1
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Angelica Englund OP SA 19–22
Handledare Antal ord: 12 000
Marcel Mangold Beteckning Kurskod
1OP467
EN TEORIKONSUMERANDE FALLSTUDIE OM LUFTOPERATIONERNA I LIBYENKRIGET GENOM WARDEN OCH PAPE
ABSTRACT:
In 2011, a coalition of member states in the North Atlantic Treaty Organization together with partner nations outside of the alliance cooperated against the Libyan regime led by Colonel Muammar Khadaffi. The primary goals of the operations in Libya were to protect the civil population from attacks by the Libyan regime, maintain the no-flyzone and arms embargo. The operations in Libya proved to be successful and many authors claims that airpower were the main key to the victory. John A. Warden III and Robert A. Pape have been mentioned in discussions about airpower and there have also been a debate regarding which theory that best describes how air power should be used. Some authors who have examined the Libyan war claims that the outcome can be understood with John Wardens theories while other claims that it can be understood from Robert Papes theories. This study aims to examine and try to understand the outcome of the air campaign in Libya 2011. Based on the accomplishment of air power in the Libyan civil war along with the debate between John Warden and Robert Pape the conclusion of this study is that the success in the war can be identified in both theories. John Warden’s theory about strategic airpower together with Robert Pape’s theory about direct support of ground forces seems to be the key factor that ended the war with a successful outcome.
Nyckelord:
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4 1.1PROBLEMFORMULERING ... 4 1.2FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6 1.2.1LIBYENKRIGET ... 61.2.2JOHN WARDEN OCH ROBERT PAPE... 7
1.3SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA ... 9
1.4AVGRÄNSNINGAR ... 10
1.5DISPOSITION ... 10
2 TEORI ... 11
2.1CENTRALA BEGREPP ... 11
2.2FIENDEN SOM ETT SYSTEM -FEMRINGSMODELLEN ... 11
2.2.1PARALLELLA ATTACKER... 14
2.3DEN NEKANDE OPERATIONSKONSTEN ... 14
2.3.1DIREKT UNDERSTÖD TILL MARKTRUPPERNA ... 15
2.3.2STRATEGISK INTERDIKTION ... 15 2.3.3OPERATIV INTERDIKTION ... 15 2.4TEORIDISKUSSION ... 16 3 METOD ... 17 3.1FORSKNINGSDESIGN ... 17 3.2VAL AV FALL ... 18
3.3EMPIRISKT MATERIAL OCH KÄLLKRITISKT RESONEMANG ... 19
3.4VALIDITET OCH RELIABILITET ... 20
3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21
3.6OPERATIONALISERING ... 22
3.6.1ANALYSVERKTYG ... 24
4 ANALYS ... 26
4.1LIBYENKRIGET ... 26
4.2FIENDEN SOM ETT SYSTEM ... 28
4.3DEN NEKANDE OPERATIONSKONSTEN ... 31
3 5 AVSLUTNING ... 35 5.1SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGA ... 35 5.2DISKUSSION ... 36 5.2.1RESULTATDISKUSSION ... 36 5.2.2TEORIDISKUSSION ... 36 5.2.3METODDISKUSSION... 37 5.3SLUTSATSER ... 37
5.4VETENSKAPLIG RELEVANS OCH RELEVANS FÖR OFFICESPROFESSIONEN ... 38
5.5FORTSATT FORSKNING ... 39
6 LITTERATURFÖRTECKNING ... 40
6.1TRYCKTA KÄLLOR ... 40
6.2VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 41
4
1 Inledning
Det inledande kapitlet i denna text syftar till att rama in ett forskningsproblem genom att inledningsvis presentera en problemformulering och en efterföljande forskningsöversikt. Därefter kommer syftet med studien tillsammans med forskningsfrågan att presenteras. Avslutningsvis kommer studiens avgränsningar och textens disposition att redovisas.
1.1 Problemformulering
Den Arabiska Våren 2011 var startskottet för vad som kom att bli ett inbördeskrig i Libyen, som sedan 41 år tillbaka styrts av Muammar Khadaffi.1 Operation Odyssey Dawn, som till en början var en koalitionsledd operation, inleddes den 19 mars. Den kom därefter att övergå till
Operation Unified Protector, en alliansledd operation styrd av NATO.2 Inom loppet av 72 timmar efter inledd operation lyckades en flygförbudszon upprättas och i slutet av operationen hade flertalet länder deltagit. USA stod för majoriteten av flyginsatserna.3 De tre primära målsättningarna som var fastställda för Operation Unified Protector var att: skydda
civilbefolkningen i Libyen, upprätthålla flygförbudszonen och säkerställa vapenembargot.4
NATO-operationen fick en tuff start. Framstegen var inte stora de första veckorna, främst på grund av materiella brister men också beroende på oväntade aktioner från Khadaffis styrkor.5 Allteftersom tiden gick började de allierade, tillsammans med marina operationer, kunna dra nytta av synergin i samarbetet som de hade och därefter börja frigöra städer som Khadaffi hade grepp om.6 I augusti avancerade rebellstyrkorna in i huvudstaden Tripoli, samtidigt som NATO genomförde kraftiga bombningar under avancemanget. Det i sin tur ledde till att Khadaffis styre var över, även om han fortfarande hade stor inverkan på sina anhängare.7
Luftmaktsanvändning har spelat en viktig roll inom modern upprorsbekämpning. Ett av de mest tydliga exemplen på lyckad luftmaktsanvändning är koalitionens operationer i Libyen. Det visade inte bara på att luftstridskrafter kan spela en central roll, i detta fall under ett inbördeskrig utan även att förmågan har utvecklats anmärkningsvärt.8
1 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 11 2 Anrig, C. Allied Air Power Over Libya. 2011: s. 91
3 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 21 4 NATO. Operation Unified Protector – Final Mission Stats. 2011: s. 1
5 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 28–30 6 Ibid., s. 32–35
7 Ibid., s. 39–40
5 Sedan första världskriget har luftmaktsanvändningen ökat drastiskt. Tack vare möjligheten till lång räckvidd, snabba förflyttningssätt, god överblick och stor manöverförmåga är
luftmaktsanvändningen ytterst värdefull i modern krigföring.9 I takt med luftstridskrafternas utveckling har flertalet luftmaktsteoretiker fått större utrymme att presentera sina teorier, principer och metoder för hur luftmakten bör användas för att nå framgångsrika resultat.
Två luftmaktsteoretiker, John A. Warden III och Robert Pape, nämns ofta i dessa sammanhang. Båda har utvecklat teorier och metoder för hur de anser att luftkrig bör utkämpas.10 John Warden gav år 1988 ut boken The Air Campaign där han presenterade ett ramverk och en teori som förespråkar strategisk bombning och eftersträvan att slå ut en motståndares ledning.11 Några år senare gav Robert Pape ut boken Bombing to Win: Air
Power and Coercion in War där han bland annat kritiserar John Wardens teori och presenterar
vad han anser är den mest eftersträvansvärda teorin.12 Därefter började teoretikerna debattera öppet kring hur och varför de olika teorierna skulle användas.
Allteftersom flertalet krig har utkämpats med hjälp av luftmakt sedan John Warden och Robert Pape presenterat sina teorier finns det skäl att undersöka hur väl teorierna har gått att tillämpa på de olika krigen. Vid exempelvis Operation Desert Storm under Gulfkriget 1991 var John Warden, i egenskap av flygvapenöverste, ansvarig för planering och genomförande av luftoperationerna. Här anses hans teori tillämpats på ett godtagbart sätt då operationen ses som lyckad.13 Det finns däremot fall då det inte är en självklarhet kring vilken metod eller strategi som har varit starkt bidragande till lyckade luftoperationer. Under kriget i Libyen användes luftmakt både för att bekämpa ledningen och de militära styrkorna. Metoderna anses då med tanke på utfallet ha varit ändamålsenliga.14 I en del forskning om Libyenkriget hävdas att metoderna som användes går att koppla till John Wardens teori, medan andra hävdar att de följer Robert Papes teori. Eftersom just luftmakten anses vara den avgörande faktorn för det lyckade resultatet är det av vikt att utröna hur väl utfallet kan förstås utifrån Robert Papes och John Wardens teorier. Det i sin tur kan bidra till utveckling av framtida luftmaktsstrategier och metoder.
9 Olsen, J. A History of Air Warfare. 2010: s. 1–2
10 Ångström, J. & Widén, J. Contemporary Military Theory: The Dynamics of War. 2015: s. 163 11 Warden, J. The Air Campaign: Planning for Combat. 1988: s. 141
12 Pape, R. Bombing to Win: Air Power and Coercion in war. 1996: s. 79–80 13 Olsen, J. A History of Air Warfare. 2010: s. 196–197
6 1.2 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten kommer inledningsvis att presentera vad tidigare forskning säger om luftoperationerna i Libyen. Vidare kommer översikten att presentera hur John Wardens och Robert Papes artiklar och böcker om luftmaktsteorier har skapat debatter kring luftkrigföring, samt hur andra forskare ställer sig till deras framtagna teorier om hur luftmakt bör användas. Slutligen ämnar forskningsöversikten generera en forskningslucka med anknutet syfte till studien för att belysa hur vidare forskning inom ämnet skulle kunna formuleras.
1.2.1 Libyenkriget
Forskningen om Libyenkriget har främst bestått av att utvärdera och dra lärdomar av NATO:s och de allierades agerande med syftet att förbättra framtida operationer och insatser. Det finns flertalet exempel på lyckade luftoperationer i krig där framgången inom luftkrigföringen varit avgörande för resultatet. Libyenkriget är ett bra exempel på hur effektiv luftmaktsanvändning bidragit till ett lyckat resultat. Dock finns det forskning som menar på att NATO:s agerande i luftoperationerna inte har följt målsättningarna fullt ut.
Det huvudsakliga syftet med luftoperationerna var initialt att skydda civilbefolkningen, vilket Alan J. Kuperman skriver om i sin artikel A Model Humanitarian Intervention: Reassessing
NATO’s Libya Campaign. Han beskriver hur målsättningen under krigets gång övergick från
att skydda civilbefolkningen till att försöka avsätta den libyska regimen. Kuperman menar att fokusförskjutningen var ogynnsam och att det största problemet med det var att Khadaffis styrkor redan hade riktat om sitt fokus från civilbefolkningen mot rebellerna. Att angripa rebellerna, som var beväpnade, bröt inte mot de humanitära lagarna och var således tillåtet, medan angrepp mot civilbefolkningen inte var tillåtet. Eftersom Khadaffis fokus hade riktats om mot rebellerna var inte civilbefolkningen lika utsatta som tidigare. Sammantaget hävdar Kuperman att NATO:s stöd snarare intensifierade konflikten än lugnade den, vilket helt i onödan medförde en ökad risk för civilbefolkningen.15
Florence Gaub skriver att det var rebellerna som faktiskt var nyckeln till framgång, snarare än luftoperationerna i sig. Han menar att luftstridskrafterna bidrog till ett lyckat resultat med
7 stödet som de gav men att det främst var rebellerna, med understöd av specialstyrkor, som faktiskt var den avgörande faktorn för segern.16
Även om det finns kritik riktad mot NATO:s agerande anses ändå luftoperationerna ha genomförts med ändamålsenliga resultat. Anders Nygren skriver, i Executing Strategy From
Air, att luftstridskrafterna faktiskt stod för den största delen av avgörandet. Han hävdar även
att operationen som helhet går att koppla till John Wardens teori.17
1.2.2 John Warden och Robert Pape
1988 ger John Warden ut boken The Air Campaign där han föreslår att luftstridskrafterna bör användas fristående med strategiska insatser mot motståndarens ledarskap. Han förklarar vidare vad han anser bör tas i beaktande vid planering av luftoperationer samt förespråkar strategisk bombning, i syfte att paralysera sin motståndare.18 Några år senare publicerar John Warden artikeln The Enemy as a System där han presenterar en modell som innebär att motståndaren ska ses som ett system av system. Modellen kom att kallas för
Femringsmodellen och kommer presenteras mer ingående i kapitel 2.2 Fienden som ett
system - Femringsmodellen. I stora drag innebär modellen att en stat eller nation delas in i fem olika ringar, där den innersta och mest centrala ringen består av statens ledning. Därefter följer systemförutsättningar, infrastruktur, civilbefolkning och militära förmågor. Utifrån modellen och John Wardens strategiska synsätt är målet att uppnå en systemkollaps genom att slå mot någon av de kritiska ringarna och helst anfalla flera ringar samtidigt.19
Nästan tio år senare publicerar Robert Pape sitt omtalade verk Bombing to Win: Air Power
and Coercion in War. Bokens huvudsakliga fokus är att presentera teorier för hur tvångsmakt
från luften kan användas. De fyra alternativen han identifierar i boken direktöversätts till:
bestraffning, förnekelse, dekapitering och risktagning. Utifrån de fyra olika alternativen väljer
han främst att belysa teorin förnekelse. Robert Pape anser att förnekelse är den mest
gynnsamma metoden vid luftkrigföring. Teorin om förnekelse kom att identifieras som Den
nekande operationskonsten.20
16 Gaub, F. The North Atlantic Treaty Organization and Libya: Reviewing Operation Unified Protector. 2013: s.
8
17 Nygren, A. Executing Strategy from the Air. 2014: s. 120–123 18 Warden, J. The Air Campaign: Planning for Combat. 1988: s. 141 19 Warden, J. The Enemy as a System. 1995: s. 44–46
8 Kort efter att Robert Pape publicerat sin bok skriver John Warden artikeln Success in Modern
War: A Response to Robert Pape’s ’Bombing to Win’ med argument för att svara på de
antaganden och synpunkter som Robert Pape presenterat i sin bok. Han ifrågasätter Robert Papes synsätt om att krigets syfte är att besegra en motståndare och menar själv att syftet med krig är att skapa och bibehålla fred.21
I artikeln Ignoring Reality: Problems of Theory and Evidence in Security Studies ifrågasätter Barry Watts hur Robert Papes linjära syn på krig inte är rimlig genom att själv påpeka krigets irregularitet. Han belyser även skillnaden mellan att föra krig på papper och i verkligheten. Vidare anser Barry Watts att Robert Pape har varit partisk i sina empiriska grunder och inte tagit alla möjligheter i beaktning för att motivera teorin.22
För att svara upp till både Barry Watts och John Wardens åsikter skriver Robert Pape artikeln
The Air Force Strikes Back: A Reply to Barry Watts and John Warden.23 Han avslår Barry Watts förslag genom att presentera olika situationer som uppstått i tidigare konflikter som går emot hans egna synpunkter och teorier. Robert Pape väljer även att kritisera John Wardens och Barry Watts teorier och antaganden genom att diskutera hur kärt det amerikanska
flygvapnet verkar se på strategisk bombning och att förändra den traditionen är svårare än att relatera till hans eget synsätt.24
John Wardens förespråkande av strategisk bombning kritiseras av Maya Zehfuss som har ett mer skeptiskt förhållningssätt till precisionsvapen och tilltron på dess kapacitet. Hon menar att det finns en övertro och ett sätt att förlita sig på precisionsstyrda vapen, vilket kan medföra att risken ökar att oavsiktligt råka använda systemen mot ej legitima mål.25
Sammanfattningsvis går det att konstatera att John Warden och Robert Pape är bestämda i sina åsikter avseende teorier för hur luftmakt kan och bör användas och att det råder en tydlig dissonans mellan teoretikerna. Det finns även stor oenighet kring huruvida luftkrig bör utkämpas med fokus på taktiska, operativa eller strategiska metoder.
21 Warden, J. Success in Modern War: A Response to Robert Papes ‘Bombing to Win’. 1997: s. 173 22 Watts, B. Ignoring Reality: Problems of Theory and Evidence in Security Studies. 1997: s. 116–118 23 Pape, R. The Air Force Strikes Back: A Reply to Barry Watts and John Warden. 1997: s. 191 24 Ibid., s. 202, 211–213
9 Forskningsöversikten har syftat till att redogöra för forskning kring luftoperationerna i Libyen 2011 samt delge olika argument och diskussioner som förts kring användandet av luftmakt. Det råder delade meningar teoretikerna sinsemellan och luftoperationerna anses ha varit den huvudsakliga orsaken till det lyckade utfallet. Därför finns det skäl att undersöka hur teorierna går att tillämpa på genomförandet och utfallet av luftmaktsanvändandet i kriget.
Som tidigare nämnt finns det forskning som hävdar att luftoperationerna i Libyen har följt John Wardens modell. Även om luftoperationerna genomfördes utan större samarbete med marktrupper, så som Robert Pape förespråkar att luftmakt bör användas, finns det ändå indikationer på att utfallet kan förstås genom hans teorier. Eftersom luftmakten anses ha bidragit till rebellstyrkornas framgång, genom att exempelvis ha banat väg för deras
framryckning, finns det skäl att tro att utfallet kan förstås även utifrån Robert Papes teorier.
1.3 Syfte och forskningsfråga
Studien som kommer att genomföras i denna uppsats syftar till att utröna hur utfallet av luftoperationerna i Libyenkriget går att förstås utifrån John Wardens respektive Robert Papes luftmaktsteorier. Eftersom det finns forskning som pekar på att John Wardens teorier och metoder går att tillämpa på utfallet inom luftoperationerna, men även indikationer på att Robert Papes teorier har bidragit till framgång finns det anledning att titta närmare på hur luftoperationerna kan förstås utifrån teoretikernas modeller. Det i sin tur skulle ge ökad förståelse för vilka teorier, eller delar av teorier, som kan bidra till utveckling av användandet av luftmakt i framtida syften. Genom den identifierade forskningsluckan, avseende de olika synerna på hur luftoperationernas utfall kan förstås utifrån John Wardens och Robert Papes teorier, har en forskningsfråga tagits fram. Forskningsfrågan är framtagen ur ett
teorikonsumerande perspektiv och lyder:
- Hur kan utfallet av luftoperationerna i Libyenkriget 2011 förstås utifrån John
10 1.4 Avgränsningar
Syftet med studien är som tidigare nämnt att se närmare på utfallet av luftoperationerna i Libyenkriget utifrån John Wardens och Robert Papes teorier. Det empiriska materialet har utgångspunkt i olika länder och avgränsas inte till specifika nationer. Detta i syfte att bredda informationsinhämtningen. Luftoperationerna i Libyenkriget avgränsas till de luftoperationer som ingick i den koalitionsledda operationen Operation Odyssey Dawn och den NATO-ledda operationen Operation Unified Protector. I denna studie avser båda operationerna att utgöra ett specifikt fall eftersom de är sammanflätade och sammanfattar insatserna mot regimen under kriget. John Wardens teorier avgränsas till Fienden som ett system och Robert Papes teorier avgränsas till Den nekande operationskonsten. Båda teoretikerna har andra teorier som berör mer än bara luftmaktsanvändandet. Eftersom studien fokuserar på att undersöka just luftmaktsanvändningen är det centralt att enbart använda sig av dessa två teorier.
1.5 Disposition
I det första kapitlet presenterades bakgrunden till det framtagna forskningsproblemet genom en problemformulering och forskningsöversikt. Därefter presenterades syftet med studien, forskningsfrågan samt vilka avgränsningar som kommer att användas.
I kapitel två kommer John Wardens teori Fienden som ett system och Robert Papes teori Den
nekande operationskonsten att presenteras samt en redogörelse för centrala begrepp.
Det tredje kapitlet kommer att redogöra för vald forskningsdesign och metod, diskussioner kring källkritik, val av fall samt forskningsetiska överväganden. Kapitlet avslutas med en operationalisering av teorin inför kapitel fyra som är analysdelen i studien.
Analyskapitlet kommer att sätta operationaliseringen i bruk analysera de olika indikatorerna utifrån teori och empiri för att senare kunna svara på forskningsfrågan.
Det femte kapitlet syftar till att sammanfatta studiens resultat, svara på den ställda
forskningsfrågan samt föra en diskussion kring resultat, vetenskaplig relevans och förslag till fortsatt forskning.
11
2 Teori
Teorikapitlet kommer inledningsvis förklara en del centrala begrepp som återfinns i studien. Därefter kommer John Wardens teori Fienden som ett system respektive Robert Papes teori
Den nekande operationskonsten att presenteras. Slutligen kommer en diskussion att föras
kring den kritik som teorierna fått utstå samt en motivering göras till varför teorierna används i denna studie.
2.1 Centrala begrepp
Syftet med att förklara centrala begrepp i studien är att minimera risken för eventuella mångtydigheter eller oklarheter som kan uppkomma.26 Det är även av vikt att tydliggöra innebörden av begreppen i syfte att styrka validiteten för framtida forskning.27
De två begrepp som kommer tydliggöras nedan är strategisk bombning och interdiktion.
Strategisk bombning är ett begrepp som, beroende på kontext, kan ha olika betydelser. I detta
sammanhang innebär strategisk bombning att attackera fasta militära, industriella eller civila mål både i och nära politiska eller ekonomiska centrala punkter i syfte att uppnå ett strategiskt resultat.28
Interdiktion innebär att avleda, avbryta, försena eller slå mot en motståndare. I denna text
används begreppet på operativ och strategisk nivå inom ramen för Robert Papes teori Den
nekande operationskonsten.29
2.2 Fienden som ett system - Femringsmodellen
John Warden är en förespråkare av strategisk bombning och anser att målfokus bör vara på en motståndares kritiska punkter såsom exempelvis ledning eller systemförutsättningar, snarare än de militära trupperna.30 Artikeln The Enemy as a System är utgångspunkten i detta avsnitt om John Wardens teorier i denna studie. I den beskriver han hur fienden ska ses som ett system av system. Det i sin tur innebär att systemet tydligare ska kunna förstås och därmed kunna identifiera vilka delar som är mest vitala i systemet. För att kartlägga systemet har han 26 Johannesson, A., m.fl. Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod, 2:a uppl. 2020: s. 35
27 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s.
58–60
28 Pape, R. Bombing to Win: Air Power and Coercion in War. 1996: s. 46 29 Ibid., s. 46
12 tagit fram den så kallade Femringsmodellen. Modellen är inifrån sett indelad i kategorierna, eller ringarna; ledning, systemförutsättningar, infrastruktur, civilbefolkning och militära
styrkor.31
Ledning utgörs av en motståndares, eller nations, ledning inom både militärisk och politisk
kontext. Det kan vara den högsta politiska ledningen men också högt uppsatta militära ledare eller olika former av befälsstrukturer, som exempelvis stabsfunktioner. Syftet med att
fokusera på ledarskapet är att försöka störa eller eliminera samordningsförmåga och beslutsfattande, vilket kommer att påverka ledningen för de fyra återstående ringarna.32 I teorin förklarar John Warden det som att ledarskapet är ”hjärnan” till de övriga ringarna, vilka utgör resterande delar av ”kroppen”, och han betonar att kroppen inte är funktionsduglig utan hjärnan. Det innebär i sin tur att ett anfall mot ledarskapet, eller hjärnan, kan paralysera och störa ut övriga delar, vilket gör ledarskapet till det, i teorin, mest centrala att fokusera på hos en motståndare.33
Systemförutsättningar utgörs av de kritiska och mest nödvändiga faciliteter och strukturer som
finns. De tillser att samhällsviktiga funktioner fortsatt fungerar och som en stat inte klarar sig utan för att kunna fortsatt föra krig. Det kan likväl vara tillgången till vatten och el som livsmedels- och/eller oljeproduktionsindustrier. Attacker mot olika systemförutsättningar kan bland annat göra att systemet raserar och medföra stora negativa konsekvenser för ekonomin, men även samhället i stort, och på sikt kan det leda till omfattande kriser.34
Infrastruktur utgörs bland annat av det som syftar till att transportera materiel, personal,
livsmedel och andra nödvändigheter för att kunna fortsatt föra krig. Det består bland annat av vägnät, järnvägar och viktiga förbindelser som broar, noder, hamnar och flygplatser. Även industrier som gynnar de militära förmågorna, vilket syftas på i modellen, ingår i
infrastrukturen. Anfall mot infrastruktur kan, likväl som anfall mot systemförutsättningar, både på kort och lång sikt medföra bestående problem för samhället. Därför är det av betydande vikt att noga överväga anfall mot infrastruktur innan genomförande.35
31 Warden, J. The Enemy as a System. 1995: s. 44–45 32 Ibid., s. 49–53
33 Ibid., s. 44–46 34 Ibid., s. 50 35 Ibid., s. 50
13
Civilbefolkning, eller populationen, utgörs precis av det som beskrivs; en motståndares
civilbefolkning. Enligt teorin kan civilbefolkningen påverkas med hjälp av antingen direkta eller indirekta medel. John Warden själv anser att det är svårt att etiskt kunna motivera att rikta verkan mot just denna del i modellen, men teorin menar att möjligheten ändå finns.36
Militära styrkor är den yttersta ringen och utgörs av en motståndares militära förband. Enligt
teorin är de militära styrkorna den minst vitala delen att rikta in sig på eftersom denna del enbart försöker skydda de övriga delarna. För att en attack mot de militära styrkorna skulle kunna ha avgörande effekt innebär det att en så pass stor del måste slås ut att ledningen inte anser att skyddet de har räcker. Därför säger teorin att det är mer effektivt att försöka prioritera att slå mot någon av de inre ringarna.37
Figur 1. Femringsmodellen.38
36 Warden, J. The Enemy as a System. 1995: s. 12, 50–51 37 Ibid., s. 13, 51
14 John Warden framhäver även ordet tyngdpunkt i artikeln The enemy as a system. Han menar att tyngdpunkten är den mest kritiska punkten där motståndaren anses vara som svagast. En attack mot den punkten kan ge mest effekt och vara avgörande, därför är det tyngdpunkten hos en motståndare som verkan bör riktas mot. Själva termen tyngdpunkt kan vara lättare att förstå i teorin än att genomföra i praktiken, eftersom en motståndare inte nödvändigtvis bara har en tyngdpunkt. Därför är Femringsmodellen ett sätt att kartlägga de olika tyngdpunkterna hos en potentiell motståndare.39
2.2.1 Parallella attacker
Utöver Femringsmodellen förespråkar John Warden en del i teorin som är av stor vikt för att få så hög strategisk effekt som möjligt genom angrepp mot de olika ringarna. Parallella
attacker är ett sätt för att försöka lamslå en motståndare. Parallella attacker innebär att slå mot
mer än en av motståndarens vitala delar inom modellen samtidigt, exempelvis genom att slå mot ledarskapet och infrastrukturen på en och samma gång.40 Om verkan riktas mot enbart en av ringarna är risken stor att en motståndare hinner åtgärda och reparera det som skadats. Om verkan istället riktas mot fler mål samtidigt, genom parallella attacker, ökar sannolikheten att motståndaren hamnar i en systemkollaps, vilket enligt John Warden är eftersträvansvärt.41
2.3 Den nekande operationskonsten
Robert Pape anser att seger inte kan uppnås enbart genom luftmakt, utan anser att en kombination av exempelvis luftmakt och markburna styrkor är att föredra. Om enbart
luftmakt ändå används förespråkar han sin teori om Den nekande operationskonsten som det allra bästa tillvägagångssättet.42 I boken Bombing to Win förklarar han att
luftmaktsanvändningen syftar till att rikta verkan mot en motståndares militära styrkor och tillgångar, i syfte att försvaga dem för att därefter låta markburna trupper genomföra de avgörande slagen utan att själva riskera för mycket.43 Han undersöker även för- och nackdelar med militär tvångsmakt och konstaterar att tvångsmakt är i första hand att föredra, eftersom svagheterna hos en motståndares militära resurser angrips. Som tidigare nämnts diskuterar han fyra alternativ av tvångsstrategier i boken; bestraffning, förnekelse, dekapitering och risktagning. Han väljer att förespråka en av dem, vilket är förnekelse. Den nekande 39 Warden, J. The Air Campaign: Planning for Combat. 1988: s. 9–11
40 Warden, J. The Enemy as a System. 1995: s. 54–55
41 Mets, D. The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. 1999: s. 59 42 Pape, R. The Limits of Precision-Guided Air Power. 1997: s. 98–102
15
operationskonsten delas in i tre delar; direkt understöd, strategisk interdiktion och operativ interdiktion.44
2.3.1 Direkt understöd till marktrupperna
Direkt understöd till marktrupperna innebär att vidta åtgärder för att förenkla och underlätta de markburna truppernas arbete. Det kan bland annat göras genom informationsinhämtning, anfall mot motståndarens militära styrkor och logistiska resurser. Direkt understöd syftar till att försvaga motståndarens förband på fronten för att skapa bättre möjligheter för de egna marktrupperna. Det som eftersträvas är att tvinga motståndaren till två val. Antingen tvingas motståndaren kraftsamla sina markburna trupper men det innebär att de blir ett lättare mål för flygstridskrafterna. Alternativ nummer två är att motståndaren tvingas sprida ut sig för att undvika hotet från flygstridskrafterna, dock innebär det att de blir ett lättare mål för de markburna trupperna.45
2.3.2 Strategisk interdiktion
Strategisk interdiktion syftar till att försöka slå en motståndare på djupet genom att rikta verkan mot exempelvis logistikkedjor. Detta för att förhindra leverans av viktig materiel till trupperna vid fronten. Mål som anses lämpliga för strategisk interdiktion kan exempelvis vara transportindustrin. Robert Pape menar även att strategisk interdiktion kan delas in i två
alternativ där ena alternativet är att slå mot vitala delar inom produktionen och det andra är att kraftsamla och slå mot hela kedjan. Förslaget om att slå mot transportindustrin är ett exempel på att kraftsamla mot hela kedjan. Anfall mot vitala delar inom produktionen kan exempelvis vara en specifik del som är avgörande för vapenproduktion.46
2.3.3 Operativ interdiktion
Operativ interdiktion syftar till att rikta verkan mot logistikkedjor och essentiella funktioner inom operationsområdet för att försvaga trupperna vid fronten. Mål som ses lämpliga för operativ interdiktion är exempelvis underhålls-, reserv-, kommunikations- och
ledningssystem. För att särskilja operativ interdiktion från strategisk interdiktion är skillnaden att påverkan inom operativ interdiktion riktas mot själva operationsområdet medan strategisk
44 Pape, R. Bombing to Win: Air Power and Coercion in War. 1996: s. 70–72 45 Ibid., s. 70–71
16 interdiktion riktas mot mål på djupet, som exempelvis logistikkedjor mellan fronten och produktionsområden.47
Sammanfattningsvis förespråkar Robert Pape att flygstridskrafter tillsammans med markburna trupper bör kraftsamla och slå mot motståndaren för att uppnå synergieffekter genom
varandras styrkor. Metoden eftersträvar att försvaga motståndaren till den grad att de inte har någon annan möjlighet än att gå med på de ställda villkoren. Teorin om Den nekande
operationskonsten uppfylls i högre grad ju mer motståndarens front försvagas.
2.4 Teoridiskussion
Den främsta kritiken mot teorierna har redan presenterats i avsnitt 1.2 Forskningsöversikt och kommer inte beröras nämnvärt. Däremot kommer motivering av valda teorier att diskuteras. I denna studie är respektive teori vald av olika anledningar. Till att börja med är båda teorierna framtagna med anledning av att John Warden och Robert Pape är luftmaktsteoretiker med flertalet publicerade verk som dessutom kritiserats och ifrågasatts i öppna debatter. Deras debatt sinsemellan motiverar valet ytterligare, då det är intressant att skapa förståelse av utfall utifrån olika perspektiv. Utöver detta är John Wardens teori vald för att den främst fokuserar på strategisk krigföring i och med förespråkandet av strategisk bombning och eftersträvan att försöka kapa en motståndares ledarskap.48 Den är även vald med anledning av att tidigare forskning som redovisats om Libyenkriget hävdar att utfallet kan förstås utifrån John Wardens teori.
Robert Papes teori är vald för att den fokuserar mer på krigföring på operativ och taktisk nivå och menar att flygstridskrafter bör användas i kombination med markstridskrafter för att uppnå synergieffekter.49 Även Robert Papes teori har nämnts i tidigare forskning som en förklarande modell av utfallet i Libyen, vilket motiverar vald teori ytterligare.
Sammantaget förespråkar båda teorierna krigföring på olika nivåer och med olika fokuspunkter vilket gör det intressant att analysera Libyenkriget utifrån Fienden som ett
system och Den nekande operationskonsten.
47 Pape, R. Bombing to Win: Air Power and Coercion in War. 1996: s. 77–78 48 Warden, J. The Enemy as a System. 1995: s. 9–10
17
3 Metod
Metodkapitlet kommer inledningsvis att presentera forskningsdesignen som avses användas i studien, vilket är en teorikonsumerande fallstudie. Därefter kommer det valda fallet,
Libyenkriget 2011, att motiveras och diskuteras utifrån relevans. Sedan kommer det att föras en källkritisk diskussion kring det empiriska materialet samt en diskussion kring
forskningsetiska överväganden. Avslutningsvis presenteras hur de teoretiska begreppen operationaliseras till mätbara indikatorer med fokus på validitet och reliabilitet.
3.1 Forskningsdesign
Den metodologiska ansatsen, som studien kommer att använda sig av, är en
teorikonsumerande fallstudie. Syftet med att genomföra studien med en teorikonsumerande ansats är att studiens centrala del är fallet som ska försöka förklaras och förstås genom att tillämpa teorier på utfallet.50 Eftersom studien syftar till att försöka förstå utfallet av luftoperationerna i Libyenkriget utifrån John Wardens och Robert Papes teorier passar en teorikonsumerande studie bra. Anledningen till att en teoriprövande ansats valts bort är för att själva teorin är det centrala i den typen av studie. Även eftersträvan att nå generaliserbara resultat skiljer ansatserna, eftersom det är mer önskvärt att generalisera resultaten i en teoriprövande studie medan resultaten snarare försöks förstås i en teorikonsumerande studie. Med en teorikonsumerande ansats kan slutsatser presenteras där vidare forskning kan pröva uppkomsten i en teoriprövande studie. Eftersom fallet står i fokus används teorierna för att analysera det empiriska materialet. I en teoriprövande studie hade syftet snarare varit att använda det empiriska materialet för att bekräfta eller dementera teorierna.51
Eftersom studien undersöker ett specifikt fall genomförs den som en enfallsstudie. Vanligt förekommande kritik mot just enfallsstudier är att det är svårare att generalisera resultaten medan en flerfallsstudie vanligtvis är enklare att generalisera. Fördelen med att använda sig av en enfallsstudie är dock att möjligheten att granska ett fall mer djupgående är stor och noggrannheten i granskningen ökar i vald kontext.52 Det är även av vikt inom
fallstudieforskning att genomföra ingående analyser för att ge en så bred och omfattande bild
50 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s. 42 51 Ibid., s. 89–90
18 som möjligt av det området som ska analyseras. Det ställer i sin tur höga krav på en bred datainsamling, för att undvika slutsatser som inte är nyanserade eller balanserade.53
Inhämtning och bearbetning av material kommer att genomföras genom en kvalitativ textanalys. Det innebär att noggrant analysera texterna för att identifiera eventuella
underliggande budskap och således undvika felaktiga antaganden.54 Syftet med kvalitativa tillvägagångssätt är att tyda och åskådliggöra ordens betydelse och därför är fallstudier vanligtvis av den kvalitativa sorten.55
3.2 Val av fall
Oavsett forskningsdesign är det primära kriteriet för val av fall att det finns en tydlig relevans kopplat till den valda studien. Det är även av vikt för en forskare att se till vad det valda fallet är ett fall av. Det syftar till att utvärdera om det är karaktäristiskt för fenomenet eller behöver omvärderas.56 Den externa validiteten i studien stärks genom att förtydliga vad fallet är ett fall av.57 Fallet som är valt i denna studie är som tidigare nämnt luftoperationerna i Libyenkriget 2011. Eftersom luftmakt anses ha varit den avgörande faktorn för det eftersträvade utfallet i kriget är det högst relevant att undersöka och försöka förstå hur det har genomförts utifrån framtagna teorier och metoder. Det som är unikt med just detta fall är att luftoperationerna initialt genomfördes av en koalition för att därefter övergå till att genomföras av NATO. Det är även av intresse att operationerna genomfördes i ett uttalat samarbete med
rebellorganisationer i Libyen samt att operationerna varit av fredsframtvingande karaktär. Utöver detta har kriget inträffat i modern tid, vilket går att koppla till den vetenskapliga relevansen och ökar således trovärdigheten för vidare forskning inom ämnet men även för att kunna arbeta vidare med metoder för luftmaktsanvändandet i nutid och framtid. Ingen av teoretikerna har personligen varit inblandad i kriget, vilket reducerar risken för partiskhet i studien och bör således ge ett mer neutralt undersökningsunderlag. Det som talar för att fallet är gynnsamt i forskningsdesignens kontext är att operationen genomförts med lyckade resultat, vilket kan göra att det är lättare att förstå fallet utifrån valda teorier.58
53 Eriksson, L. Kritiskt Tänkande. 2018: s. 119
54 Boréus, K. & Bergström, G. Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. 2018: s. 24–26
55 Johannessen, A., m.fl. Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod, 2:a uppl. 2020: s. 195
56 George, A. & Bennett, A. Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. 2005: s. 18, 83 57 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s. 89 58 Ibid., s. 161–163
19 Sammantaget är det valda fallet utmärkande då det är ett fall av en fredsframtvingande insats i samband med att understödja inhemska styrkor. Utöver detta är fallet utmärkande då det inleddes genom en koalition som därefter övergick till en NATO-styrd operation.
3.3 Empiriskt material och källkritiskt resonemang
Det empiriska materialet kommer initialt att bestå av artiklar och bokavsnitt som redogör för Libyenkriget och i synnerhet de luftoperationer som genomfördes. Texterna har valts till del för att de är skrivna av olika författare från olika länder och med olika infallsvinklar. Urvalet syftar till att ge en så bred informationsbas som möjligt och minska risken för partiskhet i de olika antaganden som presenteras i texterna. Materialet om Libyenkriget klassificeras som sekundärkällor och därav har flera källor använts för att triangulera informationen och stävja risken för obalanserade och onyanserade slutsatser.59 Huvuddelen av det teoribaserade materialet, om John Warden och Robert Pape, består av primärkällor eftersom de själva har producerat materialet.60
För att kunna genomföra studien med god källkritik har principen om de fyra källkritiska
kriterierna använts. De består av äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.
Det första kriteriet, äkthet, innebär som det låter att källmaterialet är äkta. I denna studie används tryckta källor i form av böcker och digitala källor i form av vetenskapliga artiklar. Det tryckta materialet är hämtat från högskolebiblioteket Anna Lindh-biblioteket och det digitala materialet är hämtat från Anna Lindh-bibliotekets databas. Källorna har genomgått tidigare granskningar genom olika metoder. De har exempelvis blivit granskade av
ämnesexperter vilket på engelska kallas för peer-review. De har även använts som källor i tidigare forskning och undersökningar, vilket styrker äktheten. Det finns ytterligare metoder för att granska källor som att exempelvis undersöka kvalitén på det fysiska materialet, men det anses inte vara nödvändigt för denna typ av studie.61 Utifrån beskrivningen av
äkthetskriteriet och val av material anses källorna som använts i denna studie vara äkta.
Det andra kriteriet, oberoende, innebär att kunna tillförsäkra att författaren av materialet varit oberoende ställd till innebörden av materialet. För att säkerställa att materialet är oberoende
59 Eriksson, L. Kritiskt Tänkande. 2018: s. 119
60 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s.
297
20 framtaget kan flera av varandra oberoende källor användas och således kan en bedömning göras om enstaka källor är oberoende eller inte.62 I denna studie används, utöver skrivelser från statliga organisationer och allianser, minst åtta källor om Libyenkriget där materialet varierar avseende land, författare och årtal. Det i sin tur bidrar till en ökad grad av oberoende för resultatet.
Det tredje kriteriet, samtidighet, innebär att det bör vara så kort tid som möjligt mellan ett fall och när det skrivs eller dokumenteras om det i syfte att minimera antalet friktioner såsom efterhandskonstruktioner eller fel.63 I denna studie är materialet om Libyenkriget publicerat mellan 2011, då kriget startade, och 2015 vilket är i anslutning till kriget och således kan källorna anses vara samtida.
Det fjärde och sista kriteriet är tendens. Ett tendiöst verk innebär att författaren till ett verk har ett intresse av att presentera en bild av verkligheten och utfallet som avsiktligt är snedvriden. För att motverka tendens kan en tendentiös källa kompletteras med en källa som är tendentiös åt motsatt håll.64 I denna studie finns det ingen anledning att anta att källorna är avsiktligt tendentiösa främst eftersom källorna, trots en bred variation av artiklar, har likvärdiga
slutsatser och resultat. Det finns enstaka meningsskiljaktigheter och åsikter om vad som anses haft eftersträvad effekt eller inte i Libyenkriget, men det kan inte ur ett bredare perspektiv anses vara ett försök att snedvrida verkligheten. De anses snarare presentera subjektiva antaganden och slutsatser utifrån det faktiska utfallet.
3.4 Validitet och reliabilitet
Eftersträvansvärt i alla undersökningar är att uppnå god validitet och hög reliabilitet. Det genererar i sin tur god resultatvaliditet. Validitet kan definieras på tre sätt: det finns en överensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de operationella indikatorerna, det finns inga systematiska fel och att det som mäts är det som påstås ska mätas. Den första och andra definitionen faller in under kategorin begreppsvaliditet medan den sistnämnda
definitionen faller in under kategorin resultatvaliditet.65 Validiteten påverkas genom att säkerställa att det som påstås ska mätas faktiskt är det som mäts. För att uppnå god validitet 62 Eriksson, L. Kritiskt Tänkande. 2018: s. 140
63 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s.
294
64 Ibid., s. 294–295 65 Ibid., s. 58
21 krävs att de teoretiska begreppen och definitionerna som återfinns i teoriavsnittet
överensstämmer med de operationella indikatorerna som presenteras nedan i kapitel 3.6 Operationalisering.66
I denna studie kommer åtgärderna för att uppnå god validitet innebära att de teoretiska begreppen direktöversätts till operationella indikatorer då de bedöms som mätbara redan som teoretiska begrepp. Det gäller för både John Wardens och Robert Papes respektive teorier. Låg reliabilitet kan bero på bland annat brister hos författaren själv genom exempelvis oaktsam läsning, antaganden som kan anses vara partiska och misstag av olika anledningar. För att stävja eventuell problematik med låg reliabilitet baserat på den mänskliga faktorn, i det här fallet författaren, krävs noggranna textanalyser och ett väl anpassat undersökningsarbete. God reliabilitet betyder att det finns en avsaknad av slumpmässiga fel genom att genomföra noggranna analyser och undvika slarvfel eller brister på grund av externa faktorer såväl som partiska åsikter. God reliabilitet innebär även en ökad förmåga att kunna återskapa samma resultat med en annan studie, av en annan författare.67
För att uppnå god validitet och reliabilitet i just denna studie ställs det krav på att säkerställa att de operationella indikatorerna stämmer väl överens med de teoretiska begreppen som återfinns i texten. Det görs som tidigare nämnt genom en direktöversättning av de teoretiska begreppen till operationella indikatorer. Det ställs även krav på att det empiriska materialet är noggrant genomläst och att rapporterna och analyserna från Libyenkriget inte misstolkas. Den tidigare nämnda trianguleringen av sekundärkällorna är en bidragande del till ökad reliabilitet i denna studie.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Inom vetenskaplig forskning är det viktigt att tillämpa etiska principer. Studier som involverar en tredje part, exempelvis intervjuer, ställer höga krav på att författaren använder sunt förnuft, visar hänsyn och är medveten om skyldigheterna författaren har gentemot
intervjurespondenten.68 Denna studie inbegriper ingen tredje part, men det betyder inte att god forskaretik inte kan tillämpas. I denna studie innebär god forskaretik att materialinsamlingen 66 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s. 58,
64
67 Ibid., s. 64, 75–76 68 Ibid., s. 354
22 genomförs med sunt förnuft och utan partiska överväganden. Det gäller även att korrekt hänvisa och referera till det material som inhämtats.69
Utöver de åtgärder som behöver vidtas vid insamling och hänvisning till empiri kan det i denna studie även finnas teoretiska resonemang inte anses vara etiska. Exempelvis finns civilbefolkningen med som ett potentiellt mål i John Wardens femringsmodell, även om John Warden själv inte förespråkar attacker. Anfall som har gjort påverkan mot civilbefolkningen kan ha gett ett resultat som anses vara gynnsamt och således motivera den typen av oetiska anfall. Det ställer krav på att ha ett kritiskt förhållningssätt till just de delarna inom teorierna som kan anses sända ett oetiskt budskap.
3.6 Operationalisering
I detta avsnitt kommer de två teorierna att operationaliseras. Syftet med operationaliseringen är att omvandla de teoretiska definitionerna till mätbara indikatorer. Indikatorerna tas fram utifrån det empiriska materialet och syftar till att säkerställa att det som påstås ska mätas faktiskt mäts. God överensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de operationella indikatorerna genererar god validitet till studien. En träffsäker operationalisering kommer att bidra till att studien mäter det den påstås mäta, vilket i sin tur kommer att generera god validitet i studien.70 Operationaliseringen kommer att delas in i två delar, där den första delen består av en operationalisering av John Wardens Fienden som ett system. Den andra delen består av en operationalisering av Robert Papes Den nekande operationskonsten.
För att operationalisera Fienden som ett system är det centralt att göra de olika ringarna i
Femringsmodellen till analysenheter. I syfte att kunna skapa mätbara indikatorer är det av vikt
att tillämpa de olika delarna på praktiska genomföranden under operationerna. I denna studie är det främst relevant att undersöka omfattningen av luftoperationer och flyganfall som genomfördes mot de inre ringarna, eftersom det är dessa ringar som John Warden förespråkar att målfokus ska riktas mot. Det är även relevant att undersöka förekomsten och utfallet av parallella attacker, därav är även det begreppet valt som analysenhet.
69 Eriksson, L. Kritiskt Tänkande. 2018: s. 127
70 Esaiasson, P., m.fl. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5:e uppl. 2012: s.
23
Tabell 1. Operationalisering av John Wardens teori ’Fienden som ett system’.
För att operationalisera Den nekande operationskonsten är det centralt att göra Robert Papes olika underkategorier till analysenheter, det vill säga direkt understöd till marktrupperna, operativ interdiktion och strategisk interdiktion.
Tabell 2. Operationalisering av Robert Papes teori ’Den nekande operationskonsten’.
Teoretiskt begrepp Analysenhet
Operationell indikator Variabel
Ledning Attacker mot ledning, stabsfunktioner, befälsstrukturer, ledningscentraler och kommunikationssystem.
Systemförutsättningar Attacker mot livsmedelsindustrier, vatten- och elförsörjning, drivmedelsdepåer, oljeproduktionsindustrier.
Infrastruktur Attacker mot transportvägar, järnvägar, vägnät, hamnar, broar, noder, flygplatser och industrier.
Civilbefolkning Attacker mot civilbefolkning och civila mål som antingen sker direkt eller indirekt och inte gör annan åverkan än gentemot befolkningen.
Militära styrkor Attacker mot militära styrkor inklusive militär materiel och transportmedel.
Parallella attacker Attacker som genomfördes samtidigt mot flera mål som kunde anses vara motståndarens tyngdpunkter.
Teoretiskt begrepp Analysenhet
Operationell indikator Variabel
Luftoperationer som direkt understöd till marktrupperna
Insatser och uppdrag från luften i samverkan med och/eller i syfte att understödja marktrupperna. Luftoperationer inom ramen för
operativ interdiktion
Insatser och uppdrag från luften mot operativa mål.
Luftoperationer inom ramen för strategisk interdiktion
Insatser och uppdrag från luften mot strategiska mål.
24
3.6.1 Analysverktyg
Tabellerna ovan presenterar de olika operationella indikatorerna som kommer att mätas i analyskapitlet. I operationaliseringen tas även ett analysverktyg fram. Det syftar till att ge variabelvärden till de olika operationella indikatorerna. Analysverktyget kommer redogöra för om, och i vilken utsträckning, de olika indikatorerna har tillämpats. Variabelvärdena återfinns i en fyrgradig skala och presenteras i tabellen nedan.
Tabell 3. Variabelvärden på förklaringskraften utifrån de operationella indikatorerna.
Ingen Variabeln förekommer inte någonstans i analysen eller återfinns inte i det empiriska materialet. Har ingen påverkan på kriget utifrån de operationella indikatorerna.
Låg Variabeln förekommer, dock förekommer den sällan och är inte särskilt framträdande. Har låg påverkan på kriget utifrån de operationella indikatorerna.
Medel Variabeln förekommer, dock förekommer den varken sällan eller ofta. Har medelhög påverkan på kriget utifrån de operationella indikatorerna.
Hög Variabeln förekommer ofta, alternativt över tid, och är särskilt utmärkande. Har hög påverkan på kriget utifrån de operationella indikatorerna.
Analysverktygen som kommer att användas för operationaliseringen av respektive teori presenteras i kommande två tabeller. För att ge indikatorerna ett variabelvärde kommer olika frågeställningar att användas i analysen. Frågeställningarna som kommer att användas i analysen presenteras i tabellerna nedan.
25
Tabell 4. Analysverktyg utifrån John Wardens teori ’Fienden som ett system’.
Tabell 5. Analysverktyg utifrån Robert Papes teori ’Den nekande operationskonsten’.
I kommande kapitel kommer indikatorerna att analyseras utifrån de framtagna
frågeställningarna. Avslutningsvis kommer förklaringskraften och påverkan på Libyenkriget att bestämmas. De variabelvärden som indikatorerna kommer att tilldelas väljs utifrån empirin och beskrivas med de olika variabelvärdena.
Frågeställningar Variabelvärde
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen ledning i Libyenkriget i det empiriska materialet?
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen
systemförutsättningar i Libyenkriget i det empiriska materialet? I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen infrastruktur i Libyenkriget i det empiriska materialet?
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen
civilbefolkningen i Libyenkriget i det empiriska materialet? I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen militära styrkor i Libyenkriget i det empiriska materialet?
I vilken utsträckning återfinns parallella attacker i Libyenkriget i det empiriska materialet?
Frågeställningar Variabelvärde
I vilken utsträckning återfinns direkt understöd till marktrupperna i Libyenkriget i det empiriska materialet? I vilken utsträckning återfinns operativ interdiktion i Libyenkriget i det empiriska materialet?
I vilken utsträckning återfinns operativ interdiktion i Libyenkriget i det empiriska materialet?
26
4 Analys
Analyskapitlet kommer inledningsvis att redogöra för händelseförloppet i Libyenkriget. Därefter kommer de olika operationella indikatorerna utifrån John Wardens och Robert Papes respektive teorier att analyseras för att belysa det uppkomna utfallet av luftoperationerna i Libyenkriget. Slutligen kommer resultatet att presenteras.
4.1 Libyenkriget
Den ”Arabiska Våren”71 inleddes i december 2010 genom att en grönsaksförsäljare i Tunisien tände eld på sig själv, vilket i sin tur utlöste ett uppror mot Tunisiens mångåriga diktator Zine al-Abidine Ben Ali. Därefter spred sig en våg av uppror runtom i regionen och vidare till Algeriet, Jordanien, Jemen och främst i Egypten, där president Mubarak tvingades avgå. Hans avgång gav ytterligare bränsle till oroligheter i Mellanöstern och Nordafrika, vilket bland annat medförde stora protester mot den libyske översten Muammar Khadaffi.72 Khadaffi hade regerat i 41 år och olika rebellgrupper började utmana styret genom att försöka utvisa
politiska auktoriteter från städer i Libyen. Khadaffi svarade initialt med att stänga av olika mediala plattformar samt nyhetskanaler, men det fick inte önskad effekt eftersom
befolkningen fortsatt hade tillgång till nyhetsflöde genom internet, via satelliter.73 Som ytterligare svar på rebellernas aktioner genomförde regimen därefter bland annat flyganfall och räder mot civilbefolkningen.
Flera nationer valde att evakuera deras medborgare från Libyen, då de misstänkte att
situationen skulle eskalera och utvecklas till kaos.74 FN:s säkerhetsrådsresolution 1970 antogs i slutet av februari 2011 i syfte att försöka skydda civilbefolkningen i så hög grad som
möjligt.75 Den innebar internationella sanktioner, exempelvis att frysa tillgångar och begränsa möjligheter till vapenanvändning. Dock fick inte resolutionen den önskade effekten, vilket medförde att FN:s säkerhetsresolution 1973 antogs i mitten av mars. Några dagar före resolutionen uttryckte Arabförbundet att de önskade stöd i upprättande av en
71 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 11 72 Ibid., s. 11–12
73 Gregory, R. Clean Bombs and Dirty Wars: Air power in Kosovo and Libya. 2015: s. 151–152 74 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 12
27 flygförbudszon.76 Säkerhetsrådsresolutionen 1973 auktoriserade medlemsstater att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda civilbefolkningen.77
Som tidigare nämnts var det huvudsakliga syftet med insatsen i Libyenkriget initialt att skydda civilbefolkningen genom att upprätta en flygförbudszon och understödja
rebellstyrkorna genom att slå mot militära kommunikations- och ledningssystem.78 NATO övertog den inledande koalitionsledda operationen, Odyssey Dawn, och den alliansledda insatsen Operation Unified Protector tog vid. Genom hela operationen deltog totalt 14 NATO-länder tillsammans med fyra övriga NATO-länder. De tre militärstrategiska målsättningarna som NATO satte upp inför operationen var att skydda civilbefolkningen i Libyen, upprätthålla flygförbudszonen och säkerställa vapenembargot. Operationen avslutades i slutet av oktober 2011 kort efter att Khadaffi dödats. Nedan kommer händelseförloppet i Libyenkriget 2011 presenteras utifrån Muellers artikel i Precision and purpose: airpower in the Libyan civil war:
• 17 mars – FN Säkerhetsrådsresolution 1973 om att skydda civilbefolkningen, upprätthålla flygförbudszonen och vapenembargot sätts i bruk.
• 19 mars – Operation Odyssey Dawn träder i kraft.
• 23 mars – Expansion av flygförbudszonen som medgav täckning över hela libyska kustens luftrum genomförs.
• 31 mars – NATO tar över det operativa ansvaret för insatsen och Operation Odyssey Dawn övergår till Operation Unified Protector.
• 9 april – Staden Ajdabiya blir anfallen av Khadaffis regimstyrkor. • 23 april – Regimstyrkornas belägring av Misrata upphör.
• 19 maj – USA:s dåvarande president Barack Obama utropar att Khadaffi måste lämna Libyen för att landet skall kunna bli demokratiskt efter att NATO:s generalsekreterare tillkännagivit att regimstyrkornas förmåga att strida försämrats kraftigt.
• 1 juni – NATO:s insatsplanering förlängs med 90 dagar.
• 24 juni – Det amerikanska representanthuset avslår en resolution som syftade till att utöka våldsmandatet i Libyen.
76 Kidwell, D. The U.S Experience: Operational. 2015: s. 117–118 77 FN. Resolution 1973. 2011: s. 3
28 • 14 juli – NATO:s generalsekreterare uppmanar medlemsländerna att öka sina resurser
och bidrag till Operation Unified Protector.
• 19 juli – Oppositionsstyrkorna omringar den strategiska staden Brega. • 14 augusti – Staden Zawiyah belägras av oppositionen.
• 21 augusti – Med understöd av NATO:s flygstridskrafter anfaller oppositionen Tripoli. • 22 augusti – USA:s president Obama uttrycker att ”Tripoli glider ur greppet hos en
tyrann. Khadaffis regim visar tecken på kollaps”.79
• 23 augusti – Khadaffis högkvarter stormas av oppositionen. • 20 oktober – Khadaffi dödas i Sirte.
• 31 oktober – Operation Unified Protector avslutas.80
4.2 Fienden som ett system
Nedan kommer indikatorerna från Fienden som ett system att analyseras. Indikatorerna kommer att brytas ned och analyseras separat för att därefter sammanställas till ett slutgiltigt resultat. De olika variabelvärdena som genereras kommer att presenteras utifrån det empiriska materialet.
Ledning
För att nå målsättningen om att skydda civilbefolkningen fanns ett tydligt syfte med att försöka bekämpa Khadaffi och hans ledning. Att rikta anfall mot just ledningen var inte det primära, utan fokus var främst på Khadaffis militära styrkor. Trots det riktades ändå en del anfall mot mål inom ledningskategorin och slutligen, när Khadaffis konvoj slogs ut och han bekämpades, föll regimen och därefter ansågs kriget vara avslutat.81 Antalet anfall mot ledningen var inte i lika stor numerär utsträckning som mot de militära styrkorna, dock gav anfallen mot ledningen en väldigt hög effekt. Det är ett tydligt exempel på hur attacker mot ledningen kan påverka utfallet av en konflikt. Variabeln kommer därför att tilldelas värdet ’hög’.
79 Mueller, K. Victory Through (Not By) Airpower. 2011: s. 399 80 Ibid., s. 394–399
29
Systemförutsättningar
Initialt riktades diverse attacker mot en del lednings- och kommunikationssystem.82 Dock valdes målval inom denna kategori bort med hänsyn till målsättningen beträffande skydd av civilbefolkningen. Det fanns en oro att eventuella anfall hade kunnat orsaka skada på både kort och lång sikt och även att resolutionerna skulle överträdas.83 Av den anledningen prioriterades systemförutsättningarna bort och kommer således att tilldelas värdet ’låg’.
Infrastruktur
Direkta attacker mot infrastruktur hade med stor sannolikhet medfört friktioner och besvär för civilbefolkningen både under kriget och efteråt, således var inte den ringen ett målfokus. Dock genomfördes attacker mot andra målval som påverkade infrastrukturen antingen direkt eller indirekt vilket gör att variabelvärdet inte kan bli ’ingen’ utan tilldelas i stället värdet ’låg’.84
Civilbefolkning
Attacker mot civilbefolkning gick givetvis strikt emot NATO:s huvudsakliga målsättning om att skydda civilbefolkningen. Därför genomfördes inga attacker mot civila mål då mandatet inte fanns. Dock genomfördes attacker mot andra målval som ändå påverkade
civilbefolkningen både direkt och indirekt, antingen mot individer, systemförutsättningar eller infrastruktur.85 Den oavsiktliga påverkan som blev av attackerna fanns men dock inte i hög utsträckning. Av dessa anledningar kan variabelvärdet inte bli ’ingen’ utan tilldelas värdet ’låg’.
Militära styrkor
Stor del av attackerna som genomfördes var riktade mot stridskrafterna. Antingen så
genomfördes attacker direkt mot trupperna eller så genomfördes attacker mot andra militära resurser. Attacker mot denna variabel återfinns i allra högsta utsträckning.86 Med anledning av den starka offensiven mot de militära styrkorna och effekten som det gav tilldelas variabeln värdet ’hög’.
82 Mueller, K. Victory Through (Not By) Airpower. 2011: s. 119
83 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 29–30 84 Ibid., s. 29–31
85 Ibid., s. 385
30
Parallella attacker
Eftersom alla ringar inom Femringsmodellen inte var angripbara, såsom civilbefolkning och infrastruktur, var parallella attacker svåra att uppnå. Dock finns det indikationer på att insatser liknande parallella attacker genomfördes i det inledande skedet. När flygförbudszonen skulle upprättas genomfördes 35 attacker mot bland annat ledningssystem, transportsystem, radarer och luftvärn vilket går att se som parallella attacker.87 Eftersom fokus var att understödja rebellerna snarare än att skapa en systemkollaps genomfördes inga uttalade parallella attacker därefter. Variabeln kommer att tilldelas värdet ’låg’.
Tabell 6. Operationalisering, frågeställningar och mätresultat av John Wardens teori.
87 Kidwell, D. The U.S Experience: Operational. 2015: s. 123 Teoretiskt begrepp Analysenhet Operationell indikator Variabel Frågeställning Variabel-värde
Ledning Attacker mot ledning, stabsfunktioner, befälsstrukturer, ledningscentraler och kommunikationssystem
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen ledning i Libyenkriget i det empiriska materialet? Hög System- förutsättningar Attacker mot livsmedelsindustrier, vatten- och elförsörjning, drivmedelsdepåer, oljeproduktionsindustrier I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen
systemförutsättningar i Libyenkriget i det empiriska materialet?
Låg
Infrastruktur Attacker mot transportvägar, järnvägar, vägnät, hamnar, broar, noder, flygplatser och industrier.
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen infrastruktur i Libyenkriget i det empiriska materialet?
Låg
Civilbefolkning Attacker mot civilbefolkning och civila mål som antingen sker direkt eller indirekt och
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen
31 4.3 Den nekande operationskonsten
Nedan kommer indikatorerna från Den nekande operationskonsten att analyseras. Även i denna analys kommer indikatorerna att brytas ned och analyseras separat för att därefter sammanställas till ett slutligt resultat. De olika variabelvärdena som genereras kommer att presenteras utifrån det empiriska materialet.
Direkt understöd till marktrupperna
Eftersom den primära målsättningen med operationerna var att skydda civilbefolkningen i Libyen fokuserades bekämpningen initialt mot regimens militära trupper.88 NATO
genomförde en intensiv bomboffensiv mot slutet av kriget. Den riktades mot Libyens huvudstad Tripoli och medförde stor rörlighet för rebellstyrkorna. När rebellerna tog över huvudstaden flydde Khadaffi till Bani Walid och Sirte, varpå en belägring inleddes. Den bröts efter en månad och Khadaffi tillfångatogs. I samband med det nådde regimen sitt slut och operationen avslutades.89 Det arbetades hårt för att i så hög utsträckning som möjligt undvika skador gentemot civilbefolkningen. Därför genomfördes ett stort antal underrättelseinsatser från luften, i syfte att göra så lite skada som möjligt. Det i sin tur medförde att luftoperationer
88 Kidwell, D. The U.S Experience: Operational. 2015: s. 123
89 Chivvis, C. Strategic and Political Overview of the Intervention. 2015: s. 18–21 inte gör annan åverkan än
gentemot befolkningen.
civilbefolkningen i Libyenkriget i det empiriska materialet? Militära styrkor Attacker mot militära styrkor
inklusive militär materiel och transportmedel.
I vilken utsträckning återfinns attacker mot ringen militära styrkor i Libyenkriget i det empiriska materialet? Hög Parallella attacker
Attacker som genomfördes samtidigt mot flera mål som ansågs vara motståndarens tyngdpunkter I vilken utsträckning återfinns parallella attacker i Libyenkriget i det empiriska materialet? Låg
32 kunde genomföras i syfte att möjliggöra rebellernas framfart.90 Därav går det att se tydliga indikatorer på direkt understöd till marktrupperna och att luftunderstödet påverkat utfallet av operationerna i hög utsträckning. Variabeln tilldelas därför värdet ’hög’.
Luftoperationer inom ramen för operativ interdiktion
Målen som var i fokus under inledningen av Operation Unified Protector utgjordes främst av logistikkedjor och kommunikations- och ledningssystem. Syftet med de målvalen var att försöka försämra regimens möjligheter att genomföra attacker mot civilbefolkningen. I ett senare skede riktades anfallen även mot militära anläggningar och ammunitionsupplag, vilket medförde att regimens ammunitionstillgång försämrades kraftigt. Mot slutet av kriget
genomfördes välriktade attacker mot kritiska punkter i logistikkedjor som medförde stora konsekvenser för regimen när flertalet radarsystem, fordon och värdefull materiel förstördes.91 Sammantaget går det även att se indikatorer för denna variabel, dock i något lägre
utsträckning än föregående variabel. Därför kommer den att tilldelas värdet ’medel’. Motiveringen till valt variabelvärde är att effekten av de olika anfallen inte går att bedöma fullt ut, men de anses dock ha påverkat utfallet tillräckligt för att kunna tilldelas det valda värdet.
Luftoperationer inom ramen för strategisk interdiktion
En stor del av de strategiska mål som hade kunnat bekämpas valdes bort då anfallen med stor sannolikhet hade inneburit skador mot civilbefolkningen både direkt och indirekt. De
strategiska målen som faktiskt bekämpades faller dock inte inom ramen för Robert Papes strategiska interdiktion.92 Utifrån det empiriska materialet finns det inget som antyder att anfall mot industrier och produktionsanläggningar har genomförts, och därav tilldelas variabeln värdet ’låg’.
90 Kidwell, D. The U.S Experience: Operational. 2015: s. 115, 127–128 91 Anrig, C. Allied Air Power Over Libya. 2011: s. 101
33
Tabell 7. Operationalisering, frågeställningar och mätresultat av Robert Papes teori.
Teoretiskt begrepp Analysenhet Operationell indikator Variabel Frågeställning Variabel-värde Luftoperationer som direkt understöd till marktrupperna
Insatser och uppdrag från luften i samverkan med och/eller i syfte att understödja marktrupperna. I vilken utsträckning återfinns direkt understöd till marktrupperna i Libyenkriget i det empiriska materialet? Hög Luftoperationer inom ramen för operativ interdiktion
Insatser och uppdrag från luften mot operativa mål.
I vilken utsträckning återfinns operativ interdiktion i Libyenkriget i det empiriska materialet? Medel Luftoperationer inom ramen för strategisk interdiktion
Insatser och uppdrag från luften mot strategiska mål.
I vilken utsträckning återfinns operativ interdiktion i Libyenkriget i det empiriska materialet? Låg
