Samtliga rektorer trivs i sin befattning, det är de yttre faktorerna som åtta av tio rektorer upplever svårigheter med i samband med skolförbättring. Rektorerna nämner bland annat resursfördelning, nya bestämmelser som ska implementeras och som nuförtiden kommer mera fortlöpande innan det hinner sätta sig samt saknaden av likvärdigheten i svensk skola.
Pedagogiskt ledarskap och organisering av skolförbättring
När rektorerna reflekterade över vad de önskade kunna göra mer som pedagogiska ledare så handlade det om kvalitetsutveckling, individanpassning, pedagogiska frågor, pedagogiska samtal med lärare, verksamhetsbesök och mer tid till undervisande pedagoger. Det som hindrar rektorerna från att kunna genomföra ovannämnda punkter är känslan av otillräcklighet i olika faser på grund av brist på tid, ständiga krav på dokumentation och individanpassningar som i verkligheten är svåra att uppnå optimalt samt otillräckliga resurser.
Det ställs så stora krav/…/politikerna nöjer sig inte med att vi ska vara världens bästa skola eller kunskap, de vill lägga in massa annat som tar tid, massa dokumentation som inte ger så mycket/…/det läggs på mycket administration som inte gynnar våra elever. Så att det begränsar mig, min arbetstid och egentligen mitt pedagogiska uppdrag för jag hinner inte med det på ett sätt som jag vill. (R4)
29
Man säger att man ska individanpassa skolan men oftast det som gör att vi inte kan göra det i den utsträckning som man skulle vilja göra det är ju både tid och resurser som sätter stopp för det. (R5)
Fokusera på den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen och ständigt ligga ett år framåt. Det som hindrar mig just nu är att jag ständigt känner att man är mitt uppe i allt samtidigt. (R9)
Yttre påverkningar har en inverkan i hur skolförbättringsarbetet bedrivs, vilket beskrivs som nya bestämmelser som ska hanteras, otillräckliga resurser och brist på tid.
Enligt de flesta rektorerna finns det en oro för den utveckling som skolan är på väg mot utifrån de ökade kraven från politisk nivå och tillit i styrkedjan.
Sluta ändra kursplaner, inriktningar, mål/…/om politiker och myndigheter kan inse att skolan bedrivs av professionella individer och aktörer då skulle vi lyckas så mycket bättre/…/att hela tiden få nya direktiv... du hinner inte landa förrän det är dags med nya. Så låt oss va. Personligen skulle jag säga, ta tillbaka skolan till statligt styrning/…/vi har jättestor skillnad på ekonomin från vilken kommun vi har elever. /…/och ta bort administrativt för skolledare och för pedagoger. Ta bort vissa meningar i skollagen om att föräldrar ska ha inflytande i skolan. De ska ha insyn, de ska inte ha inflytande. (R6)
Tillit både uppifrån och underifrån. Tydliga delegationsbeslut från huvudman. (R10)
Rektorerna menar således att nya reformer kommer allt tätare efter varandra och det hinner inte implementeras innan nästa reform ska realiseras i skolans verksamhet. Vidare menar rektorerna att tillit i styrsystemet är fundamentalt i skolans arbete med skolförbättring.
Två rektorer menar att det är upp till rektorn hur hen väljer att strukturera upp skolans verksamhet. Rektorn har ett visst handlingsutrymme i verksamheten för att se över vad som behöver organiseras om. En av rektorerna kunde inte peka på ett enskilt område som svårighet i skolförbättringsarbetet.
/…/jag har många kollegor som säger ja men man kommer inte dit för man fastnar ju där. Då har du som rektor inte organiserat det på det optimala sättet för det mandatet har ju alla rektorer för det är ju klart och tydligt att det är ju rektorn som leder och fördelar i sin inre organisation. Bara du har budget i balans /…/sen kan det vara periodvis att man hamnar i nånting annat för mycket då är det kanske för att man inte har rätt kompetens runtomkring sig och då får jag göra nånting åt det. (R8)
Vid jämförelse mellan rektorerna upplever de flesta att ändringar bland annat av nya reformer, nya direktiv och ökade krav begränsar skolförbättringsarbetet medan ett fåtal av rektorerna anser att en skolledare bör använda det fria handlingsutrymmet och styra verksamheten utifrån det.
Sammanfattning
Svaret på den första forskningsfrågan om hur rektorer reflekterar över sitt pedagogiska uppdrag är att de ska ha ett övergripande ansvar över skolans verksamhet. Det pedagogiska ledarskapet innebär att leda processer, leda personal och skapa förutsättningar för lärare att bedriva en god undervisning för att elever ska nå de nationella målen.
30
Svaret på den andra forskningsfrågan om vilka tillvägagångssätt rektorer upplever som värdefulla för att uppnå skolförbättring handlar om att vara en närvarande skolledare som är synlig för personal och elever genom att vara ute och röra sig i verksamheten, göra lärare delaktiga i processer, skapa gemenskap, fördela ansvar, föra diskussioner om olika pedagogiska frågor. Det kopplar rektorerna till skolans kontinuerliga kvalitetsarbete. Förbättringsområden och arbetsprocesserna varierar utifrån vilka utvecklingsområden som identifieras vare läsår genom enkätundersökningar, resultatuppföljningar och verksamhetsuppföljningar. Samtliga rektorer har mötes- och samarbetsstrukturer för kommunikation om resultat, uppföljning och förbättringsarbete. Kvalitetsarbetet inbegriper arbetsorganisationsformen såväl som utvecklingsorganisationsformen i skolan.
Svaret på den tredje forskningsfrågan om vad för svårigheter som rektorer upplever i samband med skolförbättringsarbetet är tidsbrist, otillräckliga resurser, ständigt ökade dokumentationskrav, nya reformer och individuella anpassningar för åtta av tio rektorer. Två rektorer menar dock att det är upp till rektorn att organisera det inre arbetet för att lyckas.
31
Diskussion
Studiens syfte var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Mot bakgrund av det var de övergripande frågorna: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet erfar rektorer i samband med skolförbättring? Resultatet kommer att tolkas vidare och diskuteras under tre rubriker i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund, tidigare forskning och teori;