Rättvisa på väg
KURS:Examensarbete i Globala studier, 15hp PROGRAM: Internationellt Arbete
FÖRFATTARE: Linda Wetter & Oskar Sundholm EXAMINATOR: Ann-Sofie Kall
TERMIN:VT20
En granskning av miljörättvisa i strategier för omställningen
till fossiloberoende transportsektor i Jönköpings län
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1. Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Uppsatsens disposition ... 2
2. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ... 3
2.1 Perspektiv på rättvisa i transportpolitiken ... 3
2.2 Bilens roll på landsbygden ... 4
2.3 Rättvis omställning i transportsektorn ... 5
2.4 Miljörättvisa ... 5 2.5 JUST-ramverket ... 6 3. Metod ... 8 3.1 Val av forskningsdesign ... 8 3.2 Presentation av analysenheter ... 9 3.3 Innehållsanalys ... 11 3.4 Semistrukturerade intervjuer ... 11
3.5 Bearbetning och analys ... 12
3.6 Svårigheter i metoden och etiska överväganden ... 14
4. Resultat ... 15
4.1 Vikten av rättvis fördelning och tillgänglighet ... 15
4.2 Deltagande rättvisa genom samverkan ... 18
4.3 Vikten av erkännande ... 21
4.4 Hårdare regler eller många parallella insatser ... 24
5. Diskussion och slutsatser ... 26
5.1 Hur planer och strategier tar hänsyn till miljörättvisa i omställningen ... 26
5.2 Hur de olika aktörerna resonerar i omställningen utifrån miljörättvisa ... 27
5.3 Studiens styrkor och svagheter ... 29
5.4 Förslag och vidare forskning ... 29
5.5 Summering av slutsatser ... 30
Referenser ... 31
JÖNKÖPINGS UNIVERSITY Författare:
Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Linda Wetter Gjuterigatan 5, 553 18 Jönköping Oskar Sundholm
Abstract
The aim of this paper is to investigate how strategies and plans for the transition to a fossil-free transport sector take environmental justice into account in these plans at a regional level. This is based on a theoretical framework of environmental justice and a legal geographical perspec-tive. The empirical material that forms the basis of the study has been produced through quali-tative content analysis of regional and municipal plans and strategies as well as semi-structured interviews with actors in the transition. In order to achieve the purpose, the strategies that emerged in the documents were examined, as well as how actors reasoned about these strategies with the help of environmental justice perspectives.
The study has focused on an area where a knowledge gap has been identified in the literature. The result shows that there is no clear perspective of environmental justice in the plans and strategies in the Jönköping region and that the regional strategies needs to take more account of the just perspectives in the transition. This is achieved through different forms of justice: distributive, procedural, recognition and restorative.
Keywords: fossil-free, fossil-independent, transition, transport sector, environmental justice, just transition, legal geographical perspective
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur strategier och planer för omställningen till en fossilfri fordonssektor tar hänsyn till miljörättvisa i dessa planer på en regional nivå. Detta utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på miljörättvisa och ett juridisk geografiskt perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för studien har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av regionala och kommunala planer och strategier samt semistrukturerade intervjuer med aktörer i omställningen. För att uppnå syftet undersöktes vilka strategier som framträdde i dokumenten, samt hur aktörer resonerade kring dessa strategier med hjälp av perspektiv av miljörättvisa. Studien har fokuserat på ett område där en kunskapslucka har kunnat konstaterats i tidigare forskning. Resultatet visar att det saknas ett tydligt perspektiv av miljörättvisa i planerna och strategierna i Jönköpings län och att det behövs tas större hänsyn till rättviseperspektiven i dessa. Detta uppnås genom olika former av rättvisa: fördelande, deltagande, erkännande och reperativ.
Nyckelord: Fossilfritt, fossiloberoende, omställning, transportsektor, miljörättvisa, rättvis om-ställning, juridisk geografiskt perspektiv
1
1. Introduktion
Klimatförändringarna och dess konsekvenser är vår tids största hot, det är många experter över-ens om (IPPC, 2018). Därför har världöver-ens länder, genom Parisavtalet, förbundit sig att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader Celsius och att alla gör ansträngningar för att hålla ökningen under 1,5 grader. Bland annat måste våra koldioxidutsläpp i atmosfären minska kraftigt. I Sverige har utsläppen minskat över tid, men det går för långsamt. För att Sverige ska lyckas ställa om till fossilfrihet och leva upp till Parisavtalet i tid behövs det kraftiga åtgärder. Regeringens mål och ambition är att bli världens första fossilfria välfärdsland (Prop. 2019/29:65).
I transportsektorn, som är den högsta oljeförbrukande sektorn i världen, innebär klimatföränd-ringarna många utmaningar. Bara inom EU står vägtransporter för omkring 20 procent av de totala koldioxidutsläppen och ökar mer än någon annan sektor (Özener, 2014). Därför har riks-dagen fattat beslut om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären och att utsläppen från de svenska inrikestransporterna (exklusive flyg) 2030 ska vara 70 procent längre än 2010 (Winslott Hiselius et al., 2020). Klimatmålet för inrikestrans-porter slår fast att den svenska fordonsflottan ska vara helt fossiloberoende till 2030 (Klimat-politiska rådet, 2020). Att ställa om från att vara den högst oljeförbrukande sektorn i världen till att bli en fossiloberoende sektor kräver en stor omställning i infrastruktur och människors beteende för att lyckas.
Snabba förändringar innebär dock också snabbt förändrade förutsättningar för både individer, grupper och företag i samhället. Förutsättningarna för stad och landsbygd och olika inkomst-grupper ser redan idag mycket olika ut och en snabb systemförändring kan påverka dessa grup-per och områden mycket olika och med risk för att sociala och geografiska ojämlikheter upp-står. I tätorter är exempelvis förutsättningarna bättre för att kunna gå, cykla, åka kollektivt eller ladda sin elbil. Landsbygden, där befolkningsunderlaget är för glest, vilket ofta ligger till grund för hur samhällets medel fördelas, får sämre förutsättningar. Landsbygden spelar istället en viktig roll i omställningen som leverantör av den klimatsmarta energin (Prop. 2019/29:65). Vad händer då med dessa geografiskt och socialt olika områden, grupper och individer i en snabb omställning till fossilfritt drivmedel?
I planeringen för denna omställning behövs en större uppmärksamhet på rättvisa och de sociala effekterna av strategier och styrmedlen i omställningen. Internationella studier (Lucas & Pang-bourne, 2014) men även svenska studier och rapporter har analyserat strategier och styrmedel som behövs för att ställa om transportsektorn och för att Sverige ska nå klimatmålet till 2030. I Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84), Trafikverket (2014) och Klimatpolitiska rådet (2019) före-slås flera åtgärder för att minska utsläppen. Detta genom framförallt teknikutveckling, energi-effektivisering, förnybara drivmedel och kostnadseffektivitet. Men det saknas däremot ett rätt-viseperspektiv och kunskap om de sociala effekterna i de olika åtgärderna. Även andra studier (Winslott Hiselius et al., 2020; Zampoukos, Olausson, Lindahl & Hirvelä, 2015) har identifierat en kunskapslucka i forskningen kring strategier för att minska de sociala effekterna, som riske-rar att uppstå eller förstärkas i form av ojämlikhet när människor utanför tätorter och olika grupper riskerar att lämnas utanför i omställningen.
2 Miljörättvisa är ett perspektiv som länkar samman teorier om miljö och rättvisa, inklusive mil-jöpolitik, hur miljölagar genomförs och planering för hållbar utveckling (Schlosberg, 2007). Det är ett perspektiv som borde ingå i strategier för den snabba omställningen. Rättvis omställ-ning är också ett centralt begrepp i denna studie och binder samman omställomställ-ningen till en fos-siloberoende transportsektor med bland annat miljörättvisa. När det ofta talas om omställning saknas just orden ”rättvis” omställning i retoriken. En rättvis omställning belyser den rättvisa processen när samhällen går mot mindre koldioxidutsläpp (Heffron & McCauleys, 2019). I Jönköpings län är klimatmålet ännu ambitiösare än de nationella målen – utsläppen ska minska med 75 procent i transportsektorn till år 2030 (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a). Det är mindre än 10 år kvar. Även här kräver omställningen engagemang från samhällets alla aktörer. Hur kan då kommuner, organisationer och andra aktörer åstadkomma en rättvis omställning i områden med långa avstånd och gleshet och motverka den ojämlikhet som redan finns i transportsektorn idag?
I denna studie undersöker vi hur olika planer och strategier för omställning till en fossilobero-ende fordonssektor, på regional nivå tar hänsyn till de sociala effekterna utifrån ett rättviseper-spektiv kopplat till miljörättvisa. Eftersom Jönköpings län har höga ambitioner för klimatmålet, även högre än de nationella målen, gör detta Jönköpings län till ett intressant exempel att un-dersöka. I studien undersöker vi även hur aktörer i denna omställning resonerar i detta arbete. Studien bygger på en innehållsanalys av Jönköpings län regionala plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel och klimat- och energistrategi för Jönköpings län och kom-munala planer men även intervjuer med aktörer i länet och deras olika perspektiv på miljörätt-visa sett utifrån myndighet, organisation och kommun.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka hur myndigheter och aktörer i Jönköpings län planerar för omställningen till fossiloberoende drivmedel utifrån transportsektorns klimatmål för år 2030. Studien fokuse-rar på hur miljörättvisa tas hänsyn till i dessa planer.
1. Hur tar planer och strategier hänsyn till miljörättvisa i omställningen?
2. Hur resonerar olika aktörer i omställningen av transportsektorn utifrån de olika aspekterna av miljörättvisa?
1.2 Uppsatsens disposition
Det inledande kapitlet ger en bakgrund till studien och problematisering kring forskningsområ-det, vilket är avsaknaden av strategier kopplade till miljörättvisa i omställningen till en fossil-oberoende transportsektor. Vidare presenteras studiens syfte och de frågeställningar som denna uppsats vill besvara. Kapitel två presenterar tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter för studien. Här förklaras begreppen miljörättvisa och rättvis omställning och även det teore-tiska ramverk som legat till grund för studien. I kapitel tre presenteras studiens metod och
3 motiverar valet av kvalitativ innehållsanalys och intervjuer som forskningsdesign. Här presen-teras även studiens analysenheter, hur materialet har bearbetats och slutligen lyfts etiska prin-ciper och svårigheter i studien upp.
I kapitel fyra finner läsaren resultatet från innehållsanalysen och intervjuerna, som presenteras utifrån olika perspektiv av rättvisa. Här analyseras resultatet genom reflektioner och slutsatser som kunnat dras genom den insamlade empirin. Vidare följer en diskussion i kapitel fem som diskuterar de slutsatser som kan dras från resultatet. Dessa redovisas utifrån studiens två forskningsfrågor och kopplar samman dem med den teoretiska utgångspunkten för studien. Slutligen avslutas uppsatsen med att lyfta några intressanta aspekter och ge förslag på fortsatt forskning.
2. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter
Under detta avsnitt redogörs hur studien relaterar till tidigare forskning och innehåller dels några teoretiska perspektiv på miljörättvisa dels en presentation av begreppen rättvis omställ-ning och miljörättvisa. Slutligen presenteras studiens teoretiska ramverk.
2.1 Perspektiv på rättvisa i transportpolitiken
Olika sociala grupper uppvisar olika resebeteenden och kommer därmed att uppleva mycket olika resultat när de måste anpassa sig till eventuella förändringar i transportsystemet (Lucas & Pangbourne, 2014). I en studie genomförd i Skottland har forskarna genom en granskning av 22 transportpolitiska policys undersökt hur orättvisa konsekvenser uppstår av olika styrmedel. De har granskat de policys som är formade för att förändra människors resebeteenden, mer specifikt de som riktar in sig på att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn. De finner att hänsyn till strategier för sociala effekter till stor del saknas från den politiska debatten och forskningen. Detta beror delvis på bristen av lämpliga verktyg för utvärdering av politiken för att kunna identifiera de sociala konsekvenserna av transportpolitiken, både på nationell och lokal nivå. Vilka samhällsgrupper som gynnas av politiska styrmedel i forskningsområdet ris-kerar att bli en bifråga. Studien visar att underlaget för beslutsfattare idag är för litet, där forsk-ningsområdet sällan ser till den sociala aspekten och särskilt utan hänsyn till minoritetsgrupper. Högre inkomsttagare gynnas mer överlag i de policys som finns tillgängliga. Risken för sociala ojämlikheter till följd av en snabb omställning är hög på grund av den redan extremt ojämna fördelningen i den privata transportsektorn. Exempelvis i Storbritannien har hälften av de hus-håll med den lägsta inkomsten inte tillgång till bil och de hushus-håll utan bil gör hälften så många resor som de med bil. Dessa ojämlikheter är oftast geografiskt specifika till socialt utsatta om-råden, den urbana periferin och landsbygd som saknar eller har mindre tillgång till kollektiv-trafik (Lucas & Pangbourne, 2014).
De studier som dock har tagit hänsyn till de sociala effekterna visar på att det saknas tydliga strategier för hur en omställning kommer att påverka de som bor på landsbygd eller utanför tätort, där människor är mycket mer beroende av bilen och därför riskeras att lämnas utanför
4 förändringen. Den ojämna fördelning som redan finns i trafiken idag bland låginkomstgrupper, äldre, arbetslösa, funktionshindrade med flera kan istället förstärkas om inte strategier för de sociala effekterna tas fram (Lucas & Pangbourne, 2014).
Risk för social exkludering
Trots att omställningen till fossilfritt drivmedel och lägre utsläppsnivåer i fordonssektorn är mycket aktuell har lite forskning undersökt det socioekonomiska perspektivet för denna om-ställning. Den mesta forskningen tenderar att fokusera på tekniska hinder och lösningar men i en studie från Irland (Kamruzzaman, Hine & Yigitcanlar, 2015) har forskarna undersökt resan-demönstret hos människor med låga koldioxidutsläpp. De har identifierat socio-rumsliga möns-ter av koldioxidutsläpp på landsbygden för att förstå varför vissa grupper avger en lägre koldi-oxidnivå och varför andra inte gör det. Detta för att kunna bedöma i vilken utsträckning even-tuella styrmedel för minskning av koldioxid skulle kunna genomföras utan att tvinga grupper att vara i riskzonen för social exkludering. Detta undersökte de genom att studera tre lands-bygdsområden på Irland och samla in data och föra dagbok över veckovisa resor under ett år. I studien kunde de identifiera olika grupper som riskerar att bli exkluderade från samhället ge-nom immobilitet, såsom låginkomstgrupper, äldre, kvinnor, arbetslösa, funktionshindrade, kvinnor med barn och hushåll utan bil. De flesta av dessa grupper har också identifierats som grupper med låga koldioxidutsläpp i olika geografiska sammanhang. Men forskarna uppmärk-sammar också att de flesta tidigare studier har genomförts i stadsområden. Mönstren av koldi-oxidutsläpp och mindre transportmöjligheter kan vara olika på landsbygden. Och det är just landsbygden som riskerar att bortprioriteras i frågor som rör hållbar samhällsutveckling (Till-växt och Regionplaneförvaltningen, 2015).
Vår granskning av tidigare forskning har därmed visat att det centrala fokuset i forskningen har framförallt varit de ekologiska och ekonomiska effekterna av omställningen och inte de sociala och att det därmed finns en lucka i tidigare forskning när det kommer till strategier och planer för sociala effekter i omställningen till en fossiloberoende transportsektor.
2.2 Bilens roll på landsbygden
Att landsbygden halkar efter beror delvis på att befolkningsunderlaget, som ofta ligger till grund för hur samhällets medel fördelas, är för glest. Infrastruktur för transporter, uppvärmning, av-fallshantering och bredband är mindre utbyggda på landsbygden trots att efterfrågan på infra-struktur och service per capita förmodas vara lika hög som i städerna. Det resulterar i att utbudet är lägre än efterfrågan. Obalansen är ett marknadsmisslyckande då man inte lyckats skapa till-räckligt med incitament att investera i glesbebyggda områden (Jordbruksverket, 2012). Bilens roll som transportmedel på landsbygden återkommer i studier om olika gruppers mobi-litet (Berg & Thoresson, 2016). Problematiken beskrivs som en utveckling präglad av en mins-kande befolkning på landsbygden på grund av urbanisering, vilket får till följd att servicen minskar i de mindre och glesare tätorterna. Detta ökar behovet av att transportera sig hos dem som bor på landsbygden samtidigt som de demografiska förändringarna innebär ett begränsat antal potentiella resenärer. Till de demografiska förändringarna hör även i många fall en åld-rande befolkning, vilket också har betydelse för resandet. Ett genomgående dilemma är att
5 efterfrågan sällan är tillräckligt stor för att kollektivtrafiken ska vara (samhällsekonomiskt) lön-sam, samtidigt som de kollektiva resorna är mycket viktiga för de som har behov av dem (Berg & Thoresson, 2016).
Av detta drar vi slutsatsen att det är viktigt att tänka på vid skapandet av policys att hållbar transport kan betyda olika saker i städer och på landsbygden. När det kommer till skapandet av policys är närheten till service avgörande på landsbygden.
2.3 Rättvis omställning i transportsektorn
Williams och Doyon (2019) menar att ett problem i tidigare studier i omställningen till mindre utsläpp är fokuset på klimatforskning och det ekonomiska fokuset av omställningen. Det saknas ett perspektiv på rättvisa vilket riskerar att förstärka redan existerande ojämlikheter i samhället. Men vad innebär en rättvis omställning?
Det finns inte ett sätt att definiera rättvisa och det är svårt att utvärdera vad som är rättvist då det finns olika typer av effekter, sätt att mäta och kategorier av grupper att ta med i beräkningen. Rättvisa kopplas ofta samman med fördelning av effekter, bland annat vinster och kostnader, och ifall den fördelningen anses vara rimlig och lämplig (Litman, 2017). På grund av att det är svårt att ge bara en definition anser Litman (2017) att det bästa är att använda sig av flera olika perspektiv när det kommer till att definiera rättvisa. För vår undersökning så innebär detta att det är viktigt att anta ett brett förhållningssätt och undersöka strategierna i omställningen utifrån flera perspektiv på rättvisa.
I denna studie har vi valt att använda oss av begreppet ”rättvis omställning” då det är rättvise-perspektiven i omställningen till en fossiloberoende transportsektor vi vill undersöka. Men även i omställningen av utsläppsnivåerna i samhället och rättvisan inom denna omställning finns det olika rättvisebegrepp att förhålla sig till; klimaträttvisa, energirättvisa och miljörättvisa. Dessa kan kort beskrivas som att klimaträttvisa handlar om att dela fördelarna och bördorna med kli-matförändringar utifrån ett perspektiv av mänskliga rättigheter. Energirättvisa handlar om till-lämpningen av mänskliga rättigheter över hela livscykeln av energi och miljörättvisa syftar till att behandla alla medborgare lika och att involvera dem i utveckling, implementering och upp-rätthållande av miljölagar, förordningar och policys (Heffron & McCauley, 2018). I denna stu-die har fokus legat på miljörättvisa då det är implementering av miljömål och strategier i om-ställningen vi undersöker.
2.4 Miljörättvisa
Begreppet miljörättvisa (Environmental justice), uppstod i USA i början av 1980-talet. Det vanligaste användningsområdet för begreppet är beskrivningen av en social rörelse som kämpar för allas rätt att slippa utsättas för miljögifter och miljöförstöring, vilket då också handlar om social rättvisa. Men så som nämndes ovan finns också andra definitioner av begreppet som inkluderar teorier om miljö och rättvisa, miljölagar och hur de genomförs, miljöpolitik och pla-nering och styrning för utveckling och hållbarhet (Schlosberg, 2007).
6 Men miljömässiga orättvisor handlar inte endast om fördelningen av miljöbrister och utvinning av naturresurser utan också om spridningen av miljövänliga varor och tjänster, som särskilt syns i städer. Utsatta samhällen har generellt dåliga miljötjänster som exempelvis tillgång till grönområden, gatustädning, insamling av avfall, medan mer välbärgade delar av samhället har tillgång till mer miljömässiga privilegier, som parker, kuster och öppna utrymmen, något som syns framförallt i mycket stora städer internationellt (D'Alisa, Demaria & Kallis, 2015). I Sve-rige handlar snarare rättviseaspekten om hur olika former av sociala orättvisor uppstår i exem-pelvis brist på tillgänglighet i transportsystemet för olika grupper, som vi redan identifierat som skillnaderna på stad och landsbygd (Winslott Hiselius et al., 2020).
Utifrån denna aspekt av miljörättvisa och ett juridisk geografiskt perspektiv har Raphael Heff-ron och Darren McCauley (2018) tagit fram ett JUST-ramverk (som står för Justice, Universal, Space och Time) för rättvis omställning då de anser att det är viktigt att täcka in alla perspektiv av rättvisa. Inom juridisk geografi fångas aspekter i forskningen som handlar om människor, rum, tid och lag (Heffron & McCauley, 2018) och det är också vad de har skapat JUST-ram-verket utifrån.
2.5 JUST-ramverket
Heffron och McCauley’s presenterar fyra kategorier av rättvis omställning i sitt JUST- ramverk:
Fig. 1 Raphael Heffron och Darren McCauleys ram av juridisk geografi skapade för en rättvis omställning. ”Just framework for the Just Transition” (Heffron & McCauleys, 2019).
Detta ramverk och dess kategorier har legat till grund för studiens bearbetning och analys. JUST-ramverket har här citerats på engelska (fig. 1) för att förklara namnet på det teoretiska ramverket, som då gör sig bättre på engelska (JUST = rättvisa) men i skapandet av kategorierna har ramverket sedan modifierats och översatts utifrån vår tolkning. Under metodavsnitt 3.5 föl-jer en genomgång över hur dessa kategorier har definierats och översatts i vår studie.
Alla dessa perspektiv och definitioner av rättvisa har ingått i studiens analys. Dock har fyra begrepp framträtt som centrala och det är rättvisa utifrån tillgänglighet, deltagande, erkännande och reparativ rättvisa. Då tillgänglighet framförallt berör studiens två fokusområden; stad och landsbygd. Här blir även tillgänglighet utifrån deltagande viktigt och även erkännande av dessa två områden. Nedan följer en vidare förklaring av dem.
7
2.5.1 Rättvis fördelning
Ett relaterat område till miljörättvisa och rättvis omställning är transportrelaterad social rättvisa vilket kan leda till eller minska social exkludering. Church, Frost och Sullivan (2000) menar att social exkludering kopplat till transport bland annat handlar om fysisk exkludering, exem-pelvis exkludering till följd av syn- eller hörselskada, nedsatt rörlighet till följd av hög ålder och så vidare. Men det kan även vara geografisk exkludering vilket innebär bristande tillgäng-lighet till följd av boende i perifera områden och bristande kollektivtrafik eller exkludering från faciliteter till följd av avsaknad av skolbussar till närmaste skola på landsbygden. En ekonomisk exkludering kan till exempel handla om att låginkomsttagare inte har råd att hålla kontakten med vänner och bekanta som finns på långt geografiskt avstånd.
Denna bristande tillgänglighet tas upp i JUST-ramverket som fyra nyckelbegrepp i miljörättvisa (se fig.1); Rättvis fördelning (distribuerande), rättvisa beslutsprocesser och deltagande, rättvisa som erkännande, vilket innebär hur olika gruppers förutsättningar uppmärksammas och repe-rativ rättvisa. Den distribuerade rättvisan fokuserar på fördelningen av miljöresurser, kostnader och fördelar men handlar inte bara om bördan eller nyttan av fördelningen utan också om behov och ansvar och om tillgången till resurser och möjligheter (Williams & Doyon, 2019).
2.5.2 Rättvisa utifrån deltagande
Den processuella rättvisan, alltså rättvisa beslutsprocesser, handlar om inkludering och uteslut-ning i beslutsprocesser kring miljö och sociala frågor. Williams och Doyon (2019) menar att procedurella orättvisor uppstår när miljöinformation inte finns tillgänglig, när det uppstår ex-kludering och ojämlikhet i förhållande till allmänhetens deltagande i politik, beslutsfattande eller tillgång till det formella rättsystemet.
2.5.3 Rättvisa utifrån erkännande
Rättvisa som erkännande fokuserar på erkännande, felerkännande eller inget erkännande alls av olika grupper i samhället, vilket relaterar till fördomar och diskriminering. Dessa orättvisor bottnar i kulturella och institutionella strukturer som direkt eller implicit har gett individer, samhällen eller sociala grupper ojämnt erkännande (Williams & Doyon, 2019). Detta innebär att finns det ingen direkt medvetenhet kring olika gruppers utsatthet kan dessa strukturer följa med även in i omställningen.
Såsom nämndes tidigare är det bra att använda sig av flera olika perspektiv när det kommer till rättvisa då det inte går att definiera det på endast ett sätt och att se till alla dessa olika former av rättvisa i övergången gör det lättare att identifiera behov, problem och lösningar.
2.5.4 Reparativ rättvisa
Inom JUST-ramverket ryms också begreppet reparativ rättvisa, ett begrepp ofta använt inom kriminologi som en alternativ på rättvisa där fokus ofta ligger på straff och inte att reparera skadan vid ett övergrepp. I detta sammanhang vill Heffron och McCauley (2018) lyfta in detta perspektiv på rättvisa utifrån ett rättsperspektiv för att göra tydligt vilken rättvisa som behövs
8 eller förväntas i forskningen kring omställningen och hur denna rättvisa kommer att verkställas eller tillämpas. Om inte tillämpningen av återställande rättvisa finns får de andra formerna av rättvisa, så som den distribuerade, svårt att nå den förväntade effekten. Ett exempel på detta kan vara hur miljörättvisa startade som sociala protester och hur de protesterna fick till en lagändring som stärkte deras rättigheter (Heffron & McCauley, 2018).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att även om det skrivits mycket om transportrelaterad exkludering i samhället har det i flera av de studierna (Lucas & Pangbourne, 2014; Kamruzza-man, Hine & Yigitcanlar, 2015) uppmärksammat att det finns det en kunskapslucka, specifikt när det kommer till strategier för att minska de sociala effekterna av omställningen till fossilfria drivmedel. Det behövs alternativa och kompletterande strategier för att se till att människor utanför tätorter och andra grupper, inte lämnas utanför i omställningen. Denna kunskap tar vi med oss in i den fortsatta studien, där vi med stöd av miljörättvisa och JUST-ramverket under-söker hur strategierna, planer samt synsätt hos olika aktörer i Jönköpings län centrala roller i denna omställning. Studien kommer att fokusera på främst rättviseperspektiven inom vägtrafik. Även om kollektivtrafiken är ett intressant område att studera utifrån miljörättvisa, där klasskill-nader och strukturella försprång i mycket avgör vem som har råd att köra elbil och vem som åker kollektivtrafik och därmed berör många frågor om orättvisa, finns det fler studier kring omställningen i kollektivtrafiken (Xylia & Silveira, 2017; Karlsson, 2017). Därför har denna studie avgränsats till omställningen i transportsektorn kopplad till vägtrafik.
3. Metod
I det här avsnittet presenteras studiens metod, valet av kvalitativ innehållsanalys och intervjuer som forskningsdesign och studiens analysenheter. Detta avsnitt beskriver också hur val av re-spondenter motiverats och skapandet av intervjuguiden. Här presenteras också hur materialet bearbetats och analyserats. Slutligen lyfts etiska principer och svårigheter i metoden.
3.1 Val av forskningsdesign
För att besvara studiens frågeställning har vi valt ett kvalitativt förhållningssätt med kvalitativt inriktad innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Detta förhållningssätt passar studien då syftet är att tolka, sammanställa och dra slutsatser (Bryman, 2011, s. 340). Studiens analys-enheter utgörs av intervjuer med berörda aktörer i länet och de dokument som berör planer och strategier för minskade utsläpp och energiomställning i Jönköpings län. Var och en har grans-kats utifrån förutbestämda kategorier baserade på de olika rättviseperspektiven, som presente-rades under det teoretiska avsnittet. Genom kategorierna från studiens teoretiska ramverk har resultatet sedan bearbetats, tolkats och tematiserats (se bilaga 2). Sökandet efter teman är något som sker i stort sett i alla tillvägagångssätt vid kvalitativ analys av data, därför är en tematisk analys ett av de vanligaste angreppssätten vid kvalitativa data (Bryman, 2011 s.528).
För att säkerställa validiteten och därmed studiens trovärdighet, är det av stor vikt att studien undersöker det som är ämnat att undersöka (Bryman, 2011, s.50). En kvalitativ riktad innehålls-analys av de dokument i länet som berör planer och strategier i omställningen till minskade
9 växthusutsläpp tillsammans med ett strategiskt urval av aktörer och intervjuer för att få höra deras resonemang är därför relevanta metoder för att uppfylla studiens syfte.
Studien har avgränsats till framförallt transportsektorns vägtrafik då det är den sektorn med absolut störst utsläpp. Transportsektorn i Jönköpings län står för 45 procent av de totala växt-husgasutsläppen i länet (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019b). Publika transportmedel har med-vetet fått ett mindre fokus, dels på grund av mindre andel utsläpp och dels på grund av en större andel förnybart drivmedel. Det finns redan inom tidigare forskning, med kopplingar till de pub-lika transporter, ett större fokus på jämlikhet, jämställdhet och sociala och geografiska skillna-der och har därmed lett till en mindre kunskapslucka i forskningen (Xylia & Silveira, 2017; Karlsson, 2017).
3.2 Presentation av analysenheter
Studiens analysenheter utgörs av de dokument som berör planer och strategier för minskade växthusutsläpp och energiomställning i Jönköpings län, främst från Länsstyrelsen i Jönköping, men även i den mån de fanns; kommunernas egna planer. Även intervjuer med berörda aktörer i länet har legat till grund för studiens analys. Nedan följer en presentation av dessa.
3.2.1 Dokument med strategier och planer i Jönköpings län
Den regionala planen för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel är en del av Läns-styrelsens regleringsbrevsuppdrag. Syftet är att planen ska vara ett stöd och ge vägledning för kommunernas planering av drivmedelsinfrastruktur men även vara vägledande och styrande i Länsstyrelsens bedömningar av transportåtgärder i Jönköpings län. Planen anger också inrikt-ningar för hur aktörer kan arbeta för ett ökat användande av befintlig infrastruktur och nyeta-bleringar i länet (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a). Detta har varit ett relevant dokument för studien då denna plan är vägledande för många aktörer i omställningen till förnybart drivmedel i länet.
Även Klimat- och energistrategin för Jönköpings län har varit ett viktigt dokument för studien då den är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping i syfte att ange en gemensam inriktning i länet för klimat- och energiarbetet i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Strategin fokuserar på minskade växthusutsläpp och energiomställning till ökad andel förnybar energi och anpassningar till det förändrade klimatet och har en strategisk inriktning för klimat och energiarbetet i länet. Strategin presenterar inga konkreta åtgärder för detta utan fokuserar på inriktningar och de mål som ska nås. Strategin rekommenderar att vissa åtgärder tas fram ge-nom en gemensam process i olika åtgärdsprogram och att aktörer i länet använder strategin som vägledning vid egna åtgärder (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019b).
Av länets 13 kommuner har 3 presenterat egna, aktuella miljöstrategier: Jönköping, Vaggeryd, Värnamo. Övriga hänvisade till länets regionala plan och strategi med undantag av Habo/Mull-sjö som planerar att ha en gemensam strategi färdig under 2020. Även dessa har utgjort analy-senheter i studien.
10 • Redovisning av Värnamo kommuns miljöarbete 2019
• Miljöprogram rev 2–3 för Vaggeryds kommun 2018
• Program för hållbar utveckling - miljö 2020–2040, Jönköpings kommun, 2019.
Vid utförandet av studien fanns det inga åtgärdsprogram fastställda till handlingsplanerna gjorda 2019. Istället har det tidigare åtgärdsprogrammet för minskad klimatpåverkan (2018) studerats. På grund av rådande omständigheter i världen till följd av Covid-19-viruset (Folk-hälsomyndigheten, 2020) är de uppskjutna för implementering och offentliggörande till hösten 2020. Detta betyder att handlingar och aktiviteter för att nå de uppsatta målen i energi- och klimatstrategin i stor uträckning inte fanns tillgängliga förutom gällande kommuners enskilda åtaganden och strategier.
I Sverige ansvarar kommunerna för den fysiska planeringen medan Länsstyrelsen företräder statens intressen och bidrar med underlag, råd och information men när det kommer till strate-gier för omställningen hänvisar många av kommunerna i länet till Länsstyrelsens strategi (Läns-styrelsen i Jönköping, 2019a).
3.2.2 Urval av respondenter
Vid val av studiens respondenter har ett strategiskt urval skett av åtta individer som bedömts vara relevanta för vår studie (se bilaga 3). Dessa är tjänstepersoner på regional och kommunal nivå och individer med en opinionsbildande roll inom forskningsämnet. Urvalet ska i den mån möjligt representera en bred bild av hur läget ser ut idag med olika infallsvinklar, i detta fall olika aktörers perspektiv, både inom stad och landsbygd, myndighet och organisationer. Lik-som Bryman anser (2011, s.434) så skapar ett målinriktad urval en bättre överensstämmelse mellan forskningsämnet och urvalet.
Respondenterna i studien är en projektledare från Länsstyrelsen och en projektledare från reg-ionen, som arbetar inom projektet FASTR1, tre miljö- och hållbarhetsstrateger från tre av länets kommuner, två mindre kommuner och en medelstor, en energi- och klimatrådgivare och två representanter från intresseorganisationerna LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och Natur-skyddsföreningen i Jönköping. Dessa citeras i resultatet som:
• Projektledare från Länsstyrelsen - Projektledare A
• Energi- och klimatrådgivare från Värnamo kommun - Energi- och klimatrådgivare • Projektledare från projektet FASTR - Projektledare B
• Representant från Naturskyddsföreningen - Ordförande, Naturskyddsföreningen • Miljöstrateg från Sävsjö kommun - Miljöstrateg A
• Miljöstrateg från Tranås kommun - Miljöstrateg B • Miljöstrateg från Värnamo kommun - Miljöstrateg C • Representant från LRF - LRF
1 FASTR - Snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län är ett transportprojekt som drivs av Energikontoret
norra Småland, som är en del av Region Jönköping och sker i samverkan med Länsstyrelsen Jönköping. Projektets syfte är att verka för att Jönköpings län blir transporteffektivt och fossiloberoende (Energikontor Norra Småland, 2019).
11 För att få ett myndighetsperspektiv till studien intervjuades projektledaren på Länsstyrelsen, som också är väl insatt i frågorna som ansvarig för framtagandet av den regionala planen för Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Även på regionen är projektledaren i pro-jektet FASTR väl insatt i ämnet och bidrog med perspektiv utifrån ett projekt som arbetar för omställningen på regional nivå. För att även få kommunernas perspektiv på de olika förutsätt-ningarna för dem intervjuades miljö- och hållbarhetsstrateger i Sävsjö, Tranås och Värnamo kommun samt en energi- och klimatrådgivare. Dessa kunde bidra med perspektiv från två små och en medelstor kommun.
Även aktörer med en inofficiell roll i omställningen bedömdes vara viktiga att ha med i studien för att höra deras resonemang kring länets strategier. Dessa representanter för organisationer har även fått vara med och yttra sig i framtagandet av länets planer och strategier varav vi fann dem som relevanta och viktiga aktörer. Utifrån detta urval har vi bedömt kunna täcka in flera olika perspektiv av aktörer och besvara sista delen av studiens frågeställning där vi vill under-söka hur de olika aktörerna resonerar i omställningen av transportsektorn utifrån de olika aspekterna av miljörättvisa.
3.3 Innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys är en metod där text och dokument analyseras och tolkas. Tolknings-processen kan resultera i ett eller flera teman. Att använda innehållsanalys som metod är enligt Bryman (2011, s. 509) vanligt vid analys av exempelvis massmedia, personliga dokument, do-kument utgivna av organisationer eller officiella dodo-kument från bland annat statliga myndig-heter, vilket stämmer bra överens med syftet för denna studie.
En innehållsanalys kan både vara kvantitativ och kvalitativ, där en kvantitativ analys oftast söker efter det manifesta budskapet i texten, alltså vad som konkret står skrivet. Det kan vara ord eller tecken medan en kvalitativ analys snarare kan vara ett angreppssätt som söker efter det latenta budskapet, vilket innebär att forskaren gör en tolkning av textens budskap. Här be-tonas forskarens roll i tolkandet och hur den skapar mening utifrån kontexten (Bengtsson, 2016, s. 8–9).
I denna studie har både det manifesta budskapet sökts, då vi har varit intresserad av att under-söka vad det faktiskt står inom varje kategori, men även det latenta budskapet då all text behöver någon form av tolkning, speciellt inom området rättvisa och utifrån de kontexter vi söker.
3.4 Semistrukturerade intervjuer
I en semistrukturerad intervju har intervjuaren oftast en uppsättning frågor som generellt kan beskrivas som ett frågeschema men där frågornas följd kan variera. Frågorna kan också vara mer allmänt formulerade än helt strukturerade intervjuer (Bryman, 2011, s. 206).
I kvalitativ forskning finns det ofta en betoning på det generella och en tyngd på intervjuperso-nernas egna uppfattningar och synsätt (Bryman, 2011, s. 413). Då syftet med denna studie är
12 att undersöka intervjupersonernas synsätt är detta en bra metod för denna studie. Enligt Bryman (2011, s. 413) är en följd av det kvalitativa tillvägagångssättet att de kvalitativa intervjuerna blir mer flexibla och följsamma efter den riktning som intervjupersonernas svar går i. Fördelen med att använda sig av halvstrukturerade intervjuer är att det ger en möjlighet att skapa ut-rymme för tankar och åsikter som inte ställs i de ursprungliga frågorna från intervjuguiden. Att dela in vår intervjuguide i kategorier hjälpte oss att leda intervjun i en flexibel form för öppna svar med chans till följdfrågor innanför dessa teman. Det gav oss också en möjlighet att ställa följdfrågor när något annat kom upp under intervjun och en stor möjlighet för respondenterna att ge fylligare svar och mer intressant information, som annars kunde riskeras att utelämnas (Bryman, 2011, s.415).
Utifrån syftet att undersöka hur olika aktörer resonerar i omställningen av transportsektorn och de olika aspekterna av miljörättvisa skapade vi en intervjuguide baserad på tidigare nämnda kategorier från JUST-ramverket. Dessa har fungerat som stöd för att lättare se de olika perspek-tiven av rättvisa och inte missa någon aspekt. Fokus på frågorna har legat på tillgänglighet, deltagande och erkännande men även kring tid och plats och lokalisering. Intervjun startade med en mycket öppen fråga, för att på det viset få fram respondentens egen bild av omställ-ningen och aktiviteter som behövs i den. Sedan behandlade ett antal frågor tillgängligheten utifrån hur aktiviteterna är fördelade över länet och om dessa gynnar alla grupper, och om inte hur detta kan motverkas. Dessa frågor ställdes för att höra intervjupersonens resonemang kring tillgänglighet. Frågorna behandlade också tillgänglighet utifrån ett deltagandeperspektiv och hur människor, framförallt på landsbygden kan komma till tals i omställningen till fossilfritt drivmedel. Utifrån rättvisa som erkännande ställdes också frågor där svaren kunde visa på hur väl aktörerna kände till de olika gruppernas förutsättningar i länet.
3.5 Bearbetning och analys
Innehållsanalysen genomfördes för att undersöka om den kunskapslucka som identifierats i ti-digare forskning även återfinns på regional nivå och för att besvara den första delen av studiens frågeställning. Detta användes sedan som grund i sökandet av vidare perspektiv och resone-mang från de olika aktörerna i länet. För att få deras perspektiv ansåg vi det lämpligt att använda oss av kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer för så valida resultat som möjligt kopplat till vår frågeställning. Som är lämpligt inom denna metod skapade vi, innan möte med våra respon-denter, en intervjuguide (se bilaga 1) med frågor baserade på innehållsanalysen och samma kategorier utifrån vårt teoretiska ramverk.
Dokumenten har bearbetats systematiskt genom att stycken, som berör kategorierna av rättvisa vi redovisat i avsnitt 2.5, markerats. Detta gjordes med hjälp av ett kodningsschema (se bilaga 2). Dessa kategorier var
• Tillgänglighet • Deltagande • Erkännande • Reparativ rättvisa • Tid • Plats
13 Dock framkom inte de två sista två kategorierna tid och plats som enskilt tydliga teman i ana-lysen och tematiseringen av datamaterialet utan finns istället invävt i de andra delarna.
Nedan följer en genomgång av hur vi har översatt och definierat de olika kategorierna från JUST-ramverket och hur de förhåller sig till vår undersökning genom frågorna vi ställt till stu-diens analysenheter.
Distributional Justice - Rättvis fördelning
• Hur förhåller sig strategierna och aktörerna till hur aktiviteter för att nå målen är förde-lade över länet?
• Hur ser de på fördelningen av tillgängligheten av service i länet?
Procedural Justice - Rättvist deltagande
• Vad det finns för planer för hur organisationer och individer i länet kan vara med och påverka planerna och strategierna i omställningen.
• Hur ser tillgängligheten ut när det kommer till individers möjligheter att delta i omställ-ningen och även individers demokratiska möjlighet att vara med och påverka.
Restorative Justice - Reperativ rättvisa
Reparativ rättvisa kan både handla om att reparera utsläppsnivåerna det vill säga att reparera redan gjord skada men också den juridiska och återupphållade rättvisan, genom lagar och reg-ler. Hur förhåller sig dokumenten till det?
Universal - Universell rättvisa
Denna kategori av rättvisa tar sig an den universella rättvisa som berör människor inneboende rättigheter, både som individer och som grupp.
• Recognition - Rättvisa som erkännande
• Nämns det något i dokumenten om en medvetenhet kring olika gruppers förut-sättningar i samhället och i omställningen?
• Cosmopolitanism - Kosmopolitism
• Grundar sig i tanken på att alla människor, oavsett åsikter är (eller kan och bör vara) medborgare i ett enda samhälle och visar varandra gemensam respekt (Kleingeld & Brown, 2019).
Space - Rum
• Hur hanterar strategier och aktörer frågor som berör tillgänglighet • Hur hanterar strategierna avstånd och räckvidd.
14
Time - Tid
• Hur långt har man kommit med målen?
• Vad finns det för tidsplanering? Räcker tiden?
3.6 Svårigheter i metoden och etiska överväganden
Att kunna se respondenten under intervjun är en fördel för att inte missa något kroppsspråk, ansiktsuttryck eller andra reaktioner (Bryman, 2011, s. 433) men då denna uppsats skrev, under rådande påbud om social distansering från Folkhälsomyndigheten (2020) på grund av Covid-19-viruset, fick intervjuerna ske via videolänk. Dock behöver det inte enbart innebära en nack-del då det även finns förnack-delar med icke fysiska möten. Personliga intervjuer kan innebära att respondenten kan anpassa sina svar efter vad som önskas att höras från den som intervjuar. Allt från kroppsspråk till hur frågorna ställs kan påverka respondenten (Bryman, 2011, s. 432). Men på grund av dagens rådande läge, där digitala möten uppmuntras, minskas denna risk. En inter-vju skedde dock som fysiskt möte, genom respondentens eget val, men med behörigt avstånd till varandra. Denna intervju blev längre än de andra då ett fysiskt möte skapar mer familjär stämning och här var intervjuguiden av nytta då den hjälpte oss intervjuare att styra tillbaka intervjun till ämnet.
Intervjuerna spelades in för att undvika att viktig och användbar information missades varefter att svaren transkriberades ner till text och kategoriserades ner till teman, så som innehållsana-lysen. En inspelad intervju skapar möjligheten för repetition av materialet vilket underlättar analysen av datan och stärker validiteten för studien och vad som faktiskt har utspelats under intervjuerna (Bryman, 2011, s. 428).
Etiska aspekter och forskarens roll
När en undersökning genomförs och en studie presenteras är förhållningssättet till den etiska aspekten viktig. Det kan exempelvis handla om ställningstaganden till hur data används och hur författarna interagerar med inblandade personer eller parter (Bryman, 2011, s.131–132). Respondenterna upplystes om syftet med studien, de olika etiska principerna såsom frivilligt deltagande och att de skulle spelas in och gav sitt samtycke att delta. Respondenterna erbjöds också möjligheten att läsa igenom transkriberingen och det färdigställda resultatet.
Respondenterna i studien har inte benämnts med sina namn. Detta av respekt för respondenter-nas integritet, även om de själva inte krävde anonymitet, och då syftet med intervjuerna inte har varit att lyfta vem de är som person utan vad de har som roll i organisationen (Bryman, 2011, s.131–132).
Vid kvalitativa studier där forskarens roll är att tolka och analysera data är det av extra stor vikt för validiteten att forskaren har en medvetenhet kring sina egna värderingar och tolkning. Två forskare kan tolka en text och dess kontext på olika vis varav det inom hermeneutiken, som är ett synsätt för tolkning eller förståelse av texter, uppmuntras att forskaren är införstådd i
15 kontexten av det den tolkar. Forskaren bör uppvisa en sensitivitet inför kontexten och sina egna värderingar (Bryman, 2011, s. 508).
Under studiens gång har vi därför genomgående diskuterat och gjort gemensamma tolkningar för att säkerställa att vi som analytiker delar uppfattning om vår egen förförståelse i ämnet, kontexten och hur vi tolkar dokumenten.
4. Resultat
I detta kapitel presenteras studiens insamlade material. Dessa presenteras inte var för sig utan för att skapa ett brett perspektiv av miljörättvisa kombineras innehållsanalysen med vad som kom fram i intervjuerna. Den bearbetade och analyserade empirin presenteras genom de teman som vuxit fram; distribuerande, deltagande, erkännande och reparativ rättvisa och mönster som har kunnat identifieras i det insamlade materialet inom dessa teman.
4.1 Vikten av rättvis fördelning och tillgänglighet
Jönköpings län karaktäriseras av en gles struktur bestående av många och små orter (fig. 2), vilket skapar relativt stora avstånd mellan länets tätorter (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a). I den regionala planen för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel i Jönköpings län (fortsättningsvis benämnd som ”den regionala planen”) identifieras detta som en utmaning, det krävs en väl utbyggd och fungerande infrastruktur för att överbrygga dessa avstånd för att skapa en god tillgänglighet.
Fig. 2 Bild från Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel Regional plan för Jönköpings län, 2019:27. ©Länsstyrelsen i Jönköpings län 2019.
16 Strategin för den regionala planen har identifierat flera viktiga stråk och deras funktion genom länet för att skynda på omställningen samt tillgängligheten. Det ger underlag för att avgöra infrastrukturens syfte och värde (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a). Den främsta strategin för ökad tillgänglighet verkar vara att arbeta efter där infrastrukturen idag inte finns, såsom att minska avstånden mellan ladd- och tankstationer och därmed utöka räckvidden.
Den regionala klimat- och energistrategin menar samtidigt på att ett transporteffektivt samhälle har en stor effekt i urbana miljöer och tätorter där det finns en större potential för utveckling (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019b).
I tidigare strategier och handlingsplaner i Jönköpings län för minskade utsläpp har fokus legat på de organisatoriska delarna för offentlig sektor snarare än samverkan mellan flera aktörer. Detta genom att organisationerna ska ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta för att in-direkt, likt ett top-down system, influera allmänheten till att följa deras exempel. Planer och strategier efter 2018 från Länsstyrelsen följer ett liknande mönster men däremot med ett större fokus på hur kommuner i ett aktörskap och som delansvariga ska bidra till allmänhetens möj-ligheter till omställning (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019b och 2018).
Detta blir tydligt i de kommunala planerna där länets geografi och demografi spelar stor roll. Det är en stor skillnad i planerna kopplat till organisationens storlek. Jönköping har ett större fokus på kommunen som geografisk plats istället för organisation, vilket understryks av målen som finns i de kommuner i länet som använder sig av miljö/hållbarometer (ett verktyg för att redovisa mätdata, nyckeltal, åtgärder och mål). Exempelvis så har den största kommunen i länet många fler parametrar för att mäta transporter i kommunen medan de mindre kommunerna nästan endast mäter det inom organisationen. Detta förklaras till stor del av respondenterna som resursbrist. ”Vi har ju inte de ekonomiska medlen som en stor kommun har, utan man driver det man mäktar med ekonomiskt”, menar en miljöstrateg i en av de mindre kommunerna. Här kommer fördelningen av resurser in som en aspekt av rättvisa där en ojämn ekonomisk fördel-ning är en form av exkludering, dock på organisatorisk nivå.
De kommunala planerna följer ett gemensamt mönster gällande transport och detta är att de alla har ett stort stadsperspektiv, med en gemensam nämnare i cykelstrategier. Det finns dock en medvetenhet om svårigheterna i utveckling där tekniska och ekonomiska lösningar inte är allt. ”Men det handlar lika mycket om att inspirera och underlätta själva bytet. Att förändra normer och beteenden är den svåraste pusselbiten att lägga, men en attitydförändring är nödvändig.” (Värnamo kommuns miljöarbete 2019, 2020, s.9).
Helhetsbild utan landsbygd
I Klimat- och energistrategin nämns ofta ordet helhet. Det behövs en helhetssyn för att kunna göra rätt prioriteringar, som inkluderar tätorter och landsbygd. Detta syftar då till att bebyg-gelse, infrastruktur, transporter, energilösningar och produktion behöver samordnas till en håll-bar helhet. Det nämns också att "avstånden till de målpunkter vi behöver nå i vardagen har betydelse för om många kan tänka sig att välja att gå eller cykla" (Länsstyrelsen i Jönköping,
17 2019b, s. 21.), vilket visar på en medvetenhet kring avstånd och tillgänglighet, dock är detta främst avseende tätort.
Helhet är även något som projektledaren på Länsstyrelsen i Jönköping nämner. Han vill betona tre olika spår som behöver arbetas med för att nå länets klimatmål för 2030. Dessa handlar om att skapa ett transporteffektivt samhälle, bränslebyte, alltså att gå från fossilberoende till fossi-loberoende, och att göra fordonen mer effektiva på sikt. Dessa måste ske i kombination av varandra.
Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv tror projektledaren att elektrifiering som ett exempel ökar möjligheterna att kunna köra förnybart på landsbygden. Det bryter gränsen mellan vem som är leverantör av ett drivmedel och vem som är användare.
Man kan alltså bo på landsbygden och ha sin egen laddpunkt och så åker man dit man ska och där finns det också en laddpunkt och så behöver man inte ha med vare sig energibolag eller mack att göra (eller man behöver ju el till stolpen då). På det sättet är laddinfrastruktur demokratiskt givet att man har råd med elbil. (projektledare A, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping)
Detta ställer sig energi- och klimatrådgivaren i en av länets kommuner bakom, då majoriteten av laddning sker i hemmet samtidigt som tillgången till laddinfrastruktur i de större städerna i länet inte är några problem. Detta gör el som drivmedel på landsbygden mer till en ekonomisk fråga snarare än bristande fysisk tillgänglighet, menar han.
Just på landsbygden när det gäller el så tror jag att det kommer lösa sig själv, för man kan ladda hemma och ska man in till en större stad så finns det laddmöjligheter, och 90 procent av laddningen sker ju i hemmet i alla fall. Kör man längst de större vägarna så är det inga problem. (Energi- och Klimatrådgivare, Jönköping)
Fokus på ökad spridning av infrastruktur
När det kommer till el som drivmedel nämner den regionala planen några grundprinciper kring laddningsstationer och det är att de ska vara ”lättillgängliga, placeras på en attraktiv plats och ha närhet till andra faciliteter” (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a, s. 30.). Vidare nämns att en dåligt planerad infrastruktur riskerar att bromsa övergången snarare än att öka tillgängligheten. Så det är främst där fokus ligger i strategierna. Den regionala planen fokuserar främst på den ojämna fördelningen av drivmedel och strategierna som föreslås är i syfte att utöka infrastruk-turen för är en ökad spridning och användning av dessa. En ökad tillgänglighet blir en bieffekt av dessa strategier, men inte syftet i sig.
I den regionala planen berörs även tillgängligheten utifrån planen att det i varje kommun ska finns tankstationer för fordonsgas och laddinfrastruktur för elfordon. Detta föreslås som en in-riktning; genom att verka för att etablera infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel där det i nuläget saknas. Det noteras att den infrastruktur som idag finns främst är lokaliserad kring de större tätorterna och vid de större vägarna och för att öka tillgängligheten måste infrastruk-turen byggas ut (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a).
18 I nuläget saknas tankmöjligheter i flera av länets kommuner och kring viktiga vägar och stråk. I planen presenteras därför förslag på insatser för en sådan utbyggnad och kommer med förslag på i vilka kommuner lokalisering av tankstationer och bland annat snabbladdning bör ske. Detta för att öka tillgängligheten och knyta ihop södra Sveriges stråk med snabbladdning.
Den regionala planen pekar också på att det finns olika faktorer som kan påverka kriterierna för vad som är en fördelaktig lokalisering, om syftet är att tillgodose drivmedel för fordon som har kortare transporter i eller genom länet eller långväga transporter. Här kan alltså syftet av loka-liseringen påverka tillgängligheten.
Medvetenhet kring landsbygdens förutsättningar men tonvikt på staden
I Länsstyrelsens Klimat- och energistrategi finns en medvetenhet kring att landsbygd och stad i länet har olika förutsättningar. Dock finns det en tonvikt mot ett tätortsperspektiv i strategin och många av de inriktningar som nämns har ett fokus på staden. I strategin nämns ändå att det är viktigt att stimulera och möta marknadens efterfrågan på tankstationer för el och förnybara drivmedel och att detta särskilt gäller landsbygden, där det inte finns samma förutsättningar att välja andra färdmedel som i tätorter. Därför, likt den regionala planen, ligger fokus på att eta-blera tankstationer för förnybara drivmedel där det i nuläget saknas i relation till kommande efterfrågan.
Något som bekräftas av projektledaren i projektet FASTR, vars arbete i mycket fokuserar på att täcka upp de platser i länet som idag saknar förnybara drivmedel. Detta genom bland annat Klimatrådet2 i Jönköping, som tillsammans med flera aktörer håller på att starta en etablerings-grupp för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel. Genom samverkan i länet bland aktörer ska de fossilfria valen bli de enkla valen menar hon. Det är viktigt att handla tillsammans i skapandet av fossilfri infrastruktur och inte enbart är ett nätverk där det pratas om att det ska verkas för.
Vi har skapat en etableringsgrupp för att försöka få till samhandling. Detta innebär att det inte bara ska bli ett nätverk som pratar, utan att det ska byggas mackar och laddställen. Att det inte bara ska vara en plan utan att det ska ske någonting. Att handla tillsammans. (Pro-jektledare B, FASTR, Jönköping)
4.2 Deltagande rättvisa genom samverkan
Ingen av studiens analysenheter berör just det formella rättssystemet i text eller resonemang men deltagande får ändå ett stort fokus utifrån vikten av samverkan. Både i de analyserade dokumenten och aktörernas resonemang läggs stor vikt vid hur deltagande sker genom samver-kan på olika plan. Det samver-kan vara genom medlemskap i olika intresseorganisationerna, deltagande i den regionala politiken eller genom remisser från organisationerna, som de olika aktörerna tar
2Klimatrådet är en samverkansorganisation med medlemmar från samhällets olika hörn, privata och ideella organisationer,
myndigheter och kommuner. Tillsammans utgör dessa Klimatrådet med engagemang och påverkansmöjligheter inom klimat- och energiarbetet (Klimatrådet Jönköpings län, 2019).
19 del av. Men det kan även handla om just exkludering på grund av den geografiska ojämlikheten på landsbygden eller avsaknad av information och kunskap.
I den regionala planen betonas vikten av samverkan för en snabbare övergång till förnybara drivmedel. Kommuner, näringsliv och andra organisationer har fått komma med synpunkter till planen för att inkludering i länet ska ske samtidigt som olikheterna i länets geografi ska fyllas (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a). I planen listas bland annat olika steg en kommun kan ge-nomföra, beroende på vilket förhållningssätt de väljer att ta baserat på vilken typ av drivmedel som avses. Strategierna i omställningen påverkas därför i mycket av kommunernas vilja och förhållningssätt.
Genom remissvar har bland annat kommunerna fått lämna sina synpunkter på den regionala planen och här har det visat sig viktigt att alla har kunnat vara med och lämna sina syn-punkter.
I början när vi gjorde vårt utkast som skulle gå på remiss, då hade jag ett väldigt top-down-perspektiv för jag tänkte mycket på stora stråk. Jag hade känslan av att vi måste fokusera och peka ut vad som är viktigare i relation till annat. Och då var det några exempelvis kommuner som undrade varför inte de skulle vara med och då trillade polletten ner här också, det är klart att vi måste peka ut dem som viktiga i genomförande. Varför skulle det inte finnas en biogastankstation i Mullsjö eller en snabbladdare i Tranås eller Aneby, så den regionala planen har ändå pekat ut där det inte finns idag. Alla kommuner som inte var med frågade varför och är nu med. (Projektledare A, Länsstyrelsen i Jönköpings län)
Här har de mindre kommunerna blivit inkluderade genom just samverkan och rättvisa genom deltagande har kunnat skapas. Utan deras remissvar hade det lokala perspektivet saknats i ge-nomförande av den regionala planen.
Utifrån rättviseperspektivet deltagande har även klimat- och energistrategin fokus på bred sam-verkan med aktörer i länet och det även för strategins framtagande. Klimatrådet i Jönköpings län har med sina fokusgrupper bidragit i arbetet (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019b). Länssty-relsen har även bjudit in till arbetsmöten med den offentliga sektor, privata näringslivet och andra organisationer, såsom Naturskyddsföreningen.
Här finns det dock en efterklokhet bland respondenterna, som menar att det kunde skett en större samverkan med fler organisationer. Projektledaren på Länsstyrelsen nämner att man skulle kunna tänka sig att även ta in synpunkter från andra organisationer, som exempelvis Funktionsrätt i Jönköping för att få det perspektivet av just fysiskt tillgänglighet, men att det vid framtagandet av planen inte tänkte på att de kanske berörs.
Även miljöstrategen i en av de mindre kommunerna nämner att de har en aktiv naturskyddsför-ening och en del samarbeten, men att det aldrig fanns någon tanke att be dem tycka till om Klimat- och energistrategin. Hon tror de kunde haft kloka saker att säga, vilket tyder på att det finns en vilja men ingen strategi för större samverkan med intresseorganisationer.
I Naturskyddsföreningen i Jönköping anser de att det finns en bra struktur för samverkan mellan myndighet, kommun och organisationer. Det är organiserat och finns en kontinuitet. Dock
20 gäller detta främst Jönköpings kommun, som är den största kommunen i länet, vilket ger ett stadsperspektiv. Ordförande i Naturskyddsföreningen i Jönköping berättar att det är stora skill-nader i länet mellan de olika kommunerna samt stad och landsbygd. I landsbygdskommunerna är deltagandet i organisationen mycket mindre. Det finns Naturskyddsföreningar över hela länet men det är svårare att representera landsbygden. Han menar att det är svårare att vara en gräs-rotsorganisation på landsbygden på grund av färre medlemmar som engagerar sig och de som gör det är redan väl insatta i frågorna.
Det är lätt att det kan bli en teknokratisk organisation trots allt då, istället för en folkrörelse. Vilket blir extra tydligt på landsbygden. (Ordförande Naturskyddsföreningen, Jönköping).
Samtidigt som landsbygden inte har den formen av uppstyrda kanaler där de kan bedriva sina frågor gentemot myndighet och kommun åt sina medlemmar, så sker samverkan med den mindre kommunen oftare genom personliga kontakter, vilket överensstämmer med miljöstrate-gen i en av de mindre kommunernas uppfattning.
Det finns lite samarbeten men inget, systematiskt eller uppstyrt, så det sker mer sporadiskt. Vi har exempelvis mycket dialog med en aktiv naturskyddsförening i kommunen. Men det sker mer slumpmässigt. (Miljöstrateg A, Jönköping)
Utifrån en intresseorganisation som företräder företagandet landsbygden har LRF redan inar-betade kanaler där deras medlemmar, genom representanter, kan utöva deltagande. Studiens respondent som företräder LRF i Sävsjö ger bilden av ett tydligt samarbete mellan dem och kommun och myndighet och att de ofta får ta del av och svara på remisser både lokalt och regionalt.
Klimat- och energistrategin lyfter även att det inte bara handlar om samverkan mellan de olika aktörerna i länet. För att nå målen i länet, där stora utmaningar och förändringar väntar, så bygger det även på en förutsättning om samverkan och samhandling mellan aktörer och indivi-der. Det är alltså av vikt att även invånarna i länet kan delta i omställningen genom dialog och handling (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019b).
Behov av ökad kunskap
En ökad kunskap ger större möjlighet att kunna vara med och påverka. Detta är något som den regionala planen visar medvetenhet kring. Den säger att det finns behov av ökad kunskap om förnybara drivmedel och fordon för olika målgrupper, såsom näringsliv, organisationer och all-mänheten. Den lyfter även att samverkan över länets organisationer ska ske smidigare. Vilket respondenterna från de olika kommunerna i intervjustudien är överens om. På en kommunal nivå, i mindre orter där det finns stor resursbrist, menar de att kunskapsbristen är stor. Detta är en av anledningarna till att de känner att de regionala strategierna är mer fokuserade på tätort än landsbygd. Även om man är delaktig med remissvar regionalt så finns inte tiden eller kun-skapen för att egentligen vara med och påverka åtgärderna för att nå målen.
21 Miljöstrategen i en av de mindre kommunerna menar att det behövs en kunskapshöjning då kunskapen i omställningen är begränsad.
Det finns inga ekonomiska möjligheter att ha någon stor organisation i vår kommun utan det är snarare så att alla här är lite allt i allo. Vi kan ju läsa igenom remisserna och svara på det vi kan, men jag tror att man har för liten kunskap för att verkligen ge dem de rätta svaren. Vi har också tids- och resursbrist till detta. (Miljöstrateg A, Jönköping)
I det regionala projektet FASTR, vars huvudsyfte är att sprida kunskap och samverka med or-ganisationer och aktörer betonar projektledaren vikten av just kunskap. Även Länsstyrelsen i Jönköping beskriver FASTR som ett ”smörjmedel i maskineriet”, för att stötta lokala aktörer och organisationer på vägen i omställningen med kunskap och nätverkande. Speciellt i de fallen där marknaden inte löser det själv. Han menar att infrastrukturen för omställningen redan fun-nits på plats om så var fallet.
Flera kommunala aktörer lyfter fram vikten av samverkan i länet och stöttning för att öka kun-skapen inom området, där framförallt projektet FASTR nämns återkommande som en viktig del i detta. Projektet har, genom konkreta åtgärder skapat en kunskapshöjning där kunskapsgap funnits och gett stöttning, vilket har minskat risken för exkludering. Finns inte tillgången till kunskap ökar risken för orättvisa i de beslutsfattande processerna.
Jag har ju inte upplevt att man får någon läns stöttning, utan det har varit ifrån projektet FASTR isåfall. Vi har fått väldigt bra hjälpmedel och driv från de här projekten som vi är med i, nu jobbar vi med mycket konkreta åtgärder, så det har fungerat jättebra, det arbetet. (Miljöstrateg B, Jönköping)
4.3 Vikten av erkännande
Utifrån de två dokumenten infrastrukturplanen och klimat- och energistrategin för länet visar analysen av dessa dokument att det finns en viss medvetenhet kring olika gruppers förutsätt-ningar i samhället, men att det inte har varit ett centralt fokus. Detta är även något som blir tydligt utifrån respondenternas svar även om medvetenheten kring denna aspekt blir tydligare under intervjuerna. Att landsbygden har andra förutsättningar är allra tydligast och det syns även när det kommer till inriktningar för att skapa ökad tillgänglighet både för stad- och lands-bygd i den regionala planen och strategin. Det vanligaste är dock att olika målgrupper nämns i andra sammanhang. Den regionala planen skriver:
Det är avgörande för omställningen till laddbara fordon att arbeta för laddning vid arbets-platser och bostäder. Det finns stora målgrupper i samhället som kan använda privat ladd-ning, exempelvis bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, företag och organisationer samt villaägare. Den största utmaningen med hemma laddning är att möjliggöra laddning för boende i flerfamiljshus och hyresrätter (Länsstyrelsen i Jönköping, 2019a, s.18).
22 Här identifieras endast målgrupper som potentiella användare för ökad spridning och använd-ning av drivmedlen och inte utifrån de olika gruppernas förutsättanvänd-ningar.
Inte heller i de kommunala planerna är ett erkännande utifrån de olika gruppernas förutsättning-arna det centrala fokuset men i Jönköpings kommuns program för hållbar utveckling och miljö (2019) har de förutom att hänvisa till länets klimat- och energistrategi även refererat till Natur-vårdsverkets rapport Jämställd hållbar framtid (2004) som skriver:
...skillnader i synsätt inte enbart kan förklaras av att kvinnor är mer miljömedvetna utan att det snarare handlar om komplexa maktrelationer i hushåll och samhälle som gör att kvinnor sällan har tillgång till den resurs som en privat bil utgör. Kvinnor har även mer sällan eko-nomiska förutsättningar att använda sig av dyrare transportsätt som påverkar miljön mer. (Jönköpings kommun, 2019, s. 37).
Utifrån detta bygger Jönköpings kommun vidare i sin plan genom att konstatera att:
”Dessa skillnader behöver beaktas exempelvis i arbetet med beteendepåverkande kampanjer rörande hållbart resande och övrigt arbete med att engagera flera” (Jönköpings kommun, 2019, s. 37).
Stora samhällsproblem inom ett begränsat område
Ett annat problem inom rättviseperspektivet av erkännande är att även om det existerar ett er-kännande inför de olika gruppernas förutsättningar i samhället så är det fortfarande svårt att veta just hur strategierna ska utformas för att möta dessa olika behov. Projektledaren på Läns-styrelsen lyfter just svårigheterna med att hantera stora samhällsproblem inom ett begränsat område.
Det är klart att samhället ser ut som det gör på grund av många olika strukturer och så är man inne och pillar lite i transportsystemet och vill subventionera exempelvis laddinfra-struktur, då är det klart att det kommer spegla resten av samhället. Det är svårt att styra i ett litet sammanhang och försöka förändra något som är en genomgående trend i hela sam-hället. Män tjänar mer, män rör på sig mer, män tar mer plats och så vidare och de åker också mer bil. Det är kanske inte laddinfrastrukturens jobb att lösa den ojämlikheten. Man har ju inte löst det i något annat sammanhang. De är stora strukturella problem så man kanske inte kan komma åt det stora samhällsproblemet genom ett ganska snävt område. (Projektledare A, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping)
I strategierna, som handlar om att göra insatser eller aktivitet för att minska utsläppen, menar projektledaren på Länsstyrelsen att det är dessa behov man vill tillgodose i första hand och att det då finns en risk att man inte ser hur de påverkar andra samhällsmål eller dimensioner.
Man är ju lite i stuprör på det viset. Man är så mån om att man vill bidra i ett sammanhang så man inte uppmärksammar hur eventuella andra dimensioner kan beröras eller påverkas. (Projektledare A, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping)
