Med ovanstående studier har jag försökt att visa hur ett wittgensteinskt- transaktionellt angreppssätt kan vara användbart dels för att upplösa
utbildningsfilosofiska problem som är förknippade med metafysiska anta- ganden, och dels för att klargöra och analysera meningsskapande. Genom studierna har det framkommit att genomlevandeperspektivet erbjuder ett sätt att betrakta mening och meningsskapande som observerbara i männis- kors handlingar, och att detta observationsbegrepp är användbart i veten- skapliga analyser. Vidare har studierna visat att det strikt empiriska arbetssättet gör det möjligt att analysera meningsskapande utan aprioriska antaganden om samband, åtskillnader och uppdelningar. Avhandlingens metodologiska syfte, att utveckla och pröva ett angreppssätt som tar fasta på hur vi genomlever meningsskapande relaterat till den etiska tendensen, betraktar jag därmed som uppfyllt.
Genom de olika tillämpningarna av angreppssättet har också avhandling- ens substantiella syften behandlats. När det gäller syftet att klargöra innebörderna av ett pluralistiskt förhållningssätt inom utbildning för håll- bar utveckling har skillnaderna mellan en pluralistisk tradition och andra selektiva traditioner inom miljöundervisning belysts. Det har därvid fram- kommit att ett pluralistiskt förhållningssätt kan förstås som att den demo- kratiska processen är integrerad i själva lärandeprocessen, där de studerande konstitueras som medborgare som med olika erfarenheter, synsätt och in- tressen aktivt deltar i den demokratiska debatten om en hållbar samhällsut- veckling. Med det wittgensteinska-transaktionella sättet att förstå värden som skapade i människors praktik, och inte i teorin, har det visats att pluralis- men inte nödvändigtvis behöver förstås som en relativistisk hållning. Vidare har klargjorts hur dominerade förklaringsmodeller och kritiska alternativ kan hanteras samtidigt i utbildningspraktiken. Detta kan ske genom att kri- tiken inte förstås som en teoretisk position som antingen är korrekt eller inkorrekt, utan som människors reaktioner och reflektioner.
Beträffande syftet att klargöra meningsskapande relaterat till den etiska tendensen har det genom studierna framkommit att ett användbart känne- tecken för de språkspel i vilket denna tendens uppträder, är att det talas som om vissa värden och handlingar är goda och rätta i sig. Denna tendens upp- träder på olika sätt, beroende på händelsers skilda omständigheter. Ett sätt att kategorisera dessa situationer är att göra det utifrån de förutsättningar för meningsskapande och lärande som råder i situationerna. En sådan kate- gorisering har givit upphov till en indelning i tre olika typer av situationer:
moraliska reaktioner, normer för korrekt handling, och etiska reflektioner.
Slutligen har jag föreslagit ett sätt att förstå och analysera detta menings- skapande i termer av erfarenheter som aktualiseras och relateras till de om- ständigheter som genomlevs i en händelse.
Således har studierna både kunnat generera ny kunskap och erbjuda be- skrivningar av meningsskapandet som är praktiknära. Utifrån dessa sub-
stantiella resultat menar jag att det wittgensteinska-transaktionella angrepps- sättet kan anses fruktbart. Min slutsats är därför att detta angreppssätt är värt att utveckla vidare.
Vidare forskning
På många ställen i denna avhandling har jag påpekat att språk, mening och verklighet i allmänhet framstår som en logisk enhet när vi genomlever en händelse. En central konsekvens av detta konstaterande är att det genom att studera människors språkanvändande är möjligt att analysera meningsskapandets process och dess innehåll samtidigt; beskrivningar av process kan inte göras med mindre än att innehållsliga aspekter involveras i beskrivningen och vice versa.
I denna avhandling har fokus i första hand legat på analyser av menings- skapandets process, d.v.s. hur man kan förstå vad som sker när vi skapar mening i relation till den etiska tendensen. Jag ser därför en betydande po- tential i angreppssättet vad gäller att i högre grad involvera innehållsliga aspekter. Genom att koppla meningsskapandeprocesser i olika utbildnings- praktiker till diskurser som identifierats i textanalyser, skulle menings- skapandet ytterligare kunna begripliggöras genom att det kan relateras till vissa syften, sedvänjor, synsätt, etc.; samtidigt som analysen kan belysa hur diskurser iscensätts i enskilda händelser i en utbildningspraktik. Detta skulle kunna ge en klarare bild av hur t.ex. den pluralistiska traditionen utformas i skolan.
Det framstår också som angeläget att utveckla angreppssättet på ett sätt som möjliggör analyser av vilka typer av miljöetiska och miljömoraliska meningar som skapas i olika verksamheter. Därigenom skulle det etiska och moraliska innehållet i olika verksamheter kunna kartläggas på ett sätt som kan komplettera exempelvis textanalytiska undersökningar. Sådana analy- ser förutsätter emellertid någon form av modell för beskrivning av detta innehåll. För att vara kompatibelt med det wittgensteinska-transaktionella angreppssättet är det viktigt att en sådan modell inte består av fasta, aprioriska kategorier, utan beskriver innehållet i termer av relationer som skapas i ett möte. Intressanta miljöetiska teorier som tar fasta på miljömoralens situ- erade och relationella aspekter står exempelvis att finna inom pragmatisk miljöetik (se Light & Katz, 1996) och inom ekofeminism (se Kronlid, 2003 och Svennbeck, 2004; se även Kronlid, 2005, där han för samman den miljö- etiska teorin med konkreta händelser).
I avhandlingen har undersökningarna av den etiska tendensen avgränsats till att gälla meningar som skapas i studerandes möten med ett undervisnings- innehåll som rör människans relation till naturen. Det finns emellertid ingen anledning att tro att angreppssättet inte skulle kunna vara användbart när
det gäller att studera etisk och moralisk mening som skapas i mötet mellan människor inom utbildning. För detta ändamål ser jag många betydelsefulla likheter mellan det tankesätt som beskrivits i denna avhandling och exem- pelvis Säfströms (2005) sätt ett utveckla en pedagogisk teori som utgår från etiska relationer.
Noter
1 Altman & Rogoff (1987) framhåller att det transaktionella angreppssättet inte fö-
reskriver någon bestämd metod utan snarare att metoderna anpassas till de specifika problem och empiriska material som studien avser. Både metoder, modeller, begrepp, etc., kan därför variera mellan olika studier.
2 Att beskriva en företeelse i termer av familjelikheter kan vara ett exempel på hur en
syftesrelaterad ordning kan skapas som varken är apriorisk, generaliserande eller essentiell.
3 Detta skolverksfinansierade projektet är beskrivet i kapitel 1 och finns redovisat i
Skolverkets rapport Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk
skola (2001).
4 Projektet är finansierat av Myndigheten för Skolutveckling och finns redovisat i
boken Hållbar utveckling i praktiken, Öhman & Östman (2004).
5 Projektet är finansierat av Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och Nämnden
för lärarutbildning, Uppsala universitet och finns bl.a. redovisat i Wickman & Öst- man (2002a och 2002b).
Referenser
Aaro, Elisabeth (2003): Svensk forskning om miljöundervisning. I Leif Öst- man red.: Nationell och internationell miljödidaktisk forskning. En
forskningsöversikt, s. 38–64, Pedagogisk forskning i Uppsala, 148. Upp-
sala universitet, Pedagogiska institutionen.
Alerby, Eva (1998): Att fånga en tanke. En fenomenologisk studie av barns
och ungdomars tänkande kring miljö. Luleå: Luleå tekniska universitet,
Centrum för forskning i lärande.
Almqvist, Jonas (2005): Learning and Artefacts. On the Use of Information
Technology in Educational Settings. Uppsala: Acta Universitatis
Upsalaiensis.
Almqvist, Jonas; Lidegran, Ida & Lundqvist, Eva (2003): Inspelningsprak- tik, teknik och forskningsetik. I Leif Östman, red.: Erfarenhet och situa-
tion i handling. En rapport från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik , s. 119–131, Pedagogisk forskning i Uppsala, 147. Uppsala uni-
versitet, Pedagogiska institutionen.
Altman, Irwin & Rogoff, Barbara (1987): World views in psychology: trait, interactional, organismic and transactional perspectives. I Daniel Stokols & Irwin Altman, red.: Handbook of Environmental Psychology, s. 7–40. New York: John Wileys & Sons.
Arrington, Robert & Glock, Hans-Johann, red. (1996): Wittgenstein and
Quine. London och New York: Routledge.
Axelsson, Harriet (1997): Våga lära. Om lärare som förändrar sin miljö-
undervisning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg
Studies in Educational Science, 112.
Backström, Joel & Torrkulla, Göran, red. (2001): Moralfilosofiska essäer. Stockholm: Thales.
Baltic 21E – An Agenda for Education in the Baltic Sea Region. Baltic 21
Series No 1/02. http://www.baltic21.org/?publications,21#67 [Hämtad 2004-04-14].
Bentley, Arthur F. & Dewey, John (1949/1991): Knowing and the known. I Jo Ann Boydston, red.: The Later Works, 1925–1953, Vol. 16: 1949– 1952, s. 1–294. Carbondale: Southern Illinois University Press.
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1979): Kunskapssociologi. Hur in-
dividen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahl-
ström & Widstrand.
Bernstein, Richard J. (1983): Beyond Objectivism and Relativism. Science,
Hermeneutics, and Praxis. Oxford: Blackwell.
Bexell, Göran & Grenholm, Carl-Henric (1997): Teologisk etik. En intro-
duktion. Stockholm: Verbum.
Bhatia, Sunil (2000): Language socialisation and the construction of socio- moral meanings. Journal of Moral Education, 29(2), s. 149–167. Biesta, Gert & Burbules, Nicholas (2003): Pragmatism and Educational
Research. Lanham: Rowman & Littlefield.
Bonnet, Michael (1999): Education for sustainable development: A coherent philosophy for environmental education? Cambridge Journal of Education,
29(3), s. 313–324.
Brandom, Robert, red. (2000): Rorty and His Critics. Oxford: Blackwell. Breiting, Søren & Mogensen, Finn (1999): Action competence and
environmental education. Cambridge Journal of Education, 29(3), s. 349– 354.
Buzzelli, Cary A. (1996): The moral implications of teacher-child discourse in early childhood classroom. Early Childhood Reseach Quarterly, 11, s. 515–534.
Buzzelli, Cary A. (1997): Origins, differences, and the origins of differences in moral development. Parent-child discourse as moral activity.
Developmental Reveiw, 17, s. 101–109.
Carlsson, Britta (1999): Ecological Understanding. A Space of Variation. Luleå: Luleå tekniska universitet, Centrum för forskning i lärande. Cherryholmes, Cleo (1988): Power and Criticism. Poststructural Investigations
in Education. New York: Teachers College Press.
Crawford, Paul D. (2001): Educating for moral ability. Reflections on moral development based on Vygotsky’s theory of concept formation. Journal
of Moral Education, 30(2), s. 113–129.
Des Jardins, Joseph (1997): Environmental Ethics. An Introduction to
Environmental Philosophy. Belmont: Wadsworth.
Dewey, John (1922/1988): Human nature and conduct. I Jo Ann Boydston, red.: The Middle Works, 1899–1924, Vol. 14: 1922. Carbondale: Southern Illinois University Press.
Dewey, John (1929/1958): Experience and Nature. New York: Dover. Dewey, John (1929/1984): The quest for certainty: A study of the relation of
knowledge and action. I Jo Ann Boydston, red.: The Later Works, 1925–
Durkheim, Emile (1910/1995): The teaching of morality in primary schools. I W. S. F. Pickering & Dominique Lussier: Durkheim and moral education for children, Journal of Moral Education, 24(1), s. 19–37.
Durkheim, Emile (1922/1956): Education and Sociology. Glencloe: Free Press. Dysthe, Olga, red. (2001): Dialog, samspel och lärande. Lund: Student-
litteratur.
Dysthe, Olga & Igland, Mari-Ann (2001): Vygotskij och sociokulturell teori. I Olga Dysthe, red.: Dialog, samspel och lärande, s. 75–94 . Lund: Student- litteratur.
Edwards, Derek (1997): Discourse and Cognition. London: Sage.
Ekborg, Margareta (2003): Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveck-
ling. En longitudinell studie av hur studenter på grundskolelärar- programmet utvecklar för miljöundervisning relevanta kunskaper i natur- kunskap. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies
in Educational Science, 188.
Elliott, John (1999): Sustainable society and environmental education. Future perspectives and demands for the educational system. Cambridge Journal
of Education, 29(3), s. 325–341.
Englund, Tomas (1986): Curriculum as a Political Problem. Changing
Educational Conceptions, with Special Reference to Citizenship Education.
Lund: Studentlitteratur/Chartwell Bratt.
Englund, Tomas (1996): Pedagogikens uppgifter. Pedagogisk forskning,
1(1), s. 40–53.
Fairclough, Norman (2000): Discourse and Social Change. Cambridge: Pol- ity Press.
Fann, K. T. (1993): Ludwig Wittgenstein. En introduktion. Göteborg: Daidalos.
Fien, John (1995): Teaching for a sustainable world. The environmental and developmental education project for teacher education. Environmental
Education Research, 1(1), s. 21–34.
Gefwert, Christoffer (2000): Wittgenstein on Thought, Language and
Philosophy. From Theory to Therapy. Aldershot: Ashgate.
Gilligan, Carol (1982): In a Different Voice. Psychological Theory and
Women’s Development. Cambridge: Harvard University Press.
Gough, Stephen (2002): Increasing the value of the environment. A ‘real options’ metaphor for learning. Environmental Education Research,
8(1), s. 61–72.
Gustavsson, Michael (1999): Text och textobjekt. I Carl Anders Säfström & Leif Östman, red.: Textanalys, s. 37–56. Lund: Studentlitteratur.
Halldén, Ola (2001): Social konstruktionism och intentionell analys som heuristiskt verkstyg i kvalitativ analys. I Ola Halldén, Max Scheja &
Harriet Jacobsson Öhrn, red.: Intentionell analys. Forskningsrapporter från pedagogiska institutionen, 65. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska instititionen.
Hansson, Birgit (2000): Förutsättningar för gymnasieelevers kunskapsbildning
och för undervisning inom miljöområdet. Lund: Lunds universitet, Peda-
gogiska institutionen.
Hart, Paul & Nolan, Kathleen (1999): A critical analysis of research in environmental education. Studies in Science Education, 34, s. 1–69. Hartig, Terry (1993): Nature experience in transactional perspective. Lands-
cape and Urban Planning, 25(1–2), s. 17–36.
Henry, Sue Ellen (2001): What happens when we use Kohlberg? His troubling functionalism and the potential of pragmatism. Educational Theory,
51(3), s. 259–276.
Hersch, Richard H.; Paolitto, Diana Pritchard & Reimer, Joseph (1979):
Promoting Moral Growth. From Piaget to Kohlberg. New York: Long-
man.
Hertzberg, Lars (2005): Wittgensteinreceptionen i Finland – med utblickar
mot de övriga nordiska länderna. http://www.abo.fi/fak/hf/filosofi/Staff/
lhertzbe/ [Hämtad 2005-09-01].
Hjälmeskog, Karin (2000): ”Democracy begins at home”. Utbildning om
och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala: Acta Universitatis
Upsalaiensis, Uppsala Studies in Education, 94.
Huckle, John (1999): Locating environmental education between modern capitalism and postmodern socialism. A reply to Lucie Sauvé. Canadian
Journal of Environmental Education, 4, s. 36–45.
Hung, David (2002): Situated cognition and problem-based learning: Implications for learning and instruction with technology. Journal of
Interactive Learning Research, 13(4), s. 393–414.
IUCN Commission on Education and Communication (2003): Supporting
the United Nations Decade on Education for Sustainable Development 2005–2015.
James, William (1923): Den religiösa erfarenheten i dess skilda former. Stock- holm: Nordstedts.
Jensen, Bjarne Bruun & Schnack, Karsten (1997): The action competence approach in environmental education. Environmental Education Research,
3(3), s. 163–179.
Jickling, Bob (2003): Environmental education and environmental advocacy. Revisited. Journal of Environmental Education, 34(2), s. 20–27.
Jickling, Bob & Spork, Helen (1998): Education for the environment. A critique. Environmental Education Research, 4(3), s. 309–328.
Johnston, Paul (1989): Wittgenstein and Moral Philosophy. London och New York: Routledge.
Kant, Immanuel (2001): Kritik av praktiska förnuftet. Uppsala: Argos. Karabel, Jerome & Halsey, A H, red. (1978): Power and Ideology in
Educational Research. New York: Oxford University Press.
Karlström, Cecilia (2003): Internationell forskning om miljöundervisning. I Leif Östman, red.: Nationell och internationell miljödidaktisk forskning.
En forskningsöversikt, s. 18–37, Pedagogisk forskning i Uppsala, 148.
Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Kohlberg, Lawrence (1981): Essays on Moral Development. San Fransisco: Harper and Row.
Kronlid, David (2003): Ecofeminism and Environmental Ethics. An Analy-
sis of Ecofeminist Ethical Theory. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis,
Uppsala Studies in Social Ethics, 28.
Kronlid, David (2005): Miljöetik i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Lidskog, Rolf; Sandstedt, Eva & Sundqvist, Göran (1997): Samhälle, risk
och miljö. Lund: Studentlitteratur.
Light, Andrew & Katz, Eric, red. (1996): Environmental Pragmatism. Lon- don och New York: Routledge.
Lijmbach, Susanne; Margadant-van Arcken, Marjan; van Koppen, C. S. A. & Wals, Arjen E. J. (2002): ’Your view of nature is not mine’. Learning about pluralism in the classroom. Environmental Education Research,
8(2), s. 121–135.
Lindhe, Valdy (1999): Greening Education. Prospects and Conditions i Tan-
zania. Uppsala: Acta Universitatis Upsalaiensis, Uppsala Studies in
Education, 81.
Linné, Agneta (1999): Om ramfaktorteorin och historisk förändring. Peda-
gogisk forskning i Sverige, 4(1), s. 59–71.
Ljunggren, Carsten (1996): Medborgarpubliken och det offentliga rummet.
Om utbildning, medier och demokrati. Uppsala: Acta Universitatis
Upsalaiensis, Uppsala Studies in Education, 68.
Lundgren, Ulf P. (1984): Ramfaktorteorins historia. Skeptron. Stockholm: Symposion.
Lundgren, Ulf P. (1989): Att organisera omvärlden. En introduktion till
läroplansteori. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Lundholm, Cecilia (2003): Att lära om miljö: Forskar- och högskole-
studerandes tolkningar av ett miljöinnehåll i utbildningen. Stockholm:
Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
Lundin, Elin (2004): Motstånd och kreativitet: Georg Herbert Meads bidrag
till aktör-strukturdebatten. Stockholm/Stehag: Brutus Östling Bokförlag
Mckeown, Rosalyn & Hopkins, Charles (2003): EE-ESD. Defusing the worry.
Environmental Education Research, 9(1), s. 117–128.
Monk, Ray (1999): Ludwig Wittgenstein – geniets plikt. Göteborg: Daidalos. Nussbaum, Martha C. (1998): Cultivating Humanity. A Classical Defense
of Reform in Liberal Education. Cambridge, MA och London: Harvard
University Press.
Nykänen, Hannes (2003a): Moralens grammatik – mer än ord? Sats – Nordic
Journal of Philosophy, 4(1), s. 162–176.
Nykänen, Hannes (2003b): Moral och vilja. Sats – Nordic Journal of
Philosophy, 4(1), s. 98–115.
Permer, Karin & Permer, Lars Göran (2002): Klassrummets moraliska ord- ning. Iscensättning av lärare och elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrummet. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen, Studea psychologica et pedagogica, 167.
Peters, Michael & Marshall, James (1999): Wittgenstein: Philosophy, Post-
modernism, Pedagogy. Westport and London: Bergin & Garvey.
Pleasants, Nigel (1999): Wittgenstein and the Idea of a Critical Social Theory.
A Critique of Giddens, Habermas and Bhaskar. London and New York:
Routledge.
Popkewitz, Tom (1997): The curriculum theory tradition. Studies in the so- cial/cultural and political contexts of pedagogical practices. I Karl Erik Rosengren & Bo Öhngren, red.: An Evaluation of Swedish Research in
Education, s. 42–67. Stockholm: HSFR.
Rauch, Franz (2002): The potential of education for sustainable development for reform in schools. Environmental Education Research, 8(1), s. 43– 51.
Rhees, Rush (1970/1996): Discussions of Wittgenstein. Bristol: Thoemmes Press.
Rickinson, Mark. (2001): Learners and learning in environmental education. A critical review of the evidence. Environmental Education Research,
7(3), s. 207– 317.
Roberts, Douglas & Östman, Leif, red. (1998): Problems of Meaning in
Science Curriculum. London: Teachers College Press.
Rogoff, Barbara (1995): Observing sociocultural activity on three planes: Participatory appropriation, guided participation, and apprenticeship. I James. V. Wertsch, Pablo Del Rio & Amelia Alvarez, red.: Sociocultural
Studies of Mind, s. 139–164. New York: Cambridge University Press.
Rorty, Richard (1980): Philosophy and the Mirror of Nature. Oxford: Prin- ceton University Press.
Rorty, Richard (1982/2003): Consequences of Pragmatism (Essays: 1972–
Rorty, Richard (1997): Kontingens, ironi och solidaritet. Lund: Student- litteratur.
Sandell, Klas; Öhman, Johan & Östman, Leif (2003): Miljödidaktik. Natu-
ren, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Sauvé, Lucie (1999): Environmental education between modernity and post- modernity. Searching for an integrating educational framework. Cana-
dian Journal of Environmental Education, 4, s. 9–36.
Schoultz, Jan (2000): Att samtal om/i naturvetenskap. Kommunikation, kon-
text och artefakt. Linköping: Linköping Studies in Education and
Psychology, 67.
Scott, William & Gough, Stephen (2004): Key Issues in Sustainable
Development and Learning. A Critical Review. London & New York:
RoutledgeFalmer.
Skolverket (2001): Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i
svensk skola. Rapport, diarienummer 00:3041.
Skolverket (2002): Hållbar utveckling i skolan. Referensmaterial. Stockholm: Liber.
Schneewind, Jerome B. (1993): Modern moral philosophy. I Peter Singer, red.: A Companion to Ethics, s. 147–157. Oxford: Blackwell.
Stables, Andrew & Scott, William (2002): The quest for holism in education for sustainable development. Environmental Education Research, 8(1), s. 53–60.
Stenlund, Sören (1999): Wittgenstein och moralfilosofin. Philosophia – Tids-
skrift for filosofi, 27(3–4), s. 179–196.
Stenlund, Sören (2000): Filosofiska uppsatser. Skellefteå: Norma.
Stenmark, Mikael (2000): Miljöetik och miljövård. Lund: Studentlitteratur. Stensmo, Christer (1994): Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. Sterling, Stephen (2001): Sustainable Education. Re-visioning Learning and
Change. Foxhole, Dartington, Totnes, Devon: Green Books.
Sullivan, Shannon (2001): Living Across and Through Skins. Transactional
Bodies, Pragmatism and Feminism. Bloomington: Indiana University Press.
Swanson, Richard L. (1995): Research foundations of moral and ethical education. Education, 116(2), s. 296–302.
Svennbeck, Margareta (2004): Omsorg om naturen. Om NO-utbildningens
selektiva traditioner med fokus på miljöfostran och genus. Uppsala: Acta
Universitatis Upsalaiensis, Uppsala Studies in Education, 104.
Svensson, Gunnar (1992): Wittgenstein om kunskap och visshet. Stockholm: Thales.
Säfström, Carl Anders, (1994): Makt och mening. Förutsättningar för en
innehållsfokuserad pedagogisk forskning. Uppsala: Acta Universitatis
Säfström, Carl Anders (2005): Skillnadens pedagogik. Nya vägar inom den
pedagogiska teorin. Lund: Studentlitteratur.
Säfström, Carl Anders & Östman, Leif, red. (1999): Textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stock- holm: Prisma.
Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet. Om naturumgängets idéhistoria. Stockholm: Carlssons.
Tappan Mark B. (1997): Language, culture, and moral development. A Vygotskian perspektive. Developmental Reveiw, 17, s. 78–100.
Tappan, Mark B. (1998): Moral education in the zone of proximal development. Journal of Moral Education, 27(2), s. 141–161.
Tholander, Michael (2002): Doing Morality in School. Teasing, Gossip, and
Subteaching as Collaborative Action. Linköping: Linköping Studies in Art
and Science, 256.
Timmons, Mark (2002): Moral Theory. An Introduction. Lanham: Rowman & Littlefield.
Tornberg, Ulrika (2000): Om språkundervisning i mellanrummet – och talet
om kommunikation och kultur i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Uppsala: Acta Universitatis Upsalaiensis, Uppsala Studies in
Education, 92.
UNCED (1992): Agenda 21. London: Regency Press.
Van DeVeer, Donald & Pierce, Christine, red. (1998): The Environmental
Ethics and Policy Book. Philosophy, Ecology, Economics. Belmont:
Wadsworth.
Vanderstraeten, Raf (2002): Dewey’s transactional constructivism. Journal
of Philosophy of Education, 36(2), s. 233–246.
Vosniadou, Stella (1996): Towards a revised cognitive psychology for new advances in learning and instruction. Learning and Instruction, 6(2), s. 95–109.
Vygotsky, Lev (1934/1986). Thought and Language. London: The MIT Press. Vygotsky, Lev (1978). Mind in Society. The Development of Higher
Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wals, Arrjen E.J. & Jickling, Bob (2000): Process-based environmental education seeking standards without standardizing. I Bjarne Bruun Jen- sen, Karsten Schnack & Venka Simovska, red.: Critical Environmental
and Health Education: Research Issues and Challenges, s. 127–149. Kö-