Revisionsrapport 2014
Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2014
Kävlinge kommun
Granskning av utvecklingsarbete inom
grundskolan
Innehåll
1. Sammanfattning ...2
2. Inledning ...3
2.1. Bakgrund ...3
2.2. Syfte och avgränsning ...3
2.3. Revisionskriterier ...3
2.4. Genomförande ...3
3. Styrning och organisation ...4
3.1. Målstyrning ...4
3.2. Styrning av Framtidens skola ...5
3.3. Genomförande ...5
3.4. Uppföljning ...6
4. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning ...8
4.1. Kompetensutveckling ...8
4.2. Behörighet och kompetensförsörjning ...9
5. Resursfördelningsmodell och insatser till elever i behov av särskilt stöd ...10
5.1. Resursfördelningsmodell ...10
5.2. Elever i behov av särskilt stöd ...10
6. Sammanfattande bedömning ...12
6.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna ...12
6.2. Sammanfattande bedömning...12
Källförteckning ...14
1. Sammanfattning
EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kävlinge kommun granskat utvecklingsarbetet inom grundskolan. Syftet har varit att bedöma om bildningsnämnden bedriver ett ändamålsenligt utvecklingsarbete utifrån målsättningen att bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner.
Vår sammanfattande bedömning är att bildningsnämnden bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete. Projektet Framtidens skola är väl förankrat i verksamheten och har så vitt vi kan bedöma varit framgångsrikt. Samtidigt visar resultatsammanställningar att det finns behov av ett fortsatt intensivt skolutvecklingsarbete. Det är av stor vikt att säkerställa att alla elever i enlighet med skollagen ges möjlighet att uppnå kunskapsmålen och utvecklas så långt som möjligt.
Vi har bl.a. gjort följande iakttagelser:
· Bildningsnämnden har antagit mål och indikatorer för projektet Framtidens skola i nämndsplanen. Bildningsnämnden arbetar efter handlingsplaner och riktlinjer vars syfte är att uppnå målsättningen att bli en av landets 20 bästa skolkommuner.
· Bildningsnämnden fördelar sju procent av den totala resursfördelningen till grundskolan utifrån elevernas resultat på kunskapstester och en social faktor. Dock har vi inom ramen för granskningen inte sett att bildningsnämnden följer upp användningen av den extra resurstilldelningen eller utvärderar om omfördelningen är tillräcklig.
· Det sker en kartläggning av elever i behov av särskilt stöd som redovisas i samband med uppföljningar av Framtidens skola. Vidare görs insatser för att öka inkluderingen och för att förbättra överlämningen mellan skolor. Nya rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd har tagits fram utifrån förändrad lagstiftning.
· Bildningsnämndens kompetensutvecklingsarbete utgår från behov som identifierats utifrån projektet Framtidens skola, vilket vi bedömer som ändamålsenligt. Vad gäller kompetensförsörjning återstår en hel del arbete för att leva upp till de behörighetskrav som gäller fr.o.m. 1 juli 2015.
Vi rekommenderar bildningsnämnden
att säkerställa en fortsättning av utvecklingsarbetet även efter projekttidens slut,
att integrera uppföljningen som sker inom ramen för projektet Framtidens skola med det löpande systematiska kvalitetsarbetet,
att med regelbundenhet följa upp resursfördelningen och säkerställa att tillräckligt stor andel av de totala resurserna omfördelas efter elevers förutsättningar och behov i enlighet med skollagen, samt
att säkerställa att nämndens indikatorer för måluppfyllelse (bl.a. att andelen elever med fullvärdiga betyg ska öka jämfört med föregående år) inte innebär en kravsänkning i förhållande till de nationellt fastställda målen för skolan, vilka ställer krav på att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen.
2. Inledning
2.1. Bakgrund
Skolans uppdrag är reglerat i de nationella styrdokumenten. Kommunerna har såsom huvudmän i uppdrag att fördela resurser och organisera så att de nationella målen uppnås.
Såväl internationella studier som Skolverkets rapporter indikerar att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för hög måluppfyllelse i skolan. Mot bakgrund av att Kävlinge kommun har som målsättning att vara bland landets 20 bästa skolkommuner har revisorerna beslutat sig för att granska utvecklingsarbetet inom grundskolan.
2.2. Syfte och avgränsning
Granskningens syfte är att bedöma om bildningsnämnden bedriver ett ändamålsenligt utvecklingsarbete utifrån målsättningen att bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner.
I granskningen besvaras följande revisionsfrågor:
Har nämnden antagit mål och riktlinjer för utvecklingsarbetet?
Finns det ett ändamålsenligt resursfördelningssystem och följer nämnden upp hur resurserna används?
Vilket arbete bedrivs för att säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning?
Vilka insatser görs för elever i behov av särskilt stöd?
2.3. Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar.
I denna granskning utgörs revisionskriterierna av:
Skollagen
Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för verksamheten
2.4. Genomförande
Granskningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har gjorts med skolchef, utvecklingsstrateg, bildningschef samt med en rektor för årskurs F-6 och en rektor för årskurs 7-9. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
3. Styrning och organisation
3.1. Målstyrning
På initiativ av kommunstyrelsen och bildningsnämnden startades projektet Framtidens skola 2011. Projektets övergripande mål är att säkerställa alla elevers rätt till en bra utbildning samt att samtliga av kommunens elever får tillgång till en bra skola. Med begreppet skola avses förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Projektet genomförs under en period av fem år och utgår från skollagen, läroplanen samt kursplaner. Projektets målsättning är att Kävlinge kommun inom fem år ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i landet enligt SKL:s ranking, Öppna Jämförelser. Elever och personal ska känna trygghet och trivsel i sin skola och även känna sig delaktiga.
Kommunfullmäktige har beslutat om fem kommunövergripande målområden: Kävlingebon, utveckling, medarbetare, ekonomi och miljö. För att nå de kommunövergripande målen har fullmäktige identifierat ett antal inriktningsmål. I Kävlinge kommuns budget för 2014 fastställs följande inriktningsmål för området utveckling: ”Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad.
Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet.” Målet ska följas upp bl.a. genom följande indikatorer:
- Grundskolan ska uppnå topp 20 i sammantaget resultat i SKL´s Öppna jämförelse.
- 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella ämnesproven i skolår 3, 6 och 9.
- 100 procent av eleverna upplever sig trygga i skolan och ingen elev känner sig kränkt. Delmål 98 procent.
- Andelen grundskoleelever som är behöriga till något av gymnasieskolans nationella program är minst 95 procent.
Samtliga nämnder i kommunen har en nämndsplan där de kommunövergripande målen ska brytas ned till nämndsmål. Bildningsnämnden har antagit en nämndsplan för 2014 i vilken det framgår att nämnden har som mål att grundskolan ska vara bland de 20 bästa i landet, samt utifrån vilka indikatorer som måluppfyllelsen ska mätas. Bland bildningsnämndens mål finns det även ett för granskningen relevant mål avseende medarbetarnas kompetens.
KF inriktningsmål Nämndsmål Indikatorer Resultat 2013
Utveckling Livslångt lärande
Grundskolan uppnår
”Topp 20” i
sammantaget resultat i SKL:s årliga öppna jämförelser
Indikatorer i SKL:s Öppna jämförelser (genomsnittligt meritvärde, andel elever med fullvärdigt betyg och andel elever behöriga till nationellt gymnasieprogram) ska öka.
Rankad plats ska vara högre än 34.
Meritvärde: 219,7p (2012)
Fullvärdigt betyg:
86,5%
Behöriga NGP1: 94,1%
Rank: 34
Med- arbetaren
Tillvarata och utveckla kompete ns
Bildnings medarbetare har rätt kompetens och adekvat utbildning.
Lärare och förskollärare har examen, behörighet och legitimation för sitt uppdrag.
Andel lärare som har examen, behörighet och legitimation ska
uppgå till 100%. 90%
1 NGP – förkortning för nationellt gymnasieprogram
3.2. Styrning av Framtidens skola
Projektet Framtidens skola leds av en politisk styrgrupp bestående av kommunstyrelsens och bildningsnämndens presidier. Den politiska styrgruppen har det övergripande ansvaret att säkerställa projektets utveckling och att det är i linje med det politiska beslutet. Enligt den ursprungliga processbeskrivningen är det styrgruppen som ansvarar för nya direktiv, godkänner ändringar i projektplaner samt godkänner del- och slutrapport2. Den politiska styrgruppen har även i uppdrag att avsluta projektet efter fem år. Av intervjuer framkommer att den politiska styrgruppen under projektets gång har omvandlats till en referensgrupp, som två gånger per termin samlas och får återrapportering.
På tjänstemannanivå ska en styrgrupp bestående av kommundirektören och bildningschefen säkerställa projektets arbete och resultat, och initiera eventuella ändringar i projektplaner.
Under det första året drevs projektet av en externt rekryterad projektledare. Därefter har bildningsnämndens utvecklingsstrateg fungerat som stödfunktion med uppdrag att planera, leda, följa upp, sammanställa och samordna projektet. Vidare utgör rektorsgruppen en projektgrupp, vars uppgift är att bidra med kompetens och arbetsinsatser för att nå de uppsatta målen. Projektgruppen har även ansvar för att arbetsgrupper bildas vid behov och att uppföljning görs såväl per skola som för skolverksamheten i sin helhet. En referensgrupp har under projektets gång haft en rådgivande funktion.
3.3. Genomförande
Projektets genomförande är uppbyggt på två huvudsakliga arbetssätt: dels övergripande fokusområden som alla enheter ska förhålla sig till, dels arbete på varje enhet genom arbetsgången dialog-kontrakt-uppföljning.
Skolchefen tillsammans med rektorsgruppen identifierar fokusområden. Läsåret 2013/2014 utgjorde följande fokusområden:
· Värdegrundsarbetet, som del i det kommunövergripande arbetet
· Länkarbetet o Matematik o IT
o Svenska
o Skapande skola
· Elevers delaktighet
· Betyg och bedömning
· Rektorsrollen
Utifrån varje fokusområde ska rektorerna bedöma vilka utvecklingsområden som finns på respektive skola. Varje rektor gör en plan för utvecklingsarbetet vid enheten. Ett kontrakt skrivs mellan förvaltningsledning och rektor, som tydliggör vilken utveckling som ska ske.
Kontraktet följs upp ett år senare. Fokus vid uppföljningen är förändringar som skett och processer som satts igång. Skulle uppföljningen påvisa avvikelser är det rektors ansvar att åtgärda detta.
3.3.1. Särskild satsning på matematik
Ett av Framtidens skolas prioriterade områden är matematik. Kommunen deltar i Skolverkets Matematiklyftet, som är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet
2 Projekt Framtidens skola – processbeskrivning.
är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. I kommunen finns även det lokala nätverket
”Matematiklänken” för lärare, som leds av två rektorer.
Kommunen deltar dessutom i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, vilken syftar till att förbättra matematikundervisningen i samtliga grundskolor och öka samarbetet med andra kommuner. Sammanlagt är det 86 kommuner som deltar i projektet. PISA 2015 har följande övergripande målsättningar:
Andelen elever som når lägsta nivån ska halveras
Andelen som når högsta nivån ska öka
Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna
Varje kommun som deltar har dessutom angett konkreta operativa mål för elevernas resultat.
Kävlinge kommun har fastställt följande operativa mål:
Alla elever har vid utgången av åk 1 taluppfattning inom området 0-20, vilket innebär förståelse mellan antal och symbol. Mäts med testet ”Förstå och använda tal”.
Andelen elever som når betyget A har ökat.
Elevernas attityd till matematiken har förbättrats. En uppföljning av attityder till matematiken sker årligen via Matematiklänken.
Arbetet med PISA 2015 har utgått från olika nätverksgrupper där fyra nivåer av organisationen är representerade. Vidare samarbetar Kävlinge kommun med andra kommuner vilket, enligt en årlig rapport från 2013-10-21, synliggjort utmaningar och stärkt ett redan befintligt utvecklingsarbete.
3.4. Uppföljning
3.4.1. Uppföljning av projektet Framtidens skola
Enligt den ursprungliga processbeskrivningen ska följande faktorer följas upp under projekttiden:
Nationella prov
Betyg
Skriftliga omdömen och IUP3
Elevfrånvaro
Trygghet och trivsel
Elevens attityder
Qualis elev- och föräldraenkäter
Sjukfrånvaro
Kartläggning av elever med rätt till särskilt stöd
Medarbetarenkät
Dessutom sker uppföljning av de mål som sätts för respektive fokusområde. En övergripande sammanställning sker i augusti varje år. Syftet är att sammanfatta föregående läsår, analysera resultaten och besluta om inriktning för projektet under kommande läsår.
Det konstateras i rapporten som sammanställdes i augusti 2014 att andelen med godkända betyg i alla ämnen fortsätter sjunka. Vidare uppnås inte delmålen för matematiksatsningen
3 IUP - en individuell utvecklingsplan som ska fungera som stöd för elevens lärande i skolan.
fullt ut. Det framkommer bl.a. att andelen elever som saknar godkänt betyg i matematik ökar efter stadiegången till årskurs sju på Korsbacka skola. I rapporten görs en avstämning av Framtidens skolas projektmål. Vidare redovisas bl.a. andelen godkända på de nationella ämnesproven (NÄP):
Område Resultat
2012 Ranking
2013 Resultat
2013 Ranking
2014 Resultat 2014 (Preliminärt) Mål Andel elever
godkända i alla ämnen, åk 9
86,7 % 34 85, 7 % 34 81,6 % Ska öka
Genomsnittligt
meritvärde 219,7 27 218,5 38 221,8 Ska öka
NÄP åk 9, Sv 98,1 % 101 95 % 179 95 %
NÄP åk 9, Ma 81,7 % 157 88,5 % 167 87 %
NÄP åk 9, En 99,6 % 21 98,9 % 39 98 %
NÄP åk 6, Sv 84 % 86 96,2 % 82 97 %
NÄP åk 6, Ma 85 % 49 95,4 % 105 94 %
NÄP åk 6, En 94 % 14 96,9 % 85 95 %
NÄP åk 3, Sv 79 % 43 84,6 % 37 91 %
NÄP åk 3, Ma 79 % 40 79,3 % 29 89 %
Sammanvägt
resultat 34 40 Topp 20
3.4.2. Uppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet
Vid varje skolenhet ansvarar rektor för att kunskapsresultaten följs upp och utvärderas i relation till de nationella kunskapskraven. En gång per termin, i oktober och april, görs en sammanställning av i vilken mån eleverna förväntas nå målen i respektive ämne.
Informationen används som underlag inför varje skolas uppföljning och åtgärdsplan.
En kvalitetsrapport per skola sammanställs årligen, och respektive skolas kvalitetsrapport utgör sedan grunden för en årlig kommunövergripande kvalitetsrapport för förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg i Kävlinge kommun. Utöver kvalitetsarbetet sker ett fortlöpande arbete med Qualis certifiering där det återstår några skolor som ska certifieras under kommande läsår. Qualismodellen innebär en självvärdering följd av en extern bedömning. Resultatet sammanfattas i en rapport som beskriver skolans starka och svaga sidor samt identifierar utvecklingsområden.
3.4.3. De intervjuades erfarenheter
Av vad som framgår av intervjuer har projektet Framtidens skola fått en god förankring vid skolorna. Arbetssättet dialog-kontrakt-uppföljning uppges fungera bra. En utmaning som dock nämns vid intervjuer är att få utvecklingsarbetet att nå ut till varje lärare och klassrum.
Vidare upplever de intervjuade att uppföljningen av Framtidens skola och kvalitetsrapporterna som görs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna vävas samman.
Att kommunstyrelsen och bildningsnämnden har tagit initiativ till och intresserat följer projektet ses som en styrka då det ger stor legitimitet åt utvecklingsarbetet. Det ses som mycket positivt att projektet nu även omfattar förskoleverksamheten. De intervjuade betonar att det är viktigt att säkerställa ett fortsatt utvecklingsarbete även efter projektets avslutande 2016.
4. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning
4.1. Kompetensutveckling
Bildnings kompetensutvecklingsplan utgår från identifierade behov inom ramen för Framtidens skola. I samverkan med rektorer, utvecklingsstrateg och kvalitetsstrateg identifieras de områden som bedöms angelägna för att åstadkomma en löpande förbättring.
Under läsåret 2014/2015 är följande kompetensutvecklingsinsatser aktuella:
Fokusområden under detta läsår är; formativ bedömning och förhållningssätt och elevernas ökade inflytande och delaktighet. Arbetsinsatserna består av olika delar såsom att utveckla sambedömning mellan lärare, arbetsdialoger, samt webbaserad utbildning via Skolverket. Avseende arbetet med elevernas ökade inflytande kommer skolor bl.a.
arbeta med elevledda utvecklingssamtal, kamratbedömningar, olika rådsfunktioner för att eleverna ska kunna påverka sin skolsituation och därmed förväntas ta ett större ansvar för det egna lärandet.
Fortsatt satsning på ”Mattelyftet” via Skolverket för de fem återstående skolorna som inte deltog under tidigare läsår. Syftet är att säkerställa nya arbetsmetoder och en förändrad undervisning. Därtill har det tillkommit ytterligare två mattehandledare förutom de tre som kommunen tidigare har haft tillgång till.
Fortsatt deltagande i SKLs matematiksatsning, PISA 2015, där utvecklingsstrateg, två rektorer, två deltagare från nämnden varav en är ordförande, tillsammans med lärare utgår från perspektiv Styrning och ledning med fokus på matematik.
Fortsatt arbete med läs- och skrivutveckling i form av olika läsprojekt (”Bornholmsmodellen”, ”Läsande klass”, ”Nya språket lyfter”, ”Språket på väg”)
En pågående rektorsutbildning4 för fyra av kommunens rektorer.
Literaturläsning/lärcirklar i rektorsgruppen, bl.a. ”Att leda mot skolans mål” som ska säkerställa den vetenskapliga grunden i rektors uppdrag kopplat till skolans uppdrag.
Inom ramen för ”Lärarlyftet 2” kommer ett antal lärare kompetensutvecklas för ökad behörighet i respektive ämnen.
Ytterligare satsningar både lokalt och centralt i digital kompetens för ett omdefinierat lärande enligt Puenteduras trappa. Insatser identifieras i första hand på respektive enhet men kommer även att hanteras utifrån en central behovsinventering via t.ex.
pedagogiska kaféer.
Länkarbetet inom svenska, engelska, matematik, IT och kultur möts regelbundet för att hantera och delge nya forskningsrön och erfarenheter för skolutvecklingen på enheten och organisationen i stort.
Ett återkommande arrangemang är ”Kunskapsdagen”, vars syfte är att samla kommunens lärare för erfarenhetsutbyte, inspiration och kompetensutveckling. Syftet är även att ta del av aktuell forskning i undervisningen, och informera om nya metoder och tekniker.
4 Statliga rektorsutbildningen som pågår under en treårsperiod.
Bildningsnämnden har fastställt kriterier som anger vad som krävs för att utses som förstelärare. Ytterligare 21 förstelärare har utsetts inför höstterminen 2014, för att tillsammans med rektorer och tidigare utsedda 12 förstelärare leda det fortsatta utvecklingsarbetet kopplat till Framtidens skola. Förstelärare finns nu på alla kommunala skolor. Varje rektor fastställer sina förstelärares specifika uppdrag, som kan vara att arbeta med ledarskap i klassrummet, matematik, språkutveckling etc.
4.2. Behörighet och kompetensförsörjning
Vid nyanställning eftersträvas alltid adekvat utbildning, samt att personen är legitimerad. Av intervjuer framgår att kommunen har svårigheter att rekrytera behörig personal framför allt till matematik och naturvetenskapliga ämnen inom grundskolan. En inventering av lärarnas behörighet har visat att kommunen totalt har en behörighetsgrad på 89 % av lärarna. Av intervjuer framkommer att behörighetsgraden skiljer sig åt mellan skolorna. Under höstterminen 2014 ska ytterligare inventering av lärarbehörigheten göras på respektive enhet. Det står redan klart att det finns för få lärare som är behöriga att sätta betyg i matematik och naturvetenskapliga ämnen när de nya reglerna för behörighet träder i kraft den 1 juli 2015. Behörigheten bland undervisande matematiklärare har inventerats, och uppgår till 55 procent avseende åk 1-3, 66 procent avseende åk 4-6 och 100 procent avseende åk 7-9.
Lärare som inte har behörighet uppmanas att komplettera sin utbildning genom att deltaga i den statliga satsningen Lärarlyftet II. Inför höstterminen hade sex lärare anmält deltagande, gällande behörighet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och specialpedagog.
Under läsåret 2013/2014 och hittills under innevarande läsår har ingen lärare sökt Lärarlyftet för kompletterande utbildning i matematik.
5. Resursfördelningsmodell och insatser till elever i behov av särskilt stöd
5.1. Resursfördelningsmodell
Resursfördelningsmodellen för förskola, grundskola och fritidshem bygger på en elevpeng, vilken är olika för förskoleklass, årskurs 1-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. Verksamheterna får således ett bidrag per elev som ska täcka i stort sett alla driftskostnader, exklusive lokalhyror och kostnader för städ.
Den 1 juli 2014 förtydligades det i skollagen att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Att resurser viktas och fördelas utifrån barns och elevers olika förutsättningar och behov ses som ett mycket viktigt instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. Det ses också som en viktig förutsättning för att eleverna ska nå utbildningens mål.
Bildningsnämnden har under senare år fördelat sju procent av den totala resursfördelningen till grundskolan utifrån elevernas behov och förutsättningar. De sju procenten fördelas ut till skolorna efter att en sammanvägning har skett av faktorerna:
- Elevernas resultat på två olika tester som genomförs i årskurs 1.
- Elevernas resultat på nationella ämnesprov i matematik, svenska och engelska i årskurs 3 och 6.
- En social faktor, som beräknas utifrån avidentifierade uppgifter som inhämtas från socialtjänsten, och som bygger på dels antal öppnade utredningar, dels antal pågående insatser.
Samtliga skolor får någon del av de sju procenten, men det är stor skillnad på hur mycket respektive skola får. Enligt intervjuade är modellen för resursfördelning känd och accepterad, och det föregår ingen diskussion om huruvida sju procent är den optimala andelen att omfördela. Hur resurserna fördelas kommenteras inte i uppföljningarna av Framtidens skola.
5.2. Elever i behov av särskilt stöd
I processrapporten om Framtidens skola daterad augusti 2014 redovisas en kartläggning av elever i behov av särskilt stöd, som omfattar årskurs, kön, andel per skolenhet och fördelning av olika typer av svårigheter. Vad gäller andelen elever i behov av särskilt stöd varierar från 30 procent vid den skola som har högst andel, till 8 procent vid två skolor med lägst andel.
De vanligaste förekommande svårigheterna är betydande läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och stora koncentrationssvårigheter. Andelen elever i behov av särskilt stöd har ökat jämfört med 2012, vilket tros bero på att skolorna har blivit bättre på att både upptäcka och sätta in åtgärder. Insatser görs för att öka inkluderingen, så till vida att särskilda undervisningsgrupper/resursskolor görs mer flexibla och mobila så att stödet kan ges på elevernas hemskola. Specialpedagoger finns på varje skola och som stöd till enheterna finns det även en central elevhälsa.
Det påpekas i processrapporten att det finns behov av att arbeta fram nya rutinbeskrivningar för arbetet med elever i behov av särskilt stöd utifrån förändringar i skollagen som
genomfördes den 1 juli 2014 samt nya Allmänna råd från Skolverket. Intervjuade uppger att nya rutiner nu är utarbetade och kommer att implementeras.
Avseende övergångar från förskola till förskoleklass och skola, samt mellan skolor, finns utarbetade handlingsplaner och rutiner för genomförande och informationsdelgivande kring eleverna. Av vad som framgår av intervjuer är information som berör elever med särskilt stöd av särskild betydelse. I mars varje år genomförs möten avseende överföring av elever mellan årskurs F-6 och årskurs 7-9. Under mötet diskuteras vilka elever som eventuellt behöver extra stöd efter ett överlämnande till högre årskurs. I maj får elever med särskilt stöd, tillsammans med sina familjer träffa rektorn vid den mottagande skolan och gå igenom information om övergång inför kommande terminsstart. Ett uppföljande möte med familjen sker i september. Dock har just stadieövergången till årskurs sju identifierats som ett område för uppföljning och analys inom ramen för uppföljningen av Framtidens skola.
6. Sammanfattande bedömning
6.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna
Revisionsfrågor Svar
Har bildningsnämnden antagit mål och riktlinjer för
utvecklingsarbetet?
Ja, bildningsnämnden har antagit mål och indikatorer för projektet Framtidens skola i nämndsplanen.
Bildningsnämnden arbetar efter handlingsplaner och riktlinjer vars syfte är att uppnå målsättningen att bli en av landets 20 bästa skolkommuner.
Finns det ett ändamålsenligt resursfördelningssystem och följer nämnden upp hur resurserna används?
Ja och nej, så till vida att bildningsnämnden fördelar en viss procent av den totala resursfördelningen till grundskolan utifrån elevernas resultat på kunskapstester och en social faktor. Dock har vi inom ramen för granskningen inte sett att bildningsnämnden följer upp användningen av den extra resurstilldelningen eller utvärderar om omfördelningen är tillräcklig.
Vilket arbete bedrivs för att säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning?
Bildningsnämndens kompetensutvecklingsarbete utgår från behov som identifierats utifrån projektet Framtidens skola, vilket vi bedömer som ändamålsenligt. Vad gäller kompetensförsörjning återstår en hel del arbete för att leva upp till de behörighetskrav som gäller fr.o.m. 1 juli 2015.
Vilka insatser görs för elever i behov av särskilt stöd?
Det sker en kartläggning av elever i behov av särskilt stöd som redovisas i samband med uppföljningar av Framtidens skola. Vidare görs insatser för att öka inkluderingen och för att förbättra överlämningen mellan skolor. Nya rutiner för hantering av elever i behov av särskilt stöd har arbetas fram utifrån förändrad lagstiftning.
6.2. Sammanfattande bedömning
Syftet med granskningen är att bedöma om bildningsnämnden bedriver ett ändamålsenligt utvecklingsarbete utifrån målsättningen att Kävlinge kommun ska bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner.
Vår sammanfattande bedömning är att bildningsnämnden bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete. Projektet Framtidens skola är väl förankrat i verksamheten och har så vitt vi kan bedöma varit framgångsrikt. Samtidigt visar resultatsammanställningar att det finns behov av ett fortsatt intensivt skolutvecklingsarbete. Det är av stor vikt att säkerställa att alla elever i enlighet med skollagen ges möjlighet att uppnå kunskapsmålen och utvecklas så långt som möjligt.
Vi rekommenderar bildningsnämnden
att säkerställa en fortsättning av utvecklingsarbetet även efter projekttidens slut,
att integrera uppföljningen som sker inom ramen för projektet Framtidens skola med det löpande systematiska kvalitetsarbetet,
att med regelbundenhet följa upp resursfördelningen och säkerställa att tillräckligt stor andel av de totala resurserna omfördelas efter elevers förutsättningar och behov i enlighet med skollagen, samt
att säkerställa att nämndens indikatorer för måluppfyllelse (bl.a. att andelen elever med fullvärdiga betyg ska öka jämfört med föregående år) inte innebär en kravsänkning i förhållande till de nationellt fastställda målen för skolan, vilka ställer krav på att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen.
Kävlinge den 10 november 2014
Ann-Mari Ek Anna Hammarsten
EY EY
Källförteckning
Intervjuade
Barbro Börjesson, Skolchef Carina Serbinson, Bildningschef
Rose-Marie Bergman, Utvecklingsstrateg Susanne Haglind, rektor (årskurs F-6) Agneta Odlander, rektor (årskurs 7-9)
Vid intervjuer har revisorerna Gunvor Lind, Marianne Persson, och Dietmar Olbrich varit närvarande.
