egen rapport från 2000 framkom att undervisningens innehåll och kvalitet var helt beroende på den aktuella lärarens personliga intresse i frågan.96 Enligt min
undersökning är det är ett faktum som fortfarande verkar råda, åtminstone på de skolor jag undersökt.
Jag kan se en viss fördel med att styrdokumentens riktlinjer är vida och opreciserade. Det öppnar för en valfrihet och möjlighet att belysa det man som lärare anser som viktigt i dagsläget. Eftersom idrottslärarna verkade ha god kunskap och insikt om doping och dagens dopingsituation, borde de också ta tillfället i akt och belysa problematiken i sin undervisning. För trots att ordet doping inte nämns i kursplanen för Idrott och hälsa så inbjuder hälsobegreppet till att uppmärksamma just doping.
Jag frågade idrottslärarna hur de ser på begreppet hälsa i dagens idrottsundervisning och vad det innefattar. För samtliga idrottslärare var begreppet närmast förknippat med kosten och betydelsen av att äta rätt.
Först och främst är det vad man ska äta för att må bra, sa intervjuperson 1.
Vi försöker bygga upp en förståelse för hur man kan leva på ett hälsosamt vis och då handlar det ju om kostbiten, sa intervjuperson 3.
Vad jag pratar mycket om är just att äta rätt. Barn är idag dåliga på att äta. Vi tjatar hela tiden att man måste äta hälsosammare. Generellt ser vi ju idag att barn blivit mer överviktiga, sa intervjuperson 5.
95 Telefonsamtal: Skolverket, 2007-11-08.
34
Vad som också framkom bland flera intervjupersoner var vikten av att stimulera eleverna till att hitta någon fysisk aktivitet som passar just dem, samt betydelsen av att bygga upp en god kondition. Av dem som inte informerar om doping var det heller ingen som i samband med hälsodiskussioner tog upp annat, förutom kosten, som kan påverka hälsan negativt såsom alkohol, narkotika, tobak eller doping.
Som jag påpekat tidigare var samtliga intervjupersoner klara över att utseendet och kroppsfixeringen var en av de största bakomliggande orsakerna till dopinganvändning. När då hälsodiskussioner verkar förekomma i idrottsämnet finns all anledning att beröra doping i samband med samtal om vad man bör och inte bör stoppa i sig. Kroppsfixering kan medföra ett intresse inte bara för kosten utan också för kosttillskott och andra preparat. Skolidrottens hälsoperspektiv är som bekant holistiskt och inrymmer såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnande. Är lärare medvetna om vilka effekter dopingmissbruk kan ge borde sådana diskussioner finnas med inom hälsoperspektivet.
4:4 Slutsatser
Samtliga fem idrottslärare såg dagens dopingsituationen som allvarlig och problematisk. Alla var misstänksamma mot elitidrottares renhet och flera menade att doping var ett måste för att lyckas på elitnivå i vissa sporter. Doping är vanligt förekommande på gym och finns även bland ungdomar, enligt idrottslärarna. De vanligaste orsakerna till missbruket bland unga är kroppsfixering eller osäkerhet och längtan efter respekt, menar samtliga idrottslärare.
Trots det ser endast två idrottslärare ett behov av att informera om doping på grundskolans senare år, och att det är deras uppgift. De övriga menade att det görs på gymnasiet eller först ifall doping blir ett problem på skolan. En person hade aldrig reflekterat över att informera om doping. De idrottslärare som inte har dopinginformation behandlar inte heller doping specifikt i hälsodiskussioner eller etik- och moraldiskussioner. Undervisningens innehåll och kvalitet kan därmed antas vara helt beroende av idrottslärarens personliga intresse i frågan.
Ingen av idrottslärarna hade förändrat sin syn på behovet av dopinginformation över tiden. De som informerar har alltid gjort likadant och de som inte informerar har aldrig gjort det tidigare heller. Nya oroväckande tendenser i samhället som kan kopplas till doping, uppmärksammas därmed enligt undersökningen i mycket liten grad av idrottslärarna.
35
5 Diskussion
Jag tycker att mina frågeställningar blivit väl besvarade, men är självfallet medveten om att jag inte presenterar en allmängiltig sanning om hur idrottslärare resonerar. Jag kan endast se mönster och samband mellan de fem idrottslärarna jag intervjuat, vilket också var min avsikt. Deras syn på dopinginformationen i skolan skilde sig markant och jag kan bara misstänka att så är fallet överlag bland idrottslärare i Sverige. Det skulle krävas en betydligt mer omfattande undersökning för att fastställa det.
I skrivande stund inser jag hur mycket det finns att analysera och diskutera vidare om. Nu när jag är efterklok ser jag flera tendenser som jag skulle vilja ta upp men som jag inte har tillräckligt med belägg för, vilket kanske tyder på vissa brister i undersökningen. Jag kunde ha ställt fler följdfrågor för på vissa delar av intervjuerna för att få en klarare bild av idrottslärarnas resonemang. Det var nog min orutin som intervjuare som gjorde mig alltför fokuserad på att i första hand hålla mig till intervjuguiden. Till mitt försvar vill jag hävda att ämnet är svårt att intervjua om, då det är lätt att skapa en intervjuareffekt där intervjupersonerna inser vad som förväntas av dem och svarar därefter.97 Detta kan ha skett
åtminstone vid ett tillfälle, då jag frågade om etiska och moraliska diskussioner förekom i undervisningen. Min fråga blev ganska ledande då jag sökte en koppling till doping, något som intervjupersonerna kanske inte skulle ha reflekterat över om jag inte ”bjudit” på den övergången.
Vissa resonemang bekräftade det jag på förhand antog, andra förvånade mig. Att idrottslärarna var medvetna om dopingproblematikens omfattning var föga överraskande. Är man idrottsintresserad och följer sport vet man vilket problem doping utgör. Uppmärk- sammar man även annat som sker i samhället förstår man att doping numera finns även där. Det var också väntat att det fanns en insikt om problematiken bland ungdomar.
Anmärkningsvärt var att endast de två idrottslärarna som sett, eller misstänker doping på skolan informerar. Jag vågar dock inte dra slutsatsen att det är först då man börjar informera, men av övriga idrottslärares svar att döma går det inte att undgå den tanken. De menar i
36
praktiken att; om problemet dyker upp, börjar vi informera, inte annars. Varken argument som tidsbrist, minskat utrymme för teoretiska resonemang, eller styrdokumentens otydlighet verkade ha någon avgörande inverkan på huruvida dopinginformationen skulle bedrivas. Anledningen var helt enkelt att det inte behövdes ännu. Detta skulle kunna bekräfta det Ziehe påstår, att skolan tappat mycket av sin auktoritet. Behandlar inte skolan allvarliga missför- hållanden i förebyggande syfte blir det svårt att vinna tillbaka auktoriteten den dag problemet blivit ett faktum, tror jag.
Över huvudtaget hade jag förväntat mig en högre frekvens av dopinginformation i skolan. Det faktum att många idrottslärare nekade till att medverka i min undersökning p.g.a. att de inte informerade om doping är också intressant. Inför studien föreställde jag mig att doping- information var något som samtliga idrottslärare hade på schemat och att diskussioner om doping var vanligt förekommande inom skolidrotten, med tanke på hur samhället ser ut idag. Lärare är, enligt Annerstedt, skyldiga att uppmärksamma hur professionen och ämnet påverkas av olika sociala frågor och ska sätta in ämnet i ett större samhälleligt sammanhang. Det medför även ett moraliskt ansvar att försöka förändra företeelser som fusk och doping.98 Att kroppsfixering och osäkerhet ansågs som vanligaste orsaker till dopingmissbruk, rådde det inget tvivel om. Paradoxalt nog berördes inte doping i de vanligt förekommande hälsodiskussionerna, där kosten var i tydlig fokus. Finns det en medvetenhet om att ungdomar idag är väldigt måna om sitt yttre, att doping ofta förekommer på gym och att kroppsfixering är vanlig orsak, är det svårt att förstå att det i så liten utsträckning talas om doping i skolan. Mönstret stämmer alltså inte överens med den teori jag ställt upp. Även om lärarna observerat ungdomars nya förutsättningar för att hantera sina liv, beaktas inte detta i undervisningen, åtminstone inte avseende doping. Jag tror således att anledningen till att ungdomar dopar sig ofta beror på ren okunskap. Om inte ungdomar har kännedom om följderna av doping- användning blir riskerna stora att de i sin potentiella osäkerhet och vilsna tillvaro tar till preparaten för att stärka självkänslan.
Jag ser flera möjligheter till vidare studier i ämnet. Det hade varit intressant att undersöka attityder till doping bland eleverna på de skolor där jag intervjuat lärarna. Man hade även kunnat undersöka om doping behandlas i andra ämnen, såsom biologi och samhällskunskap. En kvantitativ undersökning bland idrottslärare skulle naturligtvis vara intressant. Svårigheten hade dock varit att formulera en enkätundersökning som genererar utförliga svar på attityder och inställningar.
98 Annerstedt, 2007, s. 17.
37
6 Referenser
Litteratur
Andrén-Sandberg, Åke, Doping, tredje upplagan Lund 2004.
Andrén-Sandberg, Åke, Olinder, Kristina och Berglund Bo, Dopingfri idrott, SISU Idrottsböcker, Stockholm 2004.
Annerstedt, Claes, Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa, Multicare AB, Göteborg 2007. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Rapport nr 107, Drogutvecklingen i
Sverige 2007, Stockholm 2007.
Ekberg, Jan-Erik, Erberth, Bodil, Fysisk bildning – om ämnet idrott och hälsa, Studentlitteratur, Lund 2000.
Nilsson, Per ”Kropp och identitet” i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Engström, Lars- Magnus och Redelius, Karin, HLS förlag, Stockholm 2002.
Patel, Runa och Davidsson, Bo, Forskningsmetodikens grunder, andra upplagan, studentlitteratur, Lund 1994.
Riksidrottsförbundet, FOU-rapport 2005:1 Doping och antidopingforskning, Stockholm 2005. Rydberg, Lars, Sjöholm, Lars, Idrott och hälsa – ha hälsa och må bra, Bonnier Utbildning AB, Stockholm 1994.
Skolverket, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94.
Skolverket, 1994 års kursplan för Idrott och hälsa.
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund 1993.
Ziehe, Thomas, Kulturanalyser, tredje upplagan, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm 1994.
38
Internet
Dopingjouren: http://www.dopingjouren.se/pdf-filer/0602-artikeldoping.pdf, 2007-11-06. Ren Idrott: http://www.renidrott.se/nyheter.html, 2007-12-02. Regeringskansliet: http://www.regeringskansliet.se/content/1/c4/18/30/a37a8f62.pdf, 2007-11-08 Vetenskapliga Rådet: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf, 2007-12-06 Artikel: Eklund, Nils, Allt fler unga dopar sig, P3 Nyheter, Sveriges Radio, 2007-03-20. http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=1265624, 2007-11-06.Övriga källor
Telefonsamtal: Skolverket, 2007-11-08. Telefonsamtal: Riksidrottsförbundets antidopinggrupp, 2007-11-08. Telefonsamtal:Distriktidrottsförbundet Skåne, antidopingenheten, 2007-11-08. Telefonsamtal:
Ren Idrott, 2007-11-08. E-mail: