Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Lärarexamen 60 p
Vårterminen 2006
Examensarbete
10 poäng
Prövningsanvisningar i Svenska A
En jämförande studie av prövningsanvisningarna på Komvux och gymnasieskolanDirections for Examination in Swedish A
A Comparative Study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School
Examinator: Anna Henningsson - Yousif
Handledare: Marie Leijon
Av: Ursula Arnesson
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2006
Sammanfattning
Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jämförande studie av prövningsanvisningarna på Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A – A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School.Skolutveckling och ledarskap 60p. Lärarutbildningen Malmö Högskola
Syftet med mitt examensarbete är att jämföra några skolors prövningsanvisningar och utifrån den jämförelsen se om man kan uppfylla de nationella målen i en prövning samt se om de stämmer överens med kunskapssynen.
För att nå syftet har jag använt metoden dokumentjämförelse av fem olika skolors dokument. Den litteraturen som presenteras belyser de sociala aspekterna i inlärningsskedet och
kunskapssynen i den Svenska skolan.
Resultatet av undersökningen visar att anvisningarna inte är tillfredsställande när det gäller mål och kunskapssyn eftersom man saknar den sociala aspekten i en prövning.
Slutsatsen i min undersökning är att prövningar inte fyller de mål som är uppsatta för kursen, utan de brister i den kommunikativa och sociala interaktionen. Jag har kommit fram till att anvisningarna skiljer sig både mellan skolorna och från kursmålen. Det är svårt att få till stånd en kommunikativ miljö i en prövning vilket leder till att eleven går miste om viktiga moment i undervisningen och i sin utveckling. Förslag till fortsatt forskning är att intervjua lärare och fråga hur de uppnår en likvärdig bedömning och betygsätter eleverna i en prövning.
Nyckelord: Prövningar, kursmål, Kunskap, kommunikation.
Ursula Arnesson Handledare: Marie Leijon
Pilåkersvägen 5 B Examinator: Anna Henningsson - Yousif 217 47 Malmö
Förord
Jag vill tacka alla som har hjälpt mig att skriva min uppsats. Särskilt tack riktar jag till Patrik Nilsson för sitt tålamod och helhjärtade stöd. Vidare vill jag tacka alla på komvux 1 och då särskilt Maria Mörk som har varit min handledare under min verksamhetsförlagda tid och mitt ständiga stöd samt Heléne Bäckström som varit bollplank och god lyssnerska.
Jag vill tacka alla på de skolor som gett mig information och gjort mitt arbete möjligt. Särskilt tack riktas till Eva Östlind, Eva Nygren, Eva Boquist och Johannes Frank.
Innehållsförteckning:
1 Inledning...………..………..…..S 7 1.1 Bakgrund………..……….……..…....S 8 1.2 Två former av komplettering……….…..…...…...S 10 1.2.1 Behörighetskomplettering………..……...…...…...…….….S 10 1.2.2 Konkurrenskomplettering………...…………...…………...…….S 10 1.3 Kursmål……….. ……….……….S 11 1.4 Syfte och frågeformulering………...……….S 12 2 Teoretisk bakgrund………...………..S 12 2.1 Fyra kunskapsformer………...…..………..….S 14 2.1.2 Kunskapssyn………...………..S 16 3 Metod………...…S 17 3.1 Metodval………...…S 17 3.1.1 Urval……….…...S 18 3.1.2 Genomförande……….S 18 3.1.3 Tillförlitlighet………...………S19 3.1.4 Etiska aspekter…………...………..S 19 3.2 Bearbetning……….S 20 4 Resultat……...……….S 20 4.1 Prövningsanvisningarna…………...………....S 21 4.1.1 Sammanfattning av prövningarna vid Komvux 1……….S 21 4.1.2 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid Komvux 2………S 22 4.1.3 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid gymnasieskola 1………...S 224.1.4 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid gymnasieskola 2……….….S 23 4.1.5 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid gymnasieskola 3……….….S 24 4.2 Jämförelse av prövningsanvisningarna till Svenska A…...………..S 25 4.3 Jämförelse mellan skolorna och kursmålen………...……….…..S 26 5 Diskussion och slutsatser……….…………...………...S 34 5.1 Metoddiskussion ……….………...………...S 34 5.2 Resultatdiskussion ……….………...………...S 35 5.3 Summering av undersökningen…...………...………...S 38 6 Sammanfattning…....…....………..……...…...…...S 40 7 Praxis………...………..S41 8 Fortsatt forskning...…………...………...…...…...S 41 Referenser………...………...S 42 Bilaga 1 prövningsanvisningar Komvux 1………...…..………..S 43 Bilaga 2 prövningsanvisningar Komvux 2………...…………...………...…..S 46 Bilaga 3 prövningsanvisningar gymnasieskola 1……….……….…...S 48 Bilaga 4 prövningsanvisningar gymnasieskola 2...………….………S 50 .
1 Inledning
Undervisningen har blivit mer flexibel med åren och eleverna har mer inflytande på
undervisningen idag än de hade tidigare. Med det nya betygssystemet har det även blivit möjligt att göra individuella prov, en prövning, för att höja ett redan existerande betyg eller få ett betyg i en kurs man saknar. Elevens prestation mäts utifrån eleven själv och efter olika kursmål och inte som tidigare med de övriga eleverna (Måhl, 1998). Men är det möjligt att uppfylla de krav som de nationella målen ställer på eleven i en prövning och utgår man ifrån kunskapssynen? I min studie undersöker jag dokumenten, det vill säga de skriftliga anvisningarna till eleverna som skall pröva i Svenska A. Min undersökning baseras på två Komvux och tre gymnasieskolor.
Vad är då en prövning och varför gör eleverna prövningar? Följande citat är hämtat från Skolverkets hemsida:
”Elever i både gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning har rätt att genomgå prövning i alla kurser, utom orienteringskurser och individuella kurser, som får förekomma inom kommunal vuxenutbildning och i projektarbete enligt 4 kap. 16 § i förordningen om kommunal vuxenutbildning. Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser och det projektarbete som ingår i den individuella studieplanen, om eleven inte tidigare fått betyg på kursen eller fått betyget Icke godkänd, se 7 kap. 14 § gymnasieförordningen. Både i kommunal vuxenutbildning och i gymnasieskolan har då eleven även möjlighet att få betygen Väl godkänd eller Mycket väl godkänd på kursen eller projektarbetet.” (Skolverket, 2004).
Att göra en prövning innebär att eleven läser på egen hand och sedan gör olika prov. Eleven får ingen undervisning utan får anvisningar om vad eleven skall göra. En prövning kan innefatta både skriftliga prov och muntliga som görs för en eller flera lärare. Proven förläggs på olika dagar så att eleven kan skriva eller hålla sitt muntliga framförande när det passar elev och lärare bäst (Löfgren, 1993). Det finns olika anledningar till varför en elev väljer att göra en prövning. Eleven kan antingen begära att få göra en prövning när hon saknar betyg i en kurs, fått Icke Godkänt på en kurs eller vill höja sitt betyg i kursen. Prövningen kan genomföras antingen på gymnasieskolan eller på komvux. Man kan dock inte göra en prövning på gymnasiet om man har tidigare betyg men det kan man göra på Komvux (Skolverket, 2004).
Vidare kan man läsa följande:
”Hur en prövning skall gå till finns inte reglerat. Skolan kan således vara flexibel i sitt tillvägagångssätt. Bedömningen skall dock alltid utgå ifrån kursplanens mål och betygskriterierna. Bestämmelserna om bedömning och betyg i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) gäller också vid prövningen, t.ex. att läraren vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper: Vid prövningen ska alla betygssteg vara aktuella.
En elev kan pröva i hemkommunen eller i annan kommun. Några regler för tidpunkt för prövning finns inte ”(Skolverket, 2004).
Det finns inga regler som säger att man måste göra prövningen i sin hemkommun. Det finns inte heller några regler för när en prövning skall göras. Eleven kan erhålla alla betygssteg och kan på så vis höja sitt betyg. Den enda regeln som finns är att man skall utgå ifrån de nationella
kursmålen i prövningen.
Men hur är det, utgår verkligen prövningarna ifrån kursplanens mål och är det möjligt att uppfylla alla krav som kursmålen ställer i en så begränsad situation som en prövning är?
1.1 Bakgrund
På 1950- talet i Sverige kunde man komplettera och läsa upp betyg i efterhand. Den elev som inte kom in på en spärrad högskoleutbildning kunde skaffa sig ett nytt betyg och komma in på önskad utbildning. Den möjligheten försvann när de relativa betygen infördes och antagningen till högskolan avgjordes av det medelbetyg man fått då man lämnat gymnasiet. Att man inte kunde jämföras med andra elever omöjliggjorde i stort sett en prövning (Måhl, 1998). Detta ledde till att många elever uteslöts från högre utbildningar eftersom de kanske inte hade tillräckliga betyg för att komma in på en högre utbildning. Rätten att pröva infördes igen 1994 men på våren 1995 begränsade man gymnasieelevernas rätt att pröva. Reglerna som gäller nu kan sammanfattas med att: ”Elever som inte har blivit godkända har rätten att pröva under pågående utbildning.” (Måhl, 1998). Kommunen får inte ta betalt för en sådan prövning. För elever som har blivit godkända
gäller olika regler i grundskolan och på gymnasiet. Gymnasieelever som vill höja sitt betyg från G till VG eller MVG, får pröva efter avslutad utbildning (Måhl, Per 1998).
Jag blev under min verksamhetsförlagda tid på Komvux nyfiken på hur prövningar görs. Det var för mig något helt nytt att det var så många som gjorde prövningar. Jag började höra mig för hur det gick till på Komvux och se vilka som gjorde prövningar. Under tiden fick jag vetskap om att det även gjordes prövningar på gymnasieskolorna och blev därmed nyfiken på hur de utformade sina prövningar. Eftersom många, som tidigare har gått på gymnasiet, genomgår prövningar på Komvux undrade jag varför både Komvux och gymnasierna genomför prövningar. Var
prövningarna upplagda likadant?
Jag har under min tid som elev på lärarutbildningen på Malmö högskola fått kunskap om olika tillvägagångssätt att undervisa och att som elev erhålla betyg från gymnasieskolan. Den
verksamhetsförlagda tiden har jag tillbringat på Komvux 1 och under tre terminer fått följa hur undervisningen bedrivs både i klassrummet och vid den flexibla undervisningen. Jag har även deltagit vid prövningar i Svenska A på Komvux 1 och har på så vis blivit intresserad av hur dessa går till.
Under arbetets inledande fas då jag samlade in prövningsanvisningarna trodde jag att jag skulle få mer material om hur prövningarna görs. Det är en vanlig företeelse att göra prövning på de
Komvux jag har varit i kontakt med men inte lika vanligt på de gymnasieskolorna jag varit i kontakt med. På Komvux 1 genomfördes 12 prövningar i Svenska A 1201(100p) och 4 prövningar i Svenska A 203(80p) 2005.
Det är sedan mitten av 1990-talet möjligt att genomgå prövningar vid både gymnasieskolor och på Komvux i hela Sverige. Syftet med att göra en prövning är att antingen höja ett redan
1. 2 Två former av komplettering:
En anledning till att en elev väljer att göra en prövning kan enligt Löfgren vara att eleven behöver höja sitt betyg för att bli antagen till en högre utbildning. Det är således möjligt att höja sina betyg för att förbättra sina chanser att komma in på önskad utbildning då det betyget ingår i meritvärderingen liksom de övriga gymnasiebetygen (Löfgren, 1993). Det finns olika typer av komplettering som eleven kan göra, dels kan det vara behörighetskomplettering, dels kan det vara konkurrenskomplettering. Löfgren menar att de olika formerna fyller lite olika syften för eleven. (Löfgren, 1993).
1.2.1 Behörighetskomplettering
Behörighetskomplettering innebär att eleven kompletterar sina betyg för att till exempel söka in på en högre utbildning som kräver att eleven har behörighet i ett ämne som han/hon saknar, till exempel Svenska C. Eleven kan även behörighetskomplettera om han/hon har fått betyget Icke godkänt på en kurs, det vill säga att eleven antingen läser in ett ämne som han/hon saknar eller läser upp sitt betyg från Icke godkänt.
1.2.2 Konkurrenskomplettering
Konkurrenskomplettering kan i sin tur delas in i två olika typer, utbyteskomplettering och tilläggskomplettering.
Utbyteskomplettering innebär att eleven redan har godkända betyg, men läser upp en eller flera kurser för att höja sina betyg för att till exempel komma in på en högre utbildning som kräver högre betyg. Eleven vill alltså byta ut sina tidigare betyg mot ett högre betyg.
Tilläggskomplettering innebär enligt Löfgren att eleven redan har alla kurser som krävs för att komma in på en högre utbildning men vill höja sitt genomsnittsbetyg genom att göra en prövning i en kurs som inte ingår i slutbetyget. Eleven läser nya kurser för att få en högre konkurrenskraft på universitet eller högskolan. Eleven lägger med andra ord till en eller flera nya kurser till sitt gymnasiebetyg (Löfgren, 1993).
1 . 3 Kursmål
Att det är många aspekter som skall täckas i kursen Svenska A ser vi i kursmålsbeskrivningen här. Frågan är hur lätt det är att täcka alla dessa mål på en prövning som ju faktiskt är under en relativt kort och begränsad tid. Hinner läraren med alla moment i en prövning så att det blir lika heltäckande som om det vore en vanlig klassundervisning? Dessa mål kommer jag, som nämnts tidigare, jämföra med prövningsanvisningarna i min undersökning.
I undervisningen i svenska skolor finns det en kursplan med mål för alla kurser. Dessa mål skall eleven uppnå för att få godkänt på kursen. Både i de vanliga kurserna och i en prövning skall eleven uppnå de kursmål som finns. I kursmålen för Svenska A står det att:
”Eleven skall:
Kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren
Kunna i tal och skrift förmedla förhållanden och kunskaper som är viktiga för eleven själv och för den valda studieinriktningen
Kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för eleven själv och för den valda studieinriktningen samt för eleven som samhällsmedborgare
Kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande Kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare
Kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna bedömningar vid läsning av saklitteratur och litterära texter från olika tider och kulturer
Känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider
Kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt att vara medveten om skillnaderna mellan talat och skrivet språk
Kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera
Ha fördjupat sina kunskaper inom något område av svenskämnet utifrån intresse, behov eller vald studieinriktning”(Skolverket, 2005-06).
1.4 Syfte och frågeformulering
Syftet med min undersökning är att studera prövningsanvisningar i kursen Svenska A vid tre olika gymnasieskolor och två komvux och jämföra dem sinsemellan och med kursmålen. De frågor som jag utgår ifrån är:
1. Hur ser de skriftliga anvisningarna till eleverna för prövningar i Svenska A ut på de olika kommunala gymnasieskolorna och komvux?
2. Hur ser de nationella kursmålen ut? 3. Är anvisningarna målrelaterade?
4. Är det möjligt att uppfylla kursmålen i en prövning?
5. Utgår prövningsanvisningarna från den svenska skolans kunskapssyn?
2 Teoretisk bakgrund
I detta avsnitt kommer jag att presentera Vygotskijs teori eftersom den speglar dagens syn på kunskap, och eftersom jag har använt mig av hans tankegångar i min tolkning av resultaten i undersökningen. Jag har inte funnit någon annan relevant litteratur som berör min undersökning därför kan den kännas lite tunn. Eller om man så vill kanske man bör undersöka saken närmare, eftersom det verkar var ett outforskat ämne. Även om jag anser att det är av största vikt när vi ser
hur allt fler väljer att göra prövningar för att höja betyget. Jag undrar hur man väljer i skolan och hur läraren kan ge ett rättvist betyg i förhållande till kunskap.
Lev Vygotskij (1896- 1934) var en pedagog som har satt stora spår i hela västvärlden. Han blev känd på1950-talet och då främst av amerikanska forskare som fick upp ögonen för hans teorier. I USA kallas Vygotskijs pedagogik för socio- kulturell eller socio – historisk och har blivit mycket uppskattad av bland annat pedagoger som Dewey. Vygotskijs pedagogik grundas på ett
marxistiskt tänkande om förhållandet mellan människans medvetande och den materiella
verkligheten. Det är omgivningen och den miljö vi växer upp i som bestämmer hur vi skall tänka och utvecklas (Egidius, 2002). Detta menar Vygotskij innebär att all undervisning är av social karaktär och är beroende av den verklighet vi växer upp i (Vygotskij, 1934). Vygotskij menar att all inlärning sker genom att vi själva tolkar de intryck och upplevelser vi har av verkligheten och att inlärning är något som pågår inom oss själva. Han menar att eleverna uppfostrar och lär sig själva och deras erfarenheter är av största betydelse för undervisningen (MO, 4-9 lärare i Göteborg, 2001).
Även i Sverige har Vygotskijs kulturhistoriska teori uppmärksammats, bland annat i Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU1992: 94) där hans idéer lägger grunden för en ny pedagogisk inriktning. Interaktionen mellan utveckling och undervisning är förutsättningen för lärandet. Elevens tänkande är socialt och kulturellt bestämt till skillnad från det biologiska synsättet där elevens psykologiska utveckling anses vara den enda drivkraften till lärandet. Vygotskij betonar den kommunikativa delen av lärandet. Språkundervisningen är präglad av kommunikation både när det gäller att tala inför sina klasskamrater och när det gäller processkrivning (Vygotskij, 1934). Vygotskij menar att kunskap skapas i människans kontext och i det sociala samspelet mellan människor. Vidare menar han att språket är vårt viktigaste
kunskapsverktyg. Att samtala och diskutera med varandra skapar en förståelse för omvärlden och individens egen verklighet. Språket och handlingen är beroende av varandra och Vygotskij menar att språket är den aktiva handlingen. Det är enligt de sociokulturella pedagogerna lärarens ansvar att arrangera tillfällen till olika former av kommunikation så som gruppsamtal,
datorkommunikation med mera (Claesson, 2002). Det innebär att eleven behöver en grupp som han/hon kan kommunicera med och få en social interaktion i lärandesituationen. Till skillnad från
den traditionella skolan där eleven är passiv mottagare av lärarens föreskrifter och undervisning anser Vygotskij att det är eleverna som skall undervisa sig själva. Läraren skall vara ”rälsen på vilket vagnarna rör sig fritt och självständigt och av den bara får inriktningen på den egna rörelsen” (MO, 4-9 lärare i Göteborg, 2001). Lärarens roll är att organisera och kontrollera elevens sociala miljö och se till så att samspelet fungerar. Ett centralt begrepp hos Vygotskij är ”the zone of proximal development” eller ”den närmaste utvecklingszonen”. Med det menar han den lärande – och utvecklingsmöjlighet som ligger i vad eleven kan göra med hjälp av läraren eller en kunnigare elev nu och vad eleven kan själv efter handledningen. Läraren skall främja lärandet och ge lämpliga utmaningar till eleven, men även underlätta problemlösningen. Läraren skall fungera som en handledare som hjälper och stöttar eleven (Vygotskij, 1934).
I Vygostskijs Tänkande och språk refereras i förordet till den norske psykologen Ragnar
Rommetveit som menar att socialiseringen sker genom språket och skapar mening och tankeformer. Detta innebär att eleven lär sig genom att kommunicera med andra och på så vis skapa mening och förståelse för sin omgivning. Att lära sig ett nytt ämne är detsamma som att lära sig ett nytt sätt att tänka, därför bör dialogen i språket vara central i undervisningen. Både det inre och det yttre samtalet bör få utvecklas i samklang med andra människor. Språket är centralt för människan därför är det en viktig del i människans utveckling och undervisning. Tänkandet utvecklas med hjälp av språket vilket gör att eleverna måste använda språket aktivt för att förstå undervisningsmaterialet bättre. Språkutveckling och tankeutveckling är olika sidor av samma sak. Vygotskij betraktade lärande som ett samspel mellan tre aktiva parter, en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv social miljö som dessa verkar i. Elevernas kunskap skall knytas samman med elevernas förförståelse (Vygotskij, 1934).
2.1 Fyra kunskapsformer
Jag uppfattar att Vygotskijs teorier har haft stor betydelse för läroplanens utformande. Läraren skall inte vara en föreläsare utan ge eleven stöd och vägledning under lärandets gång (Måhl, 1998). Eleven skall själv få tillfälle att lösa problemen, men skall hela tiden ha en dialog med läraren och sin omgivning. Det är även viktigt att försöka anknyta teorin till verkligheten så att eleven får ett sammanhang i inlärningen. Eleven genomgår olika stadier av kunskapsinhämtande och får på så vis sakta men säkert tillgång till både redskapen till inlärningen och förståelsen
(Vygotskij, 2005). Kunskap avbildar alltså inte världen utan är ett sätt att göra den begriplig och hanterbar. Den byggs i olika steg. Vi behöver kännedom om vissa begrepp och faktaförhållanden för att kunna tillämpa vår kunskap och kunna förstå samband. Detta kan ses som ett hierarkiskt system där det ena är avhängigt av det andra. Ett förenklat sätt att uttrycka detta på kan ses i de fyra ord som Ingrid Carlgren har definierat och som man resonerar kring bl.a. i Lpf 94: fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet – de fyra f:n. Eleverna har med sig olika kunskaper till skolan och kan bidra med värdefull information. Kunskap är ett växelspel mellan det man vill uppnå, den kunskap man redan har, problem på vägen och de erfarenheter man gör. Faktakunskap kan eleven tillägna sig utan att för den skull ha förståelse, färdighet eller förtrogenhet. För
faktakunskapen krävs ofta mindre samspel med omgivningen, däremot kan det vara svårt att nå färdighet och framförallt förståelse och förtrogenhet inom ett ämne utan att diskutera det och bolla sina tankar och idéer med andra som har kommit längre i sin kunskapsprocess. Eleverna är inga oskrivna blad och isolerade enheter utan interagerar med världen. Kunskap skapas av individen och är beroende av tid, rum, kulturella, språkliga och praktiska sammanhang. Eleverna lär sig i samspel med omgivningen. Så här beskrivs kortfattat de fyra f:n:
Fakta är sådan kunskap som kan mätas vid skriftliga prov. Den baseras på information, regler
och konventioner.
Färdighet är kunskap om hur man gör något, utförande.
Förståelse är kunskap som skapar mening och innebörd. Det är knutet både till känslorna och till
tänkandet. Det handlar om hur något förhåller sig och språket har stor betydelse för ökad förståelse. Genom att verbalisera verkligheten och olika företeelser kan man ge en ökad nyansering av företeelserna och världen.
Förtrogenhet är kunskap som omdöme. Vi känner på oss olika saker rent intuitivt och
erfarenhetsmässigt. Förtrogenhetskunskapen är ofta förenat med sinnliga erfarenheter (Kunskap – PEDAGOGEN – LPFÖ 98).
2.1.2 Kunskapssyn
I Lpf 94 står det att: ”Skolan skall sträva mot att varje elev…
• Tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram • Kan använda sina kunskaper som redskap för att
- formulera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över erfarenheter
- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter…
• utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra…
• kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar en analytisk förmåga och närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka…
• ökar sin förmåga att självständigt formulera ståndpunkter…
• kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser och lösa problem…” (Skolverket 1994, s. 4)
3 Metod
Metoden är det redskap man använder sig av vid forskning för att få fram ny kunskap och svara på de frågor som man ställt. Syftet bestämmer metodvalet. Inom samhällsvetenskapen finns två olika angreppssätt beroende på vilken typ av information man som forskare söker. Den ena är den kvantitativa forskningen som oftast bygger på statistik och många data av samma slag. Den går ofta att räkna på och mäta och ger generell kunskap. Den andra är den kvalitativa metoden som är inriktad på förståelse och det specifika. Man utgår från färre mätobjekt och ser om det finns mönster som kan ge en djupare kunskap och förståelse för det man undersöker (Hartman, 2004). Jag har gjort en kvalitativ studie av skrivningsanvisningarna på prövningar i Svenska A på två Komvux och på tre gymnasieskolor. Anledningen till att jag har valt den kvalitativa metoden är att jag anser att jag med den kan besvara mina frågor på lämpligaste vis.
Med en kvalitativ metod kunde jag undersöka varje skola och jämföra dem med varandra samt jämföra varje kursmål med skolorna var för sig. Det gav mig ett djup som jag inte hade uppnått i en kvantitativ undersökning. Eftersom jag skulle undersöka anvisningarna till prövning på
Svenska A var det lämpligt att jag använde mig av dokumentjämförelse som metod. Dokumenten är gjorda som anvisningar till eleven så att eleven vet vad denna skall göra. De är således inte
utformade för mitt forskningsarbete. Prövningsanvisningarna är skrivna av de lärare som har ansvar för prövningar i Svenska A på respektive skola åt eleven som skall göra prövningen. Detta gör att anvisningarna inte är utformade på samma sätt och därmed är de svåra att jämföra. Det är inte material som är anpassat till forskningen utan utgår ifrån den verklighet som elever och lärare befinner sig i.
3.1 Metodval
Jag har valt att använda dokumenten som eleverna erhåller när de skall göra en prövning.
Anledningen var främst att se vilken information eleverna fick när de anmälde sig för att göra en prövning. Att arbeta med dokument som är skriftliga källor innehåller en mängd färdig
information som inte är påverkad av forskaren. Informationen ändras inte heller utan är densamma under hela forskningstiden.
Detta gav mig ytterligare stöd för att använda den kvalitativa metoden då jag har möjlighet att gå på djupet med min frågeställning om anvisningarna och få en klarare bild av det jag undersöker. Nackdelarna med dokument är att man aldrig kan vara säker på att de är kompletta eller vilka fel som kan finnas i dem. Vidare vet man inte om upphovsmannen är helt sanningsenlig i sina dokument. En nackdel är att om det saknas information när man som forskare undersöker
dokument kan man inte gå tillbaka och undersöka hur verkligheten förhåller sig. Att dokumenten är så olika sinsemellan är också ett problem eftersom det är svårt att strukturera upp och sortera informationen i dem så att de kan analyseras på ett relevant sätt för forskningen (Merriam, 1994). Dokumentdata är i jämförelse med andra former ”objektiva” informationskällor och kallas ibland för ”icke påträngande” data. Forskaren påverkar eller förändrar inte det som studeras med sin närvaro (Merriam, 1994). Objektiviteten i min undersökning är svår att uttala sig om då jag har varit lärarelev på Komvux 1 och inte tagit del i några andra prövningar än på Komvux 1 och således är jag färgad av deras undervisning. Då jag endast utgår från dokumenten som de olika skolorna har sänt till mig kan jag endast uttala mig om dessa. Det är oklart i vilken situation prövningsanvisningarna har tillkommit. Jag kan inte svara på om dokumenten är tillförlitiga eller
om de har tillkommit eller kompletterats efter min förfrågan. Det innebär att min undersökning endast bygger på de dokument jag har fått via mejl, vilket innebär att jag inte vet något om hur det ser ut i den verkliga prövningssituationen på gymnasieskolorna.
3.1.1 Urval
Inför min undersökning ställdes jag inför frågan hur jag skulle göra mitt urval av skolor.
Då jag har valt att rikta in mig på de kommunala skolorna i en och samma kommun ansåg jag det vara bäst att begränsa mitt underlag för min undersökning. Jag hade redan bestämt mig för att använda mig av prövningsanvisningarna på Komvux då jag har haft min verksamhetsförlagda tid där. Eftersom flertalet av de examinander som genomför prövningar på Komvux har gått kurser på någon av gymnasieskolorna i samma kommun kändes det naturligt att jämföra Komvux med några av de kommunala gymnasieskolorna. Urvalet visade sig dock bli för begränsat så jag fick söka mig till skolor i de närliggande kommunerna för att få ett underlag för min studie.
3.1.2 Genomförande
Jag började med att ta reda på vad de kommunala skolorna hette i kommunen och vem som var ansvarig för prövningarna i Svenska A på respektive skola. Därefter ringde jag samtliga dessa skolor jag valt och presenterade mig och mitt examensarbete.
De skolor jag tog kontakt med förutom Komvux, var fyra gymnasieskolor.
När jag hade talat med de ansvariga för prövningarna och bett om anvisningarna till prövning på Svenska A på respektive skola fick jag svar via mejl från Komvux och två av de valda
gymnasieskolorna med anvisningar och kommentarer.
En av gymnasieskolorna gav mig beskedet att det inte fanns några skriftliga anvisningar till prövning i Svenska A, utan det var de ansvariga lärarna som i samråd med eleverna ansvarade för eventuella prövningar. Jag fick således inga anvisningar från denna skola, och kan därmed inte använda den i min jämförelse.
Jag ansåg att jag behövde mer material då en av skolorna föll bort. Jag kontaktade Komvux i de närliggande kommunerna för att höra om de ville bistå med sina prövningsanvisningar. Jag hade tur att få använda mig av en av de kontaktade skolornas anvisningar. Ett annat komvux ville bistå
med sina anvisningar, men de var inte anvisningar till prövningen utan anvisningar om vart eleven skulle vända sig på skola, därför föll de bort i min undersökning.
I de prövningsanvisningar jag fick upptäckte jag variation på anvisningarna på de olika skolorna. Fyra av skolorna hade bara korta anvisningar medan en av skolorna hade mer utförliga
anvisningar.
3.1.3 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten i metoden kan ifrågasättas då anvisningarna och förfarandet av prövningarna skiljer sig så markant åt mellan de olika skolorna. Anvisningarna är inte heller hela sanningen bakom prövningarna utan man kan förmoda att det tillkommer en hel rad av uppgifter som inte står utsatta, så som datakunskap, nästan alla elever har datorvana idag och de flesta arbeten skrivs på ett ordbehandlingsprogram och mejlas sedan till läraren. Vidare är det så att man på
gymnasieskolorna känner eleverna sedan tidigare och har haft möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad de har för kunskaper i ämnet och vad de förväntas kunna prestera,
förkunskaper som man till stor del saknar på Komvux. Att använda dokument medför vissa risker och svårigheter. Risken är att de inte är tillförlitliga då det finns möjlighet att tillägga eller
utelämna information. Svårigheten i metoden består i att tolka de olika skriftliga dokumenten så att det blir en korrekt bedömning av dem. Givetvis är det även svårt att veta hur varje elev och lärare tolkar de olika dokumenten (Merriam,1994). I min undersökning blir det min tolkning av dokumenten, men kanske någon annan hade tolkat det annorlunda än jag har gjort. Eftersom det är ett litet urval av skolor är validiteten på arbetet begränsad, det är dock intressant ur den
aspekten att det är från närliggande kommuner vilket ger en fingervisning om hur mycket det kan skilja mellan prövningarna på olika skolor.
3.1.4 Etiska aspekter
Den etiska aspekten av mitt arbete har jag försökt täcka såtillvida att jag har informerat samtliga prövningsansvariga på respektive skola att deras material skall ingå i mitt examensarbete som jag skriver på Malmö högskola. Det har inte varit relevant att söka tillstånd hos eleverna eftersom de inte är berörda av min studie.
3. 2 Bearbetning
Jag började med att läsa igenom de prövningsanvisningar jag fått för att se om de var likartade och om jag kunde finna något mönster för hur jag skulle strukturera upp dem. Jag jämförde varje anvisning med varandra. Jag läste in mig på de nationella kursmålen och försökte få ett grepp om vilken kunskapssyn som skolan har. Därefter jämförde jag med de nationella kursmålen för att se om prövningsanvisningarna uppfyllde dessa. Jag bestämde mig för att använda mig av tabeller för att strukturera min jämförelse med skolorna och med målen. Jag började med att jämföra skolorna i stort för att åskådliggöra vilka moment som var med på respektive skola. Först fick jag bestämma mig för hur jag skulle kategorisera delmomenten i anvisningarna. Jag fann då att det var två övergripande kategorier, en skriftlig och en muntlig kategori samt en som jag kallat övrigt som innehåller avvikande information. Därefter jämförde jag kursmål för kursmål med skolornas anvisningar, utifrån de kategorier jag fastställt. Slutligen jämförde jag skolornas dokument med kunskapssynen för att se om de stämde överens. Före och under arbetet har jag löpande läst in mig på litteratur efter behov.
4 Resultat
I denna resultatdel skall jag först göra en kort presentation av prövningsanvisningarna på
respektive skola. Därefter kommer jag att jämföra skolornas anvisningar med varandra. Slutligen kommer jag att göra en jämförelse i tabellform mellan anvisningarna och de nationella
kursmålen. De flesta prövningar på Komvux är externa prövningar, det vill säga elever som inte går på skolan och flertalet av eleverna gör det i konkurrenshöjande syfte, eftersom de redan har betyg i kursen. Lärarna utformar och planerar uppgifterna till eleverna och dessa uppgifter skall spegla och mäta om eleven når kursmålen.
4.1 Prövningsanvisningarna
Jag beskriver inledningsvis i så korta ordalag som möjligt de olika momenten som ingår på respektive skola. De exakta instruktionerna finns i bilagan. Anledningen till den korta
beskrivningen av prövningsanvisningarna är för att lättare åskådliggöra likheter samt skillnader mellan anvisningarna från de olika skolorna.
4.1.1 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid Komvux 1
På komvux 1 finns alltid två lärare med och bedömer eleven. En är examinator och en
medbedömare. Prövningen görs i tre steg. Först skriver eleven en uppsats, sen skriver eleven ett prov som innehåller språkriktighet, grammatik och språklig variation d.v.s. språksociologi, språkvård och språkhistoria. Slutligen gör eleven en muntlig framställning i form av ett föredrag och en jämförande romananalys av fyra romaner som presenteras muntligt för examinatorerna under en timme. Jag har valt att ta ut de viktigaste i anvisningarna i form av korta citat.
Delmomenten består av:
- Skriftlig framställning i form av en uppsats som skall vara korrekt och varierad. - Grammatik och språkriktighet, att kunna identifiera ordklasser och enklare satslära.
- Mänskligt språk och språkvård där eleven skall ha kunskap om vad som är utmärkande för det mänskliga språket samt vilka principer som gäller i det svenska språkvårdsarbetet.
- Språklig variation. Ha kännedom om språks släktskap, huvuddragen i svenska språkets historia och hur svenska språket varierar beroende på geografiska och sociala faktorer.
- Föredrag, håll ett fem till tio minuter långt föredrag om valfritt ämne.
- Analys av skönlitteratur: Läs fyra verk, romaner och gärna något drama som redovisas muntligt. Välj litteratur inom ett eller två teman så att verken kan jämföras inbördes. Förslag till litteratur för tematiskt litteraturstudium finns.
4.1.2 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid Komvux 2
På Komvux 2 är det examinatorn som examinerar eleven. Eleven kontaktas först av examinatorn för ett inledande samtal där eleven först får information om hur prövningen går till och får information om kursmålen samt betygskriterierna. Samtalet är till för att eleven skall kunna besluta sig för om hon vill gå vidare med prövningen. Övrig kontakt med examinatorn skall vara av administrativ art. Jag har valt att ta ut de viktigaste i anvisningarna i form av korta citat.
”Skriftlig del: Fyra timmar
1. Referat av texter – skönlitteratur och facklitteratur – som bifogas på provdag eller skickas ut veckan innan, beroende på överenskommelse. Inläsning av texter från olika tider och kulturer enligt överenskommelse. Cirka 120 minuter
2. Diskussions – läsförståelseuppgifter till ovannämnda texter enligt uppgift på provdag. Cirka 60 minuter
3. Skrivande som fångar läsaren, berättelse eller beskrivning enligt uppgift på provdagen. Cirka 60 minuter
4. Uppgift där du diskuterar informationsläget i ett visst ämne, alltså vilka böcker, artiklar, uppslagsverk, hemsidor etc., som behandlar ett visst ämne.
Muntlig del: en timme (enligt senare överenskommelse)
1. Förbered muntlig presentation som är anpassad efter situation och mottagare.” (se bilaga 2)
4.1.3 Sammanfattning av prövningsanvisningar vid gymnasieskola 1
På gymnasieskola 1 är det den ansvariga läraren för anvisningarna som examinerar eleven. Prövningen innehåller både muntliga och skriftliga delar samt ett fördjupningsarbete inom ämnet Svenska eller programmet eleven går på.
På gymnasieskola 1 gör alla elever följande oavsett om de går på klassundervisning eller om de gör en prövning:
”Läsning av minst en roman, kopplat till reflekterande skrivande, t ex läslogg.” (se bilaga 3) Skriftlig sammanfattning/referat av annan skriven text.
”Uppgift som syftar till att göra eleven förtrogen med vanliga myter och motiv via valfritt medium.” (se bilaga 3)
En fördjupningsuppgift inom svenskämnet/programmet där man på ett adekvat sätt tar hjälp av källor.
En muntlig uppgift
Den ansvariga läraren för prövningarna rekommenderar att eleven skall läsa två romaner utöver dessa anvisningar.
4.1.4 sammanfattning av prövningsanvisningar vid gymnasieskola 2
På Gymnasieskola 2 examinerar den ansvariga läraren eleven. Anvisningarna utgår ifrån vad alla elever som går Svenska A på gymnasieskolan skall göra. De som gör en prövning skall utöver detta läsa minst två romaner. Prövningen består av två huvudmoment: skriftliga uppgifter av en roman och en film som resulterar i en kort uppsats och 2 muntliga uppgifter.
Obligatoriska moment för alla betygsnivåer på Svenska A:
Skriftliga uppgifter:
Roman och film
Uppgiften skall resultera i tre skriftliga arbeten som skall lämnas in.
Välj en roman som filmatiserats. Läs romanen och skriv läslogg. Försök skaffa information om boken.
”Skaffa bakgrundsinformation om filmen. Läs om filmanalys. Analysera filmen genom att besvara frågorna.” (se bilaga 3)
”Prövningens huvuduppgift är att skriva en uppsats på ca två sidor där du jämför en roman med dess filmatiserade version.” ( se bilaga 3)
Muntliga uppgifter
”Håll ett kort tal på tre till fem minuter och argumentera för eller emot något som engagerar. Läs först hur en argumentation går till. Bestäm sedan för vilken tes du vill argumentera för.” ( se bilaga 4)
Tala med en lärare om tre dikter som eleven valt själv. Ta med dikterna och motivera varför du valt dem. Försök även att analysera dikterna.
4.1.5 Sammanfattning av prövningsanvisningarna vid gymnasieskola 3
På gymnasieskola tre är det den ansvariga läraren som examinerar eleven. Prövningen är uppdelad i både skriftliga muntliga uppgifter.
Skriftliga uppgifter:
Texttyper: Insändare, uppsats, referat, recension av en film samt språk
Läsning
litteratur: roman, novell.
Tal
Muntlig framställning och diskussion. Anförande sker inför grupp och skall vara på tre till fem minuter. Framförandet följs av en kort diskussion.
Modeller och instruktioner för de olika delmomenten medföljer.
Information - och - kommunikationsteknik. Det referat som skall skrivas på texttyper skall ske på dator och e-postas till läraren.
4.2 Jämförelse av prövningsanvisningarna till Svenska A
Uppgifter Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1
Gymnasieskola 2
Gymnasies kola 3
Skriftliga uppgifter Eleven skall skriva en uppsats. Eleven skall skriva prov på språklära och språklig variation, där eleven visar att hon/han behärska skrivregler och grundläggande regler i språkets bruk.
Eleven skall skriva referat av skönlitterära och facklitterära texter. Skrivande som fångar läsaren så som en berättelse eller någon annan uppgift.. En uppgift som diskuterar
informationsläget i ett visst ämne.
Eleven skall läsa minst en roman och skriva reflek-terande om den, t.ex. läslogg. Eleven skall skriva en
sammanfattning/ referat av skriven text Eleven skall läsa och skriva om olika texter så att eleven blir bekant med olika textgenrer.
Eleven skall skriva läslogg på en bok som filmatiserats. Eleven skall analysera och besvara frågor om filmen. Eleven skall skriva en uppsats om två sidor, där filmen och romanen jämförs Eleven skall skriva en insändare, en uppsats som skall bygga på den valda studie-inriktningen, ett referat som skall skrivas på datoranvändni ngsuppgiften, en filmrecension samt ett prov där språkfel skall rättas. Muntliga uppgifter Eleven skall hålla
ett föredrag inför examinator och medbedömare (fem till tio minuter). Eleven skall analysera fyra skönlitterära verk och presentera dem för examinatorn & medbedömaren.
Eleven skall hålla en muntlig presentation under en timme som är anpassad efter situation och mottagare. Mottagare är examinatorn.
Eleven skall utföra en muntlig uppgift i helklass där medveten disposition, anpassning till situation och mottagare är viktiga detaljer.
Eleven skall hålla ett kort
argumenterande tal (tre till fem minuter). Eleven skall samtala om och analysera tre valfria dikter med en lärare.
Eleven skall hålla ett anförande inför grupp (tre till fem minuter). Framförandet följs av en kort diskussion i gruppen.
Uppgifter Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasies kola 3
Övrigt Eleven skall lära sig grundläggande grammatik, språkriktighet, språkligvariation samt språkvård. Examinatorn hänvisar alla moment till kursplanen. Eleven skall bli förtrogen med vanliga myter och motiv i litteraturen.
Eleven skall bli förtrogen med vanliga myter i valfritt medium samt vanliga myter och motiv i litteraturen. Hänvisar alla moment till kursplanen.
Här tas dikter upp speciellt.
Eleven skall skriva en artikel på dator och e-posta det till sin lärare.
I jämförelsen ser man att de olika skolorna har gemensamt att alla elever skall skriva en uppsats. Komvux 1 och gymnasieskola tre har specificerat språkregler av olika slag, vilket de andra två skolorna saknar. Gymnasieskolorna nummer två och tre har med film i sina anvisningar, det finns inte hos de andra skolorna. Gymnasieskola nummer ett har med dikter som ett moment, vilket saknas i de övriga skolorna. Alla skolor har med romaner i sina anvisningar. I den muntliga delen skall eleverna framföra en muntlig redovisning men det är bara gymnasieskola nummer ett och tre som kräver att det skall vara inför en hel klass eller grupp. Det är bara Komvux nummer två och gymnasieskola nummer ett som har anvisningar om att eleven skall bli förtrogen med myter och olika motiv samt olika frågeställningar som har sysselsatt människor genom tiden.
Gymnasieskola nummer två och tre samt Komvux nummer två har med datoranvändning i sina anvisningar. Man kan således tydligt se att de skriftliga anvisningarna skiljer sig mellan de olika skolorna. Momenten är varierande och det är bara gymnasieskola nummer ett som uttryckligen hänvisar till kursplanen. Det som står i dokumenten utgör instruktionerna till eleverna som skall göra prövning i Svenska A,
4.3 Jämförelse mellan skolorna och kursmålen
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasiesk ola 3 Eleven skall kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren. Detta mål kan eleven främst göra i uppsatsen, det muntliga föredraget och i analysen av skönlitteraturen. Detta mål kan eleven främst uppnå i den skriftliga uppgiften där eleven skall diskutera informationsläget i ett visst ämne samt i den muntliga uppgiften. Detta mål kan eleven uppfylla i den muntliga presentationen, i det reflekterande skrivandet, i valet av myter och motiv samt i fördjupningsupp-giften. Detta mål kan eleven uppnå i läsloggen, filmanalysen, uppsatsen samt i den muntliga uppgiften och samtalet.
Detta kan eleven uppnå i insändaren, uppsatsen, recensionen, läsloggen, novellanalysen samt anförandet och diskussionen.
Kursmålet ovan är relativt omfattande såtillvida att det täcker många aspekter. Jag anser att eleverna har svårt att till fullo uppnå detta mål, då de muntliga delarna är mycket begränsade i en prövningssituation. Eftersom det är läraren och eleven själv som skall bestämma tidpunkt för prövningen kan det möjligen vara lättare att genomföra den kommunikativa delen för
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasi eskola 3
Eleven skall kunna i tal och skrift förmedla förhållanden och kunskaper som är viktiga för eleven själv och för den valda studieinriktningen
Detta kan eleven uppnå i uppsatsen, föredraget och i den muntliga roman-analysen.
Detta kan eleven uppnå i skön- och – facklitteratur, diskussionsuppgift samt i den muntliga uppgiften.
Detta kan eleven uppnå i den muntliga uppgiften, i läs-loggen, i den skriftliga sammanfattningen /referatet samt i fördjupningsarbetet .
Detta kan eleven uppnå i läsloggen, uppsatsen samt i diktsamtalet och i det argumenterande talet. Detta kan eleven uppnå i insändaren, uppsatsen, i referatet, Diskussione n av anförandet. I romananaly sen, novellanalys en och filmanalyse n.
Kursmålet som beskrivs ovan kan sägas vara väl täckt i skrift på alla skolor och det är ett moment som eleven och läraren delvis själv styr över. Läraren bör här vara en god handledare så att eleven kan vända sig till denne för att få information om det den är intresserad av. Just i detta fall ställs det stora krav på läraren som handledare. Den språkliga delen är inte tillfredställande.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasi eskola 3
Eleven skall kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för eleven själv och för den valda studieinriktningen samt för eleven som samhällsmedborgar e.
Detta kan eleven uppnå i uppsatsen samt i
romananalysen.
Detta kan eleven uppnå i referat av texter, diskussion och läsförståelseuppgift en samt i uppgiften som diskuterar informationsläget i ett visst ämne.
Detta kan eleven uppnå i läsloggen, den skriftliga sammanfattningen/ referatet, uppgiften som syftar till att göra eleven förtrogen med vanliga myter och motiv och vilka frågor som sysselsatt människor under olika tider, samt i fördjupningsupp - giften.
Detta kan eleven uppnå genom den jämförande roman och -filmanalysen, i uppsatsen. Detta kan eleven uppnå i insändaren, uppsatsen, referatet, läslogg av romanen och novellanalys en.
I det nyss nämnda kursmålet är det endast gymnasieskolan nummer tre som direkt uttrycker att eleven skall ta hänsyn till den valda studieinriktningen, men det är möjligt att uppnå i de andra skolorna om eleven visar intresse och/eller läraren hänvisar till den valda studieinriktningen. Huruvida eleven som samhällsmedborgare tillgodogör sig det mest relevanta i en text framgår inte av anvisningarna.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasies kola 3
Eleven skall kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande.
Detta kan eleven uppnå i uppsatsen, i manuset till föredraget samt i språkläran och språklig variation.
Detta kan eleven uppnå i referat av skönlitterära och facklitterära texter.
Detta kan eleven uppnå i det reflekterande skrivandet, uppgiften som syftar till att bli bekant med olika textgenrer via skrivande samt i fördjupnings-uppgiften. Detta uppnår eleven i de tre skriftliga uppgifterna: Läslogg, filmanalysen och uppsatsen. Detta uppnår eleven i insändaren, uppsatsen, referatet, filmrecensione n, läsloggen samt i novellanalyse n.
Kursmålet ovan är väl täckt eftersom eleven har skrivuppgifter som är kopplade till annan litteratur eller film i samtliga skolor. Processkrivning är en väl täckt del framförallt i gymnasieskolorna.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1
Gymnasieskola 2
Gymnasies kola 3
Eleven skall kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare.
Detta kan eleven delvis uppnå i föredraget och i den muntliga analysen av romanerna.
Detta kan eleven delvis uppnå i den muntliga
presentationen som skall vara anpassad efter situation och mottagare.
Detta kan eleven uppnå i den muntliga uppgiften i helklass.
Detta kan eleven delvis uppnå i det argumenterande talet och i samtalet med en lärare om tre dikter. Detta kan eleven uppnå i anförandet inför grupp och i den anslutande diskussionen.
Detta kursmål här ovan är svårt att genomföra i en prövningssituation då eleverna tenterar av en hel kurs och då inte går i lärarledd undervisning. Gymnasieskola nummer ett och tre skriver i sina anvisningar att ett muntligt framförande inför en grupp/klass skall genomföras och
gymnasieskola nummer tre skriver även att en påföljande diskussion skall ske. Gymnasieskola nummer två skriver att eleven skall ha ett samtal om dikter med en lärare. Graden av muntliga framföranden och diskussion samt anpassning efter situation och mottagare är mycket begränsad i dessa prövningsanvisningar.
Detta mål som jämförs ovan är stort och har vida ramar. Eleverna kan dock uppnå detta i varierande grad genom uppsatsskrivning, referat och olika litterära analyser. Det är viktigt att läraren formulerar uppgifterna så att eleven förstår vilka mål som han/hon skall uppnå.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1
Gymnasieskola 2
Gymnasi eskola 3
Eleven skall kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna bedöm-ningar vid läsning av saklitteratur och litterära texter från olika tider och kulturer.
Detta kan eleven uppnå i uppsats-skrivningen och analysen av skönlitteraturen. Detta uppnår eleven i textdiskussion av skönlitteratur och facklitteratur.
Detta kan eleven uppnå i det reflekterande skrivandet av en roman, den skriftliga samman-fattningen/referatet , uppgiften som syftar till att bli bekant med olika textgenrer genom läsning, Uppgiften som syftar till att göra eleven förtrogen med vanliga myter och motiv, samt fördjupningsupp - giften.
Detta kan eleven uppnå i de tre skriftliga arbetena om roman, film och uppsats. Detta kan eleven uppnå i uppsatsen, insändaren, referatet, filmrecensio nen, läslogg av roman samt i novellanalys en.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasi eskola 3
Eleven skall känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider.
Detta kan eleven uppnå i romananalysen. Detta uppnår eleven i diskussion om vad litterära texter brukar handlar om, vilka frågor som sysselsatt människor under olika tider.
Detta kan eleven uppnå i
romanläsningen, uppgiften som syftar till att bli bekant med olika textgenrer samt uppgiften som syftar till att eleven bli förtrogen med olika myter och motiv samt de frågor som har sysselsatt
människor genom tiderna.
Detta kan eleven uppnå i roman - och –filmanalysen samt i diktanalysen. Detta kan eleven uppnå i filmrecensio nen, romanläsnin gen samt i novelläsnin gen.
Detta mål som beskrivs är endast specificerat i gymnasieskola nummer ett. I de övriga skolorna står det inte att eleverna skall bli förtrogna med några myter eller motiv i litteraturen, ej heller att de skall känna till frågor som har sysselsatt människor genom tiderna.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1 Gymnasieskola 2 Gymnasi eskola 3
Eleven skall kunna tillämpa
grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt att vara medveten om skillnaderna mellan talat och skrivet språk.
Detta kan eleven uppnå i grammatik och språkriktighet, mänsklig språkvård samt språklig variation.
Detta nämns ej. Det nämns ej. Det nämns ej. Detta kan uppnås i uppgiften språk.
Detta mål ovan specificeras utförligt på komvux och till viss del i gymnasieskola nummer tre. De övriga skolorna nämner ej detta mål.
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskola 1
Gymnasieskola 2
Gymnasi eskola 3
Eleven skall kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera.
Detta nämns ej. Eleven kan uppnå detta i uppgiften som diskuterar informationsläget i ett visst ämne, böcker, artiklar, uppslagsverk, hemsidor etc.
Detta nämns ej. Eleven kan uppnå detta då uppsatsen skall vara
datorskriven och eleven uppmanas att ta kontakt med bibliotekarien för att finna lämpliga dikter. Eleven kan uppnå detta mål med referatuppgi ften som skall vara datorskriven samt skall e-postas till läraren.
Nämnda kursmål beaktas på Komvux nummer två och i gymnasieskola nummer två och tre. Gymnasieskola nummer tre har särskilda anvisningar till information – och
Kursmål Komvux 1 Komvux 2 Gymnasieskol a 1 Gymnasieskol a 2 Gymnasi eskola 3 Eleven skall ha fördjupat sina kunskaper inom något område av svenskämnet utifrån intresse, behov eller vald studieinriktning.
Detta kan eleven uppnå i
romananalysen.
Detta kan eleven uppnå i uppgiften där eleven skall diskutera
informationsläget i ett visst ämne samt i den muntliga presentationen.
Detta kan eleven uppnå genom fördjupningsupp-giften.
Detta kan eleven uppnå i roman och filmuppgiften. Detta kan eleven uppnå i uppsatsen, filmrecensi onen, roman och novell läsning.
Detta kursmål ovan är uppfyllt om man ser till anvisningarna. Det är en subjektiv bedömning vad som är intresse, behov eller vald studieinriktning, om detta säger inte anvisningarna något, utan det är upp till elev och lärare att bedöma.
5 Diskussion och slutsatser
5.1 Metoddiskussion
Metoden jag valde var dokumentjämförelse av skolornas prövningsanvisningar för att se hur elevernas instruktioner till en prövning såg ut. Jag valde medvetet bort möjligheten att intervjua lärarna eftersom jag var rädd att de vid dessa intervjuer med kännedom om undersökningens syfte skulle förändra bilden av de anvisningar de vanligen ger. Litteraturstudierna gav mig en djupare förståelse för hur kunskap kan komma till stånd och utvärderas och hur viktigt det är att eleverna får kommunicera i lärandeprocessen och att detta också är en viktig grund för läraren som ska bedöma och betygsätta en elevs kunskap.
De frågor jag försökte besvara i min uppsats var:
1. Hur ser de skriftliga anvisningar till eleverna för prövningar i Svenska A ut på de olika kommunala gymnasieskolorna och komvux?
2. Hur ser de nationella kursmålen ut? 3. Är anvisningarna målrelaterade?
4. Är det möjligt att uppfylla kursmålen i en prövning?
5. Utgår prövningsanvisningarna från den svenska skolans kunskapssyn?
Jag valde att jämföra de skriftliga anvisningarna för prövning i Svenska A och se hur de varierar på de olika skolorna. Jämförelserna var svåra att göra men jag försökte strukturera upp både anvisningarna och kursmålen i tabeller så att de blev mer överskådliga. Vidare var det svårt eftersom de inte hade samma struktur och innehåll, det kändes lite spretigt att hantera anvisningarna. Ett annat problem var att komvux och gymnasieskolorna inte hade likadana prövningar. Jag kom fram till att det både är skillnad mellan de olika momenten och hur de är utformade.
5.2 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer jag att analysera och reflektera över prövningsanvisningarna på Komvux och gymnasieskolorna. Jag kommer att som utgångspunkt ha de sammanfattande tabellerna i kapitel 4 var för sig och analysera dem i förhållande till litteraturen som har redovisats i kap 2. Jag kommer först att gå igenom jämförelsen mellan de olika skolorna och koppla det till litteraturen och kunskapssynen i skolan. Vidare kommer jag att analysera kursmålen i förhållande till skolorna och litteraturen.
Komvux 1 är den enda skolan som anger i sina anvisningar att de utgår ifrån kurslitteratur. Det kan i sin tur bero på att det är den enda skola som har externa prövningar, d.v.s. eleverna går inte på traditionell undervisning eller är inskrivna i skolan. Gymnasieskolorna anger inte någon kurslitteratur i sina anvisningar, vilket antingen beror på att de själva står för sitt material eller på att de inte anser det vara nödvändigt att ange kurslitteraturen skriftligt. Gymnasieskola 1 är den enda skola som skriftligen hänvisar till kursplanen. Komvux är de skolor som har flest
prövningar, vilket innebär att det är dit eleverna oftast vänder sig för att göra antingen en tilläggskomplettering eller en konkurrenskomplettering. Det är därför viktigt för lärarna att vara väl förtrogna med hur kursmålen är formulerade, så att det kan tillgodose elevernas behov. Det finns en diskrepans mellan kunskapssynen och prövningsanvisningarna. Utifrån de fyra f:en
förståelse menar kunskap som skapar mening och innebörd och som är knuten både till känslorna och till tänkandet. Att som Vygotskij (1934
)
menar att man skall göra, verbalisera verkligheten och olika företeelser för att ge en ökad förståelse av företeelserna och världen är inte något som främjas i en prövningssituation.Förtrogenhet är den kunskap som jag anser var mycket svårt att värdera i en prövningssituation både för lärare och för elev. Man kan inte mäta hur en elev har växt genom erfarenhet i en prövning eftersom det förutsätter en relation och kontinuitet mellan lärare och elev.
Att utveckla förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra är den del som är svårast i en prövning. Eleven arbetar bara självständigt och inte tillsammans med några
klasskamrater eller med läraren. Eleven skall redovisa vad den kan efter att ha läst in sig på de ämnen som hon har blivit förevisad. Det är endast redovisning av information som eleven skall producera, vilket inte ger något samtalsklimat. Enligt Vygotskijs teorier (1934) om den
sociokulturella pedagogiken är det först i samklang med andra människor som man lär sig. Eleven växer i dialog med andra elever och med läraren och förvärvar på så vis en kunskap och ett samanhang. Det är i en prövningssituation främst upp till läraren att få till stånd en adekvat miljö för de muntliga framförandena, men den ter sig fattig om man ser till hur
prövningsanvisningarna är utförda.
De olika kursmålen är öppna för tolkning men ger trots det vägledning för läraren vad en elev förväntas ha lärt sig efter avslutad kurs. Kursmålen betonar såväl skriftlig kunskap som kommunikativ kunskap. De är inriktade på att individen skall få en tvärvetenskaplig undervisning, både i sakkunskap och i social kompetens samt förståelse för hur samhället fungerar. Eleven skall kunna anpassa sig efter olika situationer och ha förståelse för hur han/hon skall förmedla sig till andra. Jag anser att anvisningarna inte till fullo är målrelaterade eftersom det saknas delar i anvisningarna som ger social kompetens och utveckling. Kunskapen som Lpf 94 förespråkar kommer inte till sin rätt i prövningen utan det är endast en redovisning av faktakunskaper som man mäter.
De kursmål jag anser att en prövning kan ha svårt att uppnå utifrån både kunskapssynen och den sociokulturella pedagogiken är:
”Att eleven skall kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare”. Enligt min undersökning är det ett mål som uppfylls minst i prövningssituationen både på Komvux och på
gymnasieskolorna. Att en elev skall samtala med sin lärare eller hålla ett anförande på 3-5 minuter är inte en situation som främjar diskussion eller debatt i en grupp. Ej heller anser jag att det är tillräckligt att som på Komvux under cirka en timme hålla ett föredrag. Eleven får endast lärarens perspektiv och åsikter om det hon har framfört. Detta genererar i sin tur inte någon ny kunskap för läraren som då kan stagnera i sin profession, eftersom jag är av den åsikten att alla har något att lära av varandra, både lärare och elever. Att eleven skall kunna anpassa sitt
kommunikativa sätt efter situation och mottagare är inte heller lätt att genomföra i en prövning då det både är få muntliga uppgifter och oftast bara läraren/medbedömaren som är åhörare.
Vygotskijs tankar ligger, som Per Måhl (1998) skriver, till grund för vår skola vilket innebär att det skulle vara av största vikt att ge eleverna en god miljö där kommunikation främjas.
”Att eleven skall kunna i tal och skrift förmedla förhållanden och kunskaper som är viktiga för eleven själv och för den valda studieinriktningen är delvis täckt, då främst den skriftliga delen där det framgår av dokumenten att eleverna får göra varierande skriftliga uppgifter och där
processkrivning är en del i kunskapandet”. Den muntliga delen av kursmålet är under tidigare nämnda förhållanden inte tillfredsställande då eleven oftast inte har tillräckligt med
kommunikativa tillfällen och samtalspartners i en prövningssituation.
”Att eleven skall kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad” samt ”att vara medveten om skillnaderna mellan talat och skrivet språk” är ett mål som inte heller beaktas i så stor utsträckning i gymnasieskolan enligt anvisningarna. Däremot ger Komvux 1 anvisningar intrycket av att det beaktas. Men även här skulle en kommunikation med andra i grupp vara av godo för eleven eftersom det finns många aspekter som kan vara värdefulla att diskutera, t.ex. sociolekter, dialekter och människor med olika språklig och kulturell bakgrund. Även hur och
vad som anses passande att säga eller skriva i olika sammanhang är intressant att ta upp idag då det finns så många olika nya medier som gör att främst skriftspråket har förändrats och förnyats. ” Att eleven skall kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera” är ett mål som endast preciseras på två av gymnasieskolorna, men jag antar att de flesta unga människor kan använda datorer. Däremot kan det vara svårare att bedöma hur de inhämtar, värderar och tar ställning till informationen. Jag anser att detta mål enligt prövningsanvisningarna inte är uppfyllt tillfullo, varken på gymnasieskolorna eller på Komvux.
” Att eleven skall känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider” är ett mål som är väsentligt att ta upp då det berör alla människor. Trots detta är det endast en av gymnasieskolorna som nämner det i sina anvisningar. Jag anser att det är en grundläggande kunskap eftersom vi kan få förståelse för oss själva och för hur vi på olika vis genom tiden har försökt förklara världen och vår existens. Detta mål är grundläggande när man talar om tvärvetenskap eftersom det är olika discipliner som ställt frågor om och gjort förklaringar till vår tillvaro oavsett om det har varit folktro, mytologi, religion naturvetenskap eller någon annan inriktning.
5.3 Summering av undersökningen
Skillnaden mellan att göra en prövning på gymnasieskolan eller på ett Komvux är enligt anvisningarna inte stor mellan de olika gymnasieskolorna. Enligt min undersökning skiljer sig dokumenten mellan alla skolorna, så det är svårt för mig att säga hur mycket det skiljer sig. Däremot skiljer sig Komvux från gymnasieskolorna så till vida att Komvux gör fler prövningar än gymnasieskolorna och de har ofta har elever som de inte känner sedan tidigare, samt att det oftast är konkurrenskompletteringar som genomförs. Detta ger mig en uppenbart frågan om det var lämpligt att välja att jämföra de två olika skolformerna, gymnasieskolan och Komvux, och svaret på det är att det var nog ett stort misstag eftersom de inte är jämförbara. Komvux genomför prövningar av elever de oftast inte känner på en kort tid medan gymnasieskolornas lärare oftast har kännedom om dras elevers förmåga eller information om dem som inte kommer till
Jag önskar att jag endast valt en av de två möjligheterna eftersom jag nu ser att det inte går att jämföra.
Vid det muntliga framförandet har eleven mindre utrymme att visa vad hon kan i en
prövningssituation än vid en vanlig klassrumsundervisning, det vill säga att eleven har färre tillfälle på sig att visa vad hon kan. Om jag hade gjort om denna uppsats skulle jag ha valt att endast ha studerat en av skolformerna, antingen Komvux eller gymnasieskolorna. Anledningen till det är att jag anser att de inte går att jämställa en elev från en känd klass med en elev som troligtvis är känd av lärarna. Vilket visar på svagheten i min undersökning för endast likformighet kan jämföras med lika. Om man som lärare har en tät, regelbunden kontakt med eleven så har eleven flera tillfällen på sig att visa sin kunskapsnivå och sin kunskapsutveckling. Den informationen saknas i en prövningssituation. Enligt de dokument jag har undersökt skapar lärarna inget klimat för gruppdiskussioner eller andra individers respons för den enskilda eleven som skall göra sin muntliga framställning. När man ser till kursmålen och kunskapssynen och då i synnerhet den kommunikativa aspekten ser man ett stort glapp mellan mål, kunskapssyn och verklighet. Enligt den sociokulturella pedagogiken är det viktigt att samspela med andra individer för att kunna utvecklas och förstå olika kontexter, det är svårt att uppnå en social miljö i en prövning vilket gör att det inte går att jämföra en prövning med en vanlig klassrumsundervisning. Problemet är inte bara att eleven endast har ett fåtal tillfällen på sig i en prövning att visa sina kunskaper utan även att det blir en ”korvstoppning” för elevens inlärning. I en vanlig
klassrumsundervisning ges flera möjligheter till att bearbeta informationen och få respons på sin kunskap.
Enligt Vygotskijs pedagogiska teorier är det viktigt att interagera med andra människor och bli del av en grupp. I gruppen skapas ett klimat som gör att eleven utvecklas som kunskapande individ och känner sig trygg i sin miljö, hon förstår sin kontext. Att spegla sig i andra människor och få bekräftelse för det vi säger och gör är ett grundläggande behov för människan (Vygotskij, 1934). Det försvinner till stor del i en prövning då man är ensam med sina studier och endast får ett betyg på sin prestation. Om en elev får tillfälle att diskutera och fråga sig fram till kunskap blir det en djupare förståelse än om eleven bara lär sig utantilläxa. Vi måste interagera med andra
