Svar på frågan: Vilken/vilka miljöundervisningstraditioner kan vi se spår av i de

intervjuade lärarnas undervisning?

Båda lärarna tar in miljöundervisning integrerat i So och No ämnena. Per säger till exempel att han när de läst Östersjön på geografin tagit upp miljöproblematiken med utfiskning och utsläpp.

- Per - ”Senast förra veckan när vi läste Östersjön kom vi mycket in på utsläppen, dels för att det stod i boken, då spinner man vidare på det. Vi pratade om fiskarna och utsläppen och hur vi ska göra nu då..”.

Eva tar upp exempel på att hon kommer in på miljöproblematik när klassen läser om länderna i geografiboken.

- Eva – ”Jag pratar mycket om att man inte ska slänga skräp ute och så. När vi var på Skåneleden nu så var det mycket om skogen och jordbruk och sånt. Sen när vi läser om länderna så tar jag upp sådana saker, till exempel med Polen och kolgruvorna och Tyskland med industrierna och sådär”.

Begreppet hållbar utveckling har ingen av lärarna hört talas om. Se citat ur intervjun nedan, beteckningen ”I” står för personen som intervjuar.

Ur Evas intervju:

- _{I – ”Sen har vi ett par begreppsfrågor, vad innefattar begreppet hållbar utveckling för} dig?”

- _{Eva – ”ehh, hur menar du då?”}

- I – ”Jo, hållbar utveckling är ju ett uttryck som används ofta i miljödiskussionen och det står i läroplanen och så att man ska sträva efter en hållbar utveckling..”

Ur Pers intervju:

- _{I – ”Vi har ett par begreppsfrågor också, begreppet hållbar utveckling. Vad innefattar} det för dig?”

- _{Per – ”Vad hette det?”} - _{I – ”Hållbar utveckling..”}

- Per – ”Vet inte, Vad menas med det då?”

- I – ”Det innebär bland annat att man strävar efter ett hållbart samhälle, nästa generation ska också kunna leva på jorden. Man ska använda förnyelsebara

energikällor och sträva efter demokrati. Man ska också bekämpa fattigdomen men…” - Per – ”Nä.. Jag har knappt hört det…”

5.4.1 Analys

Varken Eva eller Per har fått någon fortbildning i miljöfrågor. Av de svar vi fått av lärarna i våra intervjuer utläser vi ändå att de tycks använda sig av undervisning om hållbar utveckling. Eva har tillexempel svarat att hon brukar göra tema arbeten om barnarbete när eleverna går i sjätteklass. Både Per och Eva är också ute i naturen med eleverna på No lektionerna för att studera svampar och träd och i samband med detta ta upp miljöfrågor och pratat med eleverna om dessa. Detta för att eleverna ska få kunskaper om de ekologiska grundvillkoren. Att så är fallet märks också vid intervjuerna med eleverna då de tar upp exempel från sin utfärd till Skåneleden som de gjorde strax innan vi genomförde vår undersökning och från No-

lektionerna då de brukar cykla till ett närliggande parkområde. Vi ser även tendenser till att lärarna har påverkats av den normerande miljöundervisningstraditionen då de lägger stor vikt vid frågan om nerskräpning.

6. Sammanfattande analys

Lärarna och eleverna har uppgett ungefär samma miljöfrågor som det de anser vara viktiga miljöproblem. Båda lärarna och flertalet av eleverna nämner nerskräpning som något de anser som viktiga miljöfrågor. Läraren vi har valt att kalla Per nämner också global uppvärmning och växthuseffekten som frågor som är viktiga för honom, vilket också flera av eleverna nämner i intervjuerna.

Flera elever anger luftföroreningar som något de trycker är viktigt. Vi har konstaterat att lärarna inte har uppfattat detta. Även andra globala frågor så som regnskogen, isen på polerna smälter och växthuseffekten nämns av eleverna men lärarna nämner inte detta som något de tror barnen tycker är viktigt. Läraren vi kallar Eva i arbetet tror att djuren och växterna är det viktigaste miljöområdet för barnen men ingen av eleverna nämner detta. Per säger att han tror att eleverna bryr sig mest om närmiljön. Med närmiljön menar Per framförallt nerskräpning och mycket riktigt är detta något som eleverna frekvent nämner som ett viktigt miljöproblem. Per tycks dock inte ha uppfattat att även luftföroreningar och andra globala miljöproblem också är något barnen tycker är viktigt. Lärarna tycks också ha missat vilka miljöfrågor som oroar barnen inför framtiden. Vi utläser ur elevernas svar att det är globala miljöproblem som oroar eleverna mest. Vi har sett en tendens av att massmedia är den faktor som påverkar eleverna mest vad gäller de globala miljöfrågor som de anser vara viktiga och de som eleverna uppger oroa dem inför framtiden.

Både elevernas och lärarnas uppfattning är att företeelsen att värna om miljön är lika med källsortering och nästan samtliga elever källsorterar hemma i olika utsträckning. Vi ser en tendens till att lärarna påverkar eleverna mer inom de lokala miljöfrågorna så som

nerskräpning än inom de globala miljöfrågorna där media, framför allt tv, verkar vara den faktor som har störst påverkan på elevernas miljömedvetenhet. Eftersom de flesta eleverna uppger att de källsorterar hemma drar vi slutsatsen att även föräldrarna påverkar. Eleverna har fått uppfattningen hemifrån att det är viktigt med bra sophantering och källsortering och den uppfattningen stärks i skolan genom att lärarna också tar upp det.

Vi har sett antydningar till att lärarna har påverkats medvetet eller omedvetet av två

miljöundervisningstraditioner, den normerande miljöundervisningen och undervisningen om hållbar utveckling. Eva har tillexempel svarat att hon brukar göra temaarbeten om barnarbete

när eleverna går i årskurs sex. Eleverna ska också få kunskaper om de ekologiska

grundvillkoren genom att både Per och Eva är ute i naturen med klasserna på No lektionerna. Vi ser även tendenser till att lärarna har påverkats av den normerande

miljöundervisningstraditionen då de lägger stor vikt vid frågan om nerskräpning.

7. Diskussion

Vi har lagt upp diskussionen med underrubrikerna: diskussion av resultaten, genus, lärarens

påverkan av eleverna, miljöundervisningsstrategier och framtiden. Detta för att göra det mer

överskådligt vilka delar i våra resultat vi vill jämföra med tidigare forskning och diskutera skillnader och likheter mellan.

Under sammanställningen av intervjuerna har vi främst fokuserat på om det finns en tendens till att läraren påverkar elevens miljömedvetenhet, det vill säga om läraren kan ha ”smittat av” sin syn på vilka miljöfrågor de tycker är viktiga. Intervjufrågorna till eleverna skrevs efter intervjuerna med lärarna, detta för att bättre kunna se eventuella samband mellan lärarnas och elevernas svar. Lärarna fick frågorna om vilka miljöfrågor de tycker är viktigast och om de har någon speciell miljöprincip de håller på i skolan. För att undersöka om eleverna påverkats av lärarnas syn i dessa två frågorna, frågade vi eleverna vilka miljöfrågor de tycker är

viktigast, om de känner någon oro inför framtiden angående miljöfrågor och om de tycker det är viktigt att värna om miljön.

Vi anser att vi har fått svar på våra frågeställningar genom vår undersökning. Man kan dock inte generalisera och säga att vårt resultat skulle vara entydigt och gälla alla klasser och lärare i hela riket. Vår undersökning kan enbart ge en inblick i vad just den gruppen av elever och lärare ger uttryck för som vi har undersökt. Vi märkte efter ett par intervjuer att elevernas svar liknade varandra och vi anser därför att vi genomfört tillräckligt med intervjuer för att kunna se tydliga tendenser i just de grupper vi valt att undersöka.

7.1 Diskussion av resultaten

Precis som Rickinson (2001) konstaterar vi att eleverna har ett stort engagemang och visar en positiv attityd till miljö. Elevers engagemang är lägre när det gäller miljöproblem som berör närmiljön och dem själv än andra typer av miljöproblem. Det finns ett större intresse hos

vi nämnt tidigare att lärarnas uppfattning om vilka miljöfrågor som engagerar barnen stämmer så dåligt överens med verkligheten.

Eleverna vi har intervjuat verkar ha bra vetskap om de globala miljöfrågorna. Det är dock några elever som blandar ihop växthuseffekten med ozonlageruttunningen, något som även Rickinson (2001) konstaterar i sina undersökningar att det är vanligt förekommande.

7.2 Genus

Vi har i våra elevintervjuer sett en tendens till att flickorna har djupare förståelse i de olika miljöproblemen än pojkarna. Om det beror på att de vet mer eller på att de tycker bättre om att prata om det kan vi inte svara på. Flickornas svar är ofta längre och mer utförliga och de kan förklara miljöfenomenen på ett mer nyanserat sätt, även om det inte alltid är en helt vetenskapligt korrekt förklaring. Enligt Rickinson (2001) finns det ett flertal tidigare forskningsstudier som visar ett resultat på att genus påverkar vilka områden inom miljöproblematiken som oroar eleverna mest. Det finns även skillnader mellan könen om vilka miljöfrågor som intresserar och engagerar eleverna. Dessa studier visar också på att flickor är mer intresserade och miljömedvetna än pojkar och att de är mer villiga att ändra sitt beteende för miljöns skull än vad pojkarna är.

Rickinson (2001) har också funnit att pojkar engagerar sig mest i frågor som rör energiproblematik såsom till exempel kärnkraftfrågor men också jorderosion och oljeutsläpp nämns medan flickor oftare oroar sig för hot mot djur och växtliv. Några sådana tendenser har vi inte funnit i vår studie, pojkar och flickor verkar både oroa sig och engagera sig mest i samma frågor, vi kan inte finna någon betydande avvikelse.

7.3 Lärarens påverkan av eleverna

Båda lärarna sa i intervjuerna att de tror att de påverkar elevernas värderingar och

miljömedvetenhet. Det framgår i vår undersökning att så är fallet men inte i den utsträckning som vi först trodde. Vi konstaterar att de flesta miljöproblem som barnen nämner i

intervjuerna att de oroar sig för eller tycker är viktigast, är företeelser de har sett om på tv. Det är massmedia som verkar vara den faktor som upplyst eleverna om de globala miljöfrågorna. Lärarna nämner inte att de har talat om växthuseffekten och luftföroreningar eller skövlingen av regnskogen med eleverna. Flera av eleverna nämner att de har hört om detta på tv och de

däremot se tendenser till att lärarna har haft ett större inflytande på eleverna. Nerskräpning av naturen och sin omgivning uppger båda lärarna att de pratat om mycket i sina klasser och elevernas svar avspeglar detta då samtliga svarar att det är viktigt att inte skräpa ner. Enligt Dale (1980) är uppfostrans uppgift att forma eleverna så att de blir fullvärdiga och aktiva medlemmar i samhället. Sundqvist (2003) skriver att det krävs förebilder för att nå en hållbar utveckling och att med kunskaper om ekologiska grundvillkor kommer eleven att förstå konsekvenserna av sitt beteende och de vill handla på ett bra sätt. Vi utläser ur lärarnas intervjusvar att de anser att nerskräpningen är grundstommen i hur de definierar begreppet miljö. Att man inte ska skräpa ner är alltså en viktig del i den miljöuppfostran de tycker att de bör ge eleverna. Skolan vi valt att undersöka har grön flagg, detta tror vi också påverkar eleverna till viss del att bli mer miljömedvetna och hålla rent och snyggt i sin närmiljö. I läroplanerna för både den frivilliga och obligatoriska skolan står det att det är skolans uppgift att ge all undervisning ett miljöperspektiv. Eleverna ska både få lära sig ett bra förhållningssätt till miljöfrågor som finns globalt samt att de ska kunna ta ansvar för den direkt påverkbara miljön i sin egen närhet (Lärarförbundet, 2002). Vi ser en tendens till att lärarna i de båda klasserna påverkar elevernas värderingar och kunskaper mer inom den lokala närmiljön än på de globala miljöfrågorna.

7.4 Miljöundervisningsstrategier

Ur svaren som lärarna gett under intervjuerna har vi inte kunnat utläsa att de har någon medveten strategi eller plan för miljöundervisning. De tycks inte heller använda sig av några styrdokument eller handlingsplaner så som Agenda 21 (2006) eller Lpo94 (Lärarförbundet, 2002) i sin miljöundervisning. Då begreppet hållbar utveckling är så frekvent förekommande i de båda dokumenten drar vi slutsatsen att man inte kan ha läst dem särskilt ingående om man inte har hört begreppet tidigare. Miljöfrågorna kommer de in på när de läser om andra saker inom So och No där de anser att någon miljöfråga har anknytning till ämnet. Anledningen till att man ändå ser tendenser till vad vi i faktabakgrunden beskrivit som undervisning om hållbar utveckling kan bero på att dagens skolböcker är utformade på ett sådant vis. Båda lärarna menar att de kommer in på olika miljöfrågor i samband med att de läser om något med direkt anknytning till det i So eller No ämnena. Att lärarna inte använder någon medveten strategi eller plan för miljöundervisning kan bero på att båda lärarna saknar fortbildning i miljöundervisning, vilket vi finner anmärkningsvärt då skolan har grön flagg. Att lärarna har missat vilka miljöfrågor som intresserar och engagerar barnen kan ha en koppling till att

miljöundervisning är viktigt och vi kan inte utläsa ur intervjuerna att intresse för miljöfrågor saknas. Vårt förslag är att det ska vara obligatoriskt för alla skolor som vill ha Grön Flagg att fortbilda samtliga klasslärare i miljöfrågor och miljöundervisning. En viktig del i

fortbildningen bör då vara hur man fångar elevernas intresse och hur man kan ta reda på vilka miljöfrågor som engagerar eleverna.

7.5 Framtiden

I Living planet rapport 2006 som WWF (2006) har gjort uppmålas ingen ljus bild av

framtiden. Enligt rapporten leder vår överkonsumtion till klimatförändringar och svält i stora delar av världen. År 2050 ska vi behöva två jordklot för att försörja jorden befolkning om vi fortsätter som vi gör idag och inte förändrar våra vanor mot ett mer hållbart sätt att leva. I media framställs också jordens framtid som mörk om vi inte förändrar oss. Glädjande är att vi i våra undersökningar tycker oss ha funnit att detta budskap har gått fram till eleverna. Ett par av eleverna nämner att man bör köra mindre bil och de verkar vara väl medvetna om att utsläppen av avgaser är en stor bidragande faktor till de miljöproblem vi står inför. De nämner även källsortering som något viktigt för att förbättra miljön och nästan alla eleverna med ett fåtal undantag källsorterar hemma. Enligt Rickinson (2001) finns det flera studier som visar att barnen påverkar sina föräldrars inställning till miljöfrågor på ett positivt sätt om de får en bra miljöundervisning. Vi har inte sett några tendenser till att eleverna påverkar sina

föräldrars inställning till miljöfrågor och har heller inte specifikt försökt undersöka detta. I och med att barnen vi undersökt i allmänhet verkar ha en bra uppfattningar kring olika miljöproblem och en positiv inställning till miljöfrågor, hoppas vi att den generation de representerar kommer att verka för en hållbar utveckling.

7.6 Förslag på fortsatt forskning

Det hade varit intressant att med våra frågeställningar undersöka ett större antal skolor för att få en bild av hur det ser ut i landets olika delar. Man kunde också undersöka skillnader mellan stad och landsbygd eller välbärgade områden mot områden där många familjer har mindre pengar. Intressant hade också varit att jämföra skillnader mellan lärarnas påverkan på elevernas miljömedvetenhet i klasser där läraren fått fortbildning i miljöfrågor jämfört med klasser där läraren inte fått någon sådan.