Svar på frågeställningar

Syftet med denna uppsats har hela tiden varit att komma fram till hur min personliga inspira- tionsprocess ser ut. Den upplever jag att jag har fått en djupare förståelse för efter att ha konkretiserat dom olika sätten jag inspirerats samt reflekterat vilken innebörd begreppen haft på ämnet. Därmed kan jag nu ge konkreta svar på mina frågeställningar:

• På vilka sätt inspireras och motiveras jag av dom platser och situationer jag befinner mig i?

Efter att ha analyserat den kreativa processen kring mina verk kan jag konstatera att: Jag in- spireras och motiveras på ett sådant sätt att dom situationer jag varit med om orsakat en känsloreaktion av något slag vilken i sin tur sätter igång en kedjereaktion. Från att jag fått en känsla av någonting väcks det tankar. Tankarna i sin tur leder till inspiration. Från inspiratio- nen sätts en problemlösningsförmåga igång vilken mynnas ut i ett mål, till exempel att skriva ned sin idé eller konkretisera hur en viss känsla skall gestaltas. Detta mål nås med hjälp av motivation och flow. Med hjälp av ett fokus kan jag konkretisera min inspiration av platserna och situationerna jag befunnit mig i.

• På vilka sätt skapar jag musikaliskt material med dessa platser och situationer som inspira- tionskällor?

Jag skapar musikaliskt material med hjälp av olika typer av inspirationskällor och metoder. Inspirationskällorna har varit olika platser och situationer där känslor och tankeprocesser har väckts. Metoderna har jag konkretiserat med följande begrepp: visuellt element, visuell asso- ciation, ljudande element, ljudande association, emotionell/personlig koppling och historisk/ betingad association. Platsernas/situationernas egenskaper och mina känslor från dessa gestal- tas i och med att jag tolkat min uppfattning av dom. Jag har valt att gestalta bland annat genom att; översätta egenskaper till musikteori, instrumentval, ljudbilder, speltekniker och kompositoriska tekniker; samt genom att göra personliga tolkningar av platserna genom att koppla till mig själv, mina känslor och min kunskap kring omvärlden.

• På vilka sätt inverkar upplevelsen av plats och situation på det konstnärliga resultatet?

Upplevelserna och situationerna har inverkat på det konstnärliga resultatet främst på ett sätt: genom att jag under skapandeprocessen försökt bevara ursprungsidén/tolkningen av platsen eller situationen så att det klingande resultatet svarar mot den upplevelse och känsla som först dök upp under den situationen. Sedan genom att minnas situationen, känslan och upplevelsen i sin helhet och försöka besvara dessa element hos varje verk under skapandeprocessen. Med detta menar jag att själva upplevelsen av Island har inverkat på det konstnärliga resultatet i form av att det blev just dessa idéer. Hade jag varit på en annan plats hade det troligtvis blivit andra idéer som i det fallet speglar den platsen. Därför anser jag att själva idéerna till verken är dom närmsta kopplingarna till just Island och platserna jag besökt. I och med samplingar av platsen kan också “Island” höras i verken. Förutom dessa aspekter har upplevelsen av plats och situation på Island inte inverkat på det konstnärliga resultatet. Dom övriga aspekterna

som påverkat det konstnärliga resultatet är främst färgade av min smak och vad jag tenderar att skriva för musik, hur jag undermedvetet valt att tolka platserna samt tidigare referenser av musik. Min tidigare uppfattning av Island kan också ha påverkat mina konstnärliga val i kom- positionsprocessen. Även aspekter som att landskapen och dess egenskaper bör tolkas på vis- sa sätt kan vara inlärda och inpräntade betingelser från min omvärld. Men för att ge ett konkret svar har platsen inverkat på det konstnärliga resultatet i form av dom idéer som kom till; alltså mer kopplade till själva inspirationsfasen och motivationsfasen snarare än det klin- gande resultatet. Valen av instrument och mina tolkningar är mer personliga aspekter som påverkat det konstnärliga och klingande resultatet. Alltså har Island påverkat mina val att göra just dom låtar jag gjort i detta arbete men Island har inte skapat verken eller soundet. Island har alltså triggat min inspiration och mina konstnärliga val och tolkningar mer än att det har påverkat dom klingande aspekterna av resultatet.

Diskussion

Efter att ha svarat på mina frågeställningar är det fortsättningsvis intressant att ta upp flera aspekter av min vistelse på Island. Det var för det mesta enkelt för mig att bli inspirerad på min resa men som jag tar upp i slutet på min reflektion fanns där tillfällen där det var svårare för mig att bli inspirerad. Detta var främst då tillfällena hade många distraktioner. Trots det kunde jag vid ett tillfälle ändå hämta inspiration trots att det fanns många distraherande fak- torer. Den situationen beskriver jag på följande vis i dagboken: “…Sedan såg vi en dans- föreställning som var superhäftig. [Dom] dansade väldigt långsamt, som i slow motion, vilket inspirerade [till] en konceptuell idé (Dagbok, dag 5).” Anledningen till att denna situation tillät mig att inspireras var för att det var lugn och ro under själva föreställningen. Under den tidsperioden hade jag ett tillfälle att bearbeta och tolka det jag såg. Det innebär att om jag kan finna ro under eller efter tillfällen då jag känt mig upplyft/inspirerad kanske jag kan ta vara på den energin och förvalta den på ett kreativt vis.

Tidigare samma dag som jag besökte Harpa konsertsal hade jag haft fullt upp med att uppleva sevärdheter i Reykjavik. Det var också därför det byggdes upp en underliggande stress eftersom att jag inte tagit mig tiden att andas eller låta mig inspireras. Men när jag tagit det lugnt och landat en stund i caféet till konserthuset började jag att sväva iväg i tankarna och fick både inspiration och motivation.

Under min resa till Islands sydkust gav den situationen nya möjligheter för mig. I kon- trast till min resa runt “The Golden Circle” hade jag mer utrymme och tid att bearbeta mina känslor och tankar. Vid varje stopp hade vi en begränsad tid att beskåda sevärdheten men det var det enda jag var tvungen att förhålla mig till. Jag kunde fritt gå omkring hur jag ville utan att behöva förhålla mig för mycket till andra människor. På så vis fick jag en stor samling idéer och inspirationer från dessa upplevelser. 


En annan aspekt som är intressant är kontrasten mellan hur mina förväntningar på re- san och hur resan i sig blev. Innan min Islands-resa hade jag tankar och bilder om att jag skulle skåda naturen, få inspiration och komponera stora delar av verken på plats. Detta visade sig inte vara ett realistiskt mål. Såhär gick det till för mig:

Jag skulle säga att idéerna är ett slags förarbete — härnäst är det bara att få ner musiken vilket har varit mycket svårt att hinna med faktiskt. Anledningen till det är dels att jag inte tagit lika mycket fokus och tid på det som det hade behövt men också att det har varit mycket distrak- tioner som påverkat (aktiviteter, trötthet, tidsbrist, osv) — samt lusten att inte vilja missa vad Island och Reykjavik haft att erbjuda. Därför har jag aktivt valt att hellre hitta på mycket saker och vara i många nya sammanhang istället för att ta för mycket tid till att sitta och faktiskt skriva musiken — och jag tycker att det har fungerat bra (Dagbok, dag 7).

På så vis kan jag konstatera att resan till Island har fungerat som en källa till inspiration snarare än en faktiskt kompositionsresa. Jag har lätt för musikalisk association och att få in- spiration men för att fullfölja idéfasen och påbörja en kompositionsprocess behöver jag en lugn och distraktionsfri miljö — något jag i vissa fall hade tillgång till på Island.

En annan intressant situation som dök upp var bland annat den då jag besökte Iceland University of the Arts i Reykjavik. Där fick jag möjlighet att sätta mig i ett övningsrum med ett piano:

Idag gick jag till musikavdelningen av Iceland University of the Arts efter att ha mailat med den ansvarige för kandidatutbildningarna. Dom var snälla nog att släppa in mig i ett rum med piano. När jag satte mig där och spelade så blev det en låt så fort jag började spela. Utan att tänka på vilket ackord jag spelade blev det den rörelsen i högerhanden som du hör i “ice-pi- ano-rec”. Jag bestämde mig sedan för att sätta upp min Zoom-mikrofon och övade och skrev “klart” låten och sedan spelade in den. Direkt efter det kom jag på en till låt som kom spon- tant. Den spelade jag också in. Båda dessa låtar kom ur tomma intet. Men dom blev till för att jag fick rätt känslor av dom och av valen jag gjorde när jag skrev låtarna. Detta är att inspir- eras av musiken i sig och låta den skapa sig själv. Ingen av melodierna eller ackorden tänkte jag på innan utan dom blev till där och då. Under hela vistelsen där kände jag en upplyftande känsla av att jag var på en ny plats som jag lyckats ta mig till helt själv. Jag kände väll en slags inspiration från att jag var glad och självständig (Dagbok, dag 7).

Dessa verk skapades väldigt spontant och spelades in snabbt på min Zoom. Jag påstår att så fort jag satte mig vid pianot spreds mycket av den inspiration jag samlat på mig under dagarna och en kreativ skapandeprocess påbörjades. Jag befann mig genast i ett flowstadium. Jag up- plevde det verkligen som att tid och rum försvann likt hur Csikszentmihalyi definierar flow: “…mental energi investeras i realistiska mål och […] personens färdighet svarar mot han- dlingsmöjligheterna.” Målet, vilket var att skapa musik vid pianot samt spela in det, blev enkelt för mig att fullfölja då det möttes av en rimlighet i min inställning till musikskapande. Även mina pianokunskaper, vilka var på min nivå, kunde bemöta det mål jag skapat (Csik- szentmihalyi, 1996, s.83). Under min vistelse i övningsrummet kändes motivationen stark vilket kunde mötas med det realistiska målet. Jag upplevde också att själva aktiviteten i sig kändes motiverande, som om att målet också var att bara sitta ned och skapa musik. Därför kändes det också lättare för mig att hamna i ett flow kanske för att just flow och motivation är starkt anknutna till varandra. Flow påstås ofta vara som en slags motivation med en riktning mot att nå det närmsta målet i ens uppgift (Brodin, Carlsson, Hoff & Rasulzada, 2014, s.68)

I kontrast till dom andra verken som processats måste jag säga att dessa två pianoin- spelningar är som mest genuina då dom uppstått inom en kort tidsram och på så vis undgått att färgas av andra aspekter. Att dessa pianoinspelningar är underverk kan jag inte påstå. Visst hade jag kunnat bearbeta dom men det hade på något vis dämpat syftet till varför dom kom till i första taget. Jag skulle påstå att dom pianoverken är ett tydligt exempel på hur en kreativ skapandeprocess ser ut. Jag gick omkring och bar på känslor som, i kombination med att jag började spelade på pianot, gav inspiration och sedan motivation till att fullfölja det musikaliska materialet. Efter att låten färdigställts kom insikten om att jag befunnit mig i flow. En tanke är då att ifall jag hade råkat spela några andra toner på pianot så hade dessa givit in- spiration till att skriva ett annat verk, vilket jag tror är mycket möjligt. I den situationen hade

jag ett behov av att uttrycka mig och skapa musik, vilket råkade bli dessa pianoinspelningar. Dessa hade säkerligen låtit annorlunda om jag hade börjat spela andra toner istället.

När det kommer till det material och verktyg jag använt har dom främst varit använd- bara om dom varit lättillgängliga. I vissa situationer, som när jag varit ute och upplevt saker, har min mobil varit som mest flexibel. Där har jag använt anteckningsprogram samt voice- recorder i mobilen för att spara mina idéer. Vid dom tillfällen jag har använt mina andra mate- rial har det främst varit för att dessa har varit lättillgängliga. Ett exempel på detta är när jag besökte övningsrummet på IUA. Där kände jag att jag skulle vilja spela in pianot. Ett annat exempel är när jag använde notpapper i Harpa-konserthus. Jag ställde in mig på att använda notpapper även fast materialet inte är mitt primära material. Resterande tillfällen använde jag min mobil som anteckningsbok. Jag upplever att min inställning påverkar vilka material jag vill använda, till exempel föredrar jag snabbhet för att lätt kunna spara mina idéer om jag inte har en inställning till att använda andra material. Denna inställning till att använda ett visst material eller verktyg kan således ge upphov till nya idéer då jag ofta upplever att begrän- sningar i val gör det lättare att skapa musik. Det betyder också att materialet kan ge idéerna en konceptuell inramning, till exempel när jag inspirerades av symmetrin i glasrutorna och över- satte dessa till något musikteoretiskt genom att notera det på ett notpapper. Med kunskap om detta kan jag ta beslut om att begränsa mig till vissa verktyg eller material som kan göra det lättare för mig att få inspiration och komma på musikaliska idéer. Det kan ha en stor betydelse för just motivationsdelen vilket kan påverkas av om material är tillgängligt eller inte. Ens mo- tivation upplever jag kan rubbas till exempel om det material man vill använda inte finns till- gängligt. I vissa fall kan också det material man har tillgängligt ge motivation genom att man får en avgränsad målbild. Till exempel när jag riktade in mig på att använda mina notblad i Harpa-konserthus. Denna typ av motivation är troligtvis vad Brodin, Carlsson, Hoff & Ra- sulzada (2014, s.68) skulle kalla för en yttre motivation eller socialkognitiv drivkraft. Det är något utanför min egna kropp som begränsar eller motiverar den uppgift jag vill arbeta med och det mål jag vill nå. Ett annat exempel på en yttre motivation i detta sammanhang är den press projektet har givit. Bland annat den tidsbegränsning jag hade på Island samt den förväntning det fanns på mig att komma hem med musikaliskt material. Den pressen har säk- ert gjort att jag blivit öppen för mer inspiration under min vistelse. Utöver den yttre motiva- tionen har jag definitivt motiverats av mina känslor och kognitiva drivkraft (inre motivation) att skapa musik och göra färdigt mina verk (Brodin, Carlsson, Hoff & Rasulzada, 2014, s.79).

Mina känslor har haft en betydande roll för detta arbete då jag ständigt utgått ifrån dom när jag inspirerats och komponerat verk på Island och hemma i Örebro. Som nämnt i bakgrunden har definitionen av begreppet känsla i denna uppsats varit ett mentalt emotionellt tillstånd som kan uppstå spontant eller som konsekvens av olika aspekter. (Vickhoff, B. 2008) Av den anledningen är det också viktigt att betona att dom idéer och verk som kommit till av detta experiment är till följd av spontana känsloreaktioner. Dessa spontana reaktioner up- plever jag har orsakats av att bemötandet med min upplevelser också gav spontana känslor. Det var ingen av dom situationer jag var med om som gav känslor som jag väntat mig. Jag hade kunnat föreställa mig en känsla av “under” på vissa av dessa platser, men när jag väl

kom till platserna var alltid känslan spontan och betydligt starkare än jag kunnat ana. Detta tycker jag bekräftar Vickhoffs (2008, s. 250) teorier om att känslor är ofrivilliga och spontana. 
 Under alla dom stunder jag blivit inspirerad på Island har jag känt en upplyftande och ivrig känsla. Dessa känslor har varit ett mentalt emotionellt tillstånd om vi ska utgå ifrån Vickhoff (Vickhoff, B. 2008). Tillsammans med dom definitioner som finns av inspiration, som till exempel: “att blåsa liv i” (Carpenter, D., 2020) eller “…andlig ingivelse” (Inspiration, 2020), vill jag påstå att inspiration är en invecklad och unik känsla. Möjligtvis är inspiration en samling av känslor som är programmerade att dyka upp när vi finner konstnärliga svar på konstnärliga frågor i vår omgivning. Jag vill tro att den känslan (inspiration) fått ett eget namn och definition på grund utav den vikt och betydelse den har haft för den kreativa skaparen igenom tiderna. Efter min resa till Island och efter dessa reflektioner känner jag att jag har fått en breddad förståelse för begreppet inspiration.

Avslutande Tankar

Hittills har jag lyckats konkretisera svaren på dom frågor jag ställt. Jag har insett vilket bety- delsen begreppen inspiration, motivation, känsla och flow har för den kreativa skapandepro- cessen. Dessa begrepp hade fortsättningsvis varit intressanta att fördjupa sig i. Möjligtvis genom att genomföra flera experiment, möjligtvis i ett kontrasterande sammanhang till den jag hade på Island. Detta kunde leda till en djupare förståelse för hur inspirationsprocessen ser ut för mig som kompositör och kreatör.

Mitt experiment, analyserande och forskande kring min kompositionsprocess har varit mycket givande för mig. Jag har säkerligen tänkt i dessa banor länge men efter att jag konkre- tiserat mina tankar har jag fått en tydligare inblick i mig själv och hur jag fungerar i inspira- tionsfasen och skapandeprocessen. Med denna kunskap kan jag i framtiden använda liknande metoder för att nå liknande resultat. Jag kan åka till en plats för att samla inspiration och sedan använda den inspirationen för att skapa musik. Islands natur är magisk men insikten jag fick är att det inte endast var Islands storslagenhet som gjorde att jag blev inspirerad. Platserna var överväldigande och inspirerande men jag tror att det framför allt var inställningen till att bli inspirerad som gjorde mig inspirerad. Under hela min resa på Island sökte jag aktivt inspi- rationen och lät mig påverkas av faktorer som annars kanske inte hade inspirerat mig om jag varit hemma i Örebro. Vid nästa experiment kanske jag åker till grannstaden eller varför inte gå ut genom dörren och se sig omkring. Jag tror starkt att vi kan finna inspiration vart som helst om vi tillåter oss. Detta hade varit intressant att undersöka i framtida studier; huruvida jag kan hämta inspiration från vardagliga upplevelser eller platser jag tidigare inte ansett vara intressanta. Vissa platser kan upplevas mer inspirerande än andra men även den ointressanta platsen (exempelvis ens hemstad) kan vara en kandidat till “storslagna” verk likaväl som den mest inspirerande platsen (exempelvis Island). Vad är det som gör att en plats uppfattas som mer eller mindre inspirerande? Dessa frågor kan bli föremål för ytterligare undersökning då det finns mycket att upptäcka inom dom. 


REFERENSER

Brodin, E., Carlsson, I., Hoff, E., & Rasulzada, F. (2014). Kreativitet - teori och praktik ur

psykologiska perspektiv. (F. Rasulzada, Red.) Stockholm: Liber AB.

Carpenter, D. (2020). Inspiration. Encyclopedia. Hämtad 2020-05-12 från: https://www.ency- clopedia.com/environment/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/inspiration

Csikszentmihalyi, M. (1996). Creativity: flow and the psychology of discovery and invention. New York: Harper Collins Publishers

Hedås, K. (2013). Linjer: Musikens rörelser - komposition i förändring. (Konstnärlig doktor- savhandling vid Göteborgs Universitet i Musikalisk gestaltning). Göteborg: Art Monitor Avhandling Göteborg Universitet.

Inspiration. (2020). Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-08 från: http://www.ne.se/upp- slagsverk/encyklopedi/lång/inspiration

Inspiration. (2020). Oxford Learner Dictionaries. Hämtad 2020-04-08 från: https://www.ox- fordlearnersdictionaries.com/definition/english/inspiration

Motivation. (2020). Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-09 från: http://www.ne.se/upp- slagsverk/encyklopedi/lång/motivation

Sigurjón Ólafsson Museum. (2020). Móðir Mín. Hämtad 2020-05-15 från: http://www.lso.is/ vefskra/007.htm

Vickhoff, B. (2008). A Perspective Theory of Music Perception and Emotion. (Doktorsavhan- dling i Musikvetenskap vid Göteborg Universitet). Göteborg: Intellecta DocuSys, Västra Frölunda.