Summering av undersökningen

Skillnaden mellan att göra en prövning på gymnasieskolan eller på ett Komvux är enligt anvisningarna inte stor mellan de olika gymnasieskolorna. Enligt min undersökning skiljer sig dokumenten mellan alla skolorna, så det är svårt för mig att säga hur mycket det skiljer sig. Däremot skiljer sig Komvux från gymnasieskolorna så till vida att Komvux gör fler prövningar än gymnasieskolorna och de har ofta har elever som de inte känner sedan tidigare, samt att det oftast är konkurrenskompletteringar som genomförs. Detta ger mig en uppenbart frågan om det var lämpligt att välja att jämföra de två olika skolformerna, gymnasieskolan och Komvux, och svaret på det är att det var nog ett stort misstag eftersom de inte är jämförbara. Komvux genomför prövningar av elever de oftast inte känner på en kort tid medan gymnasieskolornas lärare oftast har kännedom om dras elevers förmåga eller information om dem som inte kommer till

Jag önskar att jag endast valt en av de två möjligheterna eftersom jag nu ser att det inte går att jämföra.

Vid det muntliga framförandet har eleven mindre utrymme att visa vad hon kan i en

prövningssituation än vid en vanlig klassrumsundervisning, det vill säga att eleven har färre tillfälle på sig att visa vad hon kan. Om jag hade gjort om denna uppsats skulle jag ha valt att endast ha studerat en av skolformerna, antingen Komvux eller gymnasieskolorna. Anledningen till det är att jag anser att de inte går att jämställa en elev från en känd klass med en elev som troligtvis är känd av lärarna. Vilket visar på svagheten i min undersökning för endast likformighet kan jämföras med lika. Om man som lärare har en tät, regelbunden kontakt med eleven så har eleven flera tillfällen på sig att visa sin kunskapsnivå och sin kunskapsutveckling. Den informationen saknas i en prövningssituation. Enligt de dokument jag har undersökt skapar lärarna inget klimat för gruppdiskussioner eller andra individers respons för den enskilda eleven som skall göra sin muntliga framställning. När man ser till kursmålen och kunskapssynen och då i synnerhet den kommunikativa aspekten ser man ett stort glapp mellan mål, kunskapssyn och verklighet. Enligt den sociokulturella pedagogiken är det viktigt att samspela med andra individer för att kunna utvecklas och förstå olika kontexter, det är svårt att uppnå en social miljö i en prövning vilket gör att det inte går att jämföra en prövning med en vanlig klassrumsundervisning. Problemet är inte bara att eleven endast har ett fåtal tillfällen på sig i en prövning att visa sina kunskaper utan även att det blir en ”korvstoppning” för elevens inlärning. I en vanlig

klassrumsundervisning ges flera möjligheter till att bearbeta informationen och få respons på sin kunskap.

Enligt Vygotskijs pedagogiska teorier är det viktigt att interagera med andra människor och bli del av en grupp. I gruppen skapas ett klimat som gör att eleven utvecklas som kunskapande individ och känner sig trygg i sin miljö, hon förstår sin kontext. Att spegla sig i andra människor och få bekräftelse för det vi säger och gör är ett grundläggande behov för människan (Vygotskij, 1934). Det försvinner till stor del i en prövning då man är ensam med sina studier och endast får ett betyg på sin prestation. Om en elev får tillfälle att diskutera och fråga sig fram till kunskap blir det en djupare förståelse än om eleven bara lär sig utantilläxa. Vi måste interagera med andra

människor, främst genom olika former av kommunikation för att förstå vår omvärld. Det är svårt att få till stånd en kommunikativ miljö i en prövning, vilket leder till att eleven går miste om viktiga moment i undervisningen och i sin utveckling. Slutsatsen av min undersökning är att det inte är förenligt med skolans kunskapssyn och prövningar.

6. Sammanfattning

Det jag har kommit fram till är att det hade varit en mer enhetlig studie om jag hade genomfört den enbart inom Komvux eller inom gymnasieskolan, eftersom det är mer enhetligt att göra jämförelser inom en skolform. Jag anser också att det finns skillnader mellan Komvux och gymnasieskolan. Det är framförallt skälen till att en elev gör en prövning som skiljer sig mellan Komvux och gymnasieskolan. På Komvux är det oftast för att eleven vill ha ett högre betyg medan det på gymnasieskolan oftast är för att få godkänt på kursen Vilket ger vid handen att det är svårt att jämföra dessa två skolformer, och som jag anser att även lärare är medvetna om. Om man vill dra det en bit längre kan det även vara en svårighet för lärarna att ge rättvisa åt eleverna då de skall gå vidare i sina studier. Problemet går sedan vidare till de olika lärosäten som skall anta dessa elever som skall läsa vidare, vilket även har varit en av Per Måhls synpunkter.

Det som jag anser hade varit av godo för undervisningen och för kunskapsbyggandet skulle vara om eleverna blev tvungna att genomföra en diskussion i grupp. Ett seminarium som behandlade de frågor de ansåg vara viktiga för att öka sin kunskap och ge utlopp för sina idéer och ge varandra värdefull kunskap och respekt samtidigt som de även skulle fullfölja de mål som är uppsatta i kursplanen. Hur dessa seminarier skulle vara utformade är jag inte på det klara med eftersom det, som det nu är, är upp till var och en att göra en prövning på valfritt ämne. Det är en fråga som bör diskuteras på politisk nivå eftersom det är ogörligt i en lärarsituation som läget ser ut just nu. Som jag ser det nu är jag glad att jag har genomfört arbetet och framfört viktiga

synpunkter. De skolor som har varit inblandade har tagit del av varandras anvisningar och är idag mer på ”hugget” att omvärdera sin lärosituation, eftersom det inte är frågan om undervisning utan mer en kontroll av vad eleven kan och kan redovisa för läraren/examinatorn.

7. Praxis

Jag har under min period som lärarstuderande lärt mig mycket av mina handledare, jag har positiva reaktioner på min uppsats under arbetets gång. Det har varit en hel del diskussioner med kolleger och blivande kolleger under denna uppsats tillblivelse. Det som jag har åstadkommit med mitt arbete är att både lärare och skolledare har blivit mer medvetna om problemet och har utbytt erfarenheter mellan de olika skolorna. Det har även bidragit till att lärarna/examinatorerna har utbytt information om hur de gör på andra skolor och hur de bedömer elevernas prestationer. Det har diskuterats en hel del på min partnerskola som jag varit på i ett och ett halvt år om hur man skall kunna förbättra prövningssituationen såväl för eleven som för examinatorerna. Jag har även nått ut till skolor utanför mitt undersökningsområde på grund av att många av lärarna på min partnerskola har mer eller mindre nära kontakter med de andra lärarna i samma

upptagningsområde. De har fått ta del av vad jag har kommit fram till och även de börjat närma sig ämnet med likvärdiga anvisningar till prövningar och det har även väckt intresse av utbyte av information mellan de olika skolorna.