Summering av slutsatser

Avslutningsvis ser vi att vårt syfte är mött. Vi har undersökt hur myndigheter och aktörer i Jönköpings län planerar för omställningen till fossiloberoende transportsektor och hur dessa planer och strategier tar hänsyn till miljörättvisa i denna omställning. Genom en analys av de planer och dokument som funnits tillgängliga och aktörers resonemang har vi funnit att det i mångt och mycket saknas tydliga strategier för en rättvis omställning, där fokuset snarare ligger på en snabb omställning och stor spridning av alternativa och fossilfria drivmedel. Det behövs ett tydligare rättviseperspektiv i omställning av transportsektorn. Våra resultat visar att även om det går att finna strategier som berör miljörättvisa så är detta inte uttalade strategier, något som även tidigare forskning visat. Vår studie har fokuserat på ett område där en kunskapslucka har kunnat konstaterats i tidigare forskning. Det viktigt att ta med perspektivet miljörättvisa i omställningen för att inte förstärka redan existerande ojämlikheter i utvecklingen.

31

Referenser

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.

NursingPlus Open, 2, 8–14.

Berg, J. & Thoresson, K. (2016). Mobilitet och transportlösningar på landsbygd. En internat-

ionell litteraturstudie. VTI notat 21–2017. Linköping: Statens väg- och transportforskningsin-

stitut.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber. Church, A., Frost, M. & Sullivan, K. (2000). Transport and social exclusion in London.

Transport Policy, 7(3), 195–205.

D'Alisa, G., Demaria, F. & Kallis, G. (2015). Degrowth: A vocabulary for a new era. New York: Routledge.

Deakin, E. (2002). Sustainable Transportation U.S. Dilemmas and European Experiences.

Transportation Research Record, 1792(1), 1–11. https://doi.org/10.3141/1792-01

Energi Kontor Norra Småland. (2019). FASTR - Snabbare omställning till fossilfria transpor-

ter i Jönköpings län. Jönköping. Hämtad den 11 maj 2020 från https://www.rjl.se/energikon-

toret/pagaende-projekt/fastr/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar. Solna. Hämtad den 14 maj 2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/april/nya-allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/ Heffron, R. J. & McCauley, D. (2018). What is the ‘Just Transition’? Geoforum, 88, 74–77. IPCC. (2018). Global Warming of 1.5°C. Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Con- nors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield. World Meteorological Organization, Geneva, Switzerland.

Jordbruksverket. (2012). Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Jönköping: Jordbruks- verket.

Jönköpings kommunfullmäktige. (2019). Program för hållbar utveckling- miljö 2020–2040. Jönköping.

Kamruzzaman, M., Hine, J. & Yigitcanlar. (2015). T. Investigating the link between carbon dioxide emissions and transport-related social exclusion in rural Northern Ireland. Interna-

tional Journal of Environmental Science and Technology, 12. 3463–3478.

32 Karlsson, E. (2017). Sociala aspekter av tillgänglighet. En studie av forskningsprojektet Soci-

ala planeringsunderlag. Masteruppsats. Kungliga Tekniska Högskolan. Skolan för arkitektur

och samhällsbyggnad. Hämtad den 12 maj 2020 från http://kth.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:1148057/FULLTEXT01.pdf

Kleingeld, P. & Brown, E. (2019). Cosmopolitanism. Stanford Encyclopedia of Philosophy. Center for the Study of Language and Information. Hämtad den 14 maj 2020 från

https://web.archive.org/web/20200114003133/https://plato.stanford.edu/archi- ves/win2019/entries/cosmopolitanism/

Klimatpolitiska rådet. (2020). 2020 Klimatpolitiska rådets rapport. Stockholm.

Litman, T. (2002). Evaluating Transportation Equity. World Transport Policy & Practice,

8(2), 50-65.

Lucas, K. & Pangbourne, K. (2014). Assessing the equity of carbon mitigation policies for transport in Scotland. Case Studies on Transport Policy, 2 (2). 70 - 80.

https://doi.org/10.1016/j.cstp.2014.05.00

Länsstyrelsen i Jönköping (2018) Minskad klimatpåverkan - Åtgärdsprogram 2015-2019 Jön-

köpings län. Rev 2017. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Rapport 2018:24.

Länsstyrelsen i Jönköping (2019) Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel - Reg-

ional plan för Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Rapport 2019:27.

Länsstyrelsen i Jönköping (2019) Klimat- och energistrategi för Jönköpings län. Länsstyrel- sen i Jönköpings län. Rapport 2019:18.

Prop. 2019/29:65. En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan. Stockholm: Miljödepartementet.

Rogers, E. (1995). Diffusion of Innovations, 4th Edition. Everett M.

Schlosberg, D. (2007). Defining Environmental Justice: Theories, Movements, and Nature. Oxford University Press.

SOU 2013:84. (2013) Fossilfrihet på väg, Betänkande av utredningen för fossilfri fordonstra-

fik. Stockholm. Fritze.

Tillväxt och Regionplaneförvaltningen. (2015). Hållbar landsbygdsutveckling: En förstudie. Stockholm Läns Landsting.

Trafikverket. (2014). Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivi-

33 Vaggeryds kommunfullmäktige. (2018). Reviderat Miljöprogram för Vaggeryds kommun. Vaggeryd.

Värnamos kommunfullmäktige. (2020). Redovisning av Värnamo kommuns miljöarbete 2019. Värnamo.

Williams, S. & Doyon, A. (2019). Justice in energy transitions. Environmental Innovation

and Societal Transitions, 31, 144-153.

Winslott Hiselius, L., Khan, J., Smidfelt Rosqvist, L., Lund, E., Nilsson, L. & Nilsson, M. (2020). En rättvis omställning av transportsystemet: -En analys av de sociala effekterna av styrmedel för minskade klimatutsläpp. Trafik och väg, 318.

Xylia, M., & Silveira, S. (2017). On the road to fossil-free public transport: The case of swe- dish bus fleets. Energy Policy, 100, 397–412.

Zampoukos, K., Olausson, F., Lindahl, S. & Hirvelä, H. (2015). Elbilar, hållbarhet och pla-

nering - en genomlysning av norska och svenska rapporter och examensarbeten. Östersund.

Özener, O. (2014). Developing a Collaborative Planning Framework for Sustainable Trans- portation. Mathematical Problems in Engineering, 2014, 1–14.

34

Bilaga 1

Intervjuguide

1) Vad krävs för aktiviteter, enligt dig, för att nå länets transportmål för 2030?

2) Hur tror du att dessa aktiviteter kommer att gynna olika grupper i samhället, såsom boende i stad och landsbygd?

3) Hur tycker du att aktiviteterna och strategierna för att nå målen är fördelade över länet? 4) Hur ser du på fördelningen av tillgängligheten av service i länet?

a) Hur ska man göra för att minska denna (eventuella) ojämlikhet?

5) Nu finns inte tekniken eller infrastrukturen i vissa områden, hur ska man göra för att till- gängligheten ska bli mer heltäckande på landsbygden?

a) Ska den vara heltäckande? Eller bör strategin snarare vara att fokusera på stråk (vik- tiga transportsträckor) framför yta?

6) Hur ser du på individer/organisationer i stad och på landsbygds demokratiska möjligheter att vara med och påverka omställningen?

7) Tycker du att det finns det tillräckliga verktyg för att identifiera de sociala konsekven- serna av omställningen? Och även för utvärdering av policys och strategier.

8) Utifrån indikatorerna (exempelvis körsträckan i länet per invånare är högre) varför ser det ut så här i länet jämfört med resten av landet?

9) Är andelen som kör mer bil i länet högre rent generellt bland alla grupper i länet? Både när det kommer till stad och landsbygd.

10) Anser ni att tidsramen för målen är rimliga? a) Varför/varför inte?

35

36