Svar på frågeställningar

 Vilken påverkan upplever lärare att skolidrott har på elevernas välmående och prestation i klassrummet?

Lärarna i rapporten beskriver positiva effekter såsom gladare barn, barn som koncentrerar sig bättre och barn som presterar bättre. Enda negativa effekten som beskrevs var bland gruppen hockeykillar där kulturen tycks göra att idrotten i sig får barnen att välja att inte prestera i skolan då ”de ändå ska bli hockeyproffs”. Detta har dock inget med de positiva effekterna med rörelse att göra utan handlar som sagt om kulturen.

 På vilket sätt märker pedagogen någon skillnad på elevernas välmående de dagar de har skolidrott?

Lärarna upplever massor av positiva effekter, som nämns ovan, av rörelse men tycks inte låsa sig till endast idrott utan all rörelse på raster och annat ger samma effekt.

 På vilket sätt märker pedagogen skillnad på elevernas prestation de dagar de har idrott?

Eleverna orkar koncentrera sig längre och presterar bättre i skolbänken. Yngre barn klarar bara att sitta tysta och lyssna på läraren i ca 20 minuter efter rast sen spritter det i benen så utan rörelse skulle de troligtvis få in mycket mindre information.

Jag tror att denna studie skulle kunna utvecklas mycket och om jag vid ett senare tillfälle skulle plocka upp rapporten och arbeta vidare så skulle det vara genom en längre observationsstudie.

Då skulle jag med egna ögon kunna se hur barnen påverkas av rörelse istället för att få svaren i andra hand av andra pedagoger. Denna studie skulle dock vara mer tidskrävande då en längre närvaro bland eleverna skulle krävas. Denna studie skulle även den vara intressant att skriva ur en pedagogs perspektiv. Denna rapport som nu är skriven kan också kännas lite vinklad då de pedagoger som valde att ställa upp alla verkar mycket positiva till barns rörelse på skoltid. En observationsstudie skulle kanske göra resultatet mindre vinklat då jag kan se det ur fler vinklar när jag använder en egen observation.

27

Referenser

bmiräknare.nu. (u.d.). bmiräknare.nu. Hämtat från bmiräknare.nu: http://www.bmiraknare.nu/bmi-barn/ den 08 10 2013

Bunkeflomodellen. (1999). www.brunkeflomodellen.se. Hämtat från bunkeflomodellen.se:

http://www.bunkeflomodellen.com/bunke_project.aspx den 11 10 2013 Bunkeflomodellen.se. (2005). bunkeflomodellen.se. Hämtat från bunkeflomodellen.se:

http://www.bunkeflomodellen.com/bunke_model_long.aspx den 11 10 2013 Centrum för Idrottsforsning. (2012). Statens stöd till idrotten. Hämtat från

http://www.gih.se/Documents/CIF/Uppdraget/2012/Statens-stod-till-idrotten-2012.pdf den 26 11 2014

Ericsson, I. (2013). Hämtat från

http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/16416/educational-alternatives-2013-1.pdf?sequence=2

Ericsson, I., & Karlsson, M. (05 2014). Hämtat från

http://www.lb07.se/uploads/File/klubben/2012/bunkefloprojektet.pdf

Folkhälsan.fi. (u.d.). Folkhälsan. Hämtat från Folkhälsan: http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Motion--rorelse/Motion-for-barn/ den 10 10 2013

forskning.se. (den 13 12 2011). www.forskningh.se. Hämtat från

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/hjarnanochlarande/tiofragorochsvar/gardetattsti

Guidol, J. (den 18 09 2014). svd.se. Hämtat från http://www.svd.se/traning-och-halsa/skolidrotten-mer-an-en-plump-i-betyget_3930376.svd den 26 11 2014

Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB.

Idrottslyftet. (den 19 09 2013). www.rf.se. Hämtat från www.rf.se : http://www.rf.se/vi-arbetar-med/politiskafragor/idrottslyftet/ den 11 10 2013

kvalitativmetod.com. (den 18 01 2014). Hämtat från http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm L1. (10 2013). Lågstadielärare skola 1. (A. Domeij, Intervjuare)

28

L2. (10 2013). Lågstadielärareärare Skola 1. (A. Domeij, Intervjuare)

L3. (10 2013). Ämneslärare mellanstadiet idrott och svenska skola 2. (A. Domeij, Intervjuare) L4. (10 2014). Lärare idrott samt fritidspedagog skola 3. (A. Domeij, Intervjuare)

L5. (09 2014). Lågstadielärare skola 3. (A. Domeij, Intervjuare)

Läkartidningen. (den 06 12 2011). Läkartidningen.se. Hämtat från www.lakartidningen.se:

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17424 den 07 10 2013 Läkemedelsvärlden. (den 16 06 2003). Läkemedelsvärlden. Hämtat från Läkemedelsvärlden:

http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/fetma-%C3%A4r-boven-till-m%C3%A5nga-andra-sjukdomar-2833 den 10 10 2013

Nelson, J. K., & Zeratsky, K. (den 08 05 2010). Mayoclinic. Hämtat från www.mayoclinic.org:

http://www.mayoclinic.org/healthy-living/nutrition-and-healthy-eating/expert-blog/bmi/bgp-20056192 den 10 11 2014

Publmed.gov. (2004). Prevalence trends of obesity and overweight among 10-year-old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Hämtat från Publmed.gov:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15841766 den 07 10 2013

Repstad, P. (2007). Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur.

RF. (2009). rf.se. Hämtat från http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_33194/cf_394/Varf-r_idrott_och_fysisk_aktivitet_-r_viktigt_f-r_.PDF den 10 10 2013

RF. (den 21 06 2012). RF Barn och undomsidrott i skolan. Hämtat från rf.se: http://www.rf.se/vi-arbetar-med/barn-och-ungdomsidrott/idrott-i-skolan/ den 21 09 2013

Skolverket. (2011). Lgr 11. Hämtat från Lgr 11: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242 den 21 09 2013

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Hämtat från socialstyrelsen.se:

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf den 14 10 2013

Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsen . Hämtat från Folkhälsan 2009:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/7_Overvikt.pdf den 07 10 2013

Suntliv. (u.d.). Sunt Liv. Hämtat från suntliv.nu: http://www.suntliv.nu/Amnen/Halsa/Fakta-om-halsa/Risker-med-overvikt/ den 10 10 2013

29

Vårdförbundet. (den 25 11 11). Vårdförbundet. Hämtat från Fetma fortsätter öka i hela världen:

https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/November1/Fetma-fortsatter-oka-i-hela-varlden/ den 10 10 2013

vårdguiden.se. (den 25 10 2011). vårdguiden.se. Hämtat från vårdguiden.se:

http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/ den 11 10 2013

30

Bilagor Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som lärare i skolan?

2. Vad har du för tjänst i skolan?

3. Din generella uppfattning om idrott och rörelse?

4. Har du med någon rörelse i dina vanliga lektioner?

5. Vilken tid på dagen har ni idrott?

6. Märker du någon skillnad på barnen i klassrummet efter ni haft idrott?

7. Märks det om de blir piggare eller tröttare?

8. Märker du på barnen när de behöver röra på sig?

9. Gör det någon skillnad vilken tid på dagen man har idrott?

10. Märker man någon skillnad i prestation i skolan på barn som idrottar på fritiden och de som inte gör det?

11. Påverkar idrott och rörelse humöret på eleverna blir de glada eller tycker de att det är tråkigt?

12. Hur tror du en dag i skolan skulle se ut utan idrott, raster eller rörelse?

13. Har idrott och rörelse någon påverkan på barnens prestation i skolämnena?

14. Märks det på barnen att de blir glada när de ska ha idrott?