Komponerande på ny mark : En resa till Island i jakt på inspiration

___________________________________________________________________________

Komponerande på ny mark

En resa till Island i jakt på inspiration

___________________________________________________________________________

A

RAMIS

S

ILVEREKE

Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2020


Örebro universitet Musikhögskolan

Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Inriktning KOMP

SAMMANFATTNING

I denna uppsats har jag valt att undersöka begreppet inspiration och hur inspiration fungerar för mig. Som grund för mina experiment valde jag att spendera en vecka på Island i hopp om att bli inspirerad och skriva ny musik. Under min vistelse där blev jag påverkad av olika fak-torer. Vissa faktorer var väntade och andra oväntade. Olika idéer uppkom vilka kunde utmyn-na i en rad olika verk. Av dessa idéer valde jag fem som jag skulle färdigställa; alltså, skriva klart, repetera, och spela in.

Syftet med hela undersökningen är att ta reda på och konkretisera hur jag blivit inspirerad av platsen och dom situationer jag hamnat i under min vistelse på Island. Med hjälp av begrepp som inspiration, motivation, känsla och flow vill jag konkretisera processen och således ge en personlig bild av relationen mellan inspiration och kreativt skapande. Genom att ta reda på hur jag inspireras kan jag använda informationen som en metod till framtida positionsprocesser. Detta material kan även användas för vidare forskning kring hur kom-positörer inspireras, vad inspiration är, vilken roll inspiration har i den kreativa skapandepro-cessen samt liknande ämnen.

Titel: Komponerande på ny mark: en resa till Island i jakt på inspiration

Title in English: Composing On New Ground: A Trip To Iceland In Search For

Inspi-ration

Författare: Aramis Silvereke Handledare: Staffan Hedin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

...

5

SYFTE

...

6

BAKGRUND

...

7

METOD OCH VERKTYG

...

11

METOD OCH MÅLSÄTTNING ...11

VERKTYG ...12

RESULTAT

...

13

MIN VISTELSE PÅ ISLAND ...13

URVAL AV IDÉER ...14

RESULTATPRESENTATION ...15

VERKSTÄLLANDE ...15

VERK 1: ELECTRIC LINES ...16

IDÉFAS ...16 ARBETSPROCESS ...16 KLINGANDE RESULTAT ...17 VERK 2: HARPA ...17 IDÉFAS ...17 ARBETSPROCESS ...18 VERK 3: KORPEN ...19 IDÉFAS ...19 ARBETSPROCESS ...19 KLINGANDE RESULTAT ...20 VERK 4: MÓÐIR MÍN ...20 IDÉFAS ...20 ARBETSPROCESS ...21 KLINGANDE RESULTAT ...21

IDÉFAS ...22 ARBETSPROCESS ...22 KLINGANDE RESULTAT ...23

RESULTATANALYS

...

24

• PÅ VILKA SÄTT INSPIRERAS OCH MOTIVERAS JAG AV DOM PLATSER OCH SITUATIONER JAG BE-FINNER MIG I? ...30

• PÅ VILKA SÄTT SKAPAR JAG MUSIKALISKT MATERIAL MED DESSA PLATSER OCH SITUATIONER SOM INSPIRATIONSKÄLLOR? ...30

• PÅ VILKA SÄTT INVERKAR UPPLEVELSEN AV PLATS OCH SITUATION PÅ DET KONSTNÄRLIGA RE-SULTATET? ...30

DISKUSSION

...

32

AVSLUTANDE TANKAR ...35

Inledning

Jag har alltid fascinerats av platser och landskap. Allt från dom stora fjällen i Nordnorge till gravarna utanför ringmuren i Visby. Platser där jag spenderat mycket tid som litet barn. Det kan vara just nostalgin från romantiserade barndomsminnen som får mig att fastna med blick-en när landskap och platser som dessa tonas upp framför mig. Det kan också vara platsernas utseende och karaktär som får mig att reflektera kring dom. I min uppsats har jag valt att skri-va musik utifrån inspiration från platser. Ett ämne jag personligen finner mycket intressant och som är relevant för mitt framtida yrke som kompositör. Genom att utforska detta område försöker jag förstå och klargöra min konstnärlighet och hur det går till när jag inspireras av platser, upplevelser och situationer.

För att bygga upp en relevant grund för detta forskningsarbete samt för att utmana mig själv har jag valt att tillbringa en vecka i Reykjavík, Island. Anledningen till att jag valt just denna plats är främst för att jag länge velat åka dit. Främst för att jag länge blivit utsatt för Isländsk musik och kultur så som berättelser och sagor. Därför fann jag det lämpligt att få bil-da mig en uppfattning om platsen och möjligtvis få en bild till varför platsen har inspirerat så många. Med erfarenhet från denna resa och med reflekterande kring mina konstnärliga val är min önskan att få en större förståelse över hur jag fungerar eller är lagd som kreativ skapare bland annat när det kommer till hur jag påverkas av platserna jag besöker. Med kunskap om detta ämne hoppas jag förstå flera av mina styrkor och svagheter som kompositör samt förhoppningsvis ha fler verktyg jag kan använda i framtida kompositionsprocesser.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur min inspirationsprocess ser ut. Vilka kopplingar jag gör mellan situation, plats, miljö och min konstnärliga interpretation. Genom att skriva musikaliska verk, skapa idéer och påbörja kompositioner är målet att konkretisera dom aspek-ter av inspiration som präglar och genomsyrar kompositionsprocessen.

Forskningsfrågor

• På vilka sätt inspireras och motiveras jag av dom platser och situationer jag befinner mig i? • På vilka sätt skapar jag musikaliskt material med dessa platser och situationer som

inspira-tionskällor?

Bakgrund

I denna uppsats utforskar jag frågor kring mitt egna konstnärliga skapande och process vilket kan vara svårt att uttrycka eller svårt att förstå för en utomstående person. Det är därför viktigt att jag är tydlig i mina tankar och förklaringar. Ett sätt att vara enhetlig i mitt skrivande är att använda begrepp som förtydligar det abstrakta tänkandet kring mitt konstnärliga uttryck. På så sätt blir mina tankar mer lättillgängliga vilket leder till samförstånd mellan läsaren och mig. Dom begrepp som återkommer i mitt arbete och som har haft stor betydelse i utformnin-gen av forskningsfrågan och syftet är begreppen: inspiration, känsla, motivation och flow. Dessa begrepp är starkt sammankopplade till dom mentala aspekter kreativa människor hanterar varje dag. Det är därför viktigt att beskriva vad dessa ord betyder i sammanhanget av den här uppsatsen. Med en kännedom om begreppen kommer läsaren få större förståelse för hur jag blivit påverkad av platsen samt hur jag arbetat och tänkt när det kommer till kopplin-gen mellan inspirationsfasen, den kreativa skapandeprocessen och det klingande resultatet.

Inspiration

Inspiration är ett begrepp som ibland blir förväxlat med motivation och kreativitet. Begreppen är släkt med varandra men berör olika delar. Översatt från engelska Oxford Learner’s

Dictio-naries (2020) är definitionen av inspiration när “vi ser eller hör någonting som gör att vi får

spännande nya idéer och/eller en vilja till att skapa någonting, speciellt något konstnärligt” (Inspiration, 2020). I Nationalencyklopedien (2020) har begreppet inspiration också en andlig innebörd; inspiration kan vara en “…andlig ingivelse som sätter en människa i stånd att tänka, tala eller handla på ett sätt som förefaller vida övergå hennes egen förmå-ga…” (Inspiration, 2020). Denna tolkning av begreppet tyder alltså på att inspiration är mer spontan likt en andlig impuls till skillnad från första beskrivningen som beskriver att inspira-tion uppstår endast från saker vi upplever fysiskt genom att se eller höra något. Denna tolkn-ing blir också tydligare när man läser definitionen av det ord inspiration härstammat från, det latinska ordet “Inspirare”, vilket betyder “att blåsa på/liv i” (Carpenter, D., 2020). Personligen ser jag det som att inspiration kommer inifrån men att den uppstår både från upplevelser, minnen och tankar. Därför kommer definitionen av inspiration i denna uppsats vara just en känslomässig ingivelse till att skapa/göra något utifrån en tanke eller upplevelse.

Känsla

Känsla kan vara ett svårt ord att konkretisera. Kanske för att den psykologiska innebörden av begreppet i sig är abstrakt och inte går att ta på. Desto viktigare är känsla dock för musiken och kreativt skapande. Framför allt för att konstnärlighet och diverse uttrycksmedel är starkt knutna till känslor. Känslor är ofta passionen, kraften, motorn eller elden till kreativt ska-pande.

I denna uppsats kommer jag att utgå ifrån boken A Perspective Theory of Music

känsla. Enligt Vickhoff är detta ett svårt begrepp att beskriva framför allt för att forskare och filosofer har olika syn på begreppets innebörd och betydelser för olika sammanhang.

Det är viktigt att klargöra att många påstår att känslor ej går att styra över med vårt medvetande. När känslor kommer fram så sker det ofta ofrivilligt och omedvetet (Vickhoff, B. 2008, s. 250). Det betyder alltså att om känslor spelar en betydande roll för inspiration och kreativt skapande så är det svårt att medvetet kontrollera dessa psykologiska inställningar. Det gäller även när syftet är att hitta inspiration och få känslor av upplevelser. Detta är därför vik-tigt att ha med i beräkningen när jag reflekterar över mina upplevelser.

En tanke är att vi kan forma vår omgivning eller utsätta oss för situationer och om-ständigheter som ger mer utrymme för vissa känslor att ta plats. På så vis kan vi kontrollera omständigheterna för att komma åt de känslor vi vill uppleva. Detta har stor betydelse för när vi letar inspiration. I mitt sammanhang har jag utgått ifrån vad jag vet att jag inspirerats av tidigare som till exempel natur och landskap. Om jag utsätter mig för dessa miljöer kanske möjligheten för känslor ökar som får mig att tänka kreativt.

Med denna beredskap och kunskap om begreppet blir innebörden mycket lättare att förstå. I denna uppsats står definitionen av begreppet känsla för ett mentalt emotionellt till-stånd. Ett tillstånd som kan uppstå spontant eller som konsekvens av olika aspekter som till exempel upplevelser. Tillståndet av känsla kan också upplevas olika beroende på orsaken till exempel: att se någon le gör en glad eller att minnas något hemskt gör en ledsen, osv. Här vill jag förtydliga att det är den mentala upplevelsen av känslor jag berör i denna uppsats. Detta har jag med i beräkningen när jag diskuterar dom känslor jag bär med mig från dom situation-er jag befinnsituation-er mig i.

Motivation

Dom psykologiska begreppen motivation, inspiration och kreativitet är ibland lätta att förväxla med varandra men som sagt så har dom alla en egen betydelse. Om inspiration är en gnista till kreativt skapande så är motivation mer en drivkraft mot att lösa problem och nå mål. I denna uppsats är definitionen av motivation en känsla av driv i riktning mot ett eller flera konkreta eller abstrakta mål (“Motivation”, 2020).

I boken Kreativitet - teori och praktik ur psykologiska perspektiv (2014) analyseras begreppet motivation utifrån flera olika perspektiv. Där beskrivs motivation bland annat som en kognitiv eller socialkognitiv drivkraft. Det betyder alltså att det finns en inre och en yttre motivation. Den inre motivationen betyder att det är ens känsla som driver en till att vilja ägna sig åt en aktivitet. Aktiviteten i sig är så intressant och rolig att man får motivation bara av att hålla på med den. Yttre motivation innebär att det är yttre faktorer som driver på motivatio-nen. Det kan till exempel vara begränsningar, förväntningar från andra, deadlines, beröm eller andra belöningar (Brodin, Carlsson, Hoff & Rasulzada, 2014, s.79). I min uppsats kommer jag att ta upp dessa aspekter av inre och yttre motivation.

Flow

Flow är vi alla bekanta med oavsett vad vi arbetar med eller gör på fritiden. Den dyker upp när vi är som mest fokuserade på vår aktivitet. Flow är en nivå av medvetande där tid och rum försvinner ur tankarna. Vi får tunnelseende och tankarna samlas kring ett enda mål. För att nå ett “Flow” krävs också att rätt förutsättningar finns där. För att nå detta som Mihaly Csik-szentmihalyi (1996) kallar “ordning i medvetandet” — eller “flowstadium” — krävs det att rätt förutsättningar existerar. Csikszentmihalyi påstår att Flow “…inträffar när mental energi — eller uppmärksamhet — investeras i realistiska mål och när personens färdighet svarar mot handlingsmöjligheterna.” Dom sista punkterna är viktiga att förstå för om kraven är för höga eller om utövaren har låga förutsättningar att klara av uppgiften är det svårt att hamna i flow. För att hamna i flow krävs en balans mellan dessa aspekter. När jag beskriver dom stunder jag varit i flow under projektets gång knyter jag an till den definition Csikszentmihalyi tar upp i sin bok (Csikszentmihalyi, 1996, s.83).

Csikszentmihalyis tolkningar av flow är även starkt kopplat till nyfikenhet och upp-täckt. Han påstår att: “genom att tänja sin förmåga, genom att söka efter större utmaningar, blir en sådan människa en mer och mer enastående individ” (Brodin, Carlsson, Hoff & Ra-sulzada, 2014, s.67). Detta upplever jag ger begreppet flow en koppling till drivkrafter och att nå mål. På så vis går flow-stadiet även att koppla till begreppet motivation då båda upplevs som drivkrafter mot att utföra uppgiften. Det finns flera kännetecken för vad flow egentligen är men ett kännetecken som känns mycket relevant för mitt arbete är att aktiviteten blir ett mål i sig, ibland kanske det huvudsakliga målet (Brodin, Carlsson, Hoff & Rasulzada, 2014, s.68).

I denna uppsats kommer jag använda begreppet flow för att beskriva det stadium då jag hamnat i ett fokuserat flowstadium; alltså, en stund av ostört fokus med inrikting på att klara av dom närmsta målen i min aktivitet.

Sammanfattning

Med dessa begrepp i medvetandet är målet att tillgängliggöra mina kommande tankar för läsaren. Begreppen har en stor roll i forskningsfrågorna då dessa är essensen av detta arbete. Inspiration och motivation är kopplade till just upplevelsen och interpretationen av platsen. Dessa uppstår när känslor och tankar kring problem och lösning uppstår. Att känna känslor är för mig grunden till kreativt skapande, flow, inspiration och motivation. Begreppen är därför inkluderade i forskningsfrågorna och är grunden till dom frågor som dyker upp under arbet-sprocessen.

Utöver detta vill jag även hänvisa till Kim Hedås doktorsavhandling Linjer: Musikens

rörelser - komposition i förändring (Hedås, 2013). I den tar hon bland annat upp relationen

mellan musik och det utommusikaliska. Hon påstår att det utommusikaliska vi utsätts för un-der en kompositionsprocess på något sätt ändå påverkar hur musiken blir. På så vis är det ock-så relevant för mitt ämne; att bli inspirerad av en plats medför troligtvis att man blir inspirerad av utommusikaliska element. “Det som medvetet tillförs musiken och även det som oavsik-tligt kommer in i musiken påverkar kompositionsprocessen, från den allra första idén och vi-dare till den färdiga kompositionen som spelas” (Hedås, K., 2013, s.272). Detta är mycket

in-tressant apropå diskussionen kring att helheten såväl som dom individuella delarna i en situa-tion som inspirerar är med och påverkar komposisitua-tionsprocessen. Detta innefattar det vi är medvetna om såväl som dom oavsiktliga aspekterna.


Metod och Verktyg

Arbetet med denna uppsats började strax efter den förberedande kursen för uppsatsskrivande. I denna kurs fick jag klart för mig att jag ville utforska min egna konstnärlighet och utvecklas i min medvetenhet som kompositör och musikskapare. Sammanhangen för dom komposition-er jag ville skapa skulle äga rum på en plats jag aldrig besökt tidigare men som jag varit ny-fiken på. En av dessa platser var Island. Som jag nämnt tidigare har jag länge inspirerats av platser, landskap och natur men aldrig riktigt reflekterat kring varför eller hur jag inspireras av dom. Detta skulle redas ut i mitt forskningsarbete. En spännande uppgift med mål och rikt-ning mot att bli mer medveten. Genom att resa till just Island skulle jag kunna möta min ny-fikenhet om platsen med min öppenhet för att bli inspirerad. Möjligtvis är det så att min in-ställning till resan också är med och färgar hur jag inspireras, något som är viktigt att ha med i beräkningen.

Metod och målsättning

Med min resa till Island har jag ett konkret mål; att se vad som händer om jag är i, vad jag tror, en inspirerande miljö med tillgång till kompositoriskt material. Detta är alltså ett experi-ment vilket betyder att jag är ovetande om hur slutresultatet blir. Med andra ord vet jag vilket material jag får först när jag är på plats och förhoppningsvis skaffar det. Jag måste vara beredd på att det kanske inte ens blir någon musik. För att ta reda på hur jag blir inspirerad i en situation som den på Island måste jag ha ett öppet sinne. Därför är målet att inte ha några förelagda kompositionstekniska metoder eller planer som kan påverka inspirationsprocessen. Eftersom jag vill ta reda på hur jag inspireras måste jag vara beredd på vad som helst, alltså vill jag inte planera eller således begränsa mig. Om jag har för många krav eller förväntningar kanske detta hämmar min tillgång till inspiration. Med en insikt om detta valde jag att kolla upp aktiviteter på Island men bokade inte in för många. Detta gjorde jag för att jag skulle ha möjlighet till att justera mitt schema där och boka in mig på spontana aktiviteter eller tillfällen att komponera. Dom aktiviteter jag bokade innan var endast sådana som skulle ge mig möj-lighet att se några av Islands sevärdheter. Genom att ha en frihet i mina val får jag en öppen-het för att om inspiration dyker upp så finns möjligöppen-heten till kreativt skapande. På så vis kan jag agera utan att jag behöver känna press för att jag måste skapa någonting. Blir det musik så blir det förhoppningsvis av den anledningen att inspirationen fanns där. Det är självklart svårt att agera utan att känna en press men förhoppningen finns där. Det intressanta i det hela är att se om jag inspireras av något, hur jag inspireras samt hur jag hanterar det materialet.

Innan jag reste till Island för att samla kompositionsmaterial gjorde jag några förbere-delser genom att föreställa mig vad jag skulle göra om dagarna. Planen var att, under min vis-telse, skriva i min dagbok varje dag. I den sammanfattade jag mina observationer från dagen. Främst skulle jag, i denna dagbok, beskriva dom situationer som dykt upp där jag känt mig inspirerad, där jag skapat något eller fått idéer. Jag använde mig inte av någon speciell mall till dagboken utan bestämde att skrivprocessen skulle vara fri. Jag ville också att dom stunder och situationer då jag befunnit mig i kreativt skapande skulle vara så ostörda som möjligt. Därför beslutade jag att endast skriva i dagboken någon gång efter att jag varit i skapande

process. Anledningen är främst för att jag inte skulle känna krav att skriva i dagboken under samma tillfälle som jag skrev musik. Ville främst att detta inte skulle hämma min motivation och flow.

Verktyg

Med mig på min resa ville jag ha ett varierat och enkelt material som jag skulle kunna använ-da för att komponera musik på olika sätt för att möta den spontana inspirationen och inte hämma mitt flow. Denna arsenal av verktyg bestod av olika delar för att ge mig möjlighet att känna en frihet och en kravlöshet i skapande processen. Dom olika materialen benämns nedan:

• Notpapper: Detta är för mig ett användbart material om man vill uttrycka spontana musikaliska idéer eller prova skriva musik i notbild. Notpapper ger en direkt fysisk känsla av aktivitet och experiment. Jag har länge tecknat och har därför alltid gillat att göra anteck-ningar. Därför är notpappret för mig ett naturligt material att arbeta med.

• Anteckningsbok: Ibland vill jag frångå notbladen och rita eller snarare skriva idéer för hand. När jag skriver för hand får texter och ord en större betydelse och kraft än när jag skriver på till exempel dator eller mobil. Detta beror nog på att det är mer fysiskt att skriva för hand och kräver en mer involverad energi.

• Zoom Hn1: Detta är en liten fältmikrofon som jag införskaffade strax innan min resa till Is-land. Jag ville ha möjlighet till att spela in och sampla ljud på Island om så inspirationen sökte den möjligheten. Med denna mikrofon har man möjlighet att spela in ljud utomhus men den går också att koppla direkt till dator och DAW för direkt inspelning. 1

• Mobil: I min mobil har jag dels ett anteckningsprogram ifall jag behöver skriva ned någon anteckning snabbt. Den har också en “voice recorder” ifall jag vill spela in en idé eller inte har tillgång till min Zoom.

• Mac Book Pro: Min dator har länge varit en primär del i mitt komponerande, främst för dom nedanstående programmen.

• Logic Pro X: Min DAW som jag producerar och skriver musik i. Den är användbar om man vill arbeta med inspelade ljud eller skriva musik med midi-instrument.

• Notes: Detta är varje Mac Books egna enkla anteckningsprogram. Använder denna främst till att skriva ned och samla mina idéer snabbt om jag sitter med datorn framme.

• Musescore 3.0: Det är mitt primära notediteringsprogram. Jag är snabb och van att arbeta i detta program och därför ett självklart val att ha med.

• Pages: Detta är mitt primära skrivprogram. Jag använder denna för att skriva min dagbok men också denna uppsats.

Digital Audio Workstation

Resultat

Nedan går jag igenom resultatet av min undersökning på Island; alltså vilka situationer jag befann mig i där kreativt skapande ägde rum. Dessa situationer såg olika ut och gav olika re-sultat, vilka jag redogör för under resultatpresentationen, men först vill jag ge en övergripande bild av min vistelse på Island.

Min vistelse på Island

Jag anlände till Island sent på kvällen den 3 Februari 2020, spenderade sju nätter där och läm-nade tidigt den 10 Februari 2020. Jag bodde på ett Hostel (Lækur Hostel, Reykjavík) med ca 25 minuter promenadväg längs med kusten till Reykjavík stadscentrum. Vädret var för det mesta molnigt, ibland snöigt, ibland soligt och regnigt vid ett fåtal tillfällen. Temperaturen låg för det mesta runt -1 till +5 grader celsius.

Dag 1 - 03 Feb.

Resa från Stockholm - Arlanda till Reykjavík, Keflavík - Island, 13.30 - 16.15 den 03 Feb 2020. Bussresa från Keflavík till Reykjavík. Check in på Lækur Hostel efter en promenad igenom Reykjavík på kvällen.

Dag 2 - 04 Feb.

Promenad i Reykjavík. Besök på Harpa konsertsal, samt en kompositionsstund där. Middag med en främling. Promenad hem i mörkret längs med kusten.

Dag 3 - 05 Feb.

Roadtrip med en italienare och en ryss runt the Golden Circle. Besökte vattenfallet Gullfoss, kontinentalsprickan, gejsrar och en slocknad vulkan som blivit en sjö. Under hela resan regnade det otroligt mycket. 


Dag 4 - 06 Feb.

Promenad till Reykjavík. Besök på stadsbiblioteket, samt komponerande. Sol och mycket regnbågar vid hamnen. Middag med två tyskar vid hamnen.

Dag 5 - 07 Feb.

Besök på Iceland University of the Arts samt en stund komponerande vid pianot där. Besök på Reykjavík konstmuseum men en tysk turist. Där blev det konst och

en dansföreställning. Konsert i ett punkmuseum med ett punkband. Promenad hem längs med vattnet.

Dag 6 - 08 Feb.

Promenad i en park och längs med vattnet i närheten av mitt hostel. Mötte en korp. Besök på skulpturmuseum. Besök på ett skrotkonst-område. Komponerande på mitt hostel.

Dag 7 - 09 Feb.

Heldagsresa till sydkusten med buss. Besökte vattenfallet Skogafoss, en glaciär, den svarta stranden och ytterligare ett vattenfall.

Dag 8 - 10 Feb.

Urval av idéer

Inför resan hade jag en återkommande idé och en liten önskan om att det slutgiltiga resultatet skulle bestå av ca 7 verk. Möjligtvis ett verk för varje dag jag spenderade där. Detta visade sig vara en missbedömning då det blev totalt 16 idéer till olika verk. Jag trodde länge att jag skulle ha tid att arbeta en del på varje stycke innan jag lämnade ön med det var också orim-ligt. Saker och ting tog mycket längre tid än tänkt. Istället blev det 16 idéer till verk som jag skulle behöva sammanställa hemma i Örebro. För att inte bli överlupen av arbete gjorde jag efter en tid i Örebro ett urval av dessa verk. Av dessa 16 idéer valde jag fem av dom som jag skulle färdigställa — med andra ord skriva klart, repa på, spela in och sammanställa i ett komplett verk. Visst fanns det potential till flera verk bland dessa idéer men urvalet var nöd-vändigt för att behålla en rimlighet i arbetet. Resterande idéer kan verkställas vid senare tillfällen.

Efter att ha påbörjat arbetet med verken och styckena insåg jag att alla idéer inte skulle gå att realisera. Vissa verk krävde till exempel fyra cellister vilket visade sig svårt att få tag på. Därför skalade jag ganska snart ned kraven genom att endast hålla mig till ett visst antal instrument som skulle få återkomma i dom olika verken. Förutom ett verk som jag snabbt vis-ste att jag ville ha vokalivis-ster till lyckades jag konkretisera vilka instrument jag ville spela in. Dessa blev: två fioler och två cellos samt piano på vissa låtar. Med detta i åtanke gick kompo-sitionsprocessen mycket snabbare att utföra och det var lättare att boka in inspelningar med musiker.

Efter resan samlade jag även alla mina bilder för att lätt kunna gå tillbaka, minnas platsen och känslan jag fått av varje situation. Några av dessa bilder presenterar jag även i samband med dom verk dom hör till för att ge en tydligare bild av min upplevelse på Island.

Resultatpresentation

Nedan kommer jag att analysera dom fem verk jag avgränsat mig till genom att beskriva idé-fasen, arbetsprocessen och slutligen en reflektion kring det klingande i slutresultatet. Fokuset ligger främst på idéfasen då syftet här är att klargöra vilka situationer som inspirerat, hur dessa sett ut och varför dom inspirerat. Under skapandet av verken har jag använt mig av oli-ka typer av metoder, tekniker och material viloli-ka jag också förtydligar. Presentationen av verken sker i kronologisk ordning från när idéerna dök upp på Island. I idéfasen beskriver jag den situation där jag blev inspirerad till att skriva musik. Under arbetsprocessen förklarar jag hur jag arbetat för att försöka gestalta den känsla jag fått från den situation jag befunnit mig i på Island. I klingande resultat ger jag en beskrivning av hur jag upplevde det klingande resul-tatet samt hur jag uppfattar kopplingen till originalidén. Jag vill förtydliga att det är min egna tolkning av det klingande resultatet som jag redogör för i dessa delar. Denna begränsing är viktig för att behålla en rimlighet i denna uppsats.

Verkställande

Innan jag går in på djupet med varje stycke vill jag kort berätta hur arbetsprocessen såg ut. Generellt så började processen med att jag fick en idé till ett verk under min vistelse på Island. I vissa fall påbörjade jag bearbetningen av idéerna och låtarna på Island men i dom flesta fall-en dröjde det tills att jag var hemma i Örebro. Efter min resa till Island påbörjades processfall-en med att bearbeta idéerna och försöka hålla mig så nära ursprungsidéen som möjligt. Under ca två månader bearbetades idéerna till och från medan jag arbetade med andra projekt. Under den tiden var jag dessutom tvungen att begränsa mig till instrument och musiker som fanns tillgängliga på Musikhögskolan i Örebro. Hade jag fått en idé om att skriva ett orkesterverk hade den idén blivit struken pågrund av risk till lågt infriande — det är helt enkelt för svårt att få tag på en orkester. För att processen skulle bli relativt enkel och genomförbar kom jag snabbt fram till vilka instrument jag ville ha. Sökandet efter musiker tog sin tid men jag lyck-ades så småningom säkra dom flesta av dom. Några av verken skrevs först för färre musiker än vad jag egentligen ville ha men när jag visste att jag skulle få ytterligare en cellist anpas-sade jag dom andra stämmorna och lade till den nya stämman. När verken var färdiga sågs musikerna och jag för ett par rep innan inspelning i studion på Musikhögskolan i Örebro. Un-der inspelningstillfället fick jag stöd av en vän på musikproduktionslinjen. UnUn-der repen beskrev jag för musikerna vilken känsla och uttryck verken skulle ha. Efter att verken spelats in redigerade jag ljudspåren och gjorde en grundmix. Det blev en grundmix på grund av tids-brist men slutmix och master kommer att göras i framtiden.

Verk 1: Electric Lines

Idéfas

Samma kväll som jag anlände till Island, på bussen från Haflavík till Reykjavík, möttes jag av Islands natur. Det var snöoväder och snötäckt mark syntes så långt ögat nådde. Marken och himlen var vit och i luften svä-vade det snöflingor. Det var sent på efter-middagen i Februari men dagsljuset hade ännu inte sjunkit bort. Cirka 50-100 meter från vägen såg jag den enda siluetten jag kunde urskilja i snöovädret; en elledning som böjde sig över det tomma snöland-skapet. När jag följde elledningen med blicken formade den en slags puls varje gång stolparna swischade förbi fönstret. Själva böjen i hur ledningen hängde mellan stolparna bildade ett visuellt crescendo/diminuendo. Trots snöfallet utanför blev stämningen meditativ när jag följde elledningen med blicken. Så fort jag lade märke till att jag tolkade situationen med elledningen och landskapet utanför fönstret började jag skriva ned anteckningar kring detta. Från anteckningar på mobilen:

Oändligt med sten och snömark som sträcker sig över horisonten. Får känslan av att jag vill ljudlägga den här platsen. En elledning som går över tomt landskap, [som] sedan försvinner in i snödimman, hur låter det? Allt är vitt och grått, det snöar konstant (Dagbok, dag 1).

Senare på mitt hostel skrev jag ned olika sätt jag kunde tolka bilden jag fått men fann det som mest intressant att gestalta elledningen med hjälp av en stråkmatta som rörde sig efter elledningens form. Anledningen till att jag valde just stråk var att instrumentets egenskaper enkelt kunde sammanlänkas till den av elledningen — en sträng eller “ledning" som vibrerar av energi. Det kalla snölandskapet skulle jag vara tvungen att gestalta på något annat sätt.

Arbetsprocess

Efter att ha tagit mig tiden att arbeta med detta verk under ett par tillfällen på Island hade jag en slags grund till verket i min DAW (Logic Pro X). Den bestod av en atmosfärisk synth som jag skapat med hjälp av ett tidigare samplat piano. Den synthen var kopplad till en kompres-sor som reagerade med “side-chain” mot en dov bastrumma. På så vis lyckades jag gestalta 2 elledningens böj eller visuella diminuendo och crescendo. Rent gestaltat kan det beskrivas som att: varje gång bastrumman (stolpen) slog avtog synthen (elledningen) i volym men så fort signalen från bastrumman började försvinna fick synthen tillbaka sin volym. Detta leder

När en kompressor reagerar på ett annat ljud än det ljud den är kopplad till i första hand.

till att det blir en dynamisk “vågeffekt”. Tanken var sen att lägga till stråkar till det diffusa ljudspåret för att fylla i luckorna och gestalta den känsla och bild jag fått av upplevelsen så bra som möjligt.

Senare i Örebro valde jag att föra in ett piano i detta stycke för att skapa en samman-hållning och en harmonisk knytpunkt. Pianot spelar en mycket enkel slinga som loopas. För mig ger pianot en nostalgisk och lugn känsla som också också knyter an till den meditativa känslan jag hade.

Klingande resultat

Efter att ha gjort klart en grundmix av verket kände jag att jag nått det mål och riktning jag haft. Ljudbilden blev som jag länge hade tänkt mig. Den är meditativ men har också en under-liggande känsla av kylan från platsen. Fiolernas tremolos (snabba upprepande stråkdrag) bidrar mycket till den kalla känslan tillsammans med syntarnas sköra ljud i det stora reverb-rummet. Pianots melodi tillsammans med cellornas dynamiska “vågor” och dom “side-chainade” ljuden i bakgrunden bidrar mycket till den meditativa känslan jag kände när jag trött tittade ut på det tomma snölandskapet från bussen på Island. Det finns såklart många oli-ka sätt att gestalta dessa musioli-kalisoli-ka idéer jag samlat ihop men i detta verk tycker jag att jag gestaltat grundtanken på ett bra och tydligt sätt.

Verk 2: Harpa

Idéfas

Under min andra dag på Island bestämde jag mig för att besöka Harpa konsertsal i Reykjavík. Den dagen hade jag promenerat en hel del och sett mig omkring och började känna en liten underliggande press att jag måste skapa någon musik innan dagen var slut. Men väl i bygg-naden, efter att ha kikat omkring där en stund, satte jag mig i caféet för att ta det lite lugnt och se om jag kunde samla några idéer. Såhär skrev jag i min dagbok om situationen:

Den största utmaningen hittills blir att hitta en bra plats att sitta och komponera på. Det är mycket liv utomhus och regnar en del. Men Harpa är en bra kandidat hittills. Det är fin utsikt och relativt lugnt och stilla här (Dagbok, dag 2).

Efter en stund tog jag fram mitt notpapper för att se om det kunde öppna upp tankarna lite. Så småningom började jag att se mig omkring i salen och la märke till själva arkitekturen, mön-stret och symmetrin i ytterväggarna av byggnaden. Den var uppbygd av en hexagonal glasstruktur som låg kant i kant med varandra. Jag tecknade ned formen på notbladet och bör-jade leta efter kopplingar till det musikaliska.

I början var det trögt men sedan blev jag inspirerad av hur konserthuset såg ut. Ytterväggarna var gjorda av glas som var lagt i ett slags hexagonalt mönster. Just den sexkantiga formen blev jag inspirerad av. Jag tänkte ut vart jag kunde få in den formen inom musiken och kom på att den passar perfekt innanför en kvintcirkel (Dagbok, dag 2).

Tankarna gick snart till kvintcirkeln och heltonsskalan. I kvintcirkeln går det att dra linjer till varannat ackord för att skapa en sexkantig form vilket också bildar en heltonsstruktur i acko-rdgången. Med ett bestämt tonmaterial, nämligen heltonsskalan i B, började jag att kompon-era ett slags tema eller harmonisk struktur.

Efter en stund av tankar kring det musikteoretiska gick tankarna till instrument och ljudbild. Eftersom väggarna var gjorda av glas ansåg jag det passande att använda mig av just glasljud för att skapa musiken. Jag samplade mitt dricksglas med hjälp av min Zoom, sedan slog jag glaset med en penna för att skapa korta och långa toner. Efter detta gick tankarna till statyn av en cellist som stod utanför byggnaden. Det kändes naturligt att ha med och blanda cellon med samplade glasljud. Det hela kändes spännande och nytt. Har aldrig riktigt skapat musik utifrån liknande konceptuella tankar som dessa. Det kändes också som en utmaning att skapa musik som använder heltonsskalan som grund.

Arbetsprocess

Efter att ha arbetat med detta verk vid ett par tillfällen i Örebro insåg jag efter ett tag att jag var tvungen att prioritera dom andra verken före detta. Därför är detta verk inte färdigställt inför denna uppsats. Detta innebär att arbetsprocessen och slutsatsen för detta verk inte exis-terar. Dock har jag valt att inkludera idéfasen av detta verk i arbetet för att lyfta upp och knyta an till dom olika metoder, idéer och lösningar jag använt mig av under skapandeprocessen. Måhända att jag gör klart verket i framtiden. 


Verk 3: Korpen

Idéfas

Under min sjätte dag på Island tog jag en promenad från mitt hostel till ett naturområde som ligger vid kusten till Atlanten. Väl där möttes jag av en ensam korp som sjöng och gjorde kor-pläten en bit nedanför kullen. Som tur var hade jag med mig min Zoom i ryggsäcken. Jag gick närmare korpen och lyckades spela in en del av dess läten innan den flög iväg.

Idag tog jag en promenad längs med havet. Det haglade en hel del, det var kallt men det var ändå väldigt fint och stilla. Stötte på en enorm korp som sjöng, lyckades spela in den. Tänk om jag kunde göra ett verk där ett solo instrument spelar tillsammans med korpen (Dagbok, dag 6).

Efter mötet med korpen gick tankarna till vad jag skulle kunna göra med inspelningen. Nå-gonstans kändes det spännande att försöka blanda inspelningen av korpen med inspelningar av riktiga instrument — att få instrumentalisterna och korpen att musicera med varandra. Med detta i tankarna kände jag att jag på något sätt skulle kunna gestalta min känsla av platsen och Island som helhet. Korpen gav ifrån sig ett kargt och nästan skrämmande läte samt ett karak-täristiskt väsen vilket jag ville ta vara på sen i kompositionsprocessen.

Arbetsprocess

En tid efter resan när jag samlade min inspelningar satte jag mig med samplingarna av kor-pen. Dessa ljudinspelningar hade en del läck från bland annat en bilväg en bit bort, samt brus från hav och vindar. Detta fick mig att vilja väga tyngre på själva komponerandet till instru-mentalisterna än att använda mig av främst korpens läten. Därför valde jag också att frångå idén om att ha endast en solocello, istället använde jag mig av dom stråkar jag redan visste att jag skulle ha på dom andra verken, två fioler och två cellos. För att knyta an till den bild jag fått av mötet med korpen visste jag att musiken skulle gestalta både platsen men också den mystiska, mytologiska och skrämmande karaktär som korpen har. Därför valde jag att låta cel-lorna gestalta naturen och platsen genom att ge dom melodin och en pedalton. På så sätt kunde jag ändå knyta an till min grundidé, att använda en solocello fast med ackompanje-mang för mer utfyllnad. Fiolerna fick i sin tur gestalta korpens väsen genom att spela olika

typer av ljud och ljudeffekter. Ett kort glissando-ljud tyckte jag liknade vingslag eller kändes 3 som ett “korp-ljud”. Växlande naturflageoletter som skapas från att göra ett glissando upp 4 och ned på samma sträng på en fiol tyckte jag gestaltade det vidskepliga och onaturliga i kor-pens karaktäristiska bild i sagor och berättelser. Dessa tekniker tycker jag hjälpte till att bidra till den känsla jag ville gestalta i verket Korpen.

Klingande resultat

I den här situationen var mötet med korpen häftig och inspirerande, dock gjordes inte alla musikaliska eller konstnärliga kopplingar förrän efter händelsen ägt rum. Tankarna utveck-lades och bearbetades i och med att verket skrevs. Efter att ha spelat in stråkmusikerna valde jag att sammanfoga deras inspelningar tillsammans med den samplade korpsången och resul-tatet blev mycket likt den tanke jag först haft.

I det klingande resultatet bidrog den grova klippningen av korpens läten till en modern men också mystisk känsla, vilket kan höras igenom hela stycket men framför allt i början och i slutet. Den förstärkte också bilden jag fått från det kalla och karga klimatet inte minst för att det haglade samma stund jag stötte på korpen. Genom att lägga reverb på fiolerna blev dom också mer diffusa vilket bidrog till den mytologiska och mystiska karaktären jag ville att dom skulle ha.

Verk 4: Móðir Mín

Idéfas

Strax efter att jag stött på korpen och samplat dess läte besökte jag ett museum i närheten av naturparken. Museet var tillägnat skulptören Sigurjón Ólafsson och bestod av ett urval av hans skulpturer i allt från trä och brons (Sigurjón Ólafsson Museum, 2020). När jag gick omkring och kollade på hans verk var det speciellt en skulptur som fastnade i mina tankar. Móðir Mín, eller “Moder Min”, är ett porträttverk av skulptörens egen mor. Hennes ansikte är noga gestaltat i brons, hon har flätor och tofsar i håret och hon ser väderbiten ut. Tankarna gick snart till min egna mor och till moderlig styrka och kärlek. Efter att ha vuxit upp med min mor nära så kändes detta fynd extra starkt. Jag ville på något sätt göra en hommage till både skulpturen och skulp-törens mor men även min egen mor, kanske alla mödrar. Detta ledde i sin tur till att jag kände att orden skulle sjungas, helst med kvinnliga röster.

Ett glidande ljud som skapas genom att dra med fingret på strängen.

3

En stråkteknik vilket skapar en ljus ton.

[Jag] besökte ett museum om en känd isländsk skulptör. Där stod en väldigt fin skulptur (porträtt) av hans egna mor. På något sett var det fint hur det uttalades på isländska — Móðir Mín. Tankarna fastnade lite på detta och det slutade med att jag skrev ned en rytm av “Móðir Mín”. En tanke var att ha röster som sa orden i ett slags cykliskt mantra (Dagbok, dag 6).
 Arbetsprocess

Väl hemma i Örebro började jag planera och leta upp vokalister som skulle vara intresserade av att sjunga på detta projekt. Det landade strax i att jag hade två sopraner och en alt. Detta passade idén väl tyckte jag då ett färre antal vokalister skulle göra att dom enskilda rösterna och deras personlighet stack ut mer. Vid det här laget hade jag också koll på vilka andra in-strument jag hade tillgängliga och ville på så vis ha en stabilitet under sångstämmorna som också kunde gestalta känslan av den väderbitna platsen. Där ansåg jag att jag kunde knyta an med dom andra verken genom att ha med två cellos på detta verk också. Jag valde att uteläm-na fioleruteläm-na främst för att sången skulle få sin plats och låta den bli det primära fokuset. Strax efter dessa tankar började jag skriva verket med titeln Móðir Mín, porträttet och Island i tankarna.

Klingande resultat

Efter att ha spelat in stycket med både sång och cello lyssnade jag på verket i sin helhet. Genom att låta vokalisterna endast sjunga textraden “Móðir Mín” gav det stycket något vad jag tycker liknade en känsla av saknad, som en saknad till ens mor. Deras röster låter yngre i jämförelse med bilden av staty-porträttet av den äldre kvinnan. Men detta tycker jag bidrog till känslan av att stycket berörde alla kvinnor och mödrar av olika åldrar. 


Harmoniken svävar mellan tryggt och otryggt vilket också länken till ens mor kan kännas, inte minst när man är ett litet barn. Cellisterna bidrog men den karga känslan i kon-trast till vokalisternas mjuka men ibland också gälla sång. I helhet bidrog dessa element till min bild av det karga Island och den väderbitna modern, den känsla jag fick från mitt möte med statyn “Móðir Mín”. Det klingande resultatet frångick på vissa ställen den rena ljudbild jag minns att jag föreställde mig i början av kompositionsprocessen. Dock anser jag att den detaljrika ljudbilden förstärkte bilden av det karga Island, det Island jag känt att jag velat gestalta i flera av dom andra verken. Den nya ljudbilden passade verket bättre och därför valde jag att omfamna den idén istället för att efterlikna originalidén.

Verk 5: Black Waves

Idéfas

Varje plats var så unik och häftig och inspirerande på så många sätt. Mest av allt kände man för att skriva en roman och ha dessa landskap som inspiration till platserna. Dock fick jag igen många musikaliska idéer, ibland konceptuella tankar kring uppbyggnad, form, struktur, in-strument och liknande och ibland emotionella eller spirituella tankar (Dagbok, dag 7).

Dagen innan jag skulle åka hem från Island åkte jag med på en guidad tur till Islands sydkust. En av sevärdheterna på den resan var bland annan Den svarta stranden. På Islands sydligaste punkt ligger en lång strand täckt av små svarta stenar. Vid den stranden finns det även intres-santa stenformationer, grottor och Atlanten. Stranden är väldigt bred, säkert 15 meter ned till havskanten där vågorna var enorma. Dessa vågor var farliga då dom varierade i storlek och helt plötsligt skölja upp över hela stranden. Tidigare år hade det till och med omkommit turis-ter vid denna plats. Därför var guiderna noga med att ingen gick nära vågorna. När jag lyssnade på vågorna märkte jag att vågorna gav ifrån sig ett filter-ljud som svepte upp och 5 ned. Dessa varade i flera sekunder. När jag la märke till detta valde jag genast att sampla ljudet. Vågornas läte och platsen kändes väldigt hotfull och allvarlig. Ute i havet kunde man också se något som kallades för porten till Island. Det var som en stenformation med ett hål rätt igenom sig så att man såg ut på andra sidan, likt en port eller portal. Med dessa bilder och tankar i huvudet kände jag genast att detta kunde bli ett verk.

Arbetsprocess

Efter en tid i Örebro hade jag arbetat med samplingarna av vågorna från platsen. Jag lyckades skapa en loop av samplingarna där vågorna kunde höras svepande upp och ned likt ett fil-terljud. Till detta lade jag till samplade stråkljud och synthar. Målet var att försöka skapa en hotfull ljudbild som på så vis kunde gestalta den känsla jag fått av platsen.

Tankarna gick ofta tillbaka till hur platsen såg ut men också till det faktum att folk försvunnit där. Detta ledde till att jag började tänka i flera banor kring musiken jag gjort. En tanke jag fick var att komma in med piano efter en stund och därmed ett tema. På så vis skulle jag dels kunna gestalta den hotfulla bilden av platsen men också den sorgsna och ödesmättade

Ett ljud likt en vind eller våg. Filter används bland annat i ljudredigering för att få liknande effekter.

känslan. Pianostämman blev snabbt en struktur och form jag trivdes med och som jag tyckte gestaltade den tunga underliggande känslan platsen gav ifrån sig.

Efter att ha bestämt vilka instrument jag skulle använda till dom andra låtarna visste jag att jag skulle ha två fioler och två cellos till förfogande. Detta gjorde att jag började exper-imentera med stråkstämmor under den pianostämma jag lagt först. Så småningom hade jag gjort klart en struktur för stråkar och piano med ljudet av svarta strandens vågor i bakgrunden. Detta verk kom alltså att bestå av två delar. Först en del som gestaltar platsen och dess hotful-la karaktär sedan en del som gestaltar den underliggande känshotful-lan av sorg och människoöde som också låg över platsen.

Klingande resultat

När jag lyssnar på inspelningen av detta verk går tankarna snabbt tillbaka till platsen. Det är något med att ha med vågornas ljud från platsen som gör att verket blir mycket levande. Den första delen av verket tycker jag fångar den känsla platsen utstrålar. En känsla av oro, mörker och djup, som om att något lurar ute i vattnet. Det tror jag dels är för att jag använt mig av cellosamplingar som spelar en slags dissonant harmonik under vågornas brus. Den andra de-len av verket speglar den underliggande känslan av sorg eller melankoli som platsen också utstrålar. Tack vare stråkarnas sköra melodi tillsammans med pianots lågmälda och up-prepande slinga väcks dessa tankar i mig.

Resultatanalys

Som man kan iaktta blev det olika resultat baserat på dom olika händelser och situationer jag var med om. Situationerna och platserna tolkades olika och gav olika idéer och kreativa lös-ningar.

I Verk 1. Electric Lines var det dels en visuell tolkning av landskapen och el-lednin-gen utanför fönstret samt en emotionell tolkning av det meditativa stadium jag själv var i. Vid detta tillfälle använde jag det snabbaste verktyg jag hade till förfogande för att få ned idéerna. Dessa var mina anteckningar på mobilen.

I Verk 2. Harpa kände jag först en tidspress till att skriva musik men när jag slapp-nade av och hade mitt kompositionsmaterial redo började tankarna att spinna vidare. I denna situation var det främst en konceptuell, musikteoretisk och visuell tolkning av dels arkitek-turen i byggnaden som också var grunden till inspirationen i verket. I denna situation var det mina notblad, ett dricksglas och min Zoom som fick samla mina idéer.

I Verk 3. Korpen var hela situationen spontan och inspirerande vilket födde vissa kon-ceptuella tankar. Idén om att låta inspelade stråkar och den samplade korpen sammanfogas i ett verk blev en följd av dessa bearbetade tankar. Alltså satte denna spontana händelse igång tankarna vilka samlades och enades efter en tid av bearbetning. I det här fallet var det främst en Zoom-inspelning samt lite sena anteckningar i datorn som blev verktygen.

I Verk 4. Móðir Mín var det dels porträttet av skulptörens mor men också titeln på skulpturen som väckte tankar och associationer. Dessa associationer kopplades dels till min egna relation till min mor men också till den väderbitna modern från det karga Island som gestaltades i statyn. Själva mötet med statyn väckte direkt tankar och gav inspiration till detta verk. I detta fall var det igen mobilen som fick agera anteckningsblock.

I Verk 5. Black Waves tolkade och kände jag in platsen. Själva upplevelsen av platsen var så pass inspirerande, tydlig och stark att jag tidigt fick associationer till mörker och sorg. Därför speglades verket helt min tolkning av platsen. I detta fall var det främst bilderna och mina minnen och känslor av platsen som låg till grund för senare inspiration och konstruktion av verket.

Med dessa erfarenheter kan jag klart urskilja mina olika typer av inspirationskällor eller stadier av kreativa tolkningar. Sammanfattande uppkom idéerna till mina verk med inspiration från dessa aspekter:

• Visuellt element: så som form eller hur saker ser ut, till exempel: den hexagonala formen i Harpa-byggnaden eller texturen på snölandskapet och “flödet” i elledningen ifrån bussresan.

• Visuell association: så som vilka liknelser jag kan dra från något visuellt till olika element, till exempel: liknelsen mellan elledningen och en sträng på en fiol, ellednin-gens stolpe och ljudet av en dov bastrumma eller porträttet av skulptörens mor till min egna mor.

• Ljudande element: så som saker egentligen låter, till exempel: ljudet av vågorna på den svarta stranden eller korpens läten.

• Ljudande association: så som liknelsen från ett ljudande element till ett annat ele-ment, till exempel: ljudet av vågorna på den svarta stranden till svepande filter-ljud. • Emotionell/personlig koppling: alltså vilken känsla jag fått, till exempel: en känsla

av naturens kraft, mörker och sorg från den svarta stranden, koppling mellan porträt-tet “Móðir Mín” till en moders kärlek/oro, eller min känsla av lugn och meditativ i och med bussresan till Reykjavik.

• Historisk/betingad association: vilken koppling min inspirationskälla har till något historiskt eller inpräntat i mig, till exempel: att jag fick associationer till fornnordisk mytologi i och med mitt möte med korpen eller att jag tänkte på vissa stråktekniker när jag ville knyta an till kyla och snö. Dessa associationer kan vara betingade av tidigare erfarenheter som automatiskt länkar dessa aspekter till varandra.

Ovanstående termer är olika aspekter av association som jag upplevde när jag blev inspirerad på Island. På grund av associationer har jag knutit an personliga tankar till upplevelsen av platsen eller situationen. Till exempel så ledde idéerna kring Móðir Mín till tankar kring rela-tionen till min egna mor. Det är viktigt att betona att termerna inte är uteslutande. Jag har haft flera olika typer av associationer och tankar som inspirerat. Dessa tillsammans, har påverkat idéprocessen och således hur resultatet blev. Exempelvis var den svarta stranden inspirerande både i hur vågorna lät och hur platsen såg ut rent visuellt men även dom känslor som platsen väckte. Dels känslor kring fruktan för vågorna men också vetskapen om att platsen orsakat död för ett antal människor. Platsen gav också ifrån sig en känsla lika unik som en färgnyans. Den känslan tror jag orsakades av hur allt föll på plats i sin helhet; alltså hur himlen såg ut, hur kyligt det var ute eller vilken doft som svävade i luften. Med andra ord bildar kroppen sig en uppfattning av platsen med hjälp av alla dess sinnen. Alla dessa element är med och påverkar och styr tankarna, minnena och känslan av platsen. Detta kan jag säga om varje verk jag skrev på Island. Jag minns helheten och den unika känslan varje plats eller situation gav ifrån sig. Detta kan i sin tur innebära att alla element jag utsätts för i en situation är med och påverkar tankarna, kompositionsprocessen och det klingande resultatet. “Det som medvetet tillförs musiken och även det som oavsiktligt kommer in i musiken påverkar komposition-sprocessen, från den allra första idén och vidare till den färdiga kompositionen som spelas” (Hedås, 2013).

Jag kan även se att jag har lätt till musikalisk association. Det innebär att när jag ab-sorberas av intrycken från min omgivning har jag enkelt för att knyta an visuella element i omgivningen till bland annat musikaliska element. Jag kan sätta mig på ett fik i en konsert-byggnad och associera en symmetrisk form till kvintcirkeln. Jag kan till exempel översätta dom visuella aspekterna av en elledning till ett stråk crescendo/diminuendo. Detta har under-lättat mig att få inspiration och material att bearbeta till min kompositionsprocess.

Nu när jag i efterhand lyssnar på dom verk jag komponerat till denna uppsats vill jag sam-manfatta deras egenskaper. Verken har en naturlig ljudbild. Dom består alltså till större del av inspelade ljud och instrument som inte är redigerade på något onaturligt sätt. Instrumenten

hörs tydligt i rummet vilken kan efterliknas med en mindre konsertsal. Generellt upplever jag också att alla verken gestaltar en mystisk känsla. Oftast en mystik kring dom platser jag besökt vilka genomsyrar det klingande på olika vis. Jag har aktivt valt att gestalta med vissa klingande parametrar som till exempel instrument, rum (akustik och reverb), harmoniskt och melodiskt. Dessa parametrar upplever jag förtydligar den mystik jag aktivt valt att porträttera. Den mystiken är ofta starkt kopplad till en vemodig känsla som jag upplevt att platsen ut-strålat. Detta är nog anledningen till varför det inte har blivit några lättsamma ballader bland dom idéer jag fått under min vistelse på Island och det är intressant då det öppnar upp för nya perspektiv. Antingen ger Islands platser ifrån sig en utstrålning och känsla som är vemodig och mystisk eller så har jag en tendens att vilja tolka platser utifrån ett vemodigt perspektiv. Sedan kanske jag föredrar att inspireras av mystik och vemodighet från platser. Det kan också ha att göra med att Island under Februari månad är en något kall, snöig, dyster och mystisk plats vilket kan ha väckt dessa känslor hos mig. Det hade varit intressant att göra ett liknande experiment på Island under sommaren, kanske hade verken haft en helt annan stil. Verken har också en enhetlighet när det kommer till just harmoniken. Harmoniken är tonal eller modal och relativt enkel. Även melodierna är relativt lättförståeliga då dom spelas nära dom tonala centrum som etableras i varje verk.

När det kommer till det klingande resultatet upplever jag ett enhetligt sound mellan verken vilket kan bero på flera olika anledningar. Bland annat dök alla idéer upp på samma plats inom loppet av en vecka. En enhetlighet kan ha skapats på grund av platsens egenskaper och begränsningar samt att jag hade en viss inställning under denna tidsperiod som styrt vissa av mina val. Till exempel hörs inga gitarrer i mina verk, trots att jag till grunden är gitarrist. Liknande val har nog gjorts löpande under skapandeprocessens gång. Anledningen till det är nog att jag ganska snabbt efter att jag anlänt till Island bestämt mig för att använda mig my-cket av instrumentet cello. Detta kan vara till följd av mötet med statyn av cellisten utanför Harpa konserthall, eller så var det kopplingen mellan elledningen och en sträng på en cello som färgat mig. Min upplevelse är att jag dels har färgats från den musik jag gjort tidigare vilket har bestått av mycket stråkinstrument. Jag har också en dragning till just stråkinstru-ment främst för att jag länge uppskattat dessa i den musik jag lyssnat på igenom åren. Bland flera av dom verk jag lyssnat på har det bland annat funnits en del isländska kompositörer vars musik bestått av mycket stråkinstrument. Kanske har detta också färgat mina musikaliska val jag gjort på Island. Ville jag kanske återge den isländska stilen jag hört innan? Till exempel har Electric Lines och Black Waves stråkmattor och stora ljudlandskap som spelas lugnt och harmoniskt under längre perioder. Dessa tycker jag påminner om verk av dom isländska kom-positörerna Jóhann Jóhannsson och Ólafur Arnalds. Många av deras låtar består av bland an-nat piano och stråkar. Deras ljudbilder är ofta an-naturliga, ärliga och drar nytta av instrumentens karaktäristiska egenskaper.

Något som är genomgående i alla verken är just cellon. I alla verken spelar cellon bas-tonerna och harmonier. I vissa fall får den även bära melodin, till exempel i Korpen och

Móðir Mín. Detta är något som jag tycker karaktäriserar hur jag väljer att använda cellon. Jag

bidrar till att min musik får ett enhetligt sound. Dessa egenskaper kan höras genomgående i mina tidigare verk som jag skrivit på egen hand utanför min utbildning.

En annan aspekt som präglar min musik är också hur jag väljer att redigera och mixa dom inspelningar jag gjort. I större delen av mina verk där jag har stråkar har dom en framträ-dande roll. Stråkarna tar plats och har en närhet i sig. Ofta när jag mixar vill jag att stråkarnas karaktär ska höras tydligt. Det förekommer ofta att jag använder mig av vissa verktyg för att få fram stråkarnas diskant och basfrekvenser. Detta bidrar till att soundet blir mjukt och att stråkarna får en närhet i ljudbilden vilket bidrar till att mina verk får ett enhetligt sound. Att mixa stråkar på det sätt som jag beskrivit förekommer dock mycket i bland annat isländsk musik. Men det jag tror skiljer mig från isländska verk är att jag ofta väljer att blanda in syn-thar och bearbetade inspelningar av piano och stråkar. Till exempel kan dessa synth-ljud höras tydligt i Electric Lines ju tydligare stråkarna blir i ljudbilden.

Det som gör att vissa verk utmärker sig upplever jag är val av instrument och ljud; till exempel Korpen, som består av en samplad korp, eller Móðir Mín som består av vokalister. I kontrast till dom andra verken upplever jag att dessa verk har tydligare egenskaper. Korpens läte mot cellomelodin skapar en kontrast vilket sticker ut. Om jag lyssnar på instrumental-musik en stund och sedan lyssnar på instrumental-musik bestående av sång och text upplever jag ofta att den låten sticker ut i mängden framför allt för att den har flera tolkbara nivåer. Till exempel tillkommer text och röst som musikaliska element.

Sammanfattningsvis upplever jag att verken jag skapat på Island till stor del har upp-kommit till grund av en vilja att bli inspirerad. Island har visserligen påverkat det klingande resultatet i vissa aspekter så som ursprungsidéerna till verken. Alla idéerna till verken uppkom på Island och är inspirerade av olika aspekter av platser och situationer jag stött på under min vistelse på Island. I vissa fall är Island med i det klingande resultatet i form av ljudinspel-ningar. Dessa inspelningar har givetvis bidragit till kopplingen mellan inspirationsaspekt och klingande resultat. Även fast Island till stor del har påverkat vilka verk jag skapat upplever jag att själva soundet på inspelningarna liknar tidigare inspelningar jag gjort. I tidigare verk jag spelat in i Sverige har verken också bestått av stråkar och piano har blivit redigerade på lik-nande sätt som jag valt att redigera låtarna på Island. På så vis kan jag konstatera att Island har påverkat mig i inspirations och kompositionsprocessen snarare än i det klingande resul-tatet. 


Reflektion

I denna del kommer jag att beskriva min inspirationsprocess på Island. Med vetskapen om denna vill jag knyta an till dom begrepp jag tagit upp i min bakgrund.

Känsla, inspiration, motivation och flow; var kommer dessa begrepp in i den kreativa skapandeprocessen? Personligen har jag upplevt att dom kommer in just i den ordningen. I dom fall jag fått idéer till verk på Island har det alltid börjat med en känsla. En känsla dyker upp så fort jag reagerar på något som väcker intresse i min omgivning eller situation. Den känslan kan vara enkel eller komplex eller vara underliggande och svår att urskilja. Den känslan kan förändras ju mer jag absorberar eller analyserar den aspekt som fått mig att stan-na upp i första taget. Oftast upplever jag att den känslan ofta föder dom följande begreppen jag tagit upp. Ett exempel på detta var när en lugnande känsla omfamnade mig medan jag tit-tade ut från bussen till Reykjavik. Känslan initierar en reaktionsprocess med dom resterande begreppen som konsekvenser.

I det andra stadiet väcks inspiration inom mig. Med inspirationen kommer också en insikt om känslan jag hade först; jag blir medveten om att det jag observerar är intressant och på så vis väcks ytterligare tankar. Jag börjar göra anknytningar och associationer, det väcks flera olika känslor som gör det klarare för mig vilken relation jag har till min inspirationskälla. Jag börjar identifiera vilka element under bussresan som fått mig att reagera, känna och in-spireras — elledningen, den kalla vita färgen på landskapet utanför och bekvämligheten i stolen jag sitter. Jag drar associationer till musikaliska element som kan kopplas till den känsla jag finner i mig — stråkcrescendon i form av elledningens böjar, tomheten i landskapet och i ljudbilden, elstolparnas distanserade dunsar.

Inför det tredje stadiet har jag lyckats samla några grundidéer utifrån dom inspira-tionskällor som dykt upp. Detta triggar igång min motivation. Jag har en aning om hur jag kan påbörja arbetet med min idé och känner därför en motivation till att göra det. I det här stadiet tar jag fram verktyg för att kunna konkretisera och spara mina tankar. Till exempel skrev jag ned dom tankar jag fick kring elledningen och snölandskapet i min mobil för att kunna bear-beta dessa vid ett senare tillfälle då det passar. 


Inför den sista delen har jag arbetat med mina tankar och idéer och börjat konkretisera dessa och således är jag klar för tillfället. Med detta kommer en insikt om att jag har varit i ett flowstadium ända sedan den första initierande känslan. På liknande vis anser jag att den kreativa skapandeprocessen fortsätter tills dess att verket är färdigställt. När jag väljer att ar-beta med ett verk initieras alltså skapandeprocessen av en känsla som således leder till in-spirerande idéer. Idéerna följs av en motivation till att konkretisera dom. Sedan när jag konkretiserat dom inser jag att tiden försvunnit och att jag befunnit mig i ett flow.

När jag fick denna insikt kände jag att mycket blev klart för mig. I precis alla dom sit-uationer jag fått idéer till verk genomgick jag denna process — initierande känsla, in-spirerande idé, motivation till konkretiserande och insikt om pågående flow-stadie. En följd-fråga till detta är då vilka situationer jag inte kunde fullfölja denna process? Vad hände med dessa idéer?

I vissa situationer har jag haft svårt att förvalta inspirationen jag fått. Om vi kopplar till dag 3 då jag gjorde en road trip runt “The Golden Circle” fanns där en hel del inspira-tionskällor som skulle kunna ge upphov till idéer och verk. Varför har jag då inget material från den här dagen? Såhär skrev jag i min dagbok dagen efter resan: 


Jag känner att det hittills har varit svårt att komponera på plats där jag upplever Island och dess landskap. Framför allt för att det varit många distraktioner. Jag inser nu att jag behöver lugn och ro och egen tid för att kunna bearbeta mina upplevelser (Dagbok, dag 4).

Strax innan jag skrev den dagboksanteckningen hade jag suttit i lugn och ro i ett bibliotek och bearbetat några av dom första idéerna från min resa, däribland Electric Lines och Harpa. Trots att jag försökt dra kopplingar och ta vara på inspirationen när jag varit ute på resan fanns där för mycket distraktioner. Jag pratade en del med mina medresande i bilen som körde mig till sevärdheterna, jag kunde knappt vara utomhus då det var extremt regnigt, kallt och blött och sedan var tiden ofta knapp vid varje stopp. Dessa faktorer hämmade alltså min kreativitet och mitt flöde till inspiration. Nog fick jag känslor från dom storslagna platserna och häftiga miljöerna men hade inte tid att låta dessa känslor frodas till idéer på grund av dis-traktionerna.

En tanke är då således att jag kan bearbeta dessa känslor i efterhand vilket kanske kan leda till idéer, inspiration, motivation, verk och så vidare. Dock valde jag tidigt att fokusera på dom verk jag kommit längst med då dom gav tydligast mål och därför enklast att konkretisera. 


Svar på frågeställningar

Syftet med denna uppsats har hela tiden varit att komma fram till hur min personliga inspira-tionsprocess ser ut. Den upplever jag att jag har fått en djupare förståelse för efter att ha konkretiserat dom olika sätten jag inspirerats samt reflekterat vilken innebörd begreppen haft på ämnet. Därmed kan jag nu ge konkreta svar på mina frågeställningar:

• På vilka sätt inspireras och motiveras jag av dom platser och situationer jag befinner mig i?

Efter att ha analyserat den kreativa processen kring mina verk kan jag konstatera att: Jag in-spireras och motiveras på ett sådant sätt att dom situationer jag varit med om orsakat en känsloreaktion av något slag vilken i sin tur sätter igång en kedjereaktion. Från att jag fått en känsla av någonting väcks det tankar. Tankarna i sin tur leder till inspiration. Från inspiratio-nen sätts en problemlösningsförmåga igång vilken mynnas ut i ett mål, till exempel att skriva ned sin idé eller konkretisera hur en viss känsla skall gestaltas. Detta mål nås med hjälp av motivation och flow. Med hjälp av ett fokus kan jag konkretisera min inspiration av platserna och situationerna jag befunnit mig i.

• På vilka sätt skapar jag musikaliskt material med dessa platser och situationer som inspira-tionskällor?

Jag skapar musikaliskt material med hjälp av olika typer av inspirationskällor och metoder. Inspirationskällorna har varit olika platser och situationer där känslor och tankeprocesser har väckts. Metoderna har jag konkretiserat med följande begrepp: visuellt element, visuell asso-ciation, ljudande element, ljudande assoasso-ciation, emotionell/personlig koppling och historisk/ betingad association. Platsernas/situationernas egenskaper och mina känslor från dessa gestal-tas i och med att jag tolkat min uppfattning av dom. Jag har valt att gestalta bland annat genom att; översätta egenskaper till musikteori, instrumentval, ljudbilder, speltekniker och kompositoriska tekniker; samt genom att göra personliga tolkningar av platserna genom att koppla till mig själv, mina känslor och min kunskap kring omvärlden.

• På vilka sätt inverkar upplevelsen av plats och situation på det konstnärliga resultatet?

Upplevelserna och situationerna har inverkat på det konstnärliga resultatet främst på ett sätt: genom att jag under skapandeprocessen försökt bevara ursprungsidén/tolkningen av platsen eller situationen så att det klingande resultatet svarar mot den upplevelse och känsla som först dök upp under den situationen. Sedan genom att minnas situationen, känslan och upplevelsen i sin helhet och försöka besvara dessa element hos varje verk under skapandeprocessen. Med detta menar jag att själva upplevelsen av Island har inverkat på det konstnärliga resultatet i form av att det blev just dessa idéer. Hade jag varit på en annan plats hade det troligtvis blivit andra idéer som i det fallet speglar den platsen. Därför anser jag att själva idéerna till verken är dom närmsta kopplingarna till just Island och platserna jag besökt. I och med samplingar av platsen kan också “Island” höras i verken. Förutom dessa aspekter har upplevelsen av plats och situation på Island inte inverkat på det konstnärliga resultatet. Dom övriga aspekterna

som påverkat det konstnärliga resultatet är främst färgade av min smak och vad jag tenderar att skriva för musik, hur jag undermedvetet valt att tolka platserna samt tidigare referenser av musik. Min tidigare uppfattning av Island kan också ha påverkat mina konstnärliga val i kom-positionsprocessen. Även aspekter som att landskapen och dess egenskaper bör tolkas på vis-sa sätt kan vara inlärda och inpräntade betingelser från min omvärld. Men för att ge ett konkret svar har platsen inverkat på det konstnärliga resultatet i form av dom idéer som kom till; alltså mer kopplade till själva inspirationsfasen och motivationsfasen snarare än det klin-gande resultatet. Valen av instrument och mina tolkningar är mer personliga aspekter som påverkat det konstnärliga och klingande resultatet. Alltså har Island påverkat mina val att göra just dom låtar jag gjort i detta arbete men Island har inte skapat verken eller soundet. Island har alltså triggat min inspiration och mina konstnärliga val och tolkningar mer än att det har påverkat dom klingande aspekterna av resultatet.