Svårigheter i gemenskapen

Trots att flera deltagare menade att gemenskapen var stark på deras respektive fontänhus och benämnde det ofta som ”vårt” hus, var det några som lyfte att vänskapsbanden kunde utsättas för prövningar. En deltagare berättade om en upplevd tillit till en annan medlem. Tillit är av betydelse för

återhämtningsprocessen (Topor m.fl. 2006). Om tilliten skulle brista kan det tänkas få negativa konsekvenser för en individs välmående. Detta då personer med psykisk funktionsnedsättning med största sannolikhet redan har varit utsatta för stora prövningar och således har en inre skörhet (Bejerholm & Eklund 2013). ”Jag har haft vänskapliga relationer här tidigare men de har jag avbrutit med en

gång. Jag vill inte ha några vänskapliga relationer från huset. Jag har blivit lurad en gång, alltså av en medlem. Sedan dess så vill jag inte ha någon kontakt med medlemmarna. Jag blev förbannad, jag blev inlagd ju”

Ovanstående citat skulle kunna kopplas till Norman (2006) studie som beskrev att en del medlemmar upplevde de sociala relationerna komplexa. Studien påvisade att relationerna ibland var väldigt intensiva och i vissa avseende påträngande. Deltagaren som blev lurad kan tänkas har haft en intensiv relation med den andra medlemmen och att bli utsatt för svek ledde det till en tillbakagång i

återhämtningen. Detta i sin tur har även fått negativa följder i form av en motvilja till att skapa eller upprätthålla sociala band inom fontänshusets väggar. Enligt Norman (2006) kan de komplexa relationerna bidra till ett undvikande från verksamheten och således leda till en egenvald isolering. En annan deltagare menade att de personliga och nära relationerna med anställda kunde vara

problematiska. Deltagaren beskrev att det kunde vara svårt för medlemmarna att komma med förslag till förändringar i verksamheten, utan att någon skulle ta det personligt och bli sur. Att föra in upplevda svårigheter i forskning som berör fontänhuset skulle kunna vara ett sätt att fylla på de kunskapsluckor som finns om verksamhetens roll i medlemmarnas återhämtningsprocess (Schön & Rosenberg 2013; Stuart m.fl. 2016). Maslow (1970) teori bygger på att vägen mot

tillfredsställs. Sett utifrån detta perspektiv kan hinder i gemenskapen tänkas bromsa medlemmarnas väg mot självförverkligande. Detta då tillfredsställandet av behov som att känna tillhörighet eller uppskattning förhindras genom rädslor av att hamna i konflikter eller befinna sig i en konflikt (Maslow 1943).

10.4 Självförverkligande

En av frågorna som ingick i intervjuguiden handlade om hur deltagaren såg på sin framtid och om det fanns några specifika mål eller planer. Detta var av intresse då det personliga perspektivet på återhämtning framhäver vikten av att kunna har en fungerande och tillfredställande vardag, trots sin diagnos (Schön 2012).

Självförverkligande är huvudtemat som har identifierats utifrån deltagarnas svar.

Till skillnad från tidigare resultat finns det inget undertema kopplat till detta huvudtema.

En del deltagare beskrev att de hade planer på att införliva mål inom den närmsta framtiden. Detta var för många ett relativt nytt fenomen, då det inte funnits sådana tankar innan de påbörjade sysselsättningen på fontänhuset. I

återhämtningsprocessen ingår att finna en ny mening med tillvaron liksom om att ha hopp inför framtiden. (Anthony 1994). Det visade sig att flera kopplade sina framtidsmål och drömmar till att fortsätta på fontänhuset. Det fanns även drömmar om att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Någon lyfte tankar om att påbörja en efterlängtad utbildning:

”Jag känner att jag i dagsläget vill skaffa mig en utbildning inom inredning. Jag

funderar på att bli inredningsarkitekt ”

Detta citat påvisar att det finns möjlighet att ha drömmar och mål inför framtiden, trots att livet har bestått av svåra motgångar. Det skulle kunna förknippas med att det har skett en återhämtningsprocess avseende den person som citatet

härstammar från. Många av studiens deltagare beskrev inledningsvis att de inte hade några rutiner eller sysselsättning innan medlemskapet på fontänhuset

påbörjades. Att ges möjlighet att utforska sin arbetskapacitet på fontänhuset innan försök görs att förverkliga sina drömmar i ett avlönat arbete, bör ha en främjande effekt på återhämtningen och således möjliggöra att självförverkligande skulle kunna uppnås

”Ja, jag har haft framtidsplaner om jobb tidigare efter att jag hade varit dålig så då fanns det också lite sådana tankar men det var mer avlägset. Ja, så det har jag haft innan också men nu känner jag mig starkare. Det gör jag. Jag förläser ju lite och sånt, ut och reser omkring, och så tränar lite”

Utifrån denna deltagares erfarenheter tycks fontänhuset ha varit ett stöd att få komma ut och arbetsträna. Det kan tänkas ha fört deltagaren närmre målet att realisera sina framtidsplaner. De självförverkligande behoven inträder på den sjunde nivån i behovstrappan och här realiserar individen sina personliga potentialer. Individen möter behov som bygger på önskemål att vilja göra det mesta av sina förmågor. Att fullborda sina drömmar och växa som person utgör delar av vad självförverkligande kan innebära. Den sista forskningsfrågan berörde framtidsplaner och många talade om att söka sig vidare antingen till den reguljära arbetsmarknaden eller att påbörja en efterlängtad utbildning, vilket ovanstående citat påvisar. Deltagarnas framtidsplaner skulle kunna relateras till behoven om att realisera sina potentialer och att fullborda sina drömmar. På den slutliggiltiga

nivån, där sker en förvandling hos individen som leder till ett uppnående av ett slags gränsöverskridande eller en andlighet som bidrar till att vilja hjälpa andra att uppnå självförverkligande. Att finna glädje i att hjälpa andra var något som lyftes av flera av deltagarna. De beskrev att en del av deras arbetsuppgifter bestod av att antingen laga mat till de andra medlemmarna eller att hjälpa till med att söka fonder till medlemmar som var i behov av stöd.

”Jag tycker att det är meningsfullt att laga mat till medlemmarna till exempel”

Denna deltagare menar att det är meningsfullt att göra något för andra. Citatet inger en känsla av glädje och stolthet att ha möjlighet att ge något till de andra medlemmarna på fontänhuset, vilket kan kopplas till den individuella

förvandlingen som bidrar till möjlighet att uppnå självförverkligande (Maslow 1970).

11. METODDISKUSSION

I detta avsnitt presenteras metodens förtjänster och begräsningar. Vidare lyfts aspekter som påverkar studiens tillförlitlighet. Avsnittet kommer även att innefatta en diskussion kring studiens resultat med en konklusion och förslag till

kommande forskning.

11.1 Metodens förtjänster

En av metodens fördelar är att den gav utrymme för deltagaren att berätta fritt vilket var tydligt då många svar gav innehållsrika och detaljerade beskrivningar som utgjordes av personliga skildringar. Valet av en semistrukturerad

intervjuguide möjliggjorde att följdfrågor kunde ställas och varieras utifrån

intervjupersonens berättelser. Intervjuguiden upplevdes i flera avseende underlätta för att kunna nå in på djupet på deltagaren. Detta djup hade troligtvis varit svårt att uppnå vid annan val metod. Den valda metoden bidrog även till att deltagaren gavs möjlighet att reflektera och överväga sina svar utan att på något vis känna stress från andra deltagare. Intervjuer som sker ansikte mot ansikte är en passande intervjuform för att få en ökad förståelse för en mindre grupp och en social miljö. En del av frågorna var personliga och genom att intervjuerna genomfördes enskilt och utan inkludering från någon annan part skapades en förtroendefull stämning under intervjuerna. Den förtroendefulla stämningen öppnade upp för möjligheten att återkoppla till deltagarna. Återkopplingen berodde främst på oklarheter i deras svar och gjordes för att undvika missförstånd eller feltolkningar, vilket stärker studiens trovärdighet. Detta då det är av vikt att bekräfta att deltagarens verklighet är uppfattad på rätt sätt (Bryman 2011).

11.2 Metodens begränsningar

En del deltagare hade svårt att finna ord för att beskriva erfarenheter som relaterade till deras återhämtningsprocess. Detta upplevdes bero på att de var nervösa över att sitta ansikte mot ansikte med den som intervjuade, som är ett av kriterierna för en semistrukturerad kvalitativ metod. Det framkom att en del av intervjupersonerna inte förstod fullt ut vad återhämtningsprocess som begrepp innebar. Då begreppet förtydligades bröts det naturliga flödet i samtalen i en del av de genomförda intervjuerna. En del svar upplevdes efter begreppets

förtydligande utformade utifrån begreppets definition och inte hur de själva uppfattade det. Detta kan relateras till en så kallad social önskvärdhet som handlar om att deltagaren svarar utifrån vad som förväntas av en (Bryman 2011). Detta

borde kunnat ha undvikits om datainsamlingen hade utgått från en exempelvis fokusgruppintervju istället. Då skulle en livligare diskussion kunnat uppstå och fångat upp aspekter som inte framkom under de enskilda djupintervjuerna. Vidare begränsades deltagarnas valmöjlighet gällande tidpunkt för intervjuernas

genomförande då intervjuerna bokades in på bestämda datum. Den begränsade tiden kan tänkas ha bidragit till att vissa fenomen har förbisetts som skulle kunnat ha varit av vikt för studiens resultat. Vid en tematisk analys riskeras även den sociala situationen att tappas bort genom att textstycken plockas ur och kan orsaka att kontexten går förlorad. Detta fenomen kan ses som ytterligare begränsning grundat ur val av metod (Bryman 2011).

11.3 Tillförlitlighet

Inom kvalitativa forskning är det svårt att tala om huruvida det råder en reliabilitet och validitet. Vidare diskuteras om resultatens generaliserbarhet. Istället lyfts begrepp som tillförlitlighet och dess olika aspekter består bland annat av

begreppen trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och konfirmering. Begreppen anses utgöra olika aspekter som både går att skilja åt men de är också tätt

förankrande och relaterar till varandra (Bryman 2011). 11.3.1 Trovärdighet

Trovärdighet, handlar om bland annat om hur väl valda deltagarna, metoden och

analysen är i relation till studiens syfte (Bryman 2011). Detta har efterföljts i största möjliga utsträckning i denna studie. Samtliga deltagare uppfyllde

inklusionskriterierna som innefattade att de var aktiva medlemmar på fontänhuset och över arton år. Vidare hade de personliga erfarenheter av psykisk ohälsa och återhämtning. Bryman menar (2011) att trovärdighet bygger på att säkerställa att forskaren har tolkat den enskilde deltagarens verklighet på rätt sätt. Ett sätt att göra detta på är att låta berörda ta del av en den slutgiltiga rapporten och resultatet. Då det var problematiskt att uppfatta en del ord och begrepp under transkriberingen skickades ljudfilerna till de berörda och det nedskrivna material så att deltagarna fick anmärka på om de hade tolkats dem rätt. Detta skedde endast efter överenskommelse. En annan aspekt som Bryman (2011) lyfter som en del i trovärdigheten, är att undersökningen har gjorts i enlighet med de etiska regler som finns. Detta gjordes fortlöpande under studien då deltagarna fick skriftlig och muntlig information pågående under hela undersökningen samt att den godkändes av Etikprövningsnämnden.

11.3.2 Pålitlighet

Pålitlighet innebär om att forskaren bör synliggöra alla moment i

forskningsprocessen. Detta skapar en slags transparens som ska säkerställa att varje steg redogörs för genom fullständiga beskrivningar av problemformulering, urval av deltagare, transkribering, dataanalys och så vidare. Det kan vara kollegor som granskar och bedömer kvalitén på de procedurer som har valts av forskaren. Pålitlighet utgörs även av hur konsekvent datainsamlingen genomförs och ur denna process kan komma att förändras över tid. Det kan innebära att frågorna som finns i intervjuguiden inte behöver ställas i samma ordning vid varje intervjutillfälle. Det kan också visa sig att deltagarnas svar är spontana och således kan intervjuguiden vara mer som ett stöd (Bryman 2011). Med detta sagt anpassades följdfrågorna utifrån deltagarnas svar men huvudfrågorna i

intervjuguiden visade sig vara lämpliga för studiens syfte och behölls således. Även att redovisa citat i resultatdelen förstärker pålitligheten då läsaren själv kan

bilda sig en uppfattning hur forskaren har analyserat empirin. Detta har beaktats i denna studies resultat och analysavsnitt (Lincoln & Guba 1985).

11.3.3 Överförbarhet

Kvalitativa studier innebär oftast att en mindre grupp studeras på djupet och resultatet tenderar att fokusera på det kontextuella unika och den sociala miljöns betydelse. Således kan det vara komplext att tala i termer av att resultaten vid kvalitativa undersökningar är överförbara. Huruvida resultaten kan överföras till och mellan olika grupper och kontexter, är upp till studiens läsare eller andra forskare att bedöma. Kvalitativa forskare bör fokusera på ”thick descriptions”, det vill säga fylliga och täta beskrivningar av de detaljer som ingår i den kulturen som har studerats. Dessa beskrivningar kan förse andra personer med en databas som kan vara till hjälp vid bedömning om resultaten är överförbara till en annan miljö (Bryman 2011). Redogörelser som berör denna studie avser att förse läsaren med fylliga och detaljrika beskrivningar. Förhoppning är att resultaten påvisar en manifest slutsats som bidrar till att dess överförbarhet skulle kunna tänkas generaliseras till andra fontänhus än de som ingår i just denna studie. 11.3.4 Konfirmering

Konfirmering handlar om att det inte går att vara helt objektiv i sin roll som

forskare men att det ska kunna påvisas att har agerat utifrån god tro. Det betyder att det ska vara uppenbart att forskaren inte medvetet har låtit andra personer eller teori påverkat genomförandet av en studie och dess resultat. Det är problematiskt att inte låta egna eller andras värderingar påverka under studiens utförande. I beaktandet av detta har studiens empiri inte diskuterats med någon annan än de berörda för att undvika denna problematik Vidare fanns inte en färdig teori innan studien påbörjades utan den tillkom som ett senare moment efter

transkriberingarna var gjorda. Detta är ytterligare en faktor som bidrar till bevarandet av objektivitet under forskningsprocessen (Bryman 2011).