Vilka är svårigheterna för nyanlända elever som deltar i ordinarie engelskundervisning?

En av svårigheter som alla tre elever upplevde ar att träna på glosor på både svenska och engelska samt att läraren ibland bad dem att översätta texter på engelska till svenska. Något som kom fram av intervjuerna från både Noor och Hassan är att de ställs inför en dubbel uppgift, det vill säga att lära sig ett språk med hjälp av ett annat språk de inte ännu behärskar, vilket innebär att de måste lära sig två språk samtidigt. Detta leder enligt Hanna till att också den undervisande läraren själv ställs inför en extra komplicerad uppgift. Lundahl (2014) betonar att användning av svenska språket som ett stödspråk sker i stor del under engelskundervisning när det gäller översättning av texter, glosor och grammatik. Lundahl hänvisar till Skolinspektions granskning som visar att det är en väldig skillnad i kvalitet i engelskundervisning mellan skolor, vilket kan exkludera nyanlända elever som är nya för det svenska språket och kanske också för engelska språket (2014:17–18). Både Noor och Hassan tycker att det är oerhört mycket enklare om de får översätta till sitt hemspråk först istället, det vill säga från L3(engelska) till L1 (modersmål). Medan Somya känner att det är väldigt jobbigt när studiehandledaren inte är med på lektionen. Gibbons (2016) påpekar också att ju starkare andraspråkselevernas förstå språk, ju desto bättre kan de lyckas med att lära sig sitt andra- och tredjespråk.

Gibbons (2016) betonar att andraspråkslärande är en tidkrävande process.

Utifrån observationerna och intervjuerna framkommer att elever som har förkunskaper i engelska har betydligt lättare att hänga med under lärarens genomgångar där stöttningen behövs på något annat sätt i undervisningen. Somya, som inte har varit här länge och som inte kan svenska eller engelska, har väldigt svårt att följa med i lärarens genomgångar,

32

särskilt när hon arbetar med samma material som de andra eleverna, vilket gör det svårt för henne att utföra arbetet. Vid första observationen fick Somya hjälp av studiehandledaren när klassen arbetade med en text och där låg hennes fokus bara på engelska. Vid andra observation var studiehandledare inte med på lektionen, då kunde inte Somya göra uppgiften utan istället bad hon hjälp från Hassan. Att Hassan kan hjälpa henne är naturligtvis en tillgång men hela ansvaret för Somyas undervisning ska inte ligga på en annan elev.

33

Diskussion och slutsats

Resultatet av denna studie har visat att lärarna upplever att det är svårt att bedriva undervisning om det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Ett gemensamt språk krävs för att lärare och elev ska kunna diskutera ord och grammatik och finns inte det leder det till att läraren står handfallen. Precis som Skolverket uttrycker (2016) så känner alla deltagare i studien, både lärare och elever, att ett stödbehov i form av studiehandledning är ett viktigt verktyg i elevens lärande. Enligt Skolverket att det är möjlighet att placera en nyanländ elev direkt i ordinarie klass, men en resurs i form av studiehandledare eller språkstödjare som kan elevens modersmål måste då vara tillgänglig (Skolverket, 2016:11). Studien har visat vikten av Studiehandledning på det språk som eleverna behärskade kunde, enligt eleverna själva, tillföra dem förståelse av undervisningen. Därför såg eleverna i mina undersökningar fram emot att studiehandledare är med under lektionerna , eftersom de fick mycket nytta av det.

Det framkommer tydligt att lärarna i denna undersökning i stort sett inte alls använder Skolverkets (2016) kartläggning steg tre som är ett stöd för ämneslärare. Adam testar elevens nivå med annat material och Hanna testar inte elevens förkunskaper på grund av brist på tid enligt henne. Skolverket steg tre är inte obligatoriskt, men kartläggningsmaterialet ger en tydlig förståelse av elevens kunskaper. Även Lahdenperä och Sundgren (2016:51–52) lyfter vikten av att lärare använder kartläggning steg tre. De menar att denna kartläggning ger läraren stor möjlighet att planera sin undervisning utifrån elevens behov. Detta bör ske så snabbt som möjligt efter att eleven har kommit till klassen och eleven bör få hjälp av språkstöd under kartläggningen så att eleven förstår vad som förväntas av den.

Lärarna i studien hänvisar till vikten av att undervisa intensivt med grundläggande engelska eftersom det ofta finns ett glapp i engelskundervisningen mellan det eleverna har läst tidigare och det de förväntas klara i Sverige. Lärarna menar att eleverna ofta saknar den grundläggande grammatiken och det ordförråd som deras svenska jämnåriga har utvecklat i skolan. Hajer och Meestringa (2014) rekommenderar lärare att fokusera på språkinriktad undervisning i alla ämnen. Detta kan genomföras enligt Hajer och Meestringa (2014) på olika sätt, bland annat genom att ge eleverna mycket visuellt stöd, ställa öppna frågor och erbjuda ett rikt utbud av olika texter.

34

En annan svårighet som framhålls för de nyanlända eleverna är att det användas mycket svenska i engelskundervisning när det gäller grammatik, förklaringar, glosor och översättningar (Lundahl, 2014). Att lära sig ett språk med hjälp av ett annat språk de inte ännu behärskar, vilket innebär att de måste lära sig två språk innebär stora svårigheter, leder till att också den undervisande läraren själv ställs inför en ytterst komplicerad uppgift. Lundahl hänvisar till en granskning av Skolinspektionen där det framkommer stor skillnad mellan skolor i hur mycket engelska de använder under lektioner (2014). Rubinstein-Avila (2017) anser att användning av modersmålet är ett effektivt sätt för att lära sig det nya språket. På detta sättet menar Garcia och Wei (2018) att man bör ge eleverna själva makten över hur de kan använda sig av sitt modersmål vid språkinlärning.

I studien kan man se att lärare i Skolan 1 och Skola 2 ska det vara använder vissa resurser i klassrummet som gör att eleven kan använda sitt modersmål vid språkinlärningen. Det kan till exempel handla om att få stöd av en kamrat och studiehandledare vilket Gibbons (2016) också påpekar om att låta eleverna använda sitt modersmål.

Studien visar att de nyanlända eleverna inte förstår vad förmågor i ämnet engelska innebär. Det visar sig att de inte förstår vilka kraven är och vilka förmågor de behöver utveckla. Detta beror främst på att läraren inte, på ett sätt som de kan förstå har presenterat detta för eleverna och att eleverna samtidigt inte vet hur lärarens bedömning sker. Lahdenperä och Sundgren (2016) påpekar att det är en stor utmaning för den nyanlända eleven att förstå skillnaden mellan vad språkinlärningen innebär i ett land i jämförelse med ett annat. Det som är goda ämneskunskaper i en del av världen behöver inte vara det i en annan del. Här kan det alltså skilja mycket mellan lärarens och den nyanländes tankar om vad kunskaper och förmågor inom ämnet innebär.

Studien visar vidare att alla skolor inte ger möjlighet till fortbildning för lärarna vad gäller nyanlända elevers lärande. I Skola 1 har läraren denna möjlighet att lärarna får tips och idéer på hur de kan möta nyanlända och andra elever med svenska som andraspråk i den dagliga undervisningen. Att lärarna lär av varandra är också ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärande sker i kommunikativa processer och i samspel med andra (Lundgren, Säljö, Liberg (red) 2014). Medan Skolan 2 har läraren inte denna typen av kollegialt lärande där kan lärarna få tips av varandra. Enligt Skolverket (2019) definieras kollegialt lärande som en process där kan individer i det dagliga arbetet utvecklar sin kompetens i samverkan med andra. Utan denna möjligheten. kan detta leda till att läraren känner sig

35

ensam i sitt uppdrag och det blir svårt för läraren att hitta bra undervisningsstrategier som gynnar nyanlända elever. Att lärarna lär av varandra är också ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Engelska är ett av skolans kärnämnen och därmed blir det viktigt att nyanländas behov av studiehandledare i engelskundervisningen prioriteras. Med hjälp av stöttning kan eleverna klara av mer än vad de skulle göra på egen hand. Det ställer höga krav på både lärare och rektorer att skapa en organisation som stödjer detta men samtidigt det är en organisationsrisk fråga som behöves flera resurser. Resultatet av studien ger tankar om att det är viktigt att ämnesläraren kartlägger nyanlända elevers tidigare kunskaper genom att använda skolverket material steg tre. Kartläggning steg tre är en frivillig arbetsuppgift och om arbetsuppgifter utföras innebär det en utökad av lärarens arbetsuppgifter. Om förutsättningar för att genomföra kartläggning steg 3 ska förbättras behöver organisatoriska lösningar som underlättar kartläggningsarbete. En sådan kartläggning ger ämneslärare i engelska en mer övergripande bild av elevens tidigare kunskaper, samtidigt det skulle förhoppningsvis kunna hjälpa eleverna att förstå kunskapskraven och vilka förmågor som de behöver utveckla.

Metoddiskussion

Jag har använt mig av två kvalitativa metoder, observationer och intervjuer med både lärare och elever. Att studien grunder sig på information från endast två lärare och tre elever kan uppfattas som ett svagt underlag men det låga antalet informanter beror på att många skolor som jag kontaktade vill inte ställa upp sig till denna studien.

En av lärarinformanterna var känd för mig vilket kan ses som positivt då intervjun blev mer avslappnad och jag fick mycket informationen under intervjun. Intervjun med den andra läraren informanten gav för lite information på grund av olika omständigheter. Eleverna som intervjuades var också kända för mig vilket även det kan ses som positivt då de därigenom antagligen blev mer avslappnade under intervjun. Observationen på högstadieskolan genomfördes vid endast ett tillfälle. Vid det andra inplanerade tillfället blev läraren sjuk och därefter hade eleverna nationella prov så detta tillfälle blev inte av.

36