Målet med denna uppsats var att göra en mikrohistorisk studie av en grupp kvinnor från samhällets övre skikt och vad de ville åstadkomma med verksamheten inom den lokala kretsen. Syftet är att bidra till den kvinnohistoriska forskningen inom fredsarbetet. Som summering presenteras även det historiska sammanhang som kvinnorna verkade i.
Mellankrigstiden (1935-1939) var den tid som först satte sin prägel på
föreningens verksamhet. Det som kännetecknade tiden var den ekonomiska nedgången i västvärlden vilket fick till följd att fascism och nazism kunde växa. Detta syns också i föreningens lokala verksamhet då hjälpbehov och upplysningsarbete är viktiga
aktiviteter. Centralt ökade intresset för IKFFs verksamhet och även ökning av antalet medlemmar, totalt 5 808 stycken. Sverige var ett neutralt land under krigsperioden 110
(1939-1945) men detta innebar ändå svåra umbäranden för befolkningen. Ett exempel är att ransonering infördes av vissa matvaror samt av tobaksvaror och bensin. För den lokala kretsen medförde perioden att hjälpverksamheten intensifierades, speciellt gentemot judiska flyktingar. Efter krigsslutet minskade intresset för fredsfrågorna och IKFFs medlemsantal började sjunka. Efterkrigstiden (1945-1967) i Sverige präglades 111
av ett starkt ekonomiskt uppsving, sociala reformer och ökat välstånd. Under 1950- och 1960-talen moderniserades hemmen med olika hushållsmaskiner vilket ändrade
arbetsfördelningen mellan kvinnor och män samtidigt som yrkeskategorier som pigor och hembiträden försvann. Internationellt karakteriserades tiden av politisk 112
självständighet och suveränitet för många av de tidigare kolonierna. Sydafrika med apartheid och Vietnamkriget var andra högaktuella frågor vilka var på dagordningen för IKFF både centralt och lokalt. 113
Under den ovan beskrivna tidsperioden genomgick samhällsstrukturen en omfattande omvandling. Erfarenheter från mellankrigs- och krigsperioden suddades så småningom ut och ingen nyrekrytering skedde till fredsarbetet i den lokala kretsen. På 1960-talet startar den andra vågens kvinnorörelse som tar över kvinnors engagemang och frågor kring kvinnoförtryck dominerar den nya kvinnorörelsen. 114
Ståhle. 1988. s. 21. 110 Ståhle. 1988. s. 23. 111 Josefsson. 2016. s. 104. 112 Ståhle. 1988. s. 35. 113 www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/historik/uppkomst. Hämtad 210118. 114
Genom att besvara frågorna om vilka kvinnor som engagerade sig i IKFF lokalt, vilken struktur organisationen hade och vilka aktiviteter de arbetade med uppnås syftet med att bidra till kvinnohistorieforskningen inom fredsarbete. Dessutom görs här en redovisning över vad kvinnorna åstadkom med verksamheten i den lokala kretsen av IKFF.
Genom ett mikrohistoriskt perspektiv, en prosopografisk metod, och en genus- systemanalys visas vilka kvinnorna var. Deras bakgrund presenteras liksom vilken roll de hade i föreningen, deras titlar, vilka nätverk de umgicks i och samarbetade med. Studien visar, genom olika exempel, att kvinnorna hade de ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna för att använda sig av de privilegier och rättigheter som välsituerade kvinnor hade på den tiden. Det kan ha varit betydelsefullt för kvinnorna att de hade ett eget område att agera på och att de kunde umgås i sina egna sociala nätverk. Tabell 1 visar kvinnornas bakgrund, roller med mera.
Genussystem-analysen med hierarkin och dikotomin visar på att kvinnorna utmanade genussystemet genom att exempelvis ifrågasätta hierarkin (mannen som norm). Exempel på detta var Elin Wägners retoriska fråga ”i vilka avseenden äro männen likvärdiga kvinnorna?”. Men kvinnorna vidmakthöll genussystemet genom att exempelvis upprätthålla dikotomin (isärhållandets tabu). Exempel på detta är att IKFF var en kvinnoförening, samt att kvinnor och män sågs tillhöra olika sfärer (exemplet om kvinnornas ansvar att inte köpa krigsleksaker till barnen).
Strukturen på den lokala organisationen visar på att den var uppbyggd på traditionellt sätt med en styrelse och att styrelsemöten ofta skedde i samband med planering av vår- respektive höst-aktiviteter. Genom att den lokala kretsens medlemmar var representerade vid distriktsmöten och centrala möten fick föreningen återkoppling på vad som diskuterats och beslutats på andra nivåer. Kretsmedlemmar rapporterade också från sitt deltagande i olika utbildningar och kurser vilket ökade kunskapen hos medlemmarna.
Aktiviteterna inom föreningen var av olika karaktär. En uppdelning i föredrag med nationell respektive internationell inriktning, studiecirklar, hjälp- och flykting- verksamhet samt religiösa aktiviteter gjordes, vilket redovisas i tabell 2. Studiecirkel- verksamheten var omfattande och ibland i samarbete med andra föreningar. Sororitet var relevant för kvinnorna. Solidariteten fanns dels mellan kvinnor inom föreningen (se exemplet med medlem som fick ekonomiskt bidrag) men också med olika föreningar
när kvinnorna hjälptes åt med diverse arrangemang. Solidariteten med människor med annan bakgrund spelade en viktig roll i arbetet för flyktingar och andra grupper med hjälpbehov. Ett exempel på detta är att, förutom ekonomiska bidrag, satsade kvinnorna på arbetsaftnar för tillverkning av spädbarnsutrustning till hjälpbehövande kvinnor. En jämförelse mellan IKFFs centrala och lokala aktiviteter har sammanställts i tabell 3.
En grupp kvinnor samlades i slutet av 1935 för att bilda en lokal fredsförening av IKFF i Växjö. Den historiska tid som kvinnorna bildade och agerade i vid starten var en tid som kännetecknades av mellankrigstidens oro för ett nytt världskrig. Det
kvinnorna ville åstadkomma var att skapa en väl fungerande kvinnlig fredsorganisation, vilket syns i deras styrelseprotokoll. Dessa visar på föreningens uppbyggnad med stadgar och målsättningar vilka överensstämde med centrala IKFF. Till föreningen anslöt sig efterhand fler kvinnor och medlemsantalet ökade till 50 medlemmar 1938. Kvinnorna lyckades med att organisationen blev ett forum där kvinnor kunde engagera sig i fredsfrågor, som relaterades till det internationella politiska sammanhanget. Slutsatsen kan dras att IKFF blev en av de många föreningar som öppnade möjligheter för kvinnligt deltagande i samhällsfrågor, lokalt, nationellt och internationellt under en period av väpnade konflikter. Orosmolnen hade börjat hopa sig, Tyskland hade lämnat Nationernas Förbund 1933 och Hitlers maktövertagande skapade osäkerhet i Europa. 115
Kvinnornas engagemang för fredsarbete visades genom olika aktiviteter, såväl inom hjälpverksamhet som upplysningsarbete. Kvinnorna kunde genom sin sociala status agera för föreningens möjligheter att arbeta med fredsfrågor, ibland tillsammans med andra ideella organisationer. Genom att agera på förändringar i omvärlden kunde föreningen ställa om hjälpinsatser där dessa bäst behövdes. Omvärlden förändrades vilket gjorde att intresset för fredsarbete kom i skymundan för andra frågor och som tidigare sagts upphörde föreningen 1967.
Som slutsats kan konstateras att kvinnorna med sitt engagemang åstadkom, med sin verksamhet, en fredsförening som under drygt 30 års tid spelade en aktiv roll i kvinnors möjligheter att påverka i samhällsfrågor. Lokala kretsen av IKFF var dessutom under dessa år, 1935-1967, en aktiv del av föreningslivet i Växjö.
Ståhle. 1988. s. 16.
Det finns en del forskning om freds- och kvinnoorganisationer ur ett lokalhistoriskt perspektiv däremot saknas det mikrohistoriska perspektivet. Med denna uppsats har jag försökt bidra till att fylla denna forskningslucka. Intressanta frågor att ställa i en
fortsättning vore hur kvinnorna bemöttes av lokalsamhället, hur de stöttades av männen, allmänheten, av andra kvinno- och fredsorganisationer och av pressen. Påverkades föreningen av sekulariseringen i samhället och den fortsatta demokratiseringen? Blev de beskrivna kvinnorna förebilder för sina barn och för andra kvinnor i samhället?
Referenser
Källor
Otryckta källor VÄXJÖ
Kronobergsarkivet
Växjökretsen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) 1265:1 A1. Protokoll med bilagor 1935-1967. Verksamhetsberättelser 1942-1966, vissa luckor. Tryckta källor
Eneroth, Georg.1941. Småländska kvinnor. Göteborg: Elander.
IKFFs medlemstidning Fred & Frihet: Världens farligaste kvinnor. Nr 2-3 augusti 2015.
IKFFs medlemstidning Fred & Frihet: Världens fredligaste hundraåring. Nr 2-3 augusti 2019.
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. 1945. Trettio år i fredens tjänst. Stockholm.
Ståhle, Elisabeth. 1988. Några axplock ur Internationella kvinnoförbundets för fred och
frihet historia åren 1915-1987. IKFF Stockholm.
Swedberg, Eva. 2005. 90 år för fred och frihet: En historisk odyssé över Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihets svenska och internationella arbete mellan 1915 och 2005. Jönköping.
Thornell, Isa. 1981. Växjöbor. Växjö. Elektroniska källor
Göteborgs universitetsbibliotek/Kvinnor och fred/ Organisationer och aktioner/IKFF.
www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/fred/organisationer/. Hämtad 201228.
www2.ub.gu.se/kvinndata/portaler/fred/organisation/pdf/krigsleksaker.pdf. Hämtad 201228.
www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/historik/uppkomst. Hämtad 210118. Kajsa Ljungstedt. www.lju.nu Hämtad 201228.
Länsstyrelsen Kronoberg. Växjö stad. Kulturmiljö av riksintresse.
www.lansstyrelsen.se/kronoberg. Hämtad 201228.
Ortshistoria.se. www.ortshistoria.se/stad/vaxjo/befolkning. Hämtad 201228.
Riksarkivet, digitala forskarsalen. https://sok.riksarkivet.se/person. Hämtad 201228.
www.svenskatal.se/1928011-per-albin-hansson-folkhemstalet/. Hämtad 201229. Svenskt biografiskt lexikon, SBL. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/. Hämtad 201228.
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL. https://skbl.se/sv. Hämtad 201228. Wikipedia. www.sv.m.wikipedia.org/wiki/Växjö. Hämtad 201228.
Muntliga källor
Yvonne Hirdman i radioprogrammet Söndagsintervjun i P1, 15 september 2019, tidpunkt 34:30 i programmet.
Litteratur
Andersson, Irene. 2001. Kvinnor mot krig: aktioner och nätverk för fred 1914-1940. Malmö: Team offset & media.
Aronsson, Peter, Fagerlund, Solveig & Samuelson, Jan (red.). 1999. Nätverk i historisk
forskning: metafor, metod eller teori? Växjö: Växjö universitet.
Björk, Gunnela. 2003.” Kvinnors aktioner och nätverk för fred”. Historisk Tidskrift 123:4. s. 623-629.
Bourdieu, Pierre. 1986. ”The Forms of Capital.” Handbook of Theory and Research for
the Sociology of Education, edited by J. G. Richardson. New York: Greenwood Press.
s. 241-258.
Gustavsson, Martin & Svanström, Yvonne (red.). 2018. Metod: guide för historiska
studier. Lund: Studentlitteratur.
Götlind, Anna & Kåks, Helena. 2014. Mikrohistoria: en introduktion för
uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Yvonne. 1988. ”Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning.” Tidskrift för genusvetenskap 3, 49-63.
Höjer, Signe. 1986. Eldsjälar i fredens tjänst: (Fredrika Bremer, Ellen Key, Selma
Lagerlöf, Matilda Widegren, Anna Lindhagen, Kerstin Hesselgren, Elin Wägner). Stockholm: LT.
Isaksson, Ulla & Erik Hjalmar Linder. 1980. Elin Wägner: dotter av moder jord
1922-1949. Stockholm: Bonnier.
Johansson, Lennart. 1991. Stiftstad i förändring: politik och folkrörelser i sekelskiftets
Växjö. Filantropi och kvinnoföreningar. Växjö: Växjö universitet.
Josefsson, Sven-Olof. 2016. Berättelsen om folkhemmet och dess barn. TMG Tabergs.
Linné, Agneta. 2003. Tidskriften Utbildning & Demokrati 2003, Vol 12, nr 1, s. 9-38. Tid, rum, berättelse: en historia om pedagogik och lärarutbildning. Örebro: Örebro universitet.
Malmer, Astrid. 1957. Om träd i Växjö. Fören. för dendrologi och parkvård. Uppsala. Marklund, Emil. 2017. ”Ett år med Ester: en mikrohistorisk undersökning av det sociala nätverket och känslolivet hos en småskollärare vid sekelskiftet 1900”. Historisk
Tidskrift (Stockholm. Print), (137):3. s. 379-410.
Melin, Inga-Brita. 1999. Lysistrates döttrar: pionjärer och pedagoger i två kvinnliga
fredsorganisationer (1898-1937). Umeå: Umeå universitet.
Nilsson, Ingela. 2015. Nationalism i fredens tjänst: svenska skolornas fredsförening,
fredsfostran och historieundervisning 1919-1939. Umeå: Umeå universitet.
Tabellförteckning
TABELL 1: Ledamöter och enstaka medlemmar från 1935 och framåt ………sid. 37 TABELL 2: Antal aktiviteter inom den lokala kretsen 1935-1967 ………sid. 38 TABELL 3: Ett urval av centrala och lokala aktiviteter 1935-1967 …………..sid. 38-40
Bildförteckning
BILD nr 1. Foto av Astrid Malmer. Georg Eneroth: Småländska kvinnor. s. 220, fotograf okänd.