3.1. Målstyrning
På initiativ av kommunstyrelsen och bildningsnämnden startades projektet Framtidens skola 2011. Projektets övergripande mål är att säkerställa alla elevers rätt till en bra utbildning samt att samtliga av kommunens elever får tillgång till en bra skola. Med begreppet skola avses förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Projektet genomförs under en period av fem år och utgår från skollagen, läroplanen samt kursplaner. Projektets målsättning är att Kävlinge kommun inom fem år ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i landet enligt SKL:s ranking, Öppna Jämförelser. Elever och personal ska känna trygghet och trivsel i sin skola och även känna sig delaktiga.
Kommunfullmäktige har beslutat om fem kommunövergripande målområden: Kävlingebon, utveckling, medarbetare, ekonomi och miljö. För att nå de kommunövergripande målen har fullmäktige identifierat ett antal inriktningsmål. I Kävlinge kommuns budget för 2014 fastställs följande inriktningsmål för området utveckling: ”Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad.
Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet.” Målet ska följas upp bl.a. genom följande indikatorer:
- Grundskolan ska uppnå topp 20 i sammantaget resultat i SKL´s Öppna jämförelse.
- 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella ämnesproven i skolår 3, 6 och 9.
- 100 procent av eleverna upplever sig trygga i skolan och ingen elev känner sig kränkt. Delmål 98 procent.
- Andelen grundskoleelever som är behöriga till något av gymnasieskolans nationella program är minst 95 procent.
Samtliga nämnder i kommunen har en nämndsplan där de kommunövergripande målen ska brytas ned till nämndsmål. Bildningsnämnden har antagit en nämndsplan för 2014 i vilken det framgår att nämnden har som mål att grundskolan ska vara bland de 20 bästa i landet, samt utifrån vilka indikatorer som måluppfyllelsen ska mätas. Bland bildningsnämndens mål finns det även ett för granskningen relevant mål avseende medarbetarnas kompetens.
KF inriktningsmål Nämndsmål Indikatorer Resultat 2013
Utveckling Livslångt
Rankad plats ska vara högre än 34.
Andel lärare som har examen, behörighet och legitimation ska
uppgå till 100%. 90%
1 NGP – förkortning för nationellt gymnasieprogram
3.2. Styrning av Framtidens skola
Projektet Framtidens skola leds av en politisk styrgrupp bestående av kommunstyrelsens och bildningsnämndens presidier. Den politiska styrgruppen har det övergripande ansvaret att säkerställa projektets utveckling och att det är i linje med det politiska beslutet. Enligt den ursprungliga processbeskrivningen är det styrgruppen som ansvarar för nya direktiv, godkänner ändringar i projektplaner samt godkänner del- och slutrapport2. Den politiska styrgruppen har även i uppdrag att avsluta projektet efter fem år. Av intervjuer framkommer att den politiska styrgruppen under projektets gång har omvandlats till en referensgrupp, som två gånger per termin samlas och får återrapportering.
På tjänstemannanivå ska en styrgrupp bestående av kommundirektören och bildningschefen säkerställa projektets arbete och resultat, och initiera eventuella ändringar i projektplaner.
Under det första året drevs projektet av en externt rekryterad projektledare. Därefter har bildningsnämndens utvecklingsstrateg fungerat som stödfunktion med uppdrag att planera, leda, följa upp, sammanställa och samordna projektet. Vidare utgör rektorsgruppen en projektgrupp, vars uppgift är att bidra med kompetens och arbetsinsatser för att nå de uppsatta målen. Projektgruppen har även ansvar för att arbetsgrupper bildas vid behov och att uppföljning görs såväl per skola som för skolverksamheten i sin helhet. En referensgrupp har under projektets gång haft en rådgivande funktion.
3.3. Genomförande
Projektets genomförande är uppbyggt på två huvudsakliga arbetssätt: dels övergripande fokusområden som alla enheter ska förhålla sig till, dels arbete på varje enhet genom arbetsgången dialog-kontrakt-uppföljning.
Skolchefen tillsammans med rektorsgruppen identifierar fokusområden. Läsåret 2013/2014 utgjorde följande fokusområden:
· Värdegrundsarbetet, som del i det kommunövergripande arbetet
· Länkarbetet
· Betyg och bedömning
· Rektorsrollen
Utifrån varje fokusområde ska rektorerna bedöma vilka utvecklingsområden som finns på respektive skola. Varje rektor gör en plan för utvecklingsarbetet vid enheten. Ett kontrakt skrivs mellan förvaltningsledning och rektor, som tydliggör vilken utveckling som ska ske.
Kontraktet följs upp ett år senare. Fokus vid uppföljningen är förändringar som skett och processer som satts igång. Skulle uppföljningen påvisa avvikelser är det rektors ansvar att åtgärda detta.
3.3.1. Särskild satsning på matematik
Ett av Framtidens skolas prioriterade områden är matematik. Kommunen deltar i Skolverkets Matematiklyftet, som är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet
2 Projekt Framtidens skola – processbeskrivning.
är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. I kommunen finns även det lokala nätverket
”Matematiklänken” för lärare, som leds av två rektorer.
Kommunen deltar dessutom i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, vilken syftar till att förbättra matematikundervisningen i samtliga grundskolor och öka samarbetet med andra kommuner. Sammanlagt är det 86 kommuner som deltar i projektet. PISA 2015 har följande övergripande målsättningar:
Andelen elever som når lägsta nivån ska halveras
Andelen som når högsta nivån ska öka
Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna
Varje kommun som deltar har dessutom angett konkreta operativa mål för elevernas resultat.
Kävlinge kommun har fastställt följande operativa mål:
Alla elever har vid utgången av åk 1 taluppfattning inom området 0-20, vilket innebär förståelse mellan antal och symbol. Mäts med testet ”Förstå och använda tal”.
Andelen elever som når betyget A har ökat.
Elevernas attityd till matematiken har förbättrats. En uppföljning av attityder till matematiken sker årligen via Matematiklänken.
Arbetet med PISA 2015 har utgått från olika nätverksgrupper där fyra nivåer av organisationen är representerade. Vidare samarbetar Kävlinge kommun med andra kommuner vilket, enligt en årlig rapport från 2013-10-21, synliggjort utmaningar och stärkt ett redan befintligt utvecklingsarbete.
3.4. Uppföljning
3.4.1. Uppföljning av projektet Framtidens skola
Enligt den ursprungliga processbeskrivningen ska följande faktorer följas upp under projekttiden:
Nationella prov
Betyg
Skriftliga omdömen och IUP3
Elevfrånvaro
Trygghet och trivsel
Elevens attityder
Qualis elev- och föräldraenkäter
Sjukfrånvaro
Kartläggning av elever med rätt till särskilt stöd
Medarbetarenkät
Dessutom sker uppföljning av de mål som sätts för respektive fokusområde. En övergripande sammanställning sker i augusti varje år. Syftet är att sammanfatta föregående läsår, analysera resultaten och besluta om inriktning för projektet under kommande läsår.
Det konstateras i rapporten som sammanställdes i augusti 2014 att andelen med godkända betyg i alla ämnen fortsätter sjunka. Vidare uppnås inte delmålen för matematiksatsningen
3 IUP - en individuell utvecklingsplan som ska fungera som stöd för elevens lärande i skolan.
fullt ut. Det framkommer bl.a. att andelen elever som saknar godkänt betyg i matematik ökar efter stadiegången till årskurs sju på Korsbacka skola. I rapporten görs en avstämning av Framtidens skolas projektmål. Vidare redovisas bl.a. andelen godkända på de nationella ämnesproven (NÄP):
meritvärde 219,7 27 218,5 38 221,8 Ska öka
NÄP åk 9, Sv 98,1 % 101 95 % 179 95 %
resultat 34 40 Topp 20
3.4.2. Uppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet
Vid varje skolenhet ansvarar rektor för att kunskapsresultaten följs upp och utvärderas i relation till de nationella kunskapskraven. En gång per termin, i oktober och april, görs en sammanställning av i vilken mån eleverna förväntas nå målen i respektive ämne.
Informationen används som underlag inför varje skolas uppföljning och åtgärdsplan.
En kvalitetsrapport per skola sammanställs årligen, och respektive skolas kvalitetsrapport utgör sedan grunden för en årlig kommunövergripande kvalitetsrapport för förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg i Kävlinge kommun. Utöver kvalitetsarbetet sker ett fortlöpande arbete med Qualis certifiering där det återstår några skolor som ska certifieras under kommande läsår. Qualismodellen innebär en självvärdering följd av en extern bedömning. Resultatet sammanfattas i en rapport som beskriver skolans starka och svaga sidor samt identifierar utvecklingsområden.
3.4.3. De intervjuades erfarenheter
Av vad som framgår av intervjuer har projektet Framtidens skola fått en god förankring vid skolorna. Arbetssättet dialog-kontrakt-uppföljning uppges fungera bra. En utmaning som dock nämns vid intervjuer är att få utvecklingsarbetet att nå ut till varje lärare och klassrum.
Vidare upplever de intervjuade att uppföljningen av Framtidens skola och kvalitetsrapporterna som görs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna vävas samman.
Att kommunstyrelsen och bildningsnämnden har tagit initiativ till och intresserat följer projektet ses som en styrka då det ger stor legitimitet åt utvecklingsarbetet. Det ses som mycket positivt att projektet nu även omfattar förskoleverksamheten. De intervjuade betonar att det är viktigt att säkerställa ett fortsatt utvecklingsarbete även efter projektets avslutande 2016.