Det är endast tre biologiska barn och tre av deras föräldrar som deltagit i vår studie, således kan en begränsning med studien vara antalet deltagare som medverkat. Det innebär att vi endast har fått en djupare förståelse för dessa tre barn, vilket skulle kunna vara en begränsning för studien. Eftersom att vi har undersökt ett barn och dennes förälder, i tre olika fall, kan det innebära att vi får en djupare förståelse för dessa tre specifika barn, detta genom att vi
inhämtat både barnets och föräldrarnas perspektiv på barnens situation under uppväxten och senare i livet. Denna djupare förståelse är en styrka som många tidigare studier inte har. Biologiska barn och deras påverkan i vuxen ålder är något som vi inte hittat mycket om i tidigare forskning, vi har mestadels hittat forskning angående hur biologiska barn påverkas under uppväxten. Då det inte finns mycket forskning på området är en styrka med vår studie att vi undersöker något som inte många andra har undersökt tidigare.
Metoddiskussion
Det framkommer mestadels positiva erfarenheter av familjehemsvård i vår studie, till skillnad från tidigare forskning där det framkommer flera negativa aspekter. Föreliggande studie har utgått från ett målstyrt urval där vi själva har utformat urvalskriterierna men inte utfört själva urvalet. Föreståndaren som har gjort urvalet åt oss kan ha valt familjer som denne vet har
31 positiva erfarenheter av familjehemsvård, trots att vi meddelat att hen inte bör ha några andra urvalskriterier än dem vi har beskrivit. Det kan även tänkas att de familjer föreståndaren valt är familjer som än idag är familjehem, vilket skulle kunna betyda att de har positiva
erfarenheter då de fortsatt med uppdraget. Det skulle också kunna tänkas att dessa familjer inte ville uttrycka svårigheter med familjehemsvården då de ansåg sig företräda den
verksamhet som valt ut dem. Det kan också diskuteras att de deltagare som väljer att vara med i en studie gällande familjehemsvård har positiva erfarenheter, och om de hade haft negativa erfarenheter kanske det är större risk att de väljer att inte delta. De personer som tackade nej till att delta i vår studie kan således ha haft en annan inställning till familjehemsvård vilket kan ha bidragit till att de inte ville dela med sig av sina upplevelser. Dessa ovanstående aspekter kring urvalet kan ha bidragit till att vi har fått fram en mestadels positiv bild av familjehemsvård i vår studie, till skillnad mot tidigare forskning på området.
Utifrån det Hasson och Von Thiele Schwarz (2017) nämner om socialt önskvärda svar och minnesproblem kan det antas att felkällor kan ha framkommit och påverkat resultatet i vår studie. Genom att de biologiska barnen har blivit ombedda att reflektera kring sin uppväxt kan det tänkas att det är svårt att komma ihåg händelser, känslor och åsikter från lång tid tillbaka. Således skulle de biologiska barnen kunnat missat att nämna detaljer som skulle varit
relevanta för vår studie. Det har alltid funnits en möjlighet för de biologiska barnen att säga att de inte kommer ihåg men som Hasson och Von Thiele Schwarz (2017) nämner kan individer i sådana situationer istället ge socialt önskvärda svar. Detta kan ha påverkat
resultatet i vår studie genom att vissa delar vi undersöker är något som har inträffat för länge sedan, både för de biologiska barnen och för föräldrarna. Det finns därmed en risk att vi kan ha fått svar från respondenterna som de tror är socialt önskvärt.
De familjer som deltagit i vår studie är uppdragstagare åt ett privat företag, och därmed får stöd från en konsulent i stället för stöd enbart från socialtjänsten. Att familjerna har
konsulentstöd kan ha påverkat resultatet i vår studie genom att stödet från konsulenterna kan ha reducerat de svårigheter som familjehemsvård kan medföra. Genom stödet kan det tänkas att studiens resultat blivit mer positivt än om familjerna varit uppdragstagare direkt från socialtjänsten.
Vid databearbetning och analys av material finns alltid en risk att forskaren missar viktig information eller tolkar data på ett annat sätt än vad respondenten faktiskt menat. För att i största möjliga utsträckning inte göra dessa misstag har vi varit varsamma i bearbetning och försökt att vara nära datamaterialet. Vi har också varit varsamma med tolkningar och arbetat tillsammans för att båda två ska ha gjort samma tolkning, vilket skulle kunna styrka att tolkningen är som respondenten själv menat. När vi sedan skrivit resultatet har vi försökt att använda många citat för att på så sätt visa läsaren att vi inte dragit egna slutsatser utan att det faktiskt är det som konkret framkommit i data. Genom att styrka tolkningar med citat får
läsaren själv chansen att bedöma om slutsatserna är rimliga genom det som respondenten sagt. Av etiska skäl har vi tagit ett ställningstagande att inte benämna respondenterna i vår studie med fiktiva namn. Att skydda respondenters anonymitet menar Vetenskapsrådet (2017) är ett krav för forskning. Om vi hade haft fiktiva namn på respondenterna finns en större risk för igenkänning, vilket vi valde att inte utsätta respondenterna för. Vid fiktiva namn skulle föräldrarna kunna dra slutsatser om vilken respondent som är deras eget barn och barnen skulle kunna göra detsamma med föräldrarna. Då vissa svårigheter och problem beskrivs av respondenterna kan de tänkas ta skada av igenkänning. Således ger det inte läsaren
32 möjligheten att följa respondenterna genom resultatet men vi anser att anonymiteten i detta fall är viktigare.