En brist inom forskningsfältet är att det finns få longitudinella studier på området biologiska barn i familjehem (Younes & Harp, 2007). Således kan det rekommenderas att fler
longitudinella studier görs för att fylla denna kunskapslucka. Vi ser också utifrån vår studie att det inte finns mycket forskning gällande vuxna personer som varit biologiska barn i
familjehem vilket gör att det är ett viktigt område för vidare forskning. Vår studie motsätter sig mycket av den tidigare forskningen på området, det kan ha en förklaring i att den tidigare forskningen är utförd på barn och inte vuxna. Det är viktigt med vidare forskning med vuxna personer för att se om det endast är vår studie som motsätter sig den tidigare forskningen eller om skillnaden istället ligger i att barnen senare i livet får en annan uppfattning om deras uppväxt. Det skulle vara intressant men också viktigt för forskningsfältet och det sociala arbetet att få kunskap om hur de biologiska barnen blir påverkade i vuxen ålder. Då det finns en stor brist på familjehem i Sverige är det viktigt att det finns forskning och kunskap på området för att kunna förbereda familjer för vad som komma skall. Om det framkommer positiva erfarenheter av familjehemsvården ger det också en möjlighet till att använda kunskapen för rekrytering av fler familjehem, vilket skulle kunna ge en positiv påverkan på det sociala arbetet. Om negativa erfarenheter framkommer för de biologiska barnen ger det också viktig kunskap för det sociala arbetet för att då kunna hjälpa familjehem att göra upplevelsen för deras biologiska barn bättre. Således är det viktigt för det sociala arbetet med vidare forskning på området om vuxna biologiska barn som vuxit upp i familjehem.
33
Referenslista
Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Blomgren, B. & Bohm, I. (2005). Familjehemsrekrytering och PRIDE-programmet. I B. Cederblad, M. (RED.), Källan till en chans: nationell handlingsplan för den sociala barn-
och ungdomsvården. Kunskapsöversikt: bilaga till betänkande av Sociala barn- och ungdomskommittén (s. 536-537). Stockholm: Fritze.
Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the Family as a Context for Human Development: Research Perspectives. American Psychological Association, Inc, 22(6), 723-742. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cross, M. & Spears, W. (2003). How do "children who foster" perceive fostering? Adoption
and Fostering, 27(4), 38-45. Retrieved from
http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/57128777?accountid=8028
Ellis, L. (1972). Sharing parents with strangers: The role of the group home foster family's own children. Child Welfare, 51(3), 165-170.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002) Nätverksboken - om mötets möjligheter. Stockholm: Liber
Hasson, H & Von Thiele Schwarz, U. (2017). Användbar evidens- om följsamhet och
anpassningar. Stockholm: Natur och kultur
Höjer, I. (2004). What Happens in the Foster Family? A Study of Fostering Relationships in Sweden. Adoption & Fostering, 28(1), 38-48.
Höjer, I. (2007). Sons and daughters of foster carers and the impact of fostering on their everyday life. Child & Family Social Work, 12(1), 73-83.
Höjer, I. Sebba, J. & Luke, N. (2013). The impact of fostering on foster carers´children: An
international literature review. Rees Center, October 2013, 1-23. [12]
Inspektionen för vård och omsorg. (2017). Barns rätt till familjehemsvård av god kvalitet:
Granskning av socialtjänstens myndighetsutövning rörande familjehemsplacerade barn.
Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg. Hämtad 24 april, 2018 från
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2017/barns-ratt-till- familjehemsvard-av-god-kvalitet.pdf[13]
Kaplan, C. (1988). The biological children of foster parents in the foster family. Child and
Adolescent Social Work Journal, 5(4), 281-299.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
34 Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. i Hjerm, M., Lindgren, S och Nilsson, M. (Red.),
Introduktion till Samhällsvetenskaplig analys (s. 29-44). Malmö: Gleerups
Martin, G. (1993). Foster care: The protection and training of carers' children. Child Abuse
Review, 2(1), 15-22.
Michailakis, D. & Schmirmer, W. (2017). Systemiska perspektiv på socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Motion 2015/16:2861. Nationell kampanj för att rekrytera kvalitativa familjehem.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/nationell-kampanj-for-att- rekrytera-kvalitativa_H3022861
Nordenfors, M. (2016). Children's participation in foster care placements. European Journal
of Social Work, 19(6), 856-870.
Poland, D. C. & Groze, V. (1993). Effects of foster care placement on biological children in the home. Child & Adolescent Social Work Journal, 10(2), 153-164. Retrieved from
http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/61585461?accountid=8028
Socialstyrelsen. (1995). Sammanbrott i familjehem (SoS-rapport, 1995:9[14] ). Socialstyrelsen. (2016) Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2016. Stockholm: Socialstyrelsen Hämtad 13 mars, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20080/2016-2-22.pdf Socialstyrelsen. (2017). Förstärkt familjehemsvård: Ansvar och roller när socialnämnden
anlitar privata konsulentverksamheter. Hämtad 31 maj, 2018, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20546/2017-3-43.pdf Socialtjänstförordningen (2001:937)
Socialtjänstlag (2001:453)
Strauss, B. & Wasburn-Moses, L. (2017). Improving Preparation for Foster Care: Developing a Child-Friendly Training Curriculum for Families who Foster. Child Welfare, 95(5), 25-38.
Sutton, L. & Stack, N. (2013). Hearing Quiet Voices: Biological Children's Experiences of Fostering. British Journal of Social Work, 43(3), 596-612.
Thompson, H. & McPherson, S. (2011). The Experience of Living with a Foster Sibling, as Described by the Birth Children of Foster Carers: A Thematic Analysis of the Literature.
Adoption & Fostering, 35(2), 49-60.
Twigg, R. (1994). The unknown soldiers of foster care: Foster care as loss for the foster parents' own children. Smith College Studies in Social Work, 64(3), 297-312. Retrieved from http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/57837849?accountid=8028
35 Twigg, R. & Swan, T. (2007). Inside the foster family: What research tells us about the
experience of foster carers' children. Adoption & Fostering, 31(4), 49-61. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1177/030857590703100407
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Watson, A. & Jones, D. (2002). The Impact of Fostering on Foster Carers' Own Children.
Adoption & Fostering, 26(1), 49-55.
Williams, D. (2017). Recognising birth children as social actors in the foster-care process: Retrospective accounts from biological children of foster-carers in Ireland. British Journal Of
Social Work, 47(5), 1394-1410.
Younes, M. N. & Harp, M. (2007). Addressing the impact of foster care on biological children and their families. Child Welfare, 86(4), 21-40. Retrieved from
http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/213807647?accountid=8028