Aktiva fredskvinnor
En mikrohistorisk studie över Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet i Växjö
1935-1967
C-uppsats
Författare: Ann-Marie Andersson Handledare: Eleonora Poggio Examinator: Gunnel Cederlöf Termin: HT20
Ämne: Historia Nivå: Grundnivå Kurskod: 2HI33E
Fru Astrid Malmer, IKFF:s första ordförande för lokala kretsen i Växjö 1935.
Bild nr 1
Ransonering blev vardagsmat under krigsåren.
Ransoneringskuponger som tillhört Augusta Johansson, Ängahult, Nöttja. Anderssons familjearkiv. Bild nr 2
Active women of peace: A microhistorical study of Women’s
International League for Peace and Freedom in Växjö
1935 - 1967.
Abstract
This microhistorical study examines the local circle of Women’s International League for Peace and Freedom in Växjö during the years 1935 to 1967. The purpose of the essay is to contribute to research in women’s history by describing and analyzing some of the association’s members and activities. The unprinted source material consisting of the association’s protocol books provides the basis for this study. The theoretical basis is a gender perspective and a microhistorical perspective. Short biographies highlight the background and roles of the individual members in the association. The
association’s organization and activities are described too. The analysis shows the members’ solidarity with other women, for instance through helping refugees. It also shows how the members used their economic, social and cultural capital in their peace efforts, and in forming networks both among themselves and with other organisations. In short, the members’ economic, social and cultural capital enabled them to work for peace. In their efforts they both came to challenge and maintain the gender system of their time.
Keywords
Women’s history, IKFF, peace work, microhistory, prosopography, sorority, the gender system
Tack
Först och främst vill jag tacka min handledare, Eleonora Poggio, som genom det mikrohistoriska perspektivet gav mig en intresseväckande infallsvinkel för min studie. Tack för ditt stöd och dina inspirerande kommentarer vilka förde uppsatsen framåt i rätt riktning. Ett varmt tack också till Erik Wångmar som uppmuntrade mig till att skriva en C-uppsats. Glädjen att få lyfta fram de här kvinnorna från svunna tider och åter låta dem stå i rampljuset är en ynnest utöver det vanliga. Tacksamheten sträcker sig också till de arkiverade protokollböckerna som har varit en outsinlig källa att ösa material ur till denna uppsats och även fortsättningsvis kan vara till eventuellt ytterligare studier.
Innehåll
1.Inledning ____________________________________________________________1 1.1 Syfte och frågeställningar ____________________________________________2 1.2 Avgränsningar _____________________________________________________2 2. Teori _______________________________________________________________3 2.1 Mikrohistoriskt perspektiv ___________________________________________3 2.2 Genus och genussystemet ____________________________________________4 2.3 Andra nyckelbegrepp: Klass, nätverk, sororitet och fred ____________________5 3. Metod ______________________________________________________________8 3.1 Prosopografi ______________________________________________________8 3.2 Kvalitativ metod: Den hermeneutiska spiralen ___________________________8 4. Forskningsläget ______________________________________________________9 5. Källmaterial ________________________________________________________11 5.1 IKFFs eget material _______________________________________________11 5.2 Andra aktörers material om IKFF och övriga källor ______________________11 5.3 Källkritik ________________________________________________________11 6. Bakgrund __________________________________________________________13 6.1 Bildandet av Women’s International League for Peace and Freedom 1915 ____13 6.2 Bildandet av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet 1919 _______14 6.3 Bakgrund: Folkhemmet, kvinnorollen och normer under tidsperioden ________15 6.4 Bakgrund om Växjö under åren 1935 till 1967 __________________________16 7. Undersökningen ____________________________________________________17 7.1 Bildandet av den lokala kretsen i Växjö ________________________________17 7.2 Mål, organisation och stadgar ________________________________________18 7.3 Kvinnorna som grundade IKFF i Växjö ________________________________19 7.4 Verksamheten ____________________________________________________23 8. Analys _____________________________________________________________27 8.1 Genussystemet: Hierarkin och dikotomin ______________________________27 8.2 Klass, nätverk, sororitet och fred _____________________________________29 9. Summering och slutsatser ____________________________________________31 Referenser ___________________________________________________________35 Bilagor ______________________________________________________________38 Tabell 1. Ledamöter och enstaka medlemmar från 1935 och framåt _____________38 Tabell 2. Antal aktiviteter inom den lokala kretsen 1935-1967 _________________39 Tabell 3. Ett urval av centrala och lokala aktiviteter 1935-1967 ________________39
1. Inledning
Kvinnors berättelser har osynliggjorts genom historien och fortsätter att osynliggöras än idag. Ibland kan det verka som om kvinnor varit frånvarande, borta, att de inte lämnat några avtryck. Det är så klart inte sant, men vi har inte fått tillgång till dem, vi har berövats dem. 1
Efter min B-uppsats 1900-talets Greta Thunberg: Flory Gate - en småländsk freds- och
miljöaktivist insåg jag att det fanns intressant källmaterial om kvinnliga
fredsorganisationer, och framför allt om den lokala kretsen av Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) i Växjö. Denna undersökning handlar i första hand om dessa kvinnor som arbetade med aktioner och aktiviteter till gagn för freden. Undersökningen tar sin början 1935 då den lokala kretsen av IKFF bildades i Växjö. Vilka var då kvinnorna som var involverade i föreningen? Såväl nationellt kända kvinnor som kända och okända Växjökvinnor är de som träder fram ur historien. Jag kommer att fördjupa mig i några av dessa kvinnors biografier och erfarenheter inom föreningen för att bättre få insikt i deras arbete och IKFFs utveckling i Växjö.
Undersökningen handlar om den lokala kretsen i Växjö av IKFF under åren 1935-1967. Målet är att göra en mikrohistorisk studie. Någon forskning om den lokala kretsen i Växjö har inte hittats. Detta gör att undersökningen, ur ett lokalhistoriskt perspektiv, kan fylla en vit fläck som inte studerats tidigare. En ytterligare aspekt är att kvinnoforskningen i mindre grad har beaktat kvinnors fredsarbete vilket Irene
Andersson lyfter fram i sin avhandling Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred
1914-1940. ”Den historiska forskningen och litteraturen om kvinnorörelsen under
1900-talet har däremot inte uppmärksammat det kvinnliga fredsarbetet särskilt mycket.” 2
Kronologiskt avgränsas studien till tidsperioden 1935-1967, åren då kretsen bildades respektive upphörde. Tidsperioden kan delas in i tre delar, mellankrigstiden
(1935-1939), krigsperioden (1939-1945) och efterkrigstiden (1945-1967). Genom protokoll och årsberättelser finns underlag för att få fram fakta över vilka kvinnor som bildade föreningen. Studien visar hur medlemmarna arbetade i föreningen, vilka ämnen som var aktuella, i vilka nätverk man arbetade och vilka ställningstaganden man gjorde utifrån samhällsdebatten.
Elin Liss. IKFFs medlemstidning Fred & Frihet, Världens fredligaste hundraåring, nr 2-3 augusti 2019.
1
s. 1.
Irene Andersson. 2001. Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940. s. 21.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att bidra till kvinnohistorieforskningen inom fredsarbete genom att undersöka hur en grupp kvinnor från samhällets övre skikt organiserade sig för att skapa och driva den lokala kretsen av IKFF i Växjö under 30- och 40-talet. Vad ville kvinnorna åstadkomma med sin verksamhet?
Följande frågeställningar kan besvara syftet:
• Vilka var kvinnorna som engagerade sig i IKFF lokalt? • Vilken struktur hade den lokala organisationen?
• Vilka aktiviteter arbetade IKFF lokalt med, och även jämfört med de centralt initierade aktiviteterna?
Undersökningen bidrar till att lyfta fram kvinnors kollektiva handlande ur ett kvinno-historiskt perspektiv där genussystemet och andra närliggande begrepp kommer att fungera som analysverktyg. Studien av kvinnornas insatser och hur deras engagemang såg ut är relevant för uppsatsen. Uppsatsen bidrar med ny kunskap om IKFF lokalt vilket blir en nyskapande lokalhistoria. Växjö huvudbibliotek har engagerat mig för en 3
föreläsning om denna C-uppsats. Den utomvetenskapliga uppmärksamheten kan främja det lokala historieintresset. Två IKFF-medlemmar, Elin Wägner och Flory Gate, är personer med Växjöanknytning vars insatser i den lokala kretsen kan synliggöras för en bredare publik, även detta kan främja det lokala intresset.
1.2 Avgränsningar
Det fanns ett flertal kvinnoföreningar i Växjö under den aktuella tidsperioden. Jag avgränsar mig till den lokala kretsen av IKFF. Jag kommer att beröra en del övriga föreningar i samband med genomgången av hur IKFF arbetade tillsammans med andra organisationer och vilka nätverk man samverkade i. Tidsperioden avgränsas av 1935, då föreningen bildades och fram till 1967 då den upphörde. Den nuvarande lokala kretsen uppstod igen 1983 och verkar fortfarande. Materialavgränsningar diskuteras under avsnittet om källmaterial.
Exempelvis har jag blivit ombedd att presentera B-uppsatsen om Flory Gate på ett medlemsmöte för
3
2. Teori
Uppsatsen har två teoretiska utgångspunkter. Den första är det mikrohistoriska
perspektivet och det andra är genussystemet, såsom det utvecklats av Yvonne Hirdman. Andra centrala begrepp är klass, nätverk, sororitet och fred.
2.1 Mikrohistoriskt perspektiv
Som tidigare nämnts är målet att göra en mikrohistorisk studie. Anna Götlind och Helena Kåks poängterar tre saker som är karakteristiska för mikrohistoria. Det första är att forskningsområdet är mycket begränsat, exempelvis kan det vara ett lokalsamhälle, en grupp människor eller en enskild individ. Min undersökning handlar om en grupp kvinnor i en lokal fredsorganisation. Det andra är att kunna besvara generella frågor eller ”historiens stora frågor” utifrån mikrohistoriens människor och deras liv. Det tredje karakteristiska draget är att vanliga människor träder fram och deras livsöden blir en egen berättelse. Mikrohistoria bidrar till att personifiera konkreta människoöden vilket 4
fascinerar på ett helt annat sätt än redovisning i tabeller eller diagram. Andra infalls-vinklar kan således bli synliga i kvinnoforskningen med ett mikrohistoriskt perspektiv.
En fylligare och mer nyanserad bild visualiseras när individer träder fram ur en historisk grupp. Ett sätt att visa på detta är att skissa korta biografier av några av medlemmarna i den lokala kretsen vilket ger en tydligare bild av kvinnorna.
Mikroperspektivet gör att mönster kan ses på makronivå och detta gör att analyser och slutsatser kan dras. Nya samband kan upptäckas genom att mikrohistoria låter enskilda händelser och människor belysa de stora sammanhangen. Bilden med
ransoneringskuponger i uppsatsens början är ett exempel på detta. Den enskilda
människans tillvaro påverkades av hur samhället fungerade på makronivå. Samtidigt ger ransoneringskupongerna en bild av vilka matvaror som prioriterades och som behövdes i hushållet, alltså mikronivån. Sambandet här är att visa på hur kvinnorna som
presenteras tar sig utrymme framförallt i ideella föreningar men också till viss del i politiska föreningar och nämnder. Den mikrohistoriska studien gör att slutsatser då kan dras på en generell nivå. Sammanfattningsvis gör detta att de tre egenskaperna i
mikrohistoriskt perspektiv är i samklang med undersökningen.
Anna Götlind och Helena Kåks. 2014. Mikrohistoria. En introduktion för uppsatsskrivande studenter. s.
4
2.2 Genus och genussystemet
Föreställningar och idéer om vad en man och en kvinna är som leder till praktiker och rationaliteter - det täcker ganska bra vad genus är. 5
Begreppet”genus” används för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man, inte det biologiska könet. Fördelar med kvinnohistoria och genusteorier är att en annan horisont visas när även
makt-strukturer, kvinnors nätverk och övriga sociala strukturer klargörs på ett annorlunda sätt. Yvonne Hirdman har lagt grunden i Sverige för detta forskningsfält. Det begrepp som kommer att användas är genussystemet som det utvecklats av Hirdman. Enligt henne är genussystemet ”en beteckning på ett ’nätverk’ av processer, fenomen,
föreställningar och förväntningar vilka genom sin interrelation ger upphov till ett slags mönstereffekter och regelbundenheter. Genussystemet är således en ordningsstruktur av kön”. Genussystemet vilar på två grundläggande principer: dikotomin och hierarkin. 6
Hirdmans definition av dessa två principer är följande:
1. Den ena logiken är just dikotomin, dvs isärhållandets tabu: manligt och kvinnligt bör inte blandas.
2. Den andra logiken är hierarkin: det är mannen som är norm. Det är män som är människor, därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga. 7
Dikotomin innebär ett isärhållande av manligt och kvinnligt och synsättet att dessa inte bör blandas. Kvinnor och män finns på olika arenor i samhället. Hierarkin innebär att mannen ses som norm. Den manliga överordningen innebär att det män gör betraktas som mer värdefullt. Manligt respektive kvinnligt bidrar till att skapa olika handlings-utrymme för män och kvinnor. I studien kommer genussystemet med dikotomin och hierarkin att vara användbara analysverktyg. Jag kommer att visa på hur kvinnorna i IKFF både upprätthåller och utmanar genussystemet. Det är en kvinnoorganisation som studeras och medlemmarna är kvinnor. Aktiviteterna kan hänföras till det som var den tidens norm för vad som ansågs vara kvinnoaktiviteter, vilket är exempel på
isärhållandets tabu. Men kvinnorna utmanar ibland hierarkin.
Yvonne Hirdman i radioprogrammet Söndagsintervjun i P1, 15 september 2019, tidpunkt 34:30 i
5
programmet.
Yvonne Hirdman. 1988.”Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning.” Tidskrift för
6
genusvetenskap 3. s. 51.
Hirdman. 1988. s. 51.
2.3 Andra nyckelbegrepp: Klass, nätverk, sororitet och fred
Förutom genussystemet så finns andra begrepp som är centrala för att besvara frågeställningarna och som kommer att bli mina analytiska redskap.
2.3.1 Klass
Att enbart fokusera på genus kan göra att andra relevanta perspektiv skjuts åt sidan, såsom klass. Kvinnornas klassbakgrund kommer nämligen att visa sig vara relevant för att förstå vilka kvinnorna var som engagerade sig i IKFF. Klassbegreppet som jag utgår ifrån kommer från sociologen Pierre Bourdieu: Ekonomiskt kapital, inkomster och ägande, kulturellt kapital, utbildning, titlar, kompetenser, kunskap om litteratur och musik, socialt kapital, olika former av sociala relationer såsom släktskap, informella nätverk, vänner med mera. Hans definition av socialt kapital:
Social capital is the aggregate of the actual or potential resources which are linked to possession of a durable network of more or less institutionalized relationships of mutual acquaintance and recognition - or in other words, to membership in a group - which provides each of its members with the backing of the collectivity-owned capital, a ’credential’ which entitles them to credit, in the various senses of the word. 8
Socialt kapital är alltså de faktiska eller potentiella resurser som är kopplade till hållbara nätverk av mer eller mindre relationer av ömsesidig karaktär. Personer med rätt
kontakter kan använda sig av dessa i olika sociala situationer. Nätverk är ett centralt begrepp i studien och kopplas starkt samman med det sociala kapitalet. Bourdieus tre dimensioner ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital är relevanta att användas i studien.
2.3.2 Nätverk
Nätverk är väsentligt i undersökningen eftersom det visar på hur dels IKFF samverkade med andra föreningar men också i vilka andra sammanslutningar en del av kvinnorna ingick. Ylva Hasselberg beskriver det kvalitativa nätverksbegreppet i ”Nätverk är ingen tebjudning!”. Det är framför allt ett redskap för att återinföra den personliga relationen i vetenskapen. Företeelser inom den så kallade privata sfären har inte setts som så
intressanta i forskning men denna barriär har under de senaste tjugo åren överskridits framför allt av kvinno- och genushistoriker. 9
Pierre Bourdieu. 1986. The Forms of Capital”. s. 248-249.
8
Peter Aronsson, Solveig Fagerlund och Jan Samuelsson (red.). 1999. Nätverk i historisk forskning:
9
Agneta Linné karakteriserar nätverk på följande sätt:
Med nätverk menar vi något närmast bokstavligt: de band som knyts mellan människor genom återkommande personliga kontakter och som förgrenar sig mer eller mindre vittformat och sammanflätat. För att ett nätverk ska uppstå krävs återkommande kontakter, det krävs kontakter av en viss minsta intensitet och det krävs att kontakterna sker vid fler än enstaka tillfällen. Nätverk förutsätter med andra ord en form av kommunikativ gemenskap. Nätverk präglas av icke-hierarkiska relationer och ömsesidig tillit. 10
Gunnela Björk redogör i sin recension av Irene Anderssons avhandling för betydelsen av att fredsaktionerna både 1915 och 1935 kunde placeras in i kvinnornas kamp för medborgerliga rättigheter. Egna aktioner och organisationer var viktiga för kvinnorna i fredsfrågor. Detta gjorde att samarbetet mellan olika kvinnoorganisationer och deras ledare blev ett stort och effektivt nätverk på olika nivåer. 11
Arbetet i IKFF, både centralt och lokalt var till en del uppbyggt på samarbete med andra organisationer. Irene Andersson diskuterar i sin avhandling ”om nätverk ska betraktas som en metafor, en metod eller en teori”. Andersson lutar åt det senare för att 12
förklara nätverkets funktion, innebörd och mening och det är som teori jag vill använda begreppet nätverk. Den starka internationella anknytningen som IKFF står för, upp-märksammas genom de centrala aktiviteter och upplysningsaktioner som organisationen gör, vilket även genomsyrar den lokala nivån. Denna del lyfts fram i avsnittet om verksamheten i den lokala föreningen. De teorier och begrepp som Irene Andersson har i sin avhandling kan bli användbara då beröringspunkter finns med min studie. Genus-perspektiv på krig och fred, sociala rörelser, kollektiva handlingar och den kollektiva identitetens betydelse är några teorier och begrepp som Andersson studerar.
Genom undersökningen vill jag visa på kvinnornas användning av nätverk och vilka möjligheter detta gav kvinnorna i den lokala kretsen.
2.3.3 Sororitet
Ett närliggande begrepp till nätverk är sororitet vilket innebär solidaritet mellan
kvinnor. Fredsrörelsen liksom ett antal andra kvinnoorganisationer kan under denna tid ses som nya sociala rörelser i vilka solidariteten mellan kvinnor var stark. Det fanns vid
Agneta Linné. 2003. Tid, rum, berättelse: En historia om pedagogik och lärarutbildning. Tidskriften
10
Utbildning & Demokrati 2003, Vol 12, nr 1. s. 24-25.
Gunnela Björk. 2003. Kvinnors aktioner och nätverk för fred. Historisk Tidskrift 123:4. s. 629.
11
Andersson. 2001. s. 38.
denna tid organisationer med olika politiska intressen och med olika idéer om hur fred skulle lösas till försvarsorganisationer, exempelvis Lottakåren. Männen hade sina starka manliga nätverk med stark solidaritet bland annat i form av ordenssällskap, i vilka vanligen män med hög social status i samhället var medlemmar. Ofta känner man solidaritet med de man känner gemenskap med. Kvinnorna i freds- och
hjälp-organisationer visade stark solidaritet med andra kvinnor, med flyktingar, med judiska kvinnor men även med andra kvinnoorganisationer. Solidariteten mellan kvinnorna var viktig och kunde stå över partigränser.
2.3.4 Fred
I en uppsats som handlar om en fredsorganisation är det angeläget att belysa vad fred innebär. Fredsbegreppet kan för den enskilde innebära olika saker. Historikern Ingela Nilsson beskriver i sin avhandling bland annat fredsbegreppets ursprung. Begreppets ursprungliga rötter finns i teologin, där det kristna fredsbegreppet är relaterat till frälsningsbudskapet om en slutlig fred vilken uppnås genom en sammansmältning med det gudomliga vid tidens slut. Det politiska fredsbegreppet utvecklades av romarna i pax
romana, det vill säga frånvaro av krig, vilket är den innebörd av fredsbegreppet som
dominerade ända fram till början av 1900-talet. Ytterligare en dimension av 13
fredsbegreppet är tanken att fred måste baseras på social, politisk och ekonomisk rättvisa samt etiska sociala relationer, kväkarnas etiska grundsyn byggde på detta. 14
Kväkarna hade en stark påverkan på Elin Wägner och hennes förhållningssätt som radikalpacifist. Det innebar att föra kampen med ickevåldsmetoder, till exempel vägran att lyda order, motstånd mot civilförsvar och protest mot luftskyddsövningar. Wägners bredare fredsbegrepp omfattade även omsorg om jorden och miljön. Idag är fred starkt sammankopplat med social förändring, ekonomisk rättvisa och inte minst en värld med klimatperspektivet i centrum.
Som sammanfattning av fredsbegreppet kan sägas att fred kan betyda allt från frånvaron av krig till ett mera krävande fredsbegrepp där även social och ekonomisk rättvisa ingår i begreppet. Det är i den senare betydelsen som IKFF arbetade för fred. 15
Ingela Nilsson. 2015. Nationalism i fredens tjänst. Svenska skolornas fredsförening, fredsfostran och
13
historieundervisning 1919-1939. s. 34.
Nilsson. 2015. s. 35.
14
Eva Swedberg. 2005. 90 år för fred och frihet. s. 107.
3. Metod
3.1 Prosopografi
För att kunna göra en mikrohistorisk studie kan en prosopografisk, det vill säga en kollektivbiografisk metod vara till hjälp. Metoden innebär att fokus ligger på kollektivet mer än på enskilda medlemmar. ”Individerna står dock i centrum vid själva material-insamlingen: det som utmärker metoden är att samma typ av information samlas in för alla individer som ingår i undersökningen.” Resultatet blir en slags kollektivbiografi, 16
men inte med individernas liv i blickfånget. Istället är det deras medverkan i informella nätverk, i föreningar, i politiska nämnder, i styrelser men även i relationer med uppsatta personer i samhället som kartläggs. Undersökningen beskriver bland annat grundarna till kretsens bildande i Växjö 1935, det vill säga de som valdes in i styrelsen från början inklusive suppleanter, revisorer och suppleanter till revisorer. Andra enstaka
medlemmar ingår också i kartläggningen. I den prosopografiska undersökningen behövs namn, födelseår (eventuellt år för dödsfall), titel eller yrke, makens yrke (för den gifta kvinnan), moderns respektive faders yrke för att se kvinnans uppväxtvillkor.
Kvinnornas roll i styrelsen, som medlem i andra kvinnoföreningar eller politiska
nämnder belyses för att se vilka nätverk som kvinnorna agerade i. Vilken betydelse hade makens titel eller position i samhället? Hade det betydelse om kvinnan var gift eller ogift? Tabeller för att åskådliggöra vissa fakta presenteras i bilaga 1. Nämnas kan Elin Wägner och Flory Gate som välkända medlemmar inom IKFF. 17
Källor som styrelseprotokoll och årsberättelser gör att det, efter detektivarbete i Riksarkivets födelseregister, går att hitta uppgifter som innebär att en prosopografisk undersökning kan göras. Några kortare biografier skapas för att beskriva ett antal av kvinnorna som finns i lokala kretsen. De blir då inte bara namn utan kvinnor av kött och blod som träder fram i sina olika roller och med sina olika engagemang.
3.2 Kvalitativ metod: Den hermeneutiska spiralen
Utöver den prosopografiska metoden är det framförallt kvalitativa metoder, text- och begreppsanalys liksom komparation som används. Textanalysen, med förförståelse och den hermeneutiska spiralen, innebär bland annat att för varje genomläsning som görs av
Martin Gustavsson och Yvonne Svanström (red.). Metod: Guide för historiska studier. s. 241.
16
Elin Wägner var medlem i centrala IKFF, ofta inbjuden och aktiv som föreläsare i lokala kretsen.
styrelse-, krets- och årsmötesprotokoll samt verksamhetsberättelser, går det att få fram mer underlag utifrån texterna. Begreppsanalysen görs utifrån att begrepp och språk kan ha förändrats under de årtionden som gått sedan 1935. Ett exempel är ordet samkväm som används rätt ofta i protokollen - ”inbjudan till kaffesamkväm”,” , ett ord som inte 18
är så vanligt numera.
IKFFs publikation ”Mer än 70 år för fred: Några axplock ur Internationella
Kvinnoförbundets för Fred och Frihet historia, åren 1915-1987”, lämpar sig för att göra
en komparation mellan centrala och lokala aktiviteter. För varje år från 1915 till 1987 19
åskådliggörs viktiga centrala ställningstaganden och aktioner vilka även genomsyrar lokala aktiviteter. Kvantitativ metod sker i form av insamling och bearbetning av faktauppgifter för ett urval av medlemmarna i kretsen med koncentration från 1935 och några år framöver, antal aktiviteter av olika slag, vilka sammanställts i tabell 2 och 3 och som presenteras i bilagan.
4. Forskningsläget
Ett aktuellt och relevant forskningsläge finns i form av Irene Anderssons tidigare nämnda avhandling, Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1014-1940, i vilken hon lyfter fram den kvinnliga fredsrörelsens mobilisering och aktioner för fred. I kapitlet Sociala rörelser och kollektiva handlingar beskrivs hur informella nätverk håller samman individer, grupper och organisationer, vilket har beröringspunkter med min studie. I en social rörelse behövs det delade föreställningar och solidaritet samt att aktörerna är delaktiga i en politisk och/eller kulturell konflikt vilket yttrar sig i någon form av protest. Deltagarna utvecklar sin medvetenhet och så kallade
rörelse-intellektuella formulerar nya frågor och blir bland annat idéspridare, talare och
skribenter. Elin Wägner var en av dessa rörelseintellektuella och fick i kvinnorörelsen en plattform att agera på. 20
En annan aktuell och relevant avhandling är Inga-Brita Melins Lysistrates
döttrar. Pionjärer och pedagoger i två kvinnliga fredsorganisationer (1898-1937).
Avhandlingen beskriver de två kvinnliga fredsorganisationerna Sveriges kvinnliga
Växjö Kronobergsarkivet protokoll daterat 5 februari 1947.
18
Elisabeth Ståhle. Några axplock ur Internationella Kvinnoförbundets för Fred och Frihet historia, åren
19
1915-1987. 1988. Passim.
Andersson. 2001. s. 33-34.
fredsförening och den svenska sektionen av Internationella Kvinnoföreningen för Fred och Frihet. En detaljerad bild ges av hur den svenska sektionen av IKFF bildades i
slutet av 1919. Melin beskriver ”att det fanns ett nätverk med mycket engagerade, aktiva och välutbildade kvinnor. De hade en bakgrund som gjorde att de inte var främmande för att ta kontakter.” Just den kontaktskapande delen med både andra 21
organisationer och med välkända föreläsare centralt inom IKFF är aktuell i studien. En viktig studie är Ingela Nilssons tidigare nämnda avhandling Nationalism i
fredens tjänst. Svenska skolornas fredsförening, fredsfostran och historieundervisning 1919-1939. Den behandlar fredsfostran i skolorna med särskild uppmärksamhet på
historieundervisningen. I ett särskilt kapitel läggs fokus på att lyfta fram vad ordet fred står för samt fredsbegreppets historia vilket är relevant för studien. 22
Signe Höjers bok Eldsjälar i fredens tjänst, kan uppmärksammas. Boken innehåller hennes personliga betraktelser över sin tids fredsaktivister och kvinnosaks-kämpar. De kvinnor som författaren skriver om är Fredrika Bremer, Ellen Key, Matilda Widegren, Anna Lindhagen, Kerstin Hesselgren, Elin Wägner samt om krig och fred i Selma Lagerlöfs diktning. 23
Följande kandidatuppsatser om kvinnoföreningar har inspirerat till läsning:
Två lokala kvinnoföreningar i Umeå, Karlskoga fruntimmersförening 1886-1907
och Föreningen Morgonrodnaden i Kiruna. 24
En i högsta grad relevant och stimulerande studie i mikrohistoria är Emil Marklunds forskning, Ett år med Ester. Den handlar om småskolläraren Ester 25
Vikström och såväl om hennes offentliga som privata liv i det lilla sågverkssamhället Furuögrund i norra Västerbotten kring 1900. Forskningen om Ester visar på hur inspirerande mikrohistoria kan vara. Marklund beskriver också vad som kännetecknar en mikrohistorisk undersökning, det bör vara ett väl avgränsat undersökningsobjekt, även i tid och rum och som studeras i detalj, vilket passar in i studien. 26
Inga-Brita Melin. 1999. Lysistrates döttrar. Pionjärer och pedagoger i två kvinnliga fredsorganisationer
21
(1898-1937). s. 165.
Nilsson. 2015. s. 34.
22
Signe Höjer. 1986. Eldsjälar i fredens tjänst: Fredrika Bremer, Ellen Key, Selma Lagerlöf, Matilda
23
Widegren, Anna Lindhagen, Kerstin Hesselgren, Elin Wägner.
Författare till dessa är Maria Lindberg, Umeå, Emilia Andersson, Karlstad och Maria Johansson, Luleå.
24
Emil Marklund. 2017. ”Ett år med Ester. En mikrohistorisk undersökning av det sociala nätverket och
25
känslolivet hos en småskollärare vid sekelskiftet 1900”. Historisk Tidskrift. 137:3. 2017. s. 378-410. Marklund. 2017. Historisk Tidskrift. 137:3. s. 380.
5. Källmaterial
Jag använder mig av fyra olika slags källmaterial: stommen i studien är IKFFs protokoll i form av otryckt material på Kronobergsarkivet i Växjö, korta inklistrade referat från lokaltidningarna Kronobergaren och Smålandsposten, IKFF:s egna publikationer samt kortbiografier. De två senare behandlas i avsnittet källkritik. Det otryckta källmaterialet är ett hittills outnyttjat material, förutom i viss mån till min B-uppsats om Flory Gate.
5.1 IKFFs eget material
Det otryckta källmaterialet är först och främst två välbevarade handskrivna svarta protokollböcker i A5 format. Med skrivstil är såväl protokoll från styrelse-, krets- och årsmöten införda i dessa böcker. Några maskinskrivna årsberättelser finns i materialet. Enstaka protokoll och årsberättelser saknas vilket gör att vissa aktiviteter eller andra faktauppgifter därmed kan saknas. Materialet som finns samlat om IKFF är omfattande vilket gör att en detaljerad bild framträder av styrelsen, av organisation och verksamhet under tidsperioden. 27
5.2 Andra aktörers material om IKFF och övriga källor
Lokaltidningarna Kronobergaren och Smålandsposten publicerade i en del fall referat från IKFF:s årsmöten samt även från offentliga föredrag, där IKFF varit arrangör eller medarrangör. Dessa urklipp finns inklistrade och bevarade i protokollböckerna.
5.3 Källkritik
Källkritiskt bedömer jag att källorna är äkta, närhet i tid då protokollen verkar vara skrivna i direkt anslutning till olika möten. Protokollen är i de flesta fall underskrivna av ordföranden och sekreteraren. Det märks mot slutet av den undersökta perioden att protokollen blir mindre och mindre utförliga, vilket kan vara en svaghet i studien. Det framgår av årsberättelser och protokoll att antalet medlemmar successivt minskade då ingen nyrekrytering skedde, vilket gjorde att kretsen upphörde 1967. Källorna uppfattar jag som oberoende och inte tendentiösa. Värt att notera är ändå att partiskhet kan förekomma då föreningen ibland själva skrev underlaget till det som publicerades i
Kronobergaren och Smålandsposten. Självkritik är värt att reflektera över vid den
Växjö Kronobergsarkivet Växjökretsen av internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 1265 A 1.
textanalytiska genomgången. Jag har lärt mig skrivstil vilket har underlättat min förmåga att läsa och tyda de handskrivna protokollen. Min egen erfarenhet av
föreningsarbete gör att jag bedömer att jag har relevant kunskap att läsa och tolka såväl protokoll som årsberättelser vilket skapar förståelse för materialet och dess innehåll.
IKFF:s egna publikationer erbjuder ett bra utgångsläge för att få en uppfattning om hur IKFF arbetade, både nationellt och internationellt. Eva Swedberg har skrivit boken 90 år för fred och frihet. Boken ger en rikt nyanserad bild från den allra första tiden av bildandet fram till 2005. I den beskrivs på följande sätt det viktiga med solidaritet och nätverk, vilket visar på kopplingen till uppsatsens teori.
I kvinnors värld har nära relationer, mötet, dialogen, vänskap och kamratskap stor betydelse. Därför är relationsskapande viktigt i deras arbete. Relationerna motverkar de fiendebilder av olikhet som målas upp mellan de oense under en konflikt eller i krig. Förstod de ledande gestalterna inom WILPF och IKFF hur viktigt det var att kunna träffas för att kunna diskutera tankar och idéer med varandra redan i början? 28
Vid krigsutbrottet 1939 antog förbundet mottot ”Aldrig mera krig”. Man slog också fast att grunden för en varaktig fred var att uppbyggnaden av ett land efter krig skulle göras till en internationell kostnad just för att inte den krigsdrabbade befolkningen skulle utsättas för mer lidande. 29
Publikationen Några axplock ur Internationella Kvinnoförbundet för Fred och
Frihet historia, åren 1915-1987 skriven av Elisabeth Ståhle i IKFF innehåller en 30
sammanställning över de viktigaste händelserna för varje år mellan 1915-1987, både för den internationella organisationen, WILPF, och för den svenska organisationen, IKFF. Sammanställningen används för att jämföra centrala IKFF och lokala kretsens
aktiviteter, vilket är en av frågeställningarna. Ytterligare publikationer från IKFF som använts är Trettio år i fredens tjänst och ett nummer av medlemstidningen Fred & 31
Frihet Ursprunget till mina egna sammanfattningar i form av kortbiografier är boken 32
Småländska kvinnor av Georg Eneroth. Denna är en del av bakgrundsmaterialet till den
Swedberg. 2005. s. 113-114. 28 Swedberg. 2005. s. 131. 29 Ståhle. 1988. Passim. 30
IKFF. 1945. Trettio år i fredens tjänst.
31
IKFF. 2019. Världens fredligaste 100-åring, IKFF Sverige 100 år. Fred & Frihet nr 2-3 augusti 2019.
mikrohistoriska studien. Boken är uppdelad på de tre småländska länen, Jönköpings, 33
Kronobergs och Kalmar län. Boken innehåller cirka 1500 kortfattade biografier och porträtt samt över 700 bilder med exteriörer och interiörer från privathem, småländska slott och herrgårdar, prästgårdar, offentliga och privata byggnader. Alla kvinnor som 34
studien omfattar finns inte med i boken. Porträtten skapar ytterligare en dimension i undersökningsmaterialet när personerna finns på bild. Ett sådant exempel är porträttet av Astrid Malmer i början av uppsatsen. För att få fram kvinnornas bakgrund såsom moderns och faderns titel eller yrke, har Digitala Forskarsalen på Riksarkivets webbsida använts. Det digitaliserade materialet har nyttjats för att spåra vissa medlemmars 35
föräldrar för att få fram så mycket bakgrundsmaterial som möjligt, se tabell 1. Genom sättet att kombinera källmaterialet; protokollen för att hitta namn på medlemmar, boken Småländska kvinnor för att få fram uppgifter om födelseort,
födelsedatum och födelseår samt Riksarkivets webbsida med födelseböcker, har det gått att göra en prosopografi genom att sammanställa dessa uppgifter.
6. Bakgrund
6.1 Bildandet av Women’s International League for Peace and
Freedom 1915
Grunden till IKFF lades 1915 då 1136 kvinnor samlades i Haag för att protestera mot kriget som pågick i Europa. För kvinnorna var kampen mot kriget och kampen för kvinnornas rättigheter två sidor av samma mynt. Från Sverige reste sexton kvinnor, med bland andra Elin Wägner, Matilda Widegren och Emilia Fogelklou. Intresset från de 36
svenska kvinnorna att resa till Haag var svalt men då kom en inspirerande kraft i form av Rosika Schwimmer. Hon gjorde en föredragsturné i Norden och beskrev detaljer från det fasansfulla kriget. Hon menade att kvinnorna hade en viss skuld i kriget i och med att de hade framfört ord om moderlighet men sedan inte agerat som mödrar. Det var Schwimmers glödande tal som fick en del att fara med till Haag. Mötet avslutades 37
med grundandet av Women’s International League of Peace and Freedom, WILPF.
Georg Eneroth. 1941. Småländska kvinnor. Passim.
33
Eneroth. 1941. s. 2 i förordet.
34
Riksarkivet, digitala forskarsalen. www.sok.riksarkivet.se.
35
IKFF. 2015. Världens farligaste kvinnor IKFF 100 år. Fred och frihet nr 2-3 augusti 2015. s. 3-4.
36
Andersson. 2001. s. 94-95.
6.2 Bildandet av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
1919
En svensk sektion bildades 1919 av den internationella organisationen WILPF. Den svenska sektionen fick namnet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF. Från bildandet av den svenska sektionen finns följande utdrag från program och stadgar. Ändamålet med IKFF uttrycks på följande sätt:
Förbundets ändamål är att samla svenska kvinnor till arbete för fredens tryggande genom bekämpande av våldet som medel att lösa konflikter mellan nationer och samhällsklasser, samt till arbete för främjande av frihet och framåtskridande. 38
Av stadgarna framgår också att medlemmar sammansluter sig i kretsar och dessa kretsar sorteras under en gemensam Centralstyrelse. Om frågor avgjorts genom omröstning, så ska protokoll sändas in till Centralstyrelsen. Vidare fastslås att:
Kretsarna äga rätt att självständigt ordna sitt arbete inom ramen av Förbundets program, att antaga tilläggsstadgar, förutsatt att dessa icke strida mot Förbundets allmänna stadgar; samt att besluta om särskild årsavgift för det lokala arbetets bedrivande. 39
Första ordförande blev Matilda Widegren. IKFF i Sverige antog aldrig något radikal pacifistiskt program även om förbundet överlag arbetare för ickevåldslösningar och internationell nedrustning. Inga-Brita Melin redogör i sin avhandling för hur den tidiga organisationen fungerade med en styrelse i vanlig ordning men samtidigt med en annorlunda inriktning kring delaktighet. Hon beskriver den något informella ordningen som så att alla intresserade medlemmar hade rätt att vara närvarande och yttra sig vid alla sammanträden och årsmöten. Denna ordning gäller så än idag. Kanske var det så att kvinnorna var ovana vid styrelsearbete enligt traditionella former eller en motvilja att inordna sig i en hierarki. Sex betydelsefulla kvinnor inom centrala IKFF porträtteras i 40
medlemstidningen Fred & Frihet, i vilken det går att fördjupa sin kunskap om dessa kvinnor. En av dem, Ingrid Segerstedt Wiberg, var så pass kontroversiell att 41
säkerhetspolisen hade en tjock fil i hennes namn.
Göteborgs universitet/Bibliotek/KvinnSam/Kvinnohistoriska portaler/Organisationer/IKFF/Program och
38
stadgar. Hämtad 20201228.
Göteborgs universitet/Bibliotek/KvinnSam/Kvinnohistoriska portaler/Organisationer/IKFF/Program och
39
stadgar. Hämtad 20201228. Melin. 1999. s. 164.
40
IKFF.s medlemstidning Fred & Frihet, nr 2-3 augusti 2019. Artiklar om Matilda Widegren, Kerstin
41
6.3 Bakgrund: Folkhemmet, kvinnorollen och normer under
tidsperioden
Början av 1930-talet är en brytpunkt med Per Albin Hanssons berömda folkhemstal i riksdagens andra kammare den 18 januari 1928. I talet poängterade han att det svenska samhället ännu inte är det goda medborgarhemmet. I Sverige präglades tiden av 42
hemmafruidealet men också av starka strömningar av kvinnors lika värde inom ekonomi, politik, utbildning och rätt till yrke. Hälsoområdet var ett område där nya tankar fick fäste bland annat om kontroll över barnafödande. Preventivmedel blev tillåtna först 1938 då det blev lagligt att använda, upplysa om och sälja dem. Under åren 1920-1950 utökades sociala rättigheter och klasskillnader började jämnas ut. Ett område som var aktuellt i mitten av 1950-talet var om Sverige skulle skaffa atomvapen. Tanken var att en svensk kärnvapenarsenal skulle ha en avskräckande effekt. Denna diskussion satte sina spår i aktiviteter hos IKFF med starka protester mot atomvapen. 43
En välfärdsstat var på väg att byggas vilket innebar en svensk välfärdsmodell med stor offentlig sektor med en i huvudsak skattefinansierad samhällsservice. Kvinnorna fick efterhand en starkare ställning. Mellan fackliga organisationer och arbetsgivare utvecklades ett samarbete vilket resulterade i Saltsjöbadsavtalet 1938, som var en milstolpe i hur arbetsmarknadens parter kom överens om kollektivavtal för arbetsmarknaden. Under denna tidsperiod var det ett starkt inflytande från social-demokratiska partiet och arbetarrörelsen. Sven-Olof Josefsson ger en initierad skildring av Sverige under första halvan av 1900-talet i boken Berättelsen om folkhemmet och
dess barn. 1950-talet beskrivs med kärnfamiljen som en självklarhet och att skilsmässor
var sällsynta. Familjen gjorde vid skilsmässa en social prestigeförlust och det var en skam att skilja sig vid denna tid. Den som tog initiativ till skilsmässa drabbades av misstänksamhet och även av moralisk kritik. Kvinnan hade oftast ingen yrkesutbildning och var ekonomiskt beroende av mannen. Barnomsorgen var inte heller utbyggd och eftersom kvinnan, vid skilsmässa, normalt fick vårdnaden om barnen, blev det svårt om hon samtidigt skulle yrkesarbeta. 44
Kvinnorollen under 1950-talet var komplicerad, å ena sidan var kvinnan oftast ekonomiskt beroende av mannen, å andra sidan hade kvinnan en central roll i familjens
www.svenskatal.se/1928011-per-albin-hansson-folkhemstalet/ hämtad 201229.
42
Ståhle. 2005. s. 64.
43
Sven-Olof Josefsson. 2016. Berättelsen om folkhemmet och dess barn. s. 115.
liv vilket gjorde att modersrollen var högt värderad. Mansrollen innebar i första hand att vara familjeförsörjare och det innebar status och prestige att som man kunna försörja sin familj. Normer som skötsamhet och sparsamhet var kraftfulla. Den gemensamma
måltiden var ännu en viktig del, man hade sina fasta platser och man lärde sig att uppföra sig korrekt vid matbordet. I stort sett alla ungdomar konfirmerade sig, hem, skola, kyrka och samhälle drog åt samma håll. 45
6.4 Bakgrund om Växjö under åren 1935 till 1967
Staden karakteriserades av att vara en stifts-, residens-, skol-, handels- och militärstad. Detta gjorde att staden hade förutsättningar att erbjuda ett bra yrkesliv för personer med högre utbildning. Som skolstad utmärkte sig Växjö i hög grad. Här startades den första skolan i Sverige för blinda barn 1884. Folkskole- och småskoleseminarium fanns liksom Elementarläroverket till vilket manliga studenter kom från hela södra Sverige, och från 1927 även kvinnliga. Ytterligare skolor var flickskolan, Graffmanska skolan, grundad av Amalia Graffman och 1896 stod dövstumskolan klar. Detta gjorde att 46
lärare utgjorde ett stort inslag i stadens yrkesliv. Nämnas kan att rektorn för blindskolan, Frida Nihlén, var en av IKFFs medlemmar. Ett rikt kulturliv med regementsmusiker, musik- och teaterföreställningar, litterära och offentliga föredrag bidrog till en kulturell stad. Ett flertal ideella och politiska organisationer hade också verksamhet, några av dem beskrivs under avsnittet om nätverk. Kända kulturpersoner hade också satt sin prägel på Växjö som en kulturell medelpunkt. För att få en uppfattning om stadens 47
storlek kan nämnas att 1930 hade Växjö stad cirka 9 700 invånare för att 1950 nästan fördubblats till cirka 18 700 invånare. Femton år senare 1965 fanns det drygt 29 000 48
invånare i staden. 49
Kvinnor i en borgerlig elit hade troligtvis både ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital för att passa in på sin nivå i samhället vid den här tiden. Även respektive äkta
Josefsson. 2016. s. 121.
45
www.lansstyrelsen.se/kronoberg. Växjö stad. Kulturmiljö av riksintresse. s. 33. Hämtad 201228.
46
Några namn är botanikern Carl von Linné (1707-1778), författaren Agnes von Krusenstjerna
47
(1894-1940), operasångerskan Christina Nilsson (1843-1921), skalden och biskopen Esaias Tegnér (1782-1846), konstnären Ingegerd Beskow (1888-1978), författaren Pär Lagerkvist (1891-1974), läkaren och fängelsedirektören (Sveriges första kvinnliga) Rut Grubb (1889-1952), biskop (senare ärkebiskop) Yngve Brilioth (1891-1959).
www.ortshistoria.se/stad/vaxjo/befolkning. Tabell 2:Folkmängd i Växjö 1850-1995. Hämtad 201228.
48
www.sv.m.wikipedia.org/wiki/Växjö. Hämtad 201228.
makar kunde ha nytta av de nätverk som kvinnorna ingick i. Titulaturen var dessutom viktig, kvinnans titel beskrevs antingen med fru, fröken eller med yrkestiteln, eller med hänsyn till makens yrke som biskopinnan, doktorinnan eller borgmästarinnan.
7. Undersökningen
7.1 Bildandet av den lokala kretsen i Växjö
Från årsberättelsen, daterad februari 1936, finns beskrivet hur kretsen bildades. På 50
hösten 1935, den 22 oktober, hade fru Frida Hagen föreläst i Växjö om Kvinnorna och
världsfreden. I anslutning till denna sammankomst kom ett 30-tal av de närvarande
överens om att bilda en Växjökrets av IKFF. En kommitté tillsattes för att förbereda för ”Kvinnornas Uppbåd för freden” den 2 till 3 november 1935. Efter dessa dagar i november, tillsattes en interimsstyrelse med ordförande fru Astrid Malmer, vice
ordförande fru Eva Nordenskjöld, sekreterare fröken Ingegerd Thorén, vice sekreterare fru Solveig Edman samt övriga ledamöter, fruarna Ljungdahl, Lücklig, Mårtensson och Virding. Till suppleanter valdes fruarna Frick, Ljungstedt samt fröken Aina Wallén (kassaförvaltare). Denna styrelse hade ett första möte den 2 december 1935. Styrelsen 51
var enligt konventionell modell med ett antal fastställda ledamöter, stadgar och att protokoll skulle föras vilket betonas särskilt i ett styrelseprotokoll ”§ 4. Det beslöts att sekr. skulle föra protokoll över sammanträden (!), vilket icke var bruk inom alla härvarande lokalföreningar.” Utropstecknet tillhör protokollet vilket gör att styrelsen 52
var förvånade över hur protokollförandet kunde ske i andra föreningar. Symboliskt kan följande utdrag från samma protokoll belysa hur fredsaspekten genomsyrade
mötesarbetet, ”§ 6 V. sekr. medförde en fredsängel sittande på en sparbössa. Man beslöt att den skulle närvara vid alla sammanträden.” Från föreningens bildande 1935 53
samlade föreningen 41 medlemmar, för att nå en topp 1938 med 50 medlemmar. Mellan 1939 till 1952 pendlade antalet stadigt mellan 37 till 41 för att från och med 1953 ha en nedåtgående trend. När föreningen upphörde 1967 fanns 15 medlemmar. Årsavgiften beslutades till tre kronor från början för att successivt höjas, ibland med femtio öre,
Växjö Kronobergsarkivet. Årsberättelse daterad Växjö i februari 1936.
50
Växjö Kronobergsarkivet. Årsberättelse daterad Växjö i februari 1936.
51
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 11 februari 1936.
52
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 11 februari 1936.
ibland med en krona, för att 1966 vara tolv kronor. När föreningen upphörde 1967 var fru Elsa Rosén ordförande, kvinnan som varit styrelsemedlem sedan 1943.
7.2 Mål, organisation och stadgar
Den småländska sparsamheten visade sig redan i första protokollet, daterat 2 december 1935, ”§ 2 Beslöts att iakttaga sparsamhet och sammankalla medlemmarna på
telefon.” 54
Den organisation som Växjö ingick i bestod av ett antal kretsar runtom i Sverige. Dessa kretsar ingick sedan i olika sektioner och distrikt. Växjökretsen kom först att tillhöra Sydsvenska sektionen för att sedan ingå i Östsvenska Distriktet som bildades 1941 med säte i Jönköping. Till distriktens styrelsemöte utsågs ombud från varje krets. Till Centralstyrelsens årsmöte utsågs också ombud från varje krets men också från distriktet. Organisationsstrukturen efterliknade en vedertagen uppbyggnad med styrelse och dess olika funktioner, det vill säga ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör/ kassaförvaltare, övriga ledamöter samt suppleanter, revisorer samt suppleant för revisorer. Kvinnorna verkade vana vid att styra och vara medlemmar i liknande organisationer samt även erfarna att föra protokoll och fatta beslut. Det noteras i styrelseprotokoll även avvikande mening vilket dokumenteras. Ett exempel är när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) vill samverka med IKFF, efter ett offentligt föredrag, med att få tillkännage att en lokalavdelning av SFSF skulle bildas i Växjö. Styrelseprotokollet daterat 11 februari 1936 ”Styrelsen ansåg sig ej kunna bevilja denna anhållan.” Ett annat ämne som diskuterades var anslutningen till Kvinnornas 55
Demokratiska Världsförbund och om man skulle följa det centrala direktivet som var samarbete utan anslutning. Av styrelseprotokollet § 3 framgår att sex röstade för samarbete utan anslutning och en röst för, vilket sekreteraren fick i uppdrag att vidarebefordra till sekretariatet i Stockholm. I protokollen i övrigt framgår inget om 56
några frågor som splittrade styrelsen eller kretsmedlemmarna.
En interimsstyrelse hade bildats i november 1935 och i december 1935 lade styrelsen fram förslag till stadgar för den nybildade kretsen. Utdrag från protokollet daterat 2 december 1935, § 5.
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 2 december 1935.
54
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 11 februari 1936.
55
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 15 maj 1946.
Kretsen väljer på årsmötet för ett år, först ordföranden, därefter övriga styrelsemedlemmar till ett antal av 7, dessutom 3 suppleanter och 2 revisorer. Valet sker medelst sluten omröstning, om ej annorlunda enhälligt beslutas. Styrelsen utser sedan inom sig de olika funktionärerna. Kretsens ordinarie årsmöte hålles före februari månads utgång.
Sammanträden i övrigt äga rum, då styrelsen finner lämpligt. Vid årsmötet förekommer: 1. Skriftlig redogörelse för föreningens verksamhet under föregående år.
2. Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet för det gångna året. 3. Beslut om storleken av medlemmarnas årsavgift. 4. Förslag till budget. 5. Val. 6. Övriga ärenden. För beslut om upplösning av kretsen fordras 2/3 majoritet av avgivna röster vid två på varandra följande ordinarie möten. 57
Vid första sammanträdet med kretsmedlemmarna, daterat 6 december 1935, gjordes ett tillägg till stadgarna, att minst tre sammanträden med kretsen skulle hållas varje år förutom det ordinarie årsmötet. Här visade medlemmarna på förmågan att ta ansvar 58
för hur föreningen skulle organiseras med antal kretsmöten. Kretsens stadgar överensstämde med den centrala organisationens stadgar.
7.3 Kvinnorna som grundade IKFF i Växjö
En prosopografisk studie ger en bakgrund till kvinnorna som var med vid bildandet 1935 och som var verksamma i styrelsearbetet. I förteckningen ingår även kvinnor som några år senare blir invalda i styrelsen eller som hade andra åtaganden, till exempel som studiecirkelledare. Genomgång av protokoll har gjorts för att få fram kvinnornas namn, för att i andra källor få fram bakgrund, levnadstid, eventuellt yrke, eventuellt makens yrke eller vilket yrke kvinnans föräldrar hade. Utifrån dessa fakta har uppgifter gått att få fram i Riksarkivets födelseböcker. Kvinnornas födelseort och församling samt moderns och faderns bakgrund har på detta sätt kunnat härledas. Vid de olika folk-räkningarna går det att se om syskon funnits och vilken ställning i syskonskaran som den studerade kvinnan hade. Genomgång av protokoll via Lokalhistoria.nu inom Växjö kommun har gett möjlighet att få fram fakta kring eventuella uppdrag i kommunala nämnder och övriga politiska organ.
De kvinnor som finns med i förteckningen i bilaga 1 är med två undantag döttrar till relativt välbärgade föräldrar. De två som avviker är Flory Gate och Signe Wallgård. Flory Gate med föräldrar som umgicks med kung Gustav V och hade hovtitlar till Signe Wallgård uppvuxen som torpardotter. Några av dem presenteras i kortare biografier med målsättningen att fånga de som hade en position i föreningen.
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 2 december 1935.
57
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 6 december 1935.
FRU ASTRID MALMER (1887-1973) f. Lindelöf, födelseort Landskrona. Fadern var ingenjör och med titel snickerifabrikör, moderns titel var fru. Astrid Malmer utbildade sig till trädgårdslärarinna vid folkhögskolorna i Hammenhög och Tärna. Hon var maka till landskamrer Per Malmer. Astrid Malmer blev den första ordföranden för den nybildade kretsen och kom att ha olika roller i styrelsen under årens lopp ända fram till mitten på 1950-talet. Hon var dessutom med i styrelserna för Vita Bandet, Majblomme-kommittén, Yngre Mödragruppen och stiftelsen för Växjö högre allmänna läroverk. 59
Noterbart är att Astrid Malmer, i föreningen för dendrologi och parkvårds årsbok
Lustgården 1956-1957, författade en artikel Om träd i Växjö, inklusive fotografier. 60
Yrkesbakgrunden inom trädgårdsnäringen kom här till användning.
FRÖKEN INGEGERD THORÉN (1898-1961) f. Thorén, födelseort Karlskrona. Fadern studerade och avlade en filosofie kandidatexamen 1879 och blev kyrkoherde 1906. Modern titulerades fru. Ingegerd Thorén blev filosofie magister och utbildade sig till läroverksadjunkt. Adjunkter hade en akademisk grundexamen till skillnad mot folkskollärare som hade en fyraårig utbildning vid ett seminarium. Hon tjänstgjorde i Växjö och senare i Kristianstad, dit hon flyttade i juni 1948. Hon blev sekreterare i den första styrelsen av IKFF och från 1941-1948 var hon föreningens ordförande.
FRU KAJSA LJUNGSTEDT (1891-1960) f. Nilsson, födelseort Växjö. Fadern var hospitalsträdgårdsmästare. Modern titulerades fru. Kajsa Ljungstedt var maka till seminarieläraren Johannes Ljungstedt. Familjen hade sommarhuset Villa Granebo i Araby i Växjö sedan 1911. Hon var ledamot i fattigvårdsstyrelsen, vice ordförande i Växjö Husmodersförening och var med i styrelsen för IKFF vid bildandet. Från 1950 61
var hon ordförande fram till 1958 och även vice ordförande i Östsvenska distriktet av IKFF. 1958 tilldelades Kajsa Ljungstedt S:t Sigfridsmedaljen för ”gagnelig gärning” 62
på stadsfullmäktiges vägnar. Maken var författare till boken Växjö 63
folkskoleseminarium: dess uppkomst och de första 20 åren.
Eneroth. 1941. s. 220. 59 Årsskrift LUSTGÅRDEN 1956-1957. s. 164-186. 60 Eneroth. 1941. s. 218. 61
I protokollboken inklistrat tidningsurklipp från Kronobergaren, daterat 4 mars 1958.
62
www.lju.nu. Hämtad 201228.
FRU HELFRID LÜCKLIG (1900-1993) f. Fransson, födelseort Herråkra i Kronobergs län. Fadern var hemmansägare och modern titulerades fru. Helfrid Lücklig var gift med tillsyningsläraren Georg Lücklig som sedermera blev Växjös ”starke man” och
borgmästare i Växjö. Helfrid Lücklig var med i styrelsen för Växjö Husmodersförening och i IKFFs styrelse från bildandet tills kretsen upphörde. Som maka till borgmästaren 64
i Växjö innebar detta säkert också officiella plikter.
FRU ANNA FRICK (1869-?) f. Andersson, födelseort Rogberga i Jönköpings län. Fadern var överbanmästare och modern titulerades fru. Anna Fricks make var banmästare. Anna Frick var politiskt aktiv och redan 1919 finns beskrivet hur
Frisinnade valmansföreningen gick före med gott exempel och nominerade fem kvinnor på sin kandidatlista, på andra plats Anna Frick. Redan 1907 valdes hon till suppleant i 65
Växjö Vitabandsavdelnings första styrelse för att 1920 bli dess ordförande. 1918 valdes hon in i livsmedelsnämnden och även i en kommitté med uppgift att undersöka hur många fattiga och orkeslösa det fanns i församlingen. Hon var med i Växjö kvinnliga 66
rösträttsförening och frisinnad politiker, ordförande i Folkpartiets kvinnogrupp i Växjö, ledamot i fattigvårdsstyrelsen och barnavårdsnämnden, ordförande i Vita Bandet och Majblommekommittén. Hon var även ledamot i stadsfullmäktige, i livsmedels- och nykterhetsnämnden, samt som styrelsemedlem i IKFF vid bildandet. Det var en 67
kvinna med gedigna erfarenheter från såväl ideella som politiska föreningar som tog plats i styrelsen vid bildandet 1935.
FRU SIGNE WALLGÅRD (1896-?) f. Johansson, födelseort Nöbbele, Linneryds församling i Kronobergs län. Fadern står som torpare, moderns titel är fru. Signe Wallgårds make var folkskollärare Richard Wallgård som senare blev kommunal-nämndens ordförande. Signe Wallgård engagerade sig politiskt och blev för perioden 68
1936-1939 vice ordförande i hälsovårdsnämnden. 1937-1940 invald som ledamot i 69
Eneroth. 1941. s. 218.
64
Lennart Johansson. 1991. Stiftsstad i förändring. Politik och folkrörelser i sekelskiftets Växjö. s. 25.
65
Johansson. 1991. s. 11.
66
Eneroth. 1941. s. 210.
67
www.lokalhistoria.nu. Växjö protokoll 10 oktober 1939. Hämtad 201228.
68
www.lokalhistoria.nu. Växjö protokoll daterat 1935-12-18. Hämtad 201228.
fattigvårdsstyrelsen och för år 1939 ordförande i hälsovårdsnämnden. Hon var 70 71
ordförande för Kronobergs läns socialdemokratiska kvinnodistrikt samt ingick i
Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté och 1938 valdes hon in som ledamot i IKFF. Kan det ha något att göra med uppväxten som torpardotter att gå med i Social-demokratiska partiet? Hennes värderingar låg kanske närmare Socialdemokraterna än övriga partier i Växjö vid denna tid. En bild säger mer än tusen ord, det finns en bild på Signe Wallgård när hon handlar fisk på Stortorget i Växjö. Signe Wallgård syns som en parant dam, välklädd i dräkt, välfriserad och reslig, och som det står i bildtexten ”en känd Växjöbo, nämligen fru Signe Wallgård, villa Eka, Öster”. Det kan betecknas som 72
en klassresa som hon gjorde, från torpardotter till att bli en betydelsefull kvinna såväl i det politiska livet som i föreningslivet.
FRU FLORY GATE (1904-1998) föddes i Göteborg som dotter till Alice Lyon och James Keiller Jr. Föräldrarna umgicks med hovet, bland annat fick fadern titeln kabinettskammarherre och modern titeln statsfru. Flory Gate utbildade sig till gravör och formgivare. Hon arbetade på Orrefors glasbruk där hon mötte sin man
glaskonstnären Simon Gate. På 1930-talet träffade hon Elin Wägner och en djup vänskap utvecklades. Flory Gate betecknades som freds- och klimataktivist samt feminist. Efter skilsmässan behöll hon titeln fru samt även före detta makens 73
efternamn. Hon blev medlem i IKFF, anlitades som cirkelledare i den lokala kretsen samt ingick i styrelsen på 1950-talet.
FRU ELIN WÄGNER (1882-1949) var med och bildade den svenska sektionen av IKFF. Hon var författare, rösträttskvinna, fredsaktivist, miljökämpe och den andra kvinnan som valdes in i Svenska akademin. Elin Wägner flyttade till byn Berg strax norr om Växjö. I närheten bodde Flory Gate som blev Elin Wägners förtrogna vän och 74
resesällskap, både utomlands till olika konferenser och på resor runtom i Småland. Elin Wägner var ofta en av föredragshållarna vid den lokala kretsens årsmöten. Från
årsberättelsen 1942 finns följande ”Vid det samkväm som kretsen anordnat på
www.lokalhistoria.nu. Växjö protokoll daterat 1936-12-21. Hämtad 201228.
70
www.lokalhistoria.nu. Växjö protokoll daterat 1938-12-19. Hämtad 201228.
71
Isa Thornell. 1982. Växjöbor. s. 106.
72
www.skbl.se/sv/artikel/FloryGate. Hämtad 201228.
73
www.skbl.se/sv/artikel/ElinWagner. Hämtad 201228.
lördagskvällen läste fru Elin Wägner valda stycken ur sin bok Väckarklocka. För det musikaliska inslaget svara frk. Elna Ingers med sång ackompanjerad på piano av fru Harriet Fagrell.” 75
7.4 Verksamheten
Styrelsen för kretsen hade det övergripande ansvaret för verksamheten. Av styrelse-protokollen framgår att styrelsesammanträden oftast skedde hemma hos någon av styrelsemedlemmarna. Även sammanträden med kretsen ägde rum hemma hos någon i styrelsen, vilket indikerar på goda och rymliga bostadsförhållanden. Det framfår inte av kretsprotokollen hur många medlemmar som deltog i olika möten. De medlemmar som varit ombud på distriktets eller centrala möten, varit på kurs eller på andra aktiviteter, hade i uppdrag att rapportera vad som diskuterats så att övriga medlemmar blev involverade. På detta vis fick kretsmöten en sammanhållande funktion men också en vitaliserande kunskaps- och upplysningsfunktion om vad som försiggick i fredsarbetet. Från två kretsmöte 1963 ges följande exempel:
Kretsmöte 24 okt. F.N. dagen hos fru Elsa Rosén 1. Kaffesamkväm 2 Ordföranden hälsade välkomna 3. Fru Lücklig och fröken Sigrid Andersson refererade föredrag och berättade om den nordiska kursen på Hässelby slott 27-29 sept, ’Att vilja freden och förverkliga den’ var mottot på kursen. 76
Kretsmöte 18 dec hos fru Helfrid Lücklig. Julsamkväm 77
Årsmöten hölls oftast på lokal, till exempel årsmötet den 19 februari 1963 i K.F.U.K:s lokal. Protokollen under så lång tid, 1935-1967, ger en stor mängd information om 78
aktiviteter, möten, föreläsare med mera, vilket framgår av tabell 2 och 3. Genom att strukturera materialet tar följande grupperingar form: föredrag med nationell respektive internationell inriktning, offentliga föredrag, studiecirklar, hjälpverksamhet inklusive flyktinghjälp samt aktiviteter med religiösa inslag. Organisationer som föreningen samverkade med beskrivs i avsnittet om nätverk.
Några av fredsskapande aktiviteter var bland annat försäljning av freds-blomman, en vit narciss i papper, pingstlilja. Detta var en stående aktivitet varje år i
Växjö Kronobergsarkivet. Årsberättelse daterad 1 mars 1943.
75
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 24 oktober 1963.
76
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 18 december 1963.
77
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 19 februari 1963.
maj månad vilken gav en stadig inkomst för föreningen, vilken användes till hjälp- och flyktingsverksamhet. Från protokoll daterat 5 maj 1947 § 1. ”Ordf. meddelade att 20 000 fredsblommor beställts. Försäljningen skulle försiggå 10-18 maj. Sekreteriatet skulle ha 20 % för omkostnaderna. § 2. Beslöts att notis om Fredsblommeförsäljningen och Fredsvespern 18 maj skulle införas.” Av protokoll framgår att det oftast var 79
skolbarn som hjälpte till med försäljningen. En annan årlig aktivitet i maj månad var fredsvesper i domkyrkan. Av styrelseprotokoll framgår vem man skulle kontakta för 80
att ha som talare vid fredsvespern. Protokoll daterat 18 maj 1947 § 6. ”Meddelade ordf. att kollekten vid fredsvespern blivit Kronor 468:35. Masurienhjälpen fick 300:- och 81
Hjälp krigets offer 168:35”. Studiecirklar med temat fred var ofta förekommande. Ett 82
exempel är från 1943 ”När fredens nya värld planeras”. Från verksamhetsberättelsen, daterad 7 mars 1944, finns följande beskrivet under punkten Övrig verksamhet ”En studiecirkel med ett 20-tal deltagare under ledning av fru Astrid Malmer samlades under vårterminen omkring frågeformuläret: När fredens nya värld planeras. Under hösten har cirkeln haft på sitt program: Freden och Framtiden, med frk. Elna Ingers som ledare”. 83
Föredrag med nationell och internationell inriktning var återkommande inslag på årsmöten. Det var vanligt att föredragshållare bjudits in till dessa möten. De offentliga föredragen, ofta i samarbete med andra organisationer i Växjö, gav ytterligare
perspektiv på fredsarbetet. De offentliga föredragshållarna var auktoriteter inom sina områden, ett flertal från centrala IKFF. Fredsfostran var en viktig aktivitet vilket visade sig i cirkelverksamheten. Här behandlades ämnen utifrån centrala direktiv och med centralt framtaget material. Från IKFF:s skrift Trettio år i fredens tjänst beskrivs hur uppfostran till fred och demokrati kom i förgrunden från och med 1938 för kurs- och studieverksamheten. Populära kurser var inriktningen på barnpsykologi för att nå de unga mödrarna. Ett exempel är från styrelsesammanträde, daterat 12 september 1945: 84
§ 1. Diskuterades höstens studiearbete. Fru Sigrid Hård hade lovat att leda en studiecirkel i psykologi. De närvarande enades om att ’Vardagens psykologi’ vore en god formulering med
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 5 maj 1947.
79
Latin för kväll.
80
Region i nordöstra Polen.
81
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 18 maj 1947.
82
Växjö Kronobergsarkivet. Verksamhetsberättelse för år 1943, daterad 7 mars 1944.
83
IKFF. 1945. Trettio år i fredens tjänst. s. 53.
eventuell underrubrik ’ Ensamhet och gemenskap’. Studiecirkeln skulle stå öppen även för icke medlemmar och annonseras. Den skulle samlas var 14:e dag. 85
Välkända föredragshållare gästade kretsen och höll offentliga föredrag. Dessa var bland andra Brita Brilioth , Mia Leche Löfgren , Ester Lutteman , Jeanna Oterdahl , Signe 86 87 88 89
Höjer och Honorine Hermelin . Från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är en kort 90 91
faktaupplysning om respektive kvinna hämtad.
Ett kvinnohistoriskt perspektiv beskrivs med följande citat från årsmötet 13 mars 1941:
§ 2. Över ämnet ’Kvinnornas ansvar inför tiden’ höll fru Wägner ett föredrag, i vilket hon manade hemmens kvinnor att känna sitt ansvar inför vad som sker, att söka den uppgift deras liv har fått i Guds stora hemliga hushållning, att utvidga hemmens krets, och att söka påverka istället för att bliva påverkade. 92
Elin Wägner betonar i sitt föredrag att kvinnorna ska ta en aktiv roll istället för att vara passiva. Även orden ”att utvidga hemmens krets” tyder på en ambition att bryta mot särskiljandets tabu och ta sig in i den maskulina sfären.
I ett upprop från IKFF 1936 ”Till mödrar i alla svenska hem”, finns en mening värd att begrunda, ”En moders ansvar för framtiden möter henne främst vid fostran av barnen. Vi vill gärna bagatellisera betydelsen härav, men vi kunna det inte längre med gott samvete”. 93
Utifrån källmaterialet kan ett nätverksperspektiv tillämpas. Samarbetet bestod dels av samarbetet mellan IKFF och andra föreningar och dels genom enskilda medlemmars medverkan i andra ideella och politiska föreningar i staden.De nätverk som flera av IKFF:s kvinnor ingick i var Yngre Mödragruppen, Växjö Majblomme-kommitté, Hemslöjdens vänner, Styrelsen för Växjö Barnkrubba, De Blindas Förening och Stiftelsen för Högre allmänna läroverket. I det politiska livet fanns kvinnorna i livsmedels-, nykterhets- och hälsovårds- och barnavårdsnämnderna och i fattigvårds-styrelsen, vilket gjorde att nätverk och vänskapsband kunde förena dem. De politiska
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 12 september 1945.
85
Brita Brilioth (1896-1989) filantrop, föreläsare, ärkebiskopinna, dotter till ärkebiskop N Söderblom.
86
Mia Leche-Löfgren (1878-1966) författare, fredsaktivist, antinazist, medgrundare av IKFF i Sverige.
87
Ester Lutteman (1888-1976) teolog, kvinnosakskvinna och fredsaktivist.
88
Jeanna Oterdahl (1879-1965) lärare, författare, känd kulturpersonlighet och folkbildare.
89
Signe Höjer (1896-1988) politiker, fredsaktivist, 1936 - 1960 ordförande för IKFF, undantag några år.
90
Honorine Hermelin (1886-1977) lärare, kvinnosakskvinna, föreläsare, rektor medborg.skolan Fogelstad.
91
Växjö Kronobergsarkivet. Protokoll daterat 13 mars 1941.
92
www2.ub.gu.se/kvinndata/portaler/fred/organisation/pdf/krigsleksaker.pdf. Hämtad 201228.
