Svårigheter med muntlig framställning

Båda lärarna ansåg att detta är väldigt individuellt från elev till elev, vad som utmärker en elev som har talängslan. De elever som hade det extra jobbigt får använda sig av en stol eller ett bord att ställa sig bakom för att ha som stöd och därigenom underlätta redovisningen. Båda lärarna betonade flera gånger att det är viktigt att inte göra för stor sak av redovisningen utan det ska vara så naturligt som möjligt. Den ena läraren menade att en del elever fick hjälp och stöd hemifrån medan andra inte tyckte det var lika viktigt.

Några pratar mycket och fixar det bra medan det är jobbigt för andra.

Elevernas känsla inför muntlig framställning är väldigt olika… en del pratar inför klassen helt oförberedda.

Det innebär alltid en viss anspänning att tala inför andra människor. De flesta blir nervösa och mer eller mindre stressade inför ett planerat framförande⁸³. Bergh menar också:

81Lärarboken Lpo 94

82 Bergh, I 1985

Det är ledarledd och kontinuerlig träning som måste till84.

Båda lärarna sa att de ser på de elever som hade det svårt med muntlig framställning. Det syns på hela kroppshållningen att eleverna känner obehag med situationen. De elever som inte tycker det är något problem med muntlig framställning gör det på ett naturligt och obehindrat sätt.

En del elever skärmar av sig helt man får ingen ögonkontakt och de svarar inte på tilltal.

En del elever blir helt förändrade i rösten.

Lärarna var mycket medvetna om vilka elever som hade det jobbigt med muntlig framställning, de såg tydligt på eleverna att de tyckte det var obehagligt. Rädsla är en påtaglig verklighet för den som ständigt upplever den. Denna känsla kan inte bara nonchaleras eller undvikas. Att inte våga tala högt inför klassen är ett misslyckande för eleven. Detta nederlag upplever eleverna som en besvikelse, vilket i sin tur kan yttra sig i antingen ilska eller att de blir inåtvända⁸⁵.

Könsfördelningen var väldigt snedfördelad i båda de klasser vi gjorde våra intervjuer. I bägge klasserna var det många fler pojkar än flickor. De bägge lärarna sa att ingen av pojkarna i de båda klasserna hade det svårt med muntlig framställning, medan flickorna tyckte att det var jobbigare. Läraren sa att i den ena klassen upplevde flickorna det orättvist att en del inte behövde redovisa inför klassen. Deras attityd blev då att de heller inte skulle behöva redovisa. Lärarna ansåg att det fanns tydliga könsskillnader.

Jag försöker att alla ska få prata lika mycket. Det är nästan alltid samma som räcker upp handen men när en ny hand sträcks upp väljer jag alltid de. Ibland dyker jag på en elev men då är jag säker på att de kan svara.

Det handlar inte om att tjejerna är svaga de bjuder bara inte på sig själva.

Enligt behaviorismen utvecklas barnet utifrån den respons det får från sin omgivning. De vuxna fungerar som modeller för barnet, de imiterar de vuxna i både ord och

84 Bergh, I 1985, s.11

handling⁸⁶. Uppfostras barnen hemma att vara tysta så är det ett beteende som följer dem även i skolan. Man kan även fråga sig om flickor uppfostras att vara mer tysta än pojkar.

De situationer som handlar om dem själva då är alla mer aktiva, exempelvis om de diskuterar disco eller sociala situationer. När det handlar om teoretiska ämnen eller språk är de nästan helt tysta.

Det tog tio gånger innan tjejerna hördes när vi hade högläsning i engelska.

Tjejerna i de båda klasserna hade svårt för att stå för sina åsikter. Lärarna sa att de behövde mer stöd av gruppen för att våga säga sin mening.Båda lärarna upplevde det svårt att få tjejerna engagerade på lektionerna, de tyckte inte att det handlade om okunskap utan mer om nonchalans. De hade svårt att förklara vad det berodde på men jobbade medvetet för att förändra det. En anledning trodde de dock kunde vara att en del av tjejerna hade kommit längre rent mognadsmässigt. Tjejerna tyckte att pojkarna var mer barnsliga.

Lärarna var noga med att tala om när redovisningarna skulle ske så att eleverna fick god tid på sig att förbereda sig. De talade om för de elever som tyckte det var jobbigt exakt var de skulle stå och vilken tid på dagen redovisningen skulle ske. Förslag på olika hjälpmedel var, en stol eller ett bord att stå bakom, hårda papper att skriva stödord på (för att darrningar inte skulle synas så väl). De sa båda att det handlar om att träna mycket därför uppmuntrade de eleverna att träna hemma inför en spegel eller för föräldrar och syskon. Lärarna tog även hänsyn till de elever som ville redovisa i början på dagen så de inte behövde gå hela skoldagen och känna oro. De elever som absolut inte klarade av redovisningssituationen inför klassen fick göra det enskilt för läraren.

Det viktigaste för elever som har det svårt med muntlig framställning är att det inte sker några överraskningar.

Det finns inga genvägar utan övning ger färdighet… man måste ta tjuren vid hornen.

86 Hwang , P& Nilsson, B 2003

Lärarna tyckte att det gick bättre för en del elever efter några redovisningar medan det för andra var lika jobbigt. Det märktes dock en liten skillnad om redovisningen skedde i grupp eller enskilt. Vid en gruppredovisning slappnar alla av lite mer och får trygghet av varandra. Båda lärarna var medvetna om olika metoder för att hjälpa elever som hade det svårt med muntlig framställning. Ibland var inte själva redovisningsresultatet bättre men eleven upplevde situationen tryggare när de var fler som redovisade och stod i centrum. Backlund menar att många gånger bottnar talängslan i ett dåligt självförtroende och en rädsla i att göra bort sig⁸⁷.

Båda lärarna sa att de tyckte att klasskamraterna var medvetna om vilka det var som hade det jobbigt med muntlig framställning. Det var en stor spridning kunskapsmässigt i båda klasserna därför upplevde lärarna att eleverna uppfattade olikheterna som mer naturligt. De ställde inte samma krav på de tysta eleverna och var måna om att uppmuntra.

När någon elev lyckas som har det svårt med muntlig framställning upplever jag att de andra eleverna blir extra glada.

Det är viktigt att skapa en trygg gruppatmosfär där eleverna inte behöver vara rädda för att säga fel. Det är bra att vara överens om att inte pika varandra med fula kommentarer eller hånskratta åt varandra⁸⁸.

Båda lärarna sa att svårigheter med muntlig framställning alltid följs upp i IUP. En av lärarna sa att det var viktigt att eleverna kommer loss i 5- och 6: an eftersom kraven ökar på högstadiet. Den andra läraren sa att det är svårt att hitta åtgärder det blir ofta läraren som slår knut på sig själv. Hon menade att det finns för lite resurser för att hjälpa och det är svårt att veta hur man ska gå vidare.

För många elever handlar det om trygghet… de klarar inte av nya situationer.

Båda lärarna kände sig otillräckliga när det gällde arbetet med muntlig framställning. De saknade resurser för att kunna hjälpa de elever som hade det extra svårt med att tala inför andra. Den ena läraren menade att det bara blir en massa extra

87 Backlund, B 1997

arbetsuppgifter som hon aldrig hinner med. Tanken med IUP är att det ska vara ett aktuellt verktyg i elevens lärandeprocess. Med hjälp av denna ska läraren tillsammans med eleven och föräldrar/vårdnadshavare komma överens om mål och insatser, så att eleven utvecklas i riktning mot de mål som finns i läroplanen och kursplanerna. Alla elever ska ha en individuell anpassad undervisning som noga planeras och följs genom hela skoltiden⁸⁹.

5 Diskussion

I detta avslutande kapitel presenterar vi en diskussion som knyter samman de

teoretiska och praktiska delarna i arbetet till en helhet. Vi har under arbetets gång fått erfara att elevers tankar kring muntlig framställning är varierande. Vi har även fått en inblick i hur pedagoger ser på arbetet med muntlig framställning.

De frågeställningar vi ville ha svar på i vårt arbete är:

• Hur upplever elever det att stå framför en grupp klasskamrater och redovisa ett arbete?

• Hur jobbar lärare med muntlig framställning i skolan?

Vi har fått en god inblick i ämnet och hittat nya infallsvinklar som med fördel kan studeras vidare. Utifrån de resultat som framkommit ser vi att resurserna inte räcker till för de elever som lider av talängslan. Orsaker kan vara ekonomi och hur

resurserna fördelas. Dessa problem kan vi inte gå in djupare på i denna studie eftersom vi inte har tagit upp det i våra intervjuer. De flesta eleverna upplevde det jobbigt med muntlig framställning inför klassen. Det som underlättade redovisningen var att eleverna fick välja ämne och att de var noga förberedda. Eleverna upplevde även den muntliga framställningen lättare om de fick jobba i grupper. Precis som Strömquist betonar bör muntlig framställning ske kontinuerligt och på ett lekfullt sätt som gradvis stegras90. Lärarna vi intervjuade var medvetna om att elever med

talängslan behövde särskilda resurser, de kände dock båda att de inte räckte till.

89 Skolverkets allmänna råd 2005

De inlärningsteorier som vi har studerat har alla påvisat att språkinlärning har stor betydelse för barn under de tidiga åren. Dagens teorier om språkinlärning bygger på ett samspel mellan det inre och det yttre, mellan arv och miljö samt kulturarv⁹¹. Resultatet av studien visar att lärarna tyckte att samarbetet mellan hem och skola var viktigt för att kunna möta elevernas behov för att utveckling ska ske på bästa sätt. Som lärarna påpekade, om barnen uppfostras hemma att vara tysta så är det ett beteende som följer dem även i skolan. En teori som styrker detta är behaviorismen som menar att barnet utvecklas utifrån den respons det får från sin omgivning. Högläsning, berättande och samtal har stor inverkan på barns språkutveckling. De lär sig hur språket låter och komma i kontakt med nya ord. Det är viktigt att vuxna tar barns berättelser på allvar och inspirerar dem att berätta vidare92. Barn som inte får dessa möjligheter kan utveckla talängslan. Vygotskij som förespråkar den

sociokulturella teorin menar att vuxna ska låta barnet få möta krav och utmaningar som det kan lyckas med, genom att anstränga sig eller få stöd från en mer erfaren person⁹³. Det kom tydligt fram att pedagogerna utgår från varje individs erfarenheter och förutsättningar för att de ska kunna sätta lagom uppställda mål.

Utifrån Lpo 94 har vi som pedagoger ett ansvar att eleverna ska utveckla ett rikt och nyanserat språk så att de kan lyssna, argumentera och diskutera⁹⁴. Skolan bör därför ge eleverna kontinuerlig undervisning i muntlig framställning för att nå dessa mål. För att bästa resultat ska uppnås bör man jobba med muntlig framställning redan från skolstart. Det gäller att från första början skapa ett gott klassrumsklimat där alla elever får komma till tals och bli respekterade⁹⁵. För att arbetet skall bli lyckat ska alla inblandade känna sig trygga och säkra. Läraren har en viktig uppgift att skapa denna trygghetskänsla men den utvecklas även när eleverna blir säkrare i sin situation. Den ena läraren talade om vikten av att berätta om situationer som hon själv hade känt sig osäker i. Hon menar även att det handlar om att bjuda på att man gör bort sig ibland och att det är helt naturligt för alla människor. Genom kunskap och övningar stärks självförtroendet och därmed skapas den trygghet som är nödvändig för arbetet med

91 Folkesson, A-M 1998

92 Fast, C 2001

93 Hwang, P & Nilsson, B 2003

94 Lärarboken, Lpo 94

muntlig framställning⁹⁶. Samtliga elevrespondenter uttryckte, att för att lyckas och känna sig nöjda med sin redovisning krävdes det att de var väl förberedda. Alla elever upplevde att de trivdes i sin klass men det fanns ändå en rädsla i att säga fel och göra bort sig. Trots att eleverna kände sig trygga och hade goda relationer med klasskamraterna upplevde de en rädsla vid muntliga redovisningar. Det här menar vi stärker vikten av att redan från skolstarten medvetet arbeta för att skapa ett gott klassrumsklimat. Otrygga elever får större rädsla i att våga kommunicera.

Retoriken som började ta form redan under 400-talet f. Kr kan vara ett stöd och hjälp även i dagens undervisning. En anledning att uppmärksamma retoriken är att den kan vara ett stöd vid muntlig framställning, att själva förberedelsen är viktig för att kunna göra ett så bra muntligt framträdande som möjligt. Till hjälp kan elever och lärare använda sig av retorikens fem delar som handlar om allt från att förstå sin uppgift till själva framförandet av talet⁹⁷. Vi anser, utifrån vårt resultat, att det är viktigt att lärare visar eleverna att det finns hjälp att få med muntlig framställning och att det inte är en medfödd förmåga utan något som alla måste träna för att utveckla och bli bättre på. Eleverna betonade vikten av att få träna inför sitt muntliga framträdande, de kände sig även säkrare efter ett antal redovisningar. Retorikens första del handlar om att förstå sin uppgift och hitta materiel, fakta, idéer som styrker talet. Får eleverna möjlighet att välja ämne som intresserar dem skapar det meningsfullhet, motivation och de tycker även att det är roligare.

Lärarna utgick ifrån elevernas förutsättningar genom att ta hänsyn till deras behov av förberedelse inför en muntlig framställning. Eleverna hade olika mål att sträva efter, därför ställde de även olika krav. Det handlade om att någon elev hade som mål att endast svara på en fråga i slutet av veckan medan andra skulle redovisa till exempel en bokrecension. De försökte i mån av tid ge eleverna tillfälle att öva inför en muntlig framställning, en del fick även i uppgift att träna hemma. Lärarna upplevde att spridningen rent kunskapsmässig var väldigt stor bland eleverna i klassen. Med anledning av detta tyckte de att det var svårt att jobba med muntlig framställning. De var båda medvetna om målet i år 5 när det gäller muntlig framställning men tydliggjorde det inte för eleverna. Den ena läraren jobbade lite mer medvetet genom

96 Strömquist, S (red) 1992

att ha en månadsläxa som skulle redovisas inför klassen. För att ta tillvara elevernas intresse och motivation fick de välja ämne att forska i. För de elever som inte kom på ett ämne gav hon olika förslag att jobba med. Elevernas erfarenheter av redovisningen var att den blev roligare och mer meningsfull när de fick välja ämne. När de hade grupparbete upplevde de hela arbetsprocessen roligare och de kände sig även mycket säkrare vid redovisningstillfället.

Språk, identitet och självkänsla är nära sammankopplade med varandra. Bergh menar att tysta elever har sämre självförtroende och mindre språklig självtillit vilket skapar oro att misslyckas och de känner därför starkt obehag att tala inför sina klasskamrater98. Detta förtydligas i den fråga vi ställde till eleverna om de svarar på frågor som läraren ställer i klassrummet. De flesta elever upplevde att de ville vara säkra på svaret innan de räckte upp handen. Osäkerheten handlade om att det var osäkra på att svara fel eller att göra bort sig inför klassen. I båda klasserna fanns det elever som inte hade några större problem med muntlig framställning, de räckte även ofta upp handen för att svara på frågor. Lärarna var medvetna om vilka elever som tyckte det var jobbigt att svara på frågor inför klassen och ställde därför endast frågor till dessa elever, när de visste att eleverna var säkra på svaret.

Det är viktigt att eleverna inte blandar ihop sin personlighet med sitt människovärde. Att bli medveten om sina starka sidor och att lära sig leva med och finna ett tillvägagångssätt att hantera de svaga sidorna, ger en inre styrka som gör att eleven kan känna att han/hon kan påverka sin egen livssituation. Här har läraren en viktig uppgift, nämligen att bekräfta eleven positivt⁹⁹. Läraren underlättade för eleverna genom att de fick god tid på sig för förberedelse, när redovisningen skulle ske, var i klassrummet de skulle stå och gav dem även olika hjälpmedel för att underlätta den muntliga redovisningen till exempel en stol eller ett bord att stå bakom. Efter varje redovisning fick eleverna ge feedback och eleverna var särskilt måna om att ge sina klasskamrater, som hade det jobbigt att tala inför klassen extra uppmuntran. Även lärarna var måna om att alltid ge någon positiv respons trots att redovisningen inte hade gått bra. Vi ser att responsen både från lärarna och eleverna är viktig för att stärka elevernas självförtroende. Eftersom eleverna alltid fick höra något positivt om

98 Bergh, I 1985

sin redovisning kunde de ta konstruktiv kritik utan att bli kränkta. De kände en säkerhet inför nästa redovisning då de fått synpunkter på vad de kunde tänka på för att förbättra den muntliga framställningen. Även i de grekiska talarskolorna använde man sig av denna metod där eleverna fick träna sig på olika talsituationer under ständig kritik ifrån lärarna¹⁰⁰.

Alla människor har behov av att kommunicera med andra människor. Vid kommunikation får vi möjlighet att påverka när det gäller tankar, åsikter, värderingar, attityder och avsikter. Social kommunikation handlar om att bli sedd och uppskattad och emotionellt får vi utlopp för känslor och ger utryck för behov och personlighet¹⁰¹. De flesta eleverna som vi intervjuade var inte medvetna om varför det var viktigt att träna på och övervinna sin rädsla inför muntlig framställning. Det var endast en elev som ansåg det vara viktigt då man ska söka jobb. Genom att medvetandegöra betydelsen av att kunna kommunicera i olika sammanhang, ökar det motivationen för eleverna att utveckla dessa kunskaper. Arbetsmarknaden efterfrågar människor med social komptentens, vilket handlar om att man ska kunna kommunicera med andra människor. Det gäller att kunna samarbeta med många människor, att kunna framföra sina åsikter och att lyssna. All kommunikation, även den monologiska, är beroende av en mottagare. Här såg vi en skillnad i arbetssättet bland de båda lärarna. Den ena läraren arbetade målmedvetet med vikten av att lyssna, den andra läraren la inte lika stor tonvikt vid lyssnandet. De flesta elever ansåg det viktigt att man lyssnade på varandra, då kände de sig mer respekterade.

Eleverna var väldigt medvetna om vad de behöver för hjälp och stöd vid förbättring av den muntliga framställningen. De gav många kreativa förslag på arbetssätt till exempel att redovisningar ska ske kontinuerligt, god tid för förberedelse, att först få redovisa för en mindre grupp och sedan inför klassen och de tyckte att feedbacken från sina klasskompisar och läraren var viktig. De förslag de gav på arbetsmetoder stämmer helt överrens med den litteratur vi har läst. Vi hade inte väntat oss att eleverna skulle vara så medvetna om olika strategier för att utveckla sin färdighet i muntlig framställning. Här ser vi en bristfällig kommunikation mellan lärare och elever, eftersom eleverna inte var medvetna om målen hade de inga möjligheter att

100 Hellspong, L 2004

påverka upplägget av undervisningen gällande muntlig framställning. Vi insåg att det