De svårdefinierade demokratiperspektiven - Det mångfacetterade demokriuppdraget : om olika pers

I vissa fall går kriterierna att koppla till flera perspektiv, vilket gör det svårt att definiera och hålla isär de olika demokratiperspektiven som vi använder oss av. Ett exempel på detta är att eleven skall kunna skriva på ett ”korrekt” sätt, vilket vi nämnde under deltagarperspektivet ovan. Detta är inte bara något som kan vara viktigt för att skapa kommunikation inom ett samhälle, det vill säga för att hjälpa demokratin att utvecklas och sprida information mellan medborgarna i samhället. Det är även något som är viktigt för eleven att kunna för sin egen framtids skull. Ett korrekt skriftspråk i exempelvis ett CV eller en arbetsansökan är något som kan vara viktigt vid arbetsintervjuer som ett första intryck samt ge en känsla av

professionalism. Genom att hjälpa samtliga elever uppnå en viss nivå när det gäller deras skriftspråk kan lärare sägas sudda ut vissa av de skillnader som kan finnas mellan elever som kommer från olika delar av samhället. Detta kan, i vissa fall, leda till en högre mobilitet i samhället, vilket Malmgren (2003) menar är en av svenskämnets styrkor. Det kan även ses som ett sätt för en människa att visa att den är en del av samhället och inte sticker ut för mycket, utan kan rätta sig efter de normer som finns. Det är givetvis även viktigt för individen att inte missuppfattas när denne skall förmedla ett innehåll, vilket kan kopplas till det

39 individinriktade perspektivet. Det vi nämnt ovan om skriftbruket kan även gälla för kriteriet om elevens språkbruk, vilket vi tidigare också tidigare kopplat till deltagarperspektivet. Att man på detta sätt kan se hur demokratiperspektiven går in i varandra försvårar givetvis bilden av vilket demokratiperspektiv som är det mest genomgående i de kurs- och

ämnesplaner som vi har jobbat med. Det visar att det inte är enkelt att tala om demokrati eftersom det inte ett entydigt begrepp, något vi anser har förbisetts i mycket av den litteratur som vi har begagnat oss av. Demokratisynen och de sätt på vilka skolans styrdokument kan tolkas är något vi anser att det borde bedrivas mer forskning inom om det ska kunna skapas en likvärdig skola där elever har samma förutsättningar och möjligheter. Att finna en gemensam syn på demokrati är givetvis svårt och inget vi tror är möjligt, men genom att öppna folks sinnen för nya möjligheter och få dem att se på demokrati som något som är mångfacetterat är något vi tror skulle hjälpa långt.

5.5 Slutsats

Vi menar att både ämnesplanen för Svenska 1 och kursplanen för Svenska i årskurs 9 innehåller samtliga av de tre demokratiperspektiven, baserade på Deweys, Berlins och Greenes teorier, som nämns av Morawski (2010). Detta visar på att Benhabibs (2004)

påstående att demokrati är ett omstritt begrepp gäller även för de kursplaner vi har undersökt. Om det inte hade varit det hade vi troligtvis inte funnit kopplingar till fler än ett perspektiv i dessa. Överlag går det att se vissa skillnader mellan bland annat i vilken utsträckning och var de olika demokratiperspektiven kan hittas i ÄPS och KPS. Det deltagarinriktade perspektivet anser vi återfinns minst i ÄPS och KPS, medan det individinriktade perspektivet är det som vi anser är mest märkbart i ÄPS och KPS syftesformuleringar. Vad som dock premieras, det vill säga är det som figurerar till störst del i kunskaps- och betygskriterierna, var det kritiskt reflekterande perspektivet. Detta kan ha att göra med de problem som kan finnas med att visa att man är en demokratisk medborgare, vilket hör samman med de krav på att elever i skolan måste visa det de kan, något som von Wright (2007) kritiserar. Elever kan ha svårt för att göra detta när det kommer till exempelvis deltagarperspektivet, då det på många sätt är kopplade till inställningar och beteenden snarare än kunskaper och färdigheter.

Vi fann även att demokrati är ett svårtytt begrepp som på inget sätt är lätt att tolka, något vi anser ofta framställs som oproblematiskt inom pedagogikforskningen. Detta är något vi anser kan behöva ändras i framtida forskning, då vår undersökning har visat på att det finns flera sätt att se på demokratin i skolan, inte minst inom svenskämnet som av flera forskare

40 Den skevhet som finns mellan representationen av de olika perspektiven i de styrdokument som vi har analyserat visar på att det är något som kanske ska tas i beaktande i framtida forskning, då det påverkar såväl elevernas framtid som vårt demokratiska samhälles framtid.

5.6 Metoddiskussion

Slutligen vill vi skriva några ord om den här uppsatsen i stort för att diskutera dess validitet. När studier genomförs är det viktigt att slutresultatet, i detta fall denna uppsats, håller en god validitet. Att skriva en uppsats som kan anses vara valid innebär att man verkligen framställer det man har tänkt framställa samt att man använder sig av uppgifter som är riktiga. Har man ett syfte eller en frågeställning skall man således svara på det man avser att svara på för att uppsatsen skall kunna framställas som valid. Validiteten kan bero på många olika aspekter, så som forskarens egen förförståelse, referenshantering, valda källor och forskningsingång. Vårt arbete har genomgått flera olika metamorfoser innan den blivit det den är nu. Precis som Holme och Solvang (1997) beskrev arbetsgången har det varit något av ett pusselläggande. En av huvudanledningarna till detta är att vi valde att använda oss av enkäter när vi först började planera denna uppsats. Att använda sig av enkäter visade sig mycket svårare än vad vi hade trott till en början. Förmodligen hade det varit enklare att hålla sig till vår ursprungliga frågeställning om vi istället hade valt intervjuer som insamlingsmetod. Vi tycker det är synd att det är svårt att få in enkätsvar, då det är den metod som skulle kunna sägas vara den bästa när det kommer till att säga något om en större samling personer. Att vi istället valde en textanalys och att denna metod inte började begagnas förrän vi var en bra bit in i vårt arbete betyder givetvis att den kan innehålla brister som inte förekommit om vi hade haft denna metod i åtanke redan från början. Detta betyder inte att vi tror att vi har kommit fram till några felaktiga svar, utan snarare att vi kanske hade nått ett annat djup i analysen.

De teoretiska utgångspunkter som vi har valt har även de förändrats under arbetets gång och det faktum att vi till slut valde ut Deweys, Berlins och Greenes perspektiv har givetvis format hela uppsatsen. Hade vi valt ut några andra personers perspektiv eller någon annans tolkning av dessa tre personers perspektiv hade vi troligtvis fått andra resultat. Vad som gjorde att vi valde ut dessa perspektiv är att de helt enkelt kompletterar och kontrasterar varandra mycket väl, samtidigt som vi redan i början av vårt skrivande hade en misstanke om att de samtliga går att finna i de ämnes- och kursplanerna som vi valde ut för vår

undersökning. Dessutom kan dessa tre perspektiv sägas genomsyra hela det Svenska

samhället idag, både ideologiskt och kulturellt. Det skulle vara intressant att göra en liknande analys mellan olika ämnesplaner i ett och samma ämne för att se om dessa perspektiv har

41 förändrats i sin påverkanskraft över åren. Kan man exempelvis se spår av det kritiskt

reflekterande perspektivet i 60-talets styrdokument? Det vore även intressant att göra större jämförelser mellan skolan och framväxten av media med inriktning mot det kritiskt

reflekterande perspektivet.

Att vi båda två utbildar oss till svensklärare påverkar givetvis även det resultatet, men vi menar att det inte bara gör det till ondo. Visst kan det vara så att vår förförståelse, som vi fått genom vår utbildning och genom att praktisera det yrke vi har valt, kan göra att vi tar vissa saker för givna och missar sådant i vår analys som någon som inte är lika insatt i skolämnena hade poängterat. Det kan även vara så att det är just tack vare att vi är insatta i skolämnet som vi ser vissa kopplingar eller kan klargöra vissa företeelser.

Referenser:

Benahbib, Seyla (2004): Jämlikhet och mångfald: demokrati och medborgarskap i en global

tidsålder. Göteborg: Daidalos.

Bergman, Lotta (2007): Gymnasieskolans svenskämnen. En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö, Malmö Studies in Educational Sciences, 36.

Bergöö, Kerstin & Ewald, Annette (2003) ”Liv, identitet, kultur- Omutredningen Att lämna skolan med rak rygg och Svenska som ett demokratiämne” i Eva Hultin red.: Utbildning och Demokrati vol 12 nr 2, 2003, s 31-46. Örebro: Örebro universitet

Biesta, Gert (2007): Det här min sanning, berätta din. I Ylva Boman, Carsten Ljungren och Moira von Wright, red.: Erfarenheter av pragmatism, s 47-76. Lund: Studentlitteratur. Bringéus, Eva (2011): När känslorna får styra: om litteraturläsning i en mångkulturell

gymnasieklass. Malmö: Malmö studies in educational studies, no. Licentiate dissertation

series, 18.

Carr, Wilfred och Hartnett, Anthony (1996): Education and the struggle for democracy: the

politics of educational ideas. Buckingham: Open University Press.

Cherryholmes, Cleo H (1988): Power and Criticism: poststructural Investigations in

Education. New York: Teachers College Press.

Cherryholmes, Cleo H (2007): Utifrån vilka berättelser ska jag undervisa? I Ylva Boman, Carsten Ljungren och Moira von Wright, red.: Erfarenheter av pragmatism, s 105- 123. Lund: Studentlitteratur.

Davidsson, Leif (2007): Sista ordet i debatten.

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000003hL3&typ [Hämtad 2011-12-04]. Skolverket (2000): Kursplan för Svenska (Grundskoleutbildningen)

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kurspla ner_for_grundskolan_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F 2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursplan%2Fid%2F3890%2FtitleId%2FSV1010%2520 -%2520Svenska [Hämtad 2011-12-12]

Dysthe, Olga (2002): Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen i Skolverkets: Att bedöma eller döma Tio artiklar om bedömning och betygssättning, s. 91- 108 Stockholm: Skolverket

Englund, Tomas (2000): Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och

aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Englund, Tomas (2004): Skillnad och konsekvens: mötet lärare-studerande och undervisning

som meningserbjudande. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas (2005): Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos.

Englund, Tomas (2007): Inledning – Utbildning som kommunikation (som levd demokrati). I Tomas Englund, red.: Utbildning som kommunikation: Deliberativa samtal som möjlighet, s 9-19. Göteborg: Daidalos.

Gustavsson, Michael (1999): Text och textobjekt. I Carl Anders Säfström & Leif Östman red.: Textanalys, s 37-56. Lund: Studentlitteratur.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik: om kvalitativa och

43 Hultin, Eva (2007): Deliberativa samtal i skolan – utopi eller reel möjlighet? I Tomas Englund, red.: Utbildning som kommunikation: Deliberativa samtal som möjlighet, s 317-335.

Göteborg: Daidalos.

Kjellgren, Hanna (2007): Skolan som värdeförmedlare. I Jon Pierre red.: Skolan som

politiskt organisation, s 121-144. Malmö: Gleerup.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kåreland, Lena (2009): Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skolan och

lärarutbildningen. Stockholm: Liber.

Løvlie, Lars (2007a): Takt, humanitet och demokrati. I Ylva Boman, Carsten Ljungren och Moira von Wright, red.: Erfarenheter av pragmatism, s 77-103. Lund: Studentlitteratur. Løvlie, Lars (2007b): Utbildning för deliberativ demokrati. I Tomas Englund, red: Utbildning

som kommunikation: Deliberativa samtal som möjlighet, s 273-308.Göteborg: Daidalos.

Malmgren, Gun (2003): Svenskämnet som demokrati- och “värdegrundsämne” i Eva Hultin red.: Utbildning & Demokrati vol 12 nr 2, 2003, s 63-76. Örebro: Örebro universitet. Molloy, Gunilla (2003a). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla (2003b): Det nödvändiga samtalet i Eva Hultin red.: Utbildning & Demokrati vol 12 nr 2, 2003, s 77-91. Örebro: Örebro universitet.

Morawski, Jan (2010): Mellan frihet och kontroll: om läroplansstrukturer i svensk skola. Örebro: Örebro universitet, Akademien för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. Persson, Lars (2010): Pedagogerna och demokratin: En rättssociologisk studie av pedagogers

arbete med demokratiutveckling i förskola och skola. Lund: Lund University.

Persson, Magnus (2007): Varför läsa litteratur: Om litteraturundervisningen efter den

kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.

Rosenblatt, Louise (1938/2002): Litteraturläsning som utforskning och upptäcksresa. Lund: studentlitteratur.

Skolverket (2000): Kursplan för Svenska (Grundskoleutbildningen).

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 [Hämtad 2011-12-12] Skolverket (2011): Gy11, Ämnesplanen för Svenska.

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och _kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=A8CCAA3F298545FA37F08E4 72B7FB72B?subjectCode=SVE [Hämtad 2011-12-17].

Säfström, Carl Anders & Östman, Leif (1999): Textanalys. Lund: Studentlitteratur. Säljö, Roger (1999): Textanalys som arena för handling. I Carl Anders Säfström & Leif Östman red.: Textanalys, s 76-94. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2011-12-04].

von Wright, Moira (2007): Affiniteten mellan pragmatism och pedagogik. I Ylva Boman, Carsten Ljungren och Moira von Wright, red.: Erfarenheter av pragmatism, s 23-46. Lund: Studentlitteratur.

44 Wahlström, Ninni (2009): Mellan leverans och utbildning: Om lärande i en mål- och

resultatstyrd skola. Göteborg: Daidalos.

Ödman, Per-Johan (2007): Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och

praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Bilagor

Bilaga 1

Utskick till lärare

Hej!

Vi är två studenter som läser lärarprogrammet på Örebro universitet. Vi håller på med vår avslutande uppsats som skall behandla de två ämnena ”demokratiuppdraget och läraren”.

Vår tanke är att utröna hur lärare kan arbeta med demokratiuppdraget.

Detta för att både lära oss mer själva, eftersom vi söker kunskap och redskap till vår kommande undervisning, och för att vi anser att demokratiuppdraget är någonting som kan uppfattas på ett flertal olika sätt utifrån olika perspektiv.

Vi har valt att ha en kvalitativ enkätundersökning som grund för uppsatsen.

Denna kvalitativa undersökning skall beröra svensklärare över hela Sverige. Tanken är att vi vill ha med svensklärares röster från hela Sverige så att det inte blir repressivt för enbart ett län.

Vi skulle vara ytterst tacksamma om ni i ert svensklärarlag ville ställa upp och svara på vår enkät. Alla som väljer att medverka kommer vara anonyma.

Vi skickar givetvis en fil med den färdiga uppsatsen så ni får chans att se vad ni har bidragit till. Stort tack på förhand!

Jennie Hallin & Linus Hansson

Om ni har några frågor är ni välkomna att höra av er till oss: Jennie Hallin jennie_hallin@hotmail.com

Mobil:070-4771626

Linus Hansson poofy_hasse@hotmail.com Mobil:073-8015025

Bilaga 2

Enkäten

Tack för att du tar dig tid att svara på frågorna i denna enkät.

Vi är tacksamma för att svar vi får in, så skicka gärna in dem även om enkäterna inte är helt ifyllda.

* Hur uppfattar du demokratiuppdraget? * Vilka är de väsentligaste aspekterna av det?

* Hur anser du att du får in dessa aspekter i din undervisning: o I din planering

o I valet av litteratur o I valet av skrivuppgifter o I valet av muntliga uppgifter o I valet av gruppuppgifter

o I din övergripande undervisning

* Sammanfaller de verkliga undervisningssituationerna med de du har planerat, sett utifrån demokratiuppdraget?

* Om inte, hur blir resultatet?

In document Det mångfacetterade demokriuppdraget : om olika perspektiv på demokrati inom svenskämnet (Page 43-50)