“Jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan/utbildningen ska gestalta och förmedla”.123 Det är bland annat den mening i respektive
läroplan som ingår i lärarens uppdrag, men informanterna problematiserade detta. Alla tre lärarna som vi intervjuade konstaterade att styrdokumentens mål och värdegrund krockar med de läromedel de har tillgängligt. Alla tre uppgav att det är problematiskt att jobba med jämställdhet med läroböckerna som utgångspunkt, då kvinnor inte alls får lika mycket utrymme. Alla försökte kompensera för detta. Lisa försökte lyfta fram ett genusperspektiv för att problematisera historieskrivningen. Per använde sig av multimodala medel och Benjamin fokuserade på att lägga in kvinnor under de perioder som läroböckerna gav stöd för som till exempel världskrigen. Detta visar att läroböckerna måste skrivas om på ett sätt som reflekterar de mål och värden som styrdokumenten kräver, till högre grad. Lisa påpekade också att mycket av hennes tid gick åt att försöka kompensera det som läroböckerna inte tog upp. Alla tre påpekade att det är svårt att genomföra en mer jämställd historieundervisning då materialet som de använder sig av inte är konstruerad på ett sätt som tar hänsyn till detta. Vidare påpekade även två av informanterna att fortbildning, eller kompetensutveckling, hade kunnat bidra till en ökad förståelse till hur de hade kunnat implementerat och förankrat styrdokumenten.124 Lärarstöd och kommentarmaterial var också något de efterfrågade, såsom det finns tillgängligt till kunskapskrav eller bedömning. Lisa menade däremot att läroplanen inte kan bli tydligare, då det framgår att jämställdhet är en väsentlig del, men att allt runt omkring hade kunnat anpassats bättre.125 Exempel på anpassningar var omgjorda läromedel som speglade just de mål och värderingar som läroplanen efterfrågar.
121 Per, 2019-05-17.
122 Wernersson, Inga (red.), Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik, Acta
Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 2009 s. 34–35.
123 Lgr11 & Gy11.
124 Per, 2019-05-17 & Benjamin, 2019-05-15. 125 Lisa, 2019-05-20.
34
8.0 SLUTSATS
I vårt arbete försöker vi visa hur begrepp och teorier som historiemedvetande, aktörsperspektiv, jämställdhet och genus är viktiga analytiska verktyg för historieundervisning just på grund av deras nära koppling till historieämnet och dess identitetsskapande process. Under våra intervjuer kopplade alla lärarna dessa teorier och begrepp till historia och identitetsskapande. Arbetet utgick från följande tre frågeställningar:
● Hur jobbar lärare mot att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen?
● Hur lärare motiverar om varför det är viktigt att jämställa historieundervisningen? ● Hur stämmer styrdokumentens mål och värdegrund överens med lärarnas verklighet? Lärarna gav en rad strategier om hur man kan arbeta för att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, bland annat hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv, som vad har ansetts vara manligt eller kvinnligt genom historien fram till idag. Alla tre underströk vikten av kvinnors inkludering i själva historieberättelsen. Deras motivering visar även potentiella konsekvenser av att förminska eller exkludera kvinnor från historieämnet. Allt från att eleverna inte kan uppfatta sambandet mellan dåtid och dagens samhälle, till att påverka elevernas identitetsskapande. Alla tre lärare fann problematik med att genomföra en jämställd undervisning. Materialet som de har tillgängligt är bristande när det gäller kvinnor och deras roll i historien, och de behöver därför kompenseras för detta på egen hand. Alla tre påpekade att de hade velat ha någon form av fortbildning när det kommer till hur man kan organisera en undervisning utifrån mål som jämställdhet. Endast en av lärarna ansåg att lärarutbildningen kunde ha varit mer förberedande när det gäller hur man ska gå tillväga för att undervisa så som styrdokumenten efterfrågar. Alla tre ser styrdokumentens mål och värdegrund, gällande jämställdhet, som svåra att uppnå. Det som efterfrågades var bland annat kommentarmaterial och läraranvisningar, såsom det finns till kunskapskrav och bedömning. Detta skulle då konkretisera och underlätta för lärarna. För vidare forskning anser vi att det borde göras en mer omfattande studie av hur lärare jobbar med att lyfta fram kvinnor i historieundervisning samt vad de uppfattar som problematiskt. Ett tillvägagångssätt hade varit att kombinera intervjuer med observationer. Vi hade gärna velat se en studie som täcker större delar av landet, och inkludera även bokförlag i detta.
35
9.0 REFERENSER
Aikman, Sheila & Unterhalter, Elaine (red.), Practising gender equality in education:
programme insights, Oxfam Pubns, Oxford, 2007
Alway, Joan. (1995). The Trouble with Gender: Tales of the Still-Missing Feminist Revolution i Sociological Theory. Sociological Theory, 13(3), 209–228. doi:10.2307/223297, 1995.
Bergmann, Klaus & Boldt, Werner (red.), Handbuch der Geschichtsdidaktik, Düsseldorf, 1979.
Butler, Judith & Weed, Elizabeth (red.), The question of gender: Joan W. Scott's critical feminism, Indiana University Press, Bloomington, 2011.
Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004
Chick, Kay A. 'Gender Balance in K-12 American History Textbooks', i Social studies research & practice [Elektronisk resurs], [University of Alabama], [Tuscaloosa, AL], 2006, s. 284.
Danielsson Malmros, Ingmarie, Det var en gång ett land-: berättelser om svenskhet i
historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar, Agering, Diss. Lund : Lunds universitet,
2012, Höör, 2012.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002.
Greiff, Mats, 'Att Synliggöra Det Som Osynliggjorts. Nya Perspektiv Inom Ett Ämne. Exemplet Kvinnor, Genus Och Historia', i Genusperspektiv på Förskola, Skola Och
Utbildning(, Malmö, Malmö Högskola, 2001), 97.
Hartman, Jan, Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori, 2., [utök. och kompletterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2004.
36
Hedlin, Maria & Åberg, Magnus, Lärarutbildningen, jämställdhet och genus, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö, 2011.
Heikkilä, Mia, Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden: med lärande
exempel, Nordiska ministerrådet, Köpenhamn, 2013.
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 1. uppl., Liber, Malmö, 2001.
Jönsson, Lars-Eric, Wallette, Anna & Wienberg, Jes (red.), Kanon och kulturarv: historia och
samtid i Danmark och Sverige, Makadam i samarbete med Centrum för Danmarksstudier,
Göteborg, 2008.
Jörn Rüsen, “Functions of Historical Narration - Proposals for a Strategy of Legitimating History in School”, i Historiedidaktik i Norden 3, Malmö: Lärarhögskolan i Malmö 1987. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är nu: en introduktion till
historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund, 2004.
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är nu: en introduktion till
historiedidaktiken, 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.
Karström, Julia, En kanon i historia – kontroversiell fråga i Danmark, men tystnad i Sverige, 2007.
Lilliestam, Anna-Lena. 'Aktör Och Struktur i Historieundervisning', Om Utveckling Av Elevers
Historiska Resonerande, 2013.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011.
37
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94,
Utbildningsdep., Stockholm, 1994.
Nietzsche, Friedrich, Om historiens nytta och skada: en otidsenlig betraktelse, Rabén Prisma, Stockholm, 1998.
Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010.
Persson, Sofia, Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor,
organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800-2000,
Department of Sociology, University of Gothenburg, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008,Göteborg, 2008.
Thomsson, Heléne, Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 2002.
USAID, Education from a gender equality perspective: developed for USAID’s Office of Women in Development by the EQUATE Project, Management Systems International, 2008.
Rapport fra Udvalget til styrkelse af historie i folkeskolen. Juni 2006. Undervisningsministeriet.
Welin, Carin. Historieundervisningens betydelse för elevers identitetsskapande processer. Högskolan Dalarna, 2017.
Wernersson, Inga (red.), Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och
praktik, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 2009.