Forskningsfrågan som studien har utgått från är:
- Hur kan utfallet av luftoperationerna i Libyenkriget 2011 förstås utifrån John
Wardens och Robert Papes teorier?
Av den genomförda analysen framgår det att variabler utifrån både John Wardens och Robert Papes teorier har återfunnits under Libyenkriget i varierande utsträckning. Utifrån analysen är svaret på den ställda frågan att anfall mot militära styrkor och ledning, John Wardens första och femte ring, tillsammans med Robert Papes teori om direkt understöd till marktrupperna det som medförde att utfallet blev som det blev. De stödjande luftoperationerna som
genomfördes för att stötta de markburna rebellgrupperna gav stora möjligheter att successivt mota bort regimen från deras fästen. Dessutom var en av de mest avgörande händelserna när sista anfallet mot Khadaffi genomfördes, som i sin tur medförde att han dödades och att kriget därefter avslutades.
Luftoperationerna i Libyenkriget går att förstås utifrån Den nekande operationskonsten genom att belysa värdet av samarbete mellan luftstridskrafter och markburna trupper. Synergieffekterna som uppstod av att luftmakten stöttade rebelltrupperna var avgörande för utfallet av operationerna och framför allt för att nå den grundläggande målsättningen att orsaka civilbefolkningen så lite skada som möjligt. Utfallet går även att förstås utifrån
Fienden som ett system. I detta fall är det främst specifika delar ur teorin som är framträdande.
Attacker mot vitala punkter, såsom militära trupper och ledningen, visade sig vara avgörande för utfallet. Därav går det även att förstå utfallet utifrån John Wardens teori, genom att belysa hur systemindelningen kan medföra en lyckad strategi för önskat utfall.
36 5.2 Diskussion
Diskussionsavsnittet har delats in i tre delar; resultatdiskussion, teoridiskussion och
metoddiskussion. Syftet med indelningen är att kritiskt kunna diskutera respektive del och att därefter kunna dra fördjupande och precisa slutsatser.
5.2.1 Resultatdiskussion
De specifika målsättningarna som NATO hade kan vara en anledning till att Den nekande
operationskonsten återfinns mer i det empiriska materialet än Fienden som ett system. Den
viktiga delen om att skydda civilbefolkningen kan ha medfört mindre fokus på att försöka nå strategisk effekt, åtminstone i det inledande skedet. Att fokusera på de militära styrkorna, John Wardens yttre ring, kan dels ha valts genom att försöka undvika att civilbefolkningen skulle drabbas illa både genom att förstöra infrastruktur och förbindelser alternativt skadas eller dödas. En annan anledning till att de militära styrkorna prioriterats kan också vara att de utgjorde ett hot mot civilbefolkningen, som skulle skyddas, och därför blev de militära styrkorna ett strategiskt hot som behövdes slås ut. Nyttjandet av luftstridskrafter för att stötta rebellstyrkorna blev därför en bra metod för att uppnå så hög effekt som möjligt, med så lite påverkan på civilbefolkningen som möjligt. Eftersom flera av John Wardens ringar inte var legitima mål eller eftersträvansvärda, då de förmodligen hade orsakat för mycket skada både materiellt och mot individer, blir förklaringskraften därför lägre avseende hans teori. Å andra sidan visar den avslutande insatsen mot Khadaffi att ett anfall mot den inre ringen, ledning, kan ge stor uteffekt. I just detta fall var det en avgörande händelse för att avsluta kriget. Sammanfattningsvis visar resultatet utifrån analysen tydligt att utfallet går att förstå utifrån
Den nekande operationskonsten. Det presenteras även resultat som visar att utfallet kan
förstås utifrån Fienden som ett system, även om det inte framgår i lika hög utsträckning. Det tydliggjordes genom en matematisk uträkning för att stärka validiteten då en subjektiv sammanvägning av resultatet hade kunnat medföra en försämrad validitet i studien.
5.2.2 Teoridiskussion
Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på utfallet utifrån teorierna som förklarats. Baserat på forskningen som tidigare presenterats om Libyenkriget samt debatten teoretikerna sinsemellan går det att konstatera att utfallet kan förstås utifrån båda teorierna. Eftersom det finns tidigare forskning som både pekar mot att John Wardens och Robert Papes teorier är applicerbara på utfallet är teorierna passande i just detta fall, med Libyenkriget som exempel,
37 och påverkar studien på det sättet. Det kan i sin tur dock försämra validiteten i studien. Vidare medför valet av teorier en ytterligare dimension kring hur de kan användas i framtiden.
Eftersom resultatet kan förstås utifrån båda teorierna finns det anledning att arbeta vidare med hur andra resultat, eller framtida operationer, kan förstås utifrån en kombination av teorierna.
5.2.3 Metoddiskussion
Eftersom studiens ansats har varit teorikonsumerande har fokus varit på fallet i sig, det vill säga Libyenkriget. Metoden är vald i syfte att försöka belysa fallets utfall för att i framtiden kunna arbeta vidare med lämpliga metoder och strategier inom luftstridsarenan. Vidare kan materialet ha feltolkats på grund av studiens metod- och materialval, vilket studien tagit höjd för i metodavsnittet. Uppfattningen om kriget kan således ha påverkat de tilldelade
variabelvärdena utifrån empirin. Eftersom val av empiri och material är begränsat till det som använts i studien finns det givetvis utrymme för felmarginaler. Exempelvis kan de variabler som tilldelats värdet ’låg’ på grund av ingen, alternativt väldigt låg, förekomst vara
missvisande om det finns annan empiri som hävdar en högre förekomst. Det kan även
innebära att de variabler som tilldelats värdet ’hög’ inte förekommit i så pass hög utsträckning som denna studie visat. Sammantaget kan resultat och slutsatser som presenterats i studien vara något missvisande med anledning av vald metod och vald empiri. Det i sin tur kräver fortsatt forskning för att kunna studera slutsatserna vidare.
5.3 Slutsatser
För att sammanfatta studien går det att konstatera att det lyckade utfallet i Libyenkriget uppnåddes genom effektiva luftoperationer som understöd till de markburna trupperna. Även strategiska insatser gentemot ledningen visade sig vara en avgörande faktor. Den främsta slutsatsen som dras i denna studie är att Robert Papes teori om markunderstöd tillsammans med John Wardens teori om att strategiskt fokusera sina anfall mot en motståndares tyngdpunkter har varit nyckeln till framgång.
I förhållande till problemformuleringen och forskningsöversikten, som presenterades i första kapitlet, är implikationerna av resultatet att det kan vara högst marginellt och subjektivt hur ett utfall likt detta kan förstås. Baserat på resurstillgång, tillgänglighet och förmågor kan olika utfall med liknande utgång förstås från olika perspektiv. Det styrker ytterligare den
38 Även om Robert Papes teori har något högre förklaringskraft på utfallet än vad John Wardens teori har, kan utfallet ändå förstås utifrån båda teorierna. Utifrån Robert Papes teori kan utfallet förstås genom att belysa värdet i synergieffekter genom kombinerade stridskrafter. Utifrån John Wardens teori kan utfallet förstås genom att belysa värdet i att fokusera sin riktade verkan mot de målen som kan påverka motståndaren i så hög utsträckning som möjligt.
Studiens validitet kan ha påverkats på grund av den mänskliga faktorn i form av
misstolkningar och uppfattningar, som i sin tur kan ha påverkat resultatet. Validiteten kan även ha påverkats med anledning av det begränsade urvalet av empiri, men bedöms inte ha påverkat studien i så hög utsträckning att studien saknar validitet helt. En ytterligare faktor som kan ha påverkat validiteten i studien är det varierande antalet analysenheter i respektive teori. Det kan medföra tolkningsutrymme och ett gynnsammare resultat för den ena teorin jämfört med den andra. För att stävja den problematiken genomfördes både en subjektiv bedömning och sammanvägning av resultat samt en objektiv bedömning genom matematiska uträkningar.