surtans dalgång

Surtans dalgång är tydligt avgränsad av randzonerna mot de skogsklädda höjderna. Dalbottnen är böljande och variationsrik.

Foto: Tobias Noborn.

produkter samt möbelindustri och handel har varit viktiga för bygden, och svarvade träskålar och andra träprodukter från medeltiden har återfunnits i om-rådet. Här återfinns också ett flertal lämningar efter svarverier och sågar.

Analys

Landskapets skala, rumslighet och komplexitet Surtans dalgång har en utpräglat komplex topogra-fi, vilket skapat ett område med varierad skala och mångfacetterad rumslighet. Området kan upplevas som relativt storskaligt men också komplext efter-som man vanligtvis rör sig relativt högt upp i dalen och därmed får god överblick över landskapet och dess landskapselement. Närmare ån känns skalan mindre och rumsligheten mera indelad i en serie rumsbildningar och kopplad till åns meandring och anslutande raviner från de mindre vattendragen.

Landskapets orienterbarhet, siktlängder, riktningar och landmärken

Landskapets övergripande rumslighet gör området relativt lättorienterat, trots den komplicerade to-pografin, med en tydlig nord-sydlig riktning. Sikt-linjerna varierar mellan att vara långsträckta högt upp i dalgången och mera begränsade i närheten av dess botten. Kyrkorna i Surteby, Fotskäl, Hajom och Hyssna är mer eller mindre tydliga landmärken, som avlöser varandra och skapar en rytm när man färdas genom landskapet.

Landskapets tidssamband

Surtans dalgång är en typisk jordbruksbygd med lång historia. Spåren efter tidig träindustri längs vat-tendragen är tydliga påminnelser om forna tiders an-vändning av landskapet. Större delen av dalgångens odlingsmark är fortfarande i bruk med bl.a. betesdjur.

Det öppna landskapet och artrikedomen finns idag på grund av det sätt som området har brukats under lång tid. Ur kulturmiljöperspektiv är också radbyn i Melltorp och Hyssna gamla kyrka, med delar från 1100-talet, viktiga kopplingar till områdets historia.

Grad av mänsklig påverkan och naturkaraktär Landskapet är tydligt påverkat av och i viss mån skapat av de många generationer som har brukat jorden här. Naturkaraktären är som tydligast precis runt åarna samt i lövskogspartierna i anslutning till de kringliggande höjderna. Området är inte skyddat, men föreslås i kommunens naturvårdsprogram pe-kas ut som ett landskap med höga naturvärden.

Landskapets bruksvärde

Landskapet har ett högt bruksvärde, både för rekre-ation, odling, för boende och för förståelsen av kul-turlandskapet. Landskapliga värden fortsätter att utvecklas. Ett exempel på vidareutveckling av en verksamhet och kulturmiljö med samtida förutsätt-ningar är Melltorps/Hyssna kvarn och såg, som idag är ett besöksmål. Detta bidrar också till att återskapa och vidareutveckla landskapets karaktär.

Representativa särdrag Områdets karaktär präglas av

• att det är en grund dalgång där bebyggelse och vägar ligger högt placerade och där man har god utblick över dalen

• att den böljande dalbottnen och åns utpräglade meandrande har skapat ett landskap som ut-märker sig för sina mjuka kullar och raviner

• att dalgången kantas av lövskog på sluttningar och inte av branta bergssidor

• kyrkorna, vars placering högt mot dalgångens sidor, skapar en serie landmärken längs dalens sträckning

• Tradition av jordbruk och skogsbruk.

Surteby kyrka. Foto: Tobias Noborn.

35

Foto Foto

11. häggåns dalgång

Övergripande beskrivning

Det gamla brukssamhället Fritsla ligger i kommunens nordöstra del där sprickdalslandskapet, med frodiga dalgångar och markerade höjder, övergår i det små-ländska höglandet med magrare marker, vida skogar och stora mossar och myrmarker. Samhället ligger högt mot skogskanten med utblickar över landskapet.

Samhället präglas av sin storhetstid, som viktig ort för textilindustrin och här återfinns både storslagna industribyggnader, arbetarbostäder och rikt utsirade disponentbostäder. Fritsla kyrka och handelsgatan mellan järnvägsstationen och kyrkan, Thorssons backe, är utpekade som viktiga kulturmiljöer i kom-munens åtgärdsprogram för kulturmiljön.

Häggådalen har sedan förhistorisk tid varit av stra-tegisk betydelse för hela bygdens utveckling och här har en koncentration av textilindustri och för-läggargårdar vuxit fram från 1830-talet och framåt.

Miljöerna tillsammans med kringliggande kultur-landskap, med småskaliga jordbruksmarker, visar den utvecklingspotential som skapat förutsättning-arna för textilindustrin. Området är av riksintresse för kulturmiljövården.

Även järnvägens tillkomst är viktig för områdets ut-veckling. Idag fungerar Viskadalsbanan i första hand som pendeltåg mot Varberg och Borås. En av kom-munens viktigaste vägar gick tidigare genom Fritsla, men väg 41 har idag förlagts ett par kilometer öster om samhället.

Häggån har också höga naturvärden. De gamla ekar-na som finns i området är viktiga värdar för skydds-värda arter. Här finns också värdefulla ängsmarker och strandängar.

Förläggargård i Häggåns dalgång. Foto: Sandra Trzil

Analys

Landskapets skala, rumslighet och komplexitet Häggåns dalgång är relativt smal med bitvis branta si-dor. Det ger en tydlig överordnad nordost-sydvästlig riktning. Området är relativt småskaligt med varie-rande rumslighet i det böljande landskapet. Många landskapselement, såsom gårdar, murar, solitära träd och mjuka landskapsformationer, ger dalgången hög komplexitet.

Landskapets orienterbarhet, siktlängder, riktningar och landmärken

Landskapet är lättorienterat på grund av dalgångens långa siktlinjer och tydliga riktningar i den smala dalgången. Inom området är Fritsla kyrka det vikti-gaste landmärket.

Landskapets tidssamband

Tidssambanden i området är mycket tydliga och områdets historia går att läsa av i dagens landskap, både i industribyggnader, gårdsmiljöer och kultur-landskap. Det finns tydliga tecken på tidig textilin-dustri. Den obrutna tidslinjen från förläggargårdar via brukssamhället till modern industri gör att det går att följa bygdens utveckling över tiden.

Grad av mänsklig påverkan och naturkaraktär Området är i högsta grad människopåverkat och naturkaraktären väldigt begränsad. Industri- och förläggartraditionen präglar dalgången, medan om-råden av naturkaraktär återfinns i randzonerna och nordost om Fritsla.

Landskapets bruksvärde

Industri- och kulturarvet är fortsatt påtagligt i om-rådet, vilket även lyfts fram i vardagslivskartlägg-ningen. Där poängteras också utsiktspunkter som Höga kulle och Ukekullen, bl.a. för flora och fågelliv.

Marbäcken/Kullabäcken knyter ihop dalgången med Marsjön som är ett populärt friluftsområde.

Representativa särdrag Områdets karaktär präglas av

• det långsmala landskapsrummet

• det småskaliga kulturlandskapet med gårdar, ängar och gamla ädellövträd

• den historiska förankringen med lämningar från tidig textilindustri och den obrutna tidslinjen från förläggargårdar via brukssamhället till mo-dern industri

• gamla jordbruksmarker.

Förläggargården Salgutsered från 1800-talet.

Foto: Sandra Trzil Lämningar från tidig textilindustri i Kinnahult.

Foto: Sandra Trzil 37