Hur påverkar rörelse barns prestation i skolan?

Hur påverkar rörelse barns prestation i skolan?

How does movement affect children’s performance in school?

Anders Domeij

Fakulteten för lärande och turismvetenskap Lärare i fritidshem uteliv, hälsa och identitet Examensarbete 15p

Handledare: Anna Hulling, Anders Broman Examinator: Roger Olsson

2014-01-11

Förord

Jag vill tacka mina handledare på Karlstad Universitet för hjälpen med denna rapport. Jag vill även tacka vänner och familj som hjälpt till att korrekturläsa och ge tips i mitt skrivande.

Framförallt vill jag tacka de pedagoger som ställde upp med sina erfarenheter för att göra denna

rapport möjlig samt VFU samordnare och rektor som hjälpte mig att komma i kontakt med dessa

pedagoger.

Abstract

This report is a qualitative interview study which central content enlightens how movement and sports effects children’s performance in school.

With the help of five different teachers in three different schools questions like; how does movement effect the performance of children in school? Have been answered.

Lots of research and litterateur shows that children is doing better physical and mental, the concentration level is improved and the performance in school is better when exposed to more movement, also there are less conflicts and the students gets better motor skills.

Comparison with the ”Bunkefloproject” has been done, which was a project in the south of Sweden where they let the children have physical education every day and then they examined how this effected their performance in school. With this basis this report will examine the teachers view on the subject.

The result shows that the teachers think that there should be more movement in the daily schedule for the children because they seam to be more happy and concentrates better after movement. Though they don’t believe that they have to have physical education in the schedule as long as movement is integrated in the normal activities. The teachers think that it should not be left to the teacher to decide when to move, the schedule should be designed for it so the teachers interest doesn’t decide whether the children gets movement or not.

Sammanfattning

Denna rapport är en kvalitativ intervjustudie vars centrala innehåll belyser rörelse och idrott och dess påverkan på barns prestation i skolan.

Med hjälp av intervjuer med fem olika lärare på tre olika skolor inom samma skolkommun har frågor såsom; Presterar barn bättre i skolan då de får mer rörelse på schemat? besvarats.

Mycket forskning och litteratur visar att barn mår bättre både fysiskt och psykiskt, koncentrerar sig bättre och presterar bättre i skolan då de får daglig motion. Konflikterna minskar och barnen får bättre motorik.

Jämförelser har gjorts med Bunkefloprojektet som var ett projekt i södra Sverige där barn läts ha idrott och hälsa dagligen, sedan undersökte man hur detta påverkade barnens prestationer i skolan. Med detta som utgångspunkt har sedan lärarens uppfattning av detsamma undersökts i denna rapport.

Denna rapport visar att samtliga lärare anser att det bör finnas mer rörelse på schemat då alla

barn tycks gladare och mer koncentrerade efter rörelse. Dock krävs inte just idrott på schemat

utan det skulle räcka med mer rörelse integrerat i det dagliga schemat. Lärarna anser att ansvaret

inte bör läggas på pedagogen utan att det bör vara schemalagt för att inte personliga intressen

skall påverka om barnen får rörelse eller ej.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.2 Bakgrund ...1

1.3 Syfte ...2

1.4 Frågeställning ...2

2. Metod ...3

2.1 Intervju ...3

2.2 Avgränsningar och urval ...4

2.3 Genomförande ...5

2.4 Källkritik ...6

2.5 Metoddiskussion ...7

3. Teoretiska utgångspunkter ...8

3.1 Idrott och övervikt ...9

3.2 Sjukdomar relaterade till fetma ...11

3.3 Idrott i skolan ...12

3.4 Fördelar med mer idrott I skolan ...14

4. Resultat ...17

4.1 Sammanfattning av resultat ...20

5. Diskussion ...22

5.1 Jämförelse av resultat och teori ...22

5.2 Diskussion och egna reflektioner ...23

5.3 Svar på frågeställningar ...26

Referenser ...27

Bilagor ...30

1

1. Inledning

Idrott i skolan är ofta ett hett debattämne och många motståndare tycker att idrottsämnet i skolan är onödigt för de som inte är idrottsintresserade då det drar ned betygssnitt och de har ingen användning för det i sitt framtida yrkesliv, de positiva effekterna är dock betydligt fler, vilket kommer att presenteras i denna rapport (Guidol, 2014).

I många år har Riksidrottsförbundet försökt framhäva och bevisa hur viktigt det är för barn med rörelse och idrott (RF, 2012). Många rapporter har lagts fram men ännu har inte alla skolor

”nappat” på tanken med mer idrott i skolan. Nu har även artiklar och projekt

(Bunkeflomodellen.se, 2005) börjat presenteras där man även beskriver fördelar som mindre konflikter i skolan, bättre koncentration och bättre betygssnitt vid fler idrottstimmar på schemat.

En annan aspekt i ämnet kan läsas in och det är den fysiska hälsan på dagens ungdom. Samtidigt som människan blir mer och mer stillasittande framför datorer på jobbet och med dataspelande kommer rapporter om att svenska ungdomar mår allt sämre och fler får fysiska besvär relaterade till övervikt och fetma (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport, 2009).

Jag har själv alltid hållit på med idrott och är nu även ungdomsledare i handboll. Vilket gör att jag tycker att det är intressant att undersöka om det stämmer att det blir någon skillnad på barnens prestation i skolan vid mer fysisk aktivitet samt deras välmående de dagar de har idrott och de dagar de inte har det.

1.2 Bakgrund

Intresset för ämnet ”mer idrott i skolan” har stärkts av den praktik jag gjort under min utbildning

i skolan, och även de upplevelser jag haft innan min utbildning startade, av hur olika skolor kan

2

se på fysisk aktivitet. Vissa skolor vill främja detta och lägger mycket resurser på att få barnen till mer rörelse, medan andra skolor mer och mer sätter barnen stilla i bänkar och endast följer minimikraven från skolverket på antal idrottstimmar (Skolverket, 2011).

Jag tycker att det är intressant att se hur de olika pedagogerna i olika skolor ser på, samt upplever, skillnaden på elever de dagar de utövar mer fysisk aktivitet och då de inte gör det.

Detta för att så mycket blandad information och olika artiklar kommer ut med olika “fakta” om att barnen presterar mer och mår bättre av fysisk träning. Stämmer detta? Upplever pedagogerna denna skillnad? Detta tycker jag är intressant att undersöka.

1.3 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet i skolan genom att använda mig av tre olika exempelskolor som alla ligger i samma skolkommun. Undersökningens fokus är att studera huruvida lärare upplever att skolidrott och rörelse påverkar elevers

välmående och prestation i klassrummet.

1.4 Frågeställningar

Utifrån syftet ställs följande huvudfrågeställning:

 Vilken påverkan upplever lärare att skolidrott har på elevernas välmående och prestation i klassrummet?

Följande underfrågor kommer att besvaras för att hjälpa till att nå svar på frågeställningen:

 På vilket sätt märker pedagogen någon skillnad på elevernas välmående de dagar de har skolidrott?

 På vilket sätt märker pedagogen skillnad på elevernas prestation de dagar de har idrott?

3

2. Metod

Arbetet kommer främst grunda sig i skrifter från Riksidrottsförbundet med skriften Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom (RF, rf.se, 2009) som viktigaste del men där även rapporten från Bunkefloprojektet (Bunkeflomodellen.se, 2005) är viktig. Resultatet av Bunkefloprojektet är en viktig del i utformandet av denna rapport, då den kunskapslucka som hittades i rapporten skapade intresset för denna rapport. Den kunskapslucka som beskrivs är lärarens upplevelse av mer rörelse på schemat.

Även fler andra rapporter, artiklar och annan litteratur kommer att användas i den teoretiska utgångspunkten. I den teoretiska utgångspunkten presenterar jag tidigare forskning i ämnet Idrott i skolan och har med både psykiska och fysiska aspekter. Anledningen till att jag har med fysik påverkan trots att detta inte finns med i min frågeställning är att det är en så pass viktig del i diskussionen, som nästan alltid tas upp då man diskuterar mer idrott i skolan. Att utelämna en så viktig aspekt skulle ge känsla av en lucka i rapporten.

2.1 Intervju

Jag kommer att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare i åk 1 till åk 6 för att få svar på mina frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer innebär att samma intervjufrågor används till samtliga i undersökningen men har öppna svarsalternativ för att ge pedagogerna en möjlighet att ge sin syn på saken (kvalitativmetod.com, 2014). Just intervjuer har jag valt då det är en kvalitativ metod och i ämnet jag valt så behöver jag inte få ett resultat med stor

svarsfrekvens men kanske lägre kvalitet och tanke bakom svaren, detta uteslöt en

enkätundersökning. Då jag vill få fram upplevelsen pedagogerna har i ämnet och inte råa fakta (som är mycket svåra att få fram i ett ämne som detta) så känns en kvalitativ metod som intervjuer som det bästa. Just de frågor jag valt (se bilaga) ger en respondentintervju då den till stor del visar individens känslor, åsikter och uppfattningar (Repstad, 2007).

Valet av intervjuer och inte enkät-undersökning eller annat tillvägagångssätt beror också på att

möjligheten att ställa följdfrågor eller att få ut mer av frågorna begränsas stort när svaren bara

skrivs på ett papper.

4

Det dyker ofta upp nya problem och frågeställningar under en datainsamling och det påverkar uppläggningen av efterföljande intervjuer (Repstad, 2007, s. 16)

Intervjuer med personal i skolan kommer att genomföras för att få fram deras upplevelser av ämnet. Dessa metoder baseras endast på pedagogens upplevelse av frågeställningarna och inte bevisade faktum, då ämnet kan vara mycket svårt att bevisa fysiologiskt och jag inte besitter kunskapen bakom en sådan undersökning.

En annan metod att använda för att själv få svar på mina frågor är observationer men detta skulle vara mer tidskrävande då jag gärna skulle vilja följa klasser under en längre tid för att själv kunna få en uppfattning om hur barnen påverkas av idrotten och inte bara om de har dåligt humör just denna dag eller om det är ett återkommande fenomen. Detta kan vara det negativa med Intervju då jag själv inte får observera barnen utan jag helt får lita på en annan persons omdöme.

Frågorna är utvalda med bas i litteraturen och tanken är att det skall vara öppna frågor för att lämna utrymme för diskussion och inte bara ja och nej svar. Frågorna finns att finna i bilaga 1.

2.2 Avgränsningar och urval

Jag har valt att bara använda mig av lärare i åk 1 till åk 6 därför att det är främst dessa åldrar jag kommer att arbeta med i min framtida pedagogiska karriär som fritidspedagog samt därför att denna ålder är grunden för skolan. Jag har även valt att använda mig av skolor som ligger i samma skolkommun och denna avgränsning har gjorts för att se hur stor skillnaderna kan vara mellan skola till skola och inte mellan vad olika kommuner beslutat. Jag valde en liten, en medelstor och en större skola i skolkommunen då utrymmet för mer idrotts-tänk eventuellt kan vara större på en mindre skola där man kan ha mer att säga till om i personalen. Vidare studier kan sedan göras med jämförelser mellan olika skolkommuner. Att hålla sig inom samma

kommun ger också möjlighet att gå djupare i just denna skolkommun och inte göra rapporten för stor och spretig och på så sätt sakna många små delar för att det är för många stora delar.

Jag hade inledningsvis valt att intervjua två lärare på tre skolor men tyvärr så fick jag bara tag i

en lärare som ställde upp på tredje skolan (två på de övriga två) så detta gjorde det svårt att få till

5

min ursprungliga plan. Tanken med denna plan var att få större helhet på skolan ifråga och inte bara på just den pedagogens syn på idrott i skolan. Nu blev inte så fallet på tredje skolan, men då arbetet fokuseras på upplevelsen hos pedagogerna i samma skolkommun så skall detta inte vara ett alltför stort problem. De pedagoger jag valt att intervjua är alla klasslärare eller har eleverna i klassrummet någon gång under dagen. Detta då arbetet handlar om barnens prestation i

klassrummet.

Jag valde tidigt att ha pedagoger i olika åldrar för att se om det kan ligga någon skillnad i deras tankesätt men också för att inte låsa in mig på en liten grupp. Detta val har dock begränsats av personernas vilja att delta i intervju. Jag anser dock att spridningen av bakgrund som pedagog räcker för att kunna föra en diskussion i ämnet då intervjugruppen innehåller pedagoger med 14- 34 års erfarenhet. Hinder med att själv välja pedagoger att intervjua stötte jag även på då jag eftersökte olika etniciteter, vilket innebär att alla intervjupersoner i denna rapport ursprungligen kommer från Norden och har samma etnicitet. Det hade varit intressant att intervjua pedagoger från andra kulturer men spretigheten blir mindre på detta vis och kulturen avgör därmed inte svaren då alla kommer från densamma.

När jag kontaktade pedagogerna i skolan så var jag väldigt noga med att informera om att jag inte kommer att publicera deras namn eller vilken skola de jobbar på. Detta var viktigt att förmedla innan intervjuerna för att de skulle vara helt ärliga i sina svar. Jag frågade även om det gick bra för lärarna att jag spelade in intervjuerna med min mobiltelefon och de tyckte alla att det gick bra.

2.3 Genomförande

Jag har använt mig av en rad teoretiska utgångspunkter som hittas i kapitel 3 i detta arbete.

Utifrån teorin som finns att hämta har jag sedan arbetat fram intervjufrågor för att få svar på de frågetecken jag upplever, nämligen hur lärarna upplever idrotten – och rörelsens påverkan på eleverna i skolan. Intervjufrågorna hittas i Bilaga 1.

Jag har, som nämnts ovan, använt mig av två olika skolor i samma skolkommun. I första skolan

kontaktade jag rektor som i sin tur hjälpte mig att få kontakt med två lärare i årskurs 1-3 att

6

intervjua. På andra och tredje skolan kontaktade jag mina tidigare VFU-samordnare som hjälpte mig att komma i kontakt med ytterliga tre lärare. Intervjuerna skedde på skoltid i respektive lärares skola och rösterna spelades in samtidigt som jag skrev ned stödord för att inte tappa något varken från lärarens upplevelse eller några viktiga ord eller meningar. Lärarna fick inte frågorna i förväg utan intervjuades endast på plats. Anledningen till att jag inte skickade ut frågorna i förväg var att jag ville ha deras upplevelse, vilket jag upplevde var en bättre utgångspunkt än att låta den ligga och gro på svaren och sedan ge ett korrekt svar, som kanske inte är deras spontana upplevelse utan något de läst i en rapport.

Efter intervjuerna var färdiga satte jag mig ned med inspelningar samt anteckningar. Jag

bearbetade sedan en intervju i taget och lyssnade då igenom hela intervjun. Sedan valde jag ut de delar jag tyckte var relevanta för arbetet och skrev ned dem. Anledningen till detta är att om jag hade skrivit ned allt från dessa semistrukturerade intervjuer så skulle det ha blivit alldeles för mycket information att sedan bearbeta vidare. Utifrån det nedskrivna materialet så arbetade jag fram resultatdelen som finns senare i denna rapport.

2.4 Källkritik

Viktiga källor i rapporten är de lärare som deltar i studien. Lärarna är klasslärare i någon av årskurserna 1-6.

I denna rapport har fokus lagts på att använda källor som känns säkra och bra. Många vårdsidor och forskningsrapporter presenteras i kapitlet teoretisk utgångspunkt för att ge tyngd till

resultatdelen. Källor såsom kvällstidningar utan vidare källhänvisning har valts bort då det inte finns någon vetenskaplig grund till dessa utan dessa ”fakta” kan vara helt hämtade ut luften eller vridna för att passa artikelns syfte.

Jag har valt många olika källor i min teoretiska bakgrund för att belysa de positiva effekterna av

idrotten i skolan och synen på hälsa i allmänhet.

7

2.5 Metoddiskussion

Sättet jag valt att bygga upp detta arbete på, med intervjuer med fem pedagoger, kan vara mycket svårt att få en klar bild av verkligheten på. Jag var inledningsvis orolig för att personliga åsikter som pedagogerna hade innan skulle påverka resultatet i rapporten. Denna personliga åsikt hoppas jag kunna undvika och nå närmare fakta genom att använda mig av olika skolor i samma

kommun istället för att bara prata med en skola där kanske lärarna sitter i lärarrummet och diskuterar sig fram till samma åsikt. Dock är jag ju ute efter deras känsla såväl som ”sanningen”

och det kan bli en utmaning att utskilja.

Jag har, som nämnts tidigare, använt mig av intervjuer som kvalitativ metod då jag inte behöver kvantitet för att få svar på mina frågeställningar utan snarare kvalitet. Jag hade även gärna använt mig av observationer men då tiden var för kort för att hinna med att göra en observationsstudie som var bärande så valde jag bort denna metod till förmån för intervjuer. Vid vidare studier så kan observationer vara en mycket bra metod då man slipper ”mellanhanden” (Repstad, 2007).

Det kan tyckas att tre skolor, som i detta fall i samma kommun, lätt kunde utökas till tio skolor i

fyra kommuner. Jag valde avsiktligen bort detta då arbetet hade blivit alltför omfattande vid en

sådan analys och därmed blivit spretigt och mer ytligt än djupt. Att hålla sig till en skolkommun

men att använda flera olika skolor är ett medvetet val för att få en klar syn på pedagogernas

upplevelser i ämnet oavsett vilken policy eller tanke själva kommunen har.

8

3. Teoretiska utgångspunkter

I denna del beskrivs den forskning som finns sedan tidigare om idrott i skolan. Jag tar här upp både effekterna som skall finnas på humör och prestation m.m. men även den anledning som de flesta ser till att ha mer idrott i skolan nämligen effekterna på kroppen och barnfetman.

Frågan om rörelsen och idrottens betydelse i skolan har varit mycket på tapeten bland annat i media de senaste åren. Friskis & Svettis (Friskis & Svettis, 2013) rapporterar om att svenska skolbarn rör på sig för lite där en undersökning bland rektorer kommit fram till att hälften av barnen rör på sig alldeles för lite. Samtidigt nämner rektorerna att man prioriterar elevernas rörelse men hälften av skolorna saknar riktlinjer för hur de ska arbeta med frågan. I samma rapport nämner man också att så mycket som vart femte barn i skolan är överviktigt. Mellan 1984 till år 2000 ökade andelen överviktiga barn till det dubbla (Publmed.gov, 2004). Sedan dess ska förändringen inte ha varit lika radikal men faktum är att barn år 2013 rör på sig mindre än de gjorde förr, mycket beroende på datorer och TV, och i många fall; tillsammans med sämre kosthållning, detta gör att fler barn än någonsin är överviktiga (Läkartidningen, 2011).

Faktum är dock att andelen sjukdomar (se mer nedan) som anses orsakas av övervikt på senare år minskats och det rapporteras om sjunkande blodfettsnivåer och minskad rökning. Tyvärr verkar dock denna positiva utveckling ha stoppat och är på väg att vända. Man varnar även för att vi nu ligger 10 år efter exempelvis USA i fetmautveckling och kommer se resultatet av den barnfetman vi nu upplever om 10-20 år (Socialstyrelsen, 2009). Majoriteten av alla sjukdomar som beror på fetma visar sig heller inte förrän i vuxen ålder. Faktum är att barn och ungdomar som är

överviktiga, och mår dåligt av detta, tenderar att fortsätta att vara överviktiga i vuxen ålder (Hansson, 2004).

Mer idrott i skolan syftar inte endast till att bekämpa övervikt och sjukdomar i vuxen ålder (och på så vis minska kostnaderna för samhället pga. sjukdom) utan även barnens välbefinnande både i barndom, ungdom och vuxen ålder.

Skolans roll i detta är omdiskuterad. Många anser att det inte är skolans uppgift att se till att barn

rör på sig utan att det ligger på föräldrarna. Då tar man inte i åtanke de positiva effekterna på

9

bland annat skolarbete (se nedan). Samtidigt kommer mer och mer litteratur och information om hur viktigt det är med hälsopromotion i arbetslivet för att personalen ska må bra, prestera bättre och inte bli stressade samt för att minska sjuktalen som är mycket höga i många organisationer (Hansson, 2004).

3.1 Idrott och övervikt

Socialstyrelsen (2009) presenterar hur man räknar ut övervikt:

(Socialstyrelsen, 2009, s. 204)

Det är dock viktigt att påpeka att en vältränad person med högt BMI fortfarande är hälsosam då muskler kan vara missvisande. På framförallt kvinnor kan det visa mycket galet då en

undersökning från Mayo Clinic visade att BMI skalan visade fel i 37 % av fallet i en

undersökning och då skall, enligt Socialstyrelsen, midja- stusskvot vara ett bra komplement

10

(Nelson & Zeratsky, 2010). För barn räknas inte BMI på samma sätt som för vuxna utan man baserar det även på ålder (bmiräknare.nu).

Fetma är alltså ett steg längre än bara övervikt. I följande diagram presenteras hur Fetma och övervikt har ökat sedan 1980 i Sverige i åldrarna 16-84:

Ett liknande diagram för barn skulle visa i princip samma resultat, då bland annat Göteborg rapporterar om en ökning av andelen överviktiga från 9 till 20 procent mellan 1984-2000 på tioåriga flickor och från 7 till 17 procent bland pojkarna. Andelen med fetma fyrdubblades under samma period. Även Uppsala rapporterar om en fördubbling av andelen överviktiga under samma tid. Vuxnas och barns ökningar tycks följa varandra även om barnens är mer oroväckande. (Socialstyrelsen, 2009).

Med internationella mått mätt tycks Sverige ligga rätt ”bra” till när det kommer till andelen som

lider av fetma:

11

(Vårdförbundet, 11) Detta kan dock återkopplas till tidigare nämnda faktum att Sverige ligger 10 år efter exempelvis USA och att ökningen tyckts dubblats är oroväckande.

3.2 Sjukdomar relaterade till Fetma

Fysiska sjukdomar

I Sverige har var tredje person en övervikt som är ohälsosam och nästan lika många lider av Diabetes Typ 2 (Läkemedelsvärlden, 2003). Det finns 35 olika sjukdomar som är relaterade till övervikt, några av dessa är:

 Högt blodtryck

 Diabetes

 Gallvägssjukdom

 Problem med luftvägarna

 Sömnapné

 Hjärt-kärlsjukdom

 Ledbesvär

 Cancer

 Menstruationsrubbningar

 Stroke

 Artros

 Muskelbesvär

12

Exemplen är många fler men detta är de allra vanligaste fysiska problemen, sedan tillkommer även de psykiska problemen (Socialstyrelsen, 2009) (Suntliv).

De fysiska sjukdomarna visar sig alltså oftast inte förrän i vuxen ålder men övervikt för barn ökar risken för att drabbas av detta senare i livet. Det ökar även chansen för att man fortsätter att vara överviktig. En undersökning gjord i Österbotten visar att 46 % av alla barn med fetma i förskolan fortfarande led av fetma i högstadiet, 38 % var överviktiga och bara 16 % av dessa barn var nu normalviktiga. Det var ännu vanligare när man mätte motsvarade siffra bland barn som led av fetma i mellanstadiet. Bland de som var normalviktiga i Förskolan var 89 % fortfarande normalviktiga i högstadiet, samma siffra för mellanstadiet-högstadiet var 95 %.

Dessa barn med övervikt redan i barnaålder och tonår har, förutom risken att drabbas av en rad sjukdomar i vuxen ålder, en överhängande risk att få högt blodsocker och höga blodfetter redan i barndomen (Socialstyrelsen, 2009).

Psykiska sjukdomar

Svenska barn mår sämre nu än för 20 år sedan. Bland barnen i åk 5 är läget relativt oförändrat men bland de äldre barnen ser man en stor nedgång i välmående. Dock trivs fler och fler i just skolan med sitt skolarbete. Barn i åk 5 mår bättre än de i åk 9, barn i åk 5 har även mycket bättre matvanor och motionsvanor än de äldre barnen (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport, 2009).

3.3 Idrott i skolan

Idrott i skolan handlar inte enbart om att förebygga övervikt och fetma utan skall framförallt handla om att få barnen intresserade av fysisk aktivitet för att de ska få med sig det i framtiden och på så sätt få bättre välbefinnande (Skolverket, 2011). Det finns många fördelar med daglig fysisk aktivitet. I artikeln Fetma är boven till många andra sjukdomar slår man fast:

”Alla elever borde ha obligatorisk skolgymnastik eller motion av annat slag varje dag”

(Läkemedelsvärlden, 2003).

Man varnar också för att man på många håll skär ner på skolgymnastiken.

Vill du ha klokare ungar ska du skicka dem till idrottsplatsen. Det är en väl

13

dokumenterad sanning att fysisk aktivitet underlättar inlärningen hos både barn och vuxna. Nedskärningarna kommer med all säkerhet att synas både i skolframgångarna och i folkhälsostatistiken. (RF, rf.se, 2009, s. 3)

Denna ”väl dokumenterade sanning” beskrivs även av neurologen Thomas Lindén i en artikel på forskning.se där han menar att fysisk aktivitet bidrar till ökad intelligens bland annat genom nyproduktion av hjärnceller, ända upp i vuxen ålder. Man informerar även om studier som gjorts i södra Sverige där barn som får regelbunden fysisk aktivitet oftare klarar lärandemålen och blir behöriga till gymnasiet (forskning.se, 2011) .

Även folkhälsan i Finland beskriver samma fenomen då undersökningar visar att fler

idrottstimmar inte försämrar prestationerna i skolan utan förbättrar dem, trots mindre timmar för teori (Folkhälsan.fi).

I en tidigare rapport i British journal of sports medicine gjorde man en undersökning där man summerade alla resultat man hade om barn/ungdomar och fysisk aktivitet och barnens

tankeförmåga direkt efter.

(rapporten visade)… en tydlig akut effekt på deras förmåga att inhibera sina

impulser. Barnen blev alltså lite mindre impulsiva och hade lättare att fokusera på en viss sak. Den här egenskapen är givetvis bra för alla barn men speciellt för barn som har svårt att hålla fokus likt de med ADHD gynnas av det här och studier har även visat att barn med ADHD visar mindre symptom i skolan om de får mer fysisk aktivitet. (Guidol, 2014)

Bunkefloprojektet

Man har i Bunkefloprojektet i Malmö kommun undersökt vad daglig fysisk aktivitet kan göra för barnen. Projektet är en samverkan mellan forskare, idrottsföreningar och skolan. Projektet genomfördes under många år och man följde 3 årskullar barn från årskurs 1 till årskurs 9.

(Ericsson & Karlsson, 2014)

14

I samarbete med just idrottsföreningar började man att erbjuda alla barn i åk 1 och åk 2 en timme idrott varje dag (Bunkeflomodellen, 1999). En kontrollgrupp hade idrott vid 2 tillfällen i veckan medan en annan grupp hade idrott vid 5 tillfällen i veckan (Ericsson, 2013). Vinsten för

samhället, och eleverna, efter projektet och i gruppen med idrott 5 tillfällen i veckan var stort:

andelen behöriga till gymnasieskolan ökade med 8 %, 13 % för pojkar. Man såg även stora förbättringar i motoriken hos barnen. Utifrån detta har man sedan skapat Bunkeflomodellen, vilka resultat denna modell ger i långa loppet för fysiska hälsan är ännu för tidigt att säga men fördelarna för barnen i ungdomsåren är tydliga: bättre trivsel, starkare skelett och färre konflikter (Bunkeflomodellen.se, 2005) (Ericsson & Karlsson, 2014).

Idrottslyftet

I Sverige har vi sedan 1 juni 2007 ”Idrottslyftet” där regeringen årligen pumpar in 500 miljoner kronor för att få fler barn och ungdomar att vända sig till idrottsföreningar och bli mer aktiva och på så sätt förbättra folkhälsan (Idrottslyftet, 2013). Detta menar man nu vore bättre investerade pengar i mer idrott i skolan, då färre ungdomar är med i idrottsföreningar nu än för tio år sedan (Centrum för Idrottsforsning, 2012).

3.4 Fördelar med mer idrott i skolan

Nackdelar såsom övervikt, fetma, sjukdomar och psykiska besvär har tidigare beskrivits vid för lite fysisk aktivitet. En fördel är att barn tycks bli intelligentare samt får bättre betyg vid ökad fysisk aktivitet, det finns dock fler:

 Minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar

 Minskad utveckling av åldersdiabetes

 Minskad risk för frakturer (förebygger benskörhet och ökar benmassan)

 Ökad muskelstyrka och hållfasthet i senor och ligament

 Förbättrad balans- och koordinationsförmåga

15

 Minskad risk för tjocktarmscancer

 Ökad kondition

 Minskad risk för belastningsskador

 Ökad fysisk utveckling och rörlighet

 Positiv inverkan på olika komponenter inom immunförsvaret

 Påverkar övervikt/behåller idealvikt

 Bättre stresstolerans och minskad nedstämdhet

 Bättre självuppfattning och självförtroende

 Ökad inlärningsförmåga

 Stimulerar barns sociala och mentala utveckling

 Bättre koncentrationsförmåga

 Förbättrad psykisk hälsa och allmänt välbefinnande

 Ger ökad energi och bättre sömn

 Bättre kroppsuppfattning

 Bättre livskvalitet

(RF, rf.se, 2009)

Fördelarna tycks oändliga och de psykiska fördelarna, som kanske inte många tänker på, är många.

Tidigare berättades om Bunkefloprojektet där barnen trivdes bättre och mer sällan hade konflikter, hur kan rörelse göra detta?

Hjärnan påverkas också på flera sätt av fysisk aktivitet. Bland annat frigörs så kallade signalsubstanser, som exempelvis dopamin och serotonin, som

motverkar depression och smärta. Minne, inlärning och koncentrationsförmåga

kan förbättras genom nybildning av celler i hippocampus, ett område för

minnet. Endorfiner, som ibland kallas kroppens eget morfin, frigörs vid fysisk

aktivitet och kan hjälpa dig att känna dig nöjd och belåten. (vårdguiden.se,

2011)

16 Fig 1

Med denna bakgrund kan man sedan läsa att svenska skolor har näst minst antal timmar idrott på schemat av alla OECD-länder

(forskning.se, 2011). De internationellt vedertagna riktlinjerna säger att alla bör få 60 minuters måttlig eller intensiv fysisk aktivitet fem dagar i veckan eller mer, även de svenska riktlinjerna för barn säger detsamma. I undersökningar på 11-15 åringar så lever inga av de länderna som testats upp till detta. Sverige kommer på en tolfte plats av mest aktiva länder i undersökningen (RF, rf.se, 2009).

1 Organisation För Ekonomiskt Samarbete och Utveckling. OECD är en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi.

17

4. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av intervjuerna som genomförts. I resultatredovisningen används citat från olika lärare och de benämns för enkelhetens skull på följande sätt:

L1= Lågstadielärare på Skola 1 L2=Lågstadielärare skola 1 L3=Mellanstadielärare skola 2 L4=Idrottslärare och fritidspedagog skola 3 L5=Lågstadielärare skola 3

Inledningsvis i intervjuerna undersöktes grunderna, vad pedagogerna ansåg om idrott och rörelse i skolan och om de tyckte att det var en viktig del av skoldagen. Endast en av 5 pedagoger hade idrott som ämne just nu men det visade sig att en av de övriga pedagogerna hade idrott i sin utbildning men inte var idrottslärare just nu. Alla lärare var rörande överens om att idrott är mycket viktigt för barns hälsa men även för deras utveckling. De ansåg att barnen under idrotten utvecklade sin motorik och sin sociala förmåga men även att ämnet var viktigt för att lära sig att lyssna och ta emot instruktioner och regler. En av pedagogerna beskriver att idrotten betytt mycket för hen själv då det gett hen själv uthållighet och tävlingsanda att använda sig av i vanliga skolarbetet när det tog emot. Alla pedagoger ansåg att det är för lite idrott på schemat som det ser ut idag och att de, istället för att dra ned på idrotten, borde ha mer idrott för att få bättre resultat i skolbänken. Att barnen skall få spontan rörelse i klassrummet tror pedagogerna är väldigt beroende av lärarens intresse för ämnet.

Har du en lärare som tycker att det är viktigt så blir det mycket rörelse ute och även inne i klassrummet. Är det en lärare som struntar i det så blir det bara på de

schemalagda idrottslektionerna. Tycker därför att det borde vara mer idrott inlagt i timplanen, det är lätt att det faller bort annars. Det blir ofta mer rörelse med de yngre barnen då de inte orkar sitta stilla hur länge som helst, de äldre barnen hamnar nog under längre tid i stillasittande. (L5, 2014)

På frågan om dessa lärare faktiskt lägger in mer rörelse i schemat, då de anser att det är för lite

idrott i timplanen, svarar pedagogen som har de äldre barnen att det använder hen inte alls. Hen

har fått verktyg till det men använder de inte. Två lärare använder det medvetet och frekvent,

dessa två är lärare på olika skolor så det är alltså inget medvetet hos just den skolan. Övriga

pedagoger använder rörelse när de ser att barnen inte orkar sitta still längre men har det inte

inplanerat i lektionsplaneringen.

18

Man försöker tänka att ”Oj nu har de inte rört sig någonting idag, nu måste vi göra någonting”. Häromdagen är ett bra exempel då vi jobbade med problemlösning i matematiken, då gick vi ut och sprang två varv runt huset. Det är inget stort men det är bra att bara få röra på sig litegrann. (L2, 2013)

På frågan om när man har idrott på dagen svarar två av pedagogerna att de har det på morgonen.

Detta är av praktiska skäl då de båda är lärare på en liten skola som inte har egen idrottshall.

Barnen körs därför till en annan skola, som har en idrottshall, av föräldrarna på morgonen och hämtas sedan av buss efter. De andra pedagogerna har det blandat beroende på hur schemat ligger. En av lärarna har klassen uppdelad i två, hälften har idrott på morgonen och hälften efter lunch.

Från detta kom sedan frågan om pedagogerna märker någon skillnad på eleverna i klassrummet efter idrottslektionen. Många av pedagogerna tycker att det är svårt att svara på frågan då det är svårt att mäta om barnen påverkas av exempelvis endorfinkickar. En av pedagogerna beskriver att barnen alltid sitter mer still och koncentrerar sig bättre i ca 20 minuter efter en rast medan en annan beskriver att barnen blir pratigare efter idrottslektionen och är svårare att samla, just denna lärare har lågstadiebarn och tror att en annan effekt bör hittas hos äldre barn. En annan

lågstadielärare pratar om att hon läst någonstans att barn som tillhör idrottsföreningar oftare har bättre betyg och tror mycket väl att mer rörelse påverkar resultaten och koncentrationen i klassrummet. Alla pedagoger är dock rörande överens om att samtliga barn, oavsett ålder, blir piggare och inte tröttare av idrottslektioner och raster med mycket rörelse och att de alltid koncentrerar sig bättre efter en rast.

Barnen blir piggare, det kan man bara gå till sig själv för att förstå (…) Har vi studiedag och man sitter i någon föreläsning en hel dag så är man jättetrött när man kommer hem (L2, 2013)

De som har idrott innan lunch kommer inte in efter idrotten och lunchrast och säger att de är trötta och utmattade. Barnen är alltid som piggast och bäst koncentrerade efter rast (L5, 2014)

Alla pedagoger anser att de kan se när eleverna är i behov av rörelse och inte klarar av att sitta

still längre. De lärare som har både yngre och lite äldre barn säger att det är svårare ju äldre

19

barnen blir då de lär sig vad de vuxna vill att de ska göra och då oftast sitter still även om de kanske borde skicka signaler om att de behöver rörelse. De yngre barnen blir ofta högljudda och skruvar på sig när de inte klarar att sitta still längre.

Att tiden då idrottslektionen ligger skulle påverka barnens prestation i klassrummet ger tvetydiga svar då vissa av pedagogerna anser att idrotten borde ligga mitt på dagen då barnen ofta är koncentrerade på morgonen utan denna hjälp men har desto svårare att koncentrera sig på eftermiddagen då energin tryter. Andra anser att morgonen är bästa tiden att ha idrott då barnen koncentrerar sig bäst då. Alla tycks överens om att koncentrationen är som bäst på morgonen men pedagogerna vill ta tillvara på detta på olika sätt, vissa genom idrott och andra genom att lägga lektionstid då. Resultatet tycks mer visa på att tanken kanske aldrig slagit pedagogerna tidigare och pedagogens syn på idrott och rörelse snarare avgör vad de anser i denna fråga.

Resultatet av intervjuerna visar att pedagogerna i undersökningsgruppen nästintill aldrig

upplever att barnen tycker att det är tråkigt med idrott, de tror att detta kommer i äldre åldrar då ingen har elever äldre än 12 år. Alla lärare beskriver att barnen är glada när de skall gå till

idrotten, sen kanske inte alla gillar alla uppgifter men tanken på idrott är positiv för nästintill alla.

Däremot fanns det elever som uttryckt ogillande för dusch och ombyte efter, då det var rörigt, mycket att tänka på och nedpackande och uppackande. Dock trodde en av pedagogerna att även detta var en viktig del i barnens utveckling, då många av barnen idag är väldigt ”curlade” och därmed inte får lära sig att ta det ansvaret annars.

Att helt ta bort idrott och rörelse skulle dock vara helt otänkbart för samtliga pedagoger. Effekter som understimulerade barn, mycket gruff mellan barnen, låg kvalitet på arbetet, brist på dagsljus och höga ljudnivåer beskrivs av alla pedagoger och en av pedagogerna har faktiskt haft dagar utan rörelse och beskriver många negativa effekter med detta.

Det märks när det är regnigt och ingen har gått ut på kanske hela dagen, det är en

ljudnivå som inte är av denna värld. Om det beror på att vi är trångbodda eller på

att barnen inte rört på sig vet jag inte men kan tänka mig att det spelar in. Även det

här med gruff mellan barnen och lite osämja. Är man lite halvslut så har man inte

mycket ork över. (L2, 2013)

20

Två av pedagogerna ansåg även att daglig idrott inte skulle vara fel, den ena ansåg att idrott direkt på morgonen varje dag skulle vara det ultimata för att få så bra prestationer som möjligt i skolan.

I frågorna undersöktes även om barnen som idrottar på fritiden presterar bättre i skolan än övriga barn. Pedagogerna hade svårt att se detta och menade att alla barn, oavsett

kvällsaktiviteter verkade lika pigga i skolan men trodde att denna påverkan var större på äldre barn då barn vanligtvis rör sig oavsett om de tillhör en idrottsförening eller ej. Några uttryckte oro för att vissa barn har alldeles för många idrotter och att skolan då kan bli försummad då dygnets timmar inte räcker till. En av pedagogerna var mycket positiv till idrott på kvällstid och trodde att det kanske bara kan vara positivt, beroende på balans:

Ja om balansen är rätt i familjen så tror jag att det kan hjälpa till väldigt mycket. Jag har stor tro på att idrotten hjälper till när det gäller koncentrationsförmåga kognitiv förmåga och förmåga när det gäller matematik och annat. Jag tror att detta hjälper så länge balansen är bra och det inte blir så stressigt som det blir för många. (L4, 2014)

Alla lärare talar alltså mycket om denna balans och är mycket positiva till idrottande och

föreningsliv efter skoltid och tror att detta kan hjälpa men även stjälpa då det blir för mycket. En pedagog uttryckte dock att effekten tycktes bero på vilken idrott eleven utövade. Elever som utövar individuella idrotter visade nästintill alltid upp fina skolresultat medan exempelvis hockeykillar ofta visade upp sämre då de inte ansåg att skolan var viktig då de skulle bli hockeyproffs ändå.

4.1 Sammanfattning av resultat

Att just ämnet idrott påverkar skolresultaten tycks inte vara något som man lätt kan mäta och se

men att rörelse påverkar är något alla upplever. Alla eleverna är piggare och gladare samt

koncentrerar sig bättre efter rörelse och att helt ta bort rörelse i skolan skulle skapa höga

ljudnivåer, bråk och sämre koncentration. Att just idrottslektioner skulle vara viktiga att ha fler

av tycks inte vara centralt, även om pedagogerna uttrycker en önskan om mer idrottslektioner,

21

utan det är snarare viktigare att lägga in rörelse lite då och då under dagen för att barn skall stimuleras och orka sitta och koncentrera sig på skolarbetet. Detta anser pedagogerna bör schemaläggas så inte lärarens intressen avgör om barnen får röra på sig eller inte.

Mer schemalagd tid i just idrottsämnet är viktigare när barnen blir äldre och kanske börjar i högstadiet. Då minskar den spontana rörelsen på raster och barnen får aldrig stimulans. Idrotten är dock viktig för alla, även de yngre barnen, för att lära sig koppla hjärna och kropp och träna motoriken samt samarbetsförmåga såväl som sin sociala förmåga. Även att träna att packa väskan och ombyte blir en del, även om detta kanske inte är idrottslärarens mening.

Mängden rörelse är, förutom beroende av pedagogens intresse, även beroende på åldern på barnen. Ju yngre barnen är desto mer uttrycker de själva när de behöver röra på sig, genom att de börjar vrida på sig i stolen och snabbt blir högljudda. Ju äldre barnen blir desto mindre visar de att de behöver rörelse eftersom de lärt sig att läraren vill att de skall sitta stilla och tysta.

Sammanfattningsvis så är rörelse väldigt viktigt för barns utveckling, på många plan, men även

väldigt viktigt för att de ska orka hålla koncentrationen i skolbänken. Att ta bort tid från idrott

och rörelse för att lägga mer tid i skolbänken, för att eleverna ska få mer kunskap, tycks därmed

ge motsatt effekt då ett barn inte tycks orka koncentrera sig mer än ca 20-30 minuter efter en rast

innan de behöver röra sig igen och börjar vrida på sig.

22

5. Diskussion

5.1 Jämförelse av resultat och teori

Med utgångspunkt ur tidigare rapport från Bunkefloprojektet genomfördes denna studie och här kommer en analys då jag jämför resultaten i de båda studierna och undersöker om det finns samband och om samma resultat finns att finna.

Bunkefloprojektet visar på stora förbättringar hos gruppen med mer idrott på schemat gällande både motorik och prestationer i skolan. Att jämföra denna mycket omfattande studie med en något mindre tycks svårt. Inriktningarna är även de mycket skilda. Då Bunkefloprojektet utgick från elevernas prestationer och upplevelser så upplevde jag en kunskapslucka. Denna lucka handlade om pedagogernas upplevelse av mer rörelse på schemat. Funderingen handlade framförallt om lärarna upplever att eleverna presterar bättre i klassrummet vid mer fysisk aktivitet såsom rapporten från Bunkefloprojektet visar. Resultatet av denna rapport visar att lärarna upplever att eleverna koncentrerar sig bättre och presterar bättre i klassrummet då eleverna haft rörelse på schemat precis innan teoretiska lektioner. Detta medför att de kan lägga mer fokus på skolarbetet istället för att flyta iväg i tanke. En analys av detta kan då visa att resultatet av Bunkefloprojektet där eleverna visar mycket bättre studieresultat i årskurs 9 därmed kan göras på följande sätt:

Lärarna upplever att elever som kommer in från en rast full av lek och spring eller direkt från en idrottslektion både koncentrerar sig bättre och presterar bättre på teoretiska lektioner. Om så är fallet så innebär det att idrott varje dag, såsom i Bunkefloprojektet, gör att barnen ökar sin koncentrationsnivå i klassrummet. Då barnen kan koncentrera sig längre i klassrummet presterar de på en högre nivå än då de faller i andra tankar, börjar bråka eller skrika. Detta bör då innebära att elever som går ut årskurs 9 har presterat bättre i klassrummet i 9 år vilket ger bättre

studieresultat.

Ett annat resultat av Bunkefloprojektet var att det var mindre konflikter i skolan. Även detta

beskriver lärarna i sina klassrum då det lätt blir konflikter om barnen inte fått röra på sig under

dagen. Det finns även en fysiologisk förklaring till detta, endorfiner, som kommer av rörelse,

23

beskrivs som lyckopiller och om man är glad så bråkar man mer sällan. Glada barn slåss väldigt sällan.

Något som inte finns med i Bunkefloprojektet men i denna studie är kvällsidrottens påverkan.

Detta tycks lärarna inte kunna säga något konkret om då det inte tycks som att rörelsen i sig påverkar utan snarare inställningen inom just den idrottsgrenen. Detta tycks alltså inte, enligt lärarnas uppfattning, ha stor påverkan på prestationerna i skolan utan rörelse i samband med inlärning verkar vara den bästa vägen, detta är även vad som studerats i Bunkefloprojektet.

Lärarnas upplevelse och resultatet av denna rapport stämmer alltså bra överens med de resultat som presenterats efter Bunkefloprojektet.

5.2 Diskussion och egna reflektioner

I denna del diskuterar jag teori och resultat samt lyfter egna tankar som har kommit under studiens gång.

I teoridelen har jag vigt en hel del utrymme åt de fysiska effekterna av ämnet idrott. Just dessa effekter har jag inte talat mycket med lärarna om, då det inte var det centrala i min frågeställning.

Anledningen till att jag ändå har med denna del är att det är en så stor del i diskussionen kring mer schemalagd idrott i skolan. Även när jag satt och intervjuade pedagogerna kom detta upp ett flertal gånger, de positiva fysiska effekterna av mer idrott. Jag har valt att presentera både positiva såväl som negativa sidor i ämnet, då faktiskt inte alla anser att mer idrott behövs i skolan. Många tycker att detta är ett onödigt ämne i dagens informationssamhälle men hur mycket människans hjärna än utvecklas så tror jag inte att vi någonsin kommer att kunna komma från vårt behov av rörelse. Detta gäller inte bara barn i skolan utan även vuxna. Antalet

sjukdomar som är kopplade till övervikt är just nu ca 35 (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport,

2009) och jag tror inte att den siffran kommer att sjunka utan snarare öka. Jag tror inte heller att

siffrorna som presenterar sjukdomar och kostnader kopplade till övervikt kommer att sjunka. Om

arbetet görs redan i grundskolan. Om alla barn får en hälsosam grund, oavsett bakgrund, då kan

svenska folket i framtiden må bättre och antalet sjukdomar minska.

24

I en del i teorin pratar jag om arbetsmiljöarbetet i arbetslivet och att detta blivit viktigare och viktigare. Företag vill få sina anställda att träna på fritiden och många företag plockar även bort arbetstid som de istället ber anställda lägga på friskvård (Hansson, 2004). Om detta är så viktigt att företag, där tid verkligen är pengar, prioriterar detta framför att ha personen jobbandes bakom datorn borde det vara ännu viktigare i skolan där barnen huserar som har ännu större

rörelsebehov än vuxna. Anledningen till att företagen prioriterar detta är inte endast för att dra ned på sjukfrånvaron för fysiska sjukdomar utan även på de psykiska. Träning gör att man klarar stress bättre vilket kan hjälpa till att undvika att bli överarbetad och utbränd. Att personalen sedan kan ge 100 % i 6 timmar istället för 50 % i 8 timmar är också en viktig del, vem vill inte ha det i sitt företag, och vem vill inte ha det så i skolan?

I arbetet skriver jag även om att grunden för en hälsosam livsstil läggs tidigt och det är därför viktigt att ge barnen lägger en grund tidigt där rörelse, träning och lek blir en del av vardagslivet och inte ett undantag i vardagen (Skolverket, 2011). En av lärarna berättar att hen själv använde sin idrottsliga bakgrund i skolarbetet när hen blev äldre då det tog emot, då fanns viljan där att prestera trots att det inte gick lätt för hen. Detta är också en viktig del som glöms bort, att barnen lär sig hantera stressen att prestera när de är äldre, detta hjälper tävlingsmomentet i idrotten till med.

I motståndsgruppen beskriver man att idrott och rörelse bör vara upp till föräldrarna, att det inte är skolans uppgift att se till att alla elever får nog med rörelse varje dag. Detta är enligt mig ett konstigt sätt att se på det då det finns så många positiva effekter av idrott och rörelse på schemat.

Att det dessutom står i skollagen att alla har rätt till samma kunskaper är ju också en viktig del.

Om nu rörelse ger så mycket positiva effekter som det står i rapporten, borde inte då alla barn få

ta del av denna kunskap och inte bara de som har föräldrar med ett idrottsligt intresse. Detsamma

borde gälla i skolan, inte bara de elever med lärare som anser att rörelse är viktigt bör få sitt

rörelsebehov tillfredsställt. Jag anser precis som lärarna i denna rapport att mer schemalagd

rörelse bör vara obligatoriskt i skolan, inte nödvändigtvis idrott i en idrottshall utan att man har

max 40 minuters lektion sen måste någon form av rörelse läggas in hos alla barn, inte bara de

som själva skuttar omkring på rumpan för att de inte kan sitta still, utan även hos de som normalt

skulle ställa sig i ett hörn på skolgården för att undvika all rörelse. Jag tror att både prestationen i

klassrummet såväl som det psykiska och fysiska välmåendet skulle ha gott av det.

25

Att få fram ett svar på frågeställningarna tycks mycket svårt då det är svårt att mäta något sådant som att om barn skulle koncentrera sig bättre i skolbänken och prestera bättre om man lägger in mer idrott på schemat. Alla lärare tycks dock rörande överens om att rörelse påverkar och att barn måste få röra på sig mycket. Detta skall heller inte ske med för långa mellanrum då barnen endast tycks orka koncentrera sig 20-30 minuter i taget. Jag tycker att det låter vettigt och förståndigt. Jag minns själv när jag var liten hur jobbigt det var att sitta still och lyssna en längre tid, det orkade man inte. Efter ett tag tappade man helt koncentrationen och det som gick in i ena örat gick ut i andra. Att ha kortare lektioner eller långa med en obligatorisk bensträckare mitt i där man kanske springer ett varv runt huset eller liknande hjälper enligt denna rapport skolarbetet och tar inte värdefull tid från barnens undervisningstimmar. Om barnen bara lyssnar i 20 minuter så finns det ingen anledning att prata i 40 minuter, då kanske bara 5 barn av 20 lyssnar sista 20 minuterna och man får ändå upprepa sig gång på gång.

”Alla elever borde ha obligatorisk skolgymnastik eller motion av annat slag varje dag”

(Läkemedelsvärlden, 2003).

Detta kommer från den teoretiska bakgrunden och jag tycker att det stämmer bra med vad som framkommit i resultatet. Barn som inte får röra på sig tycks bli tröttare, mer griniga och

högljudda. Så 40 timmar matematik i veckan kommer självklart göra barnen bättre på matematik men troligtvis inte mycket bättre (eller kanske till och med sämre) än 20 timmar matematik i veckan där man lagt in idrott och raster mellan lektionerna. I teoribakgrunden har jag med ett citat där man menar att det är en väl dokumenterad sanning att barn som rör på sig blir

intelligentare. Ska man ha ett smart barn så skall man skicka hen till lekplatsen påstår både RF

och Neurologen Tomas Lindén (forskning.se, 2011) (RF, rf.se, 2009). Det finns alltså bevisat att

barns hjärnor bildar mer hjärnceller vid rörelse, då borde inte frågan längre vara OM vi borde ha

mer idrott utan HUR vi skall lägga in mer idrott. Skall vi lägga in det genom mer schemalagd

idrottstid i idrottshall eller genom obligatorisk rörelse under skoltimmar även på de teoretiska

lektionerna. Resultatet av denna rapport visar att mer schemalagd tid till rörelse är önskvärt för

att alla barns behov skall tillgodoses utan begränsningar av lärarnas intressen. Just idrott tycks

dock inte viktigt för inlärningen utan enbart rörelse ute på skolgården hjälper till. Barn mår bra

av rörelse, barn har roligt vid rörelse och den stora majoriteten av barn tycker om idrott och ser

26

fram emot att gå till idrottssalen. Lägg in mer rörelse i undervisningen så tror i alla fall jag att barnen kommer att må bättre, prestera bättre, lära sig fortare och minnas sina kunskaper längre.

5.3 Svar på frågeställningar

 Vilken påverkan upplever lärare att skolidrott har på elevernas välmående och prestation i klassrummet?

Lärarna i rapporten beskriver positiva effekter såsom gladare barn, barn som koncentrerar sig bättre och barn som presterar bättre. Enda negativa effekten som beskrevs var bland gruppen hockeykillar där kulturen tycks göra att idrotten i sig får barnen att välja att inte prestera i skolan då ”de ändå ska bli hockeyproffs”. Detta har dock inget med de positiva effekterna med rörelse att göra utan handlar som sagt om kulturen.

 På vilket sätt märker pedagogen någon skillnad på elevernas välmående de dagar de har skolidrott?

Lärarna upplever massor av positiva effekter, som nämns ovan, av rörelse men tycks inte låsa sig till endast idrott utan all rörelse på raster och annat ger samma effekt.

 På vilket sätt märker pedagogen skillnad på elevernas prestation de dagar de har idrott?

Eleverna orkar koncentrera sig längre och presterar bättre i skolbänken. Yngre barn klarar bara att sitta tysta och lyssna på läraren i ca 20 minuter efter rast sen spritter det i benen så utan rörelse skulle de troligtvis få in mycket mindre information.

Jag tror att denna studie skulle kunna utvecklas mycket och om jag vid ett senare tillfälle skulle plocka upp rapporten och arbeta vidare så skulle det vara genom en längre observationsstudie.

Då skulle jag med egna ögon kunna se hur barnen påverkas av rörelse istället för att få svaren i

andra hand av andra pedagoger. Denna studie skulle dock vara mer tidskrävande då en längre

närvaro bland eleverna skulle krävas. Denna studie skulle även den vara intressant att skriva ur

en pedagogs perspektiv. Denna rapport som nu är skriven kan också kännas lite vinklad då de

pedagoger som valde att ställa upp alla verkar mycket positiva till barns rörelse på skoltid. En

observationsstudie skulle kanske göra resultatet mindre vinklat då jag kan se det ur fler vinklar

när jag använder en egen observation.

27

Referenser

bmiräknare.nu. (u.d.). bmiräknare.nu. Hämtat från bmiräknare.nu: http://www.bmiraknare.nu/bmi- barn/ den 08 10 2013

Bunkeflomodellen. (1999). www.brunkeflomodellen.se. Hämtat från bunkeflomodellen.se:

http://www.bunkeflomodellen.com/bunke_project.aspx den 11 10 2013 Bunkeflomodellen.se. (2005). bunkeflomodellen.se. Hämtat från bunkeflomodellen.se:

http://www.bunkeflomodellen.com/bunke_model_long.aspx den 11 10 2013 Centrum för Idrottsforsning. (2012). Statens stöd till idrotten. Hämtat från

http://www.gih.se/Documents/CIF/Uppdraget/2012/Statens-stod-till-idrotten-2012.pdf den 26 11 2014

Ericsson, I. (2013). Hämtat från

http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/16416/educational-alternatives-2013- 1.pdf?sequence=2

Ericsson, I., & Karlsson, M. (05 2014). Hämtat från

http://www.lb07.se/uploads/File/klubben/2012/bunkefloprojektet.pdf

Folkhälsan.fi. (u.d.). Folkhälsan. Hämtat från Folkhälsan: http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var- verksamhet/Ma-bra/Motion--rorelse/Motion-for-barn/ den 10 10 2013

forskning.se. (den 13 12 2011). www.forskningh.se. Hämtat från

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/hjarnanochlarande/tiofragorochsvar/gardetattsti mulerahjarnantillbattreskolprestationer.5.2e8f151e133b9963de48000705.html den 10 10 2013 Friskis & Svettis. (2013). http://web.friskissvettis.se/docs/default-source/default-document-library/nu-

ska-alla-barn-f%C3%A5-vad-de-f%C3%B6rtj%C3%A4nar-%28sommarsidor-i-

friskispressen%29.pdf?sfvrsn=0. Hämtat från http://web.friskissvettis.se/docs/default- source/default-document-library/nu-ska-alla-barn-f%C3%A5-vad-de-f%C3%B6rtj%C3%A4nar-

%28sommarsidor-i-friskispressen%29.pdf?sfvrsn=0

Guidol, J. (den 18 09 2014). svd.se. Hämtat från http://www.svd.se/traning-och-halsa/skolidrotten-mer- an-en-plump-i-betyget_3930376.svd den 26 11 2014

Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB.

Idrottslyftet. (den 19 09 2013). www.rf.se. Hämtat från www.rf.se : http://www.rf.se/vi-arbetar- med/politiskafragor/idrottslyftet/ den 11 10 2013

kvalitativmetod.com. (den 18 01 2014). Hämtat från http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm

L1. (10 2013). Lågstadielärare skola 1. (A. Domeij, Intervjuare)

28

L2. (10 2013). Lågstadielärareärare Skola 1. (A. Domeij, Intervjuare)

L3. (10 2013). Ämneslärare mellanstadiet idrott och svenska skola 2. (A. Domeij, Intervjuare) L4. (10 2014). Lärare idrott samt fritidspedagog skola 3. (A. Domeij, Intervjuare)

L5. (09 2014). Lågstadielärare skola 3. (A. Domeij, Intervjuare)

Läkartidningen. (den 06 12 2011). Läkartidningen.se. Hämtat från www.lakartidningen.se:

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17424 den 07 10 2013 Läkemedelsvärlden. (den 16 06 2003). Läkemedelsvärlden. Hämtat från Läkemedelsvärlden:

http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/fetma-%C3%A4r-boven-till-m%C3%A5nga-andra- sjukdomar-2833 den 10 10 2013

Nelson, J. K., & Zeratsky, K. (den 08 05 2010). Mayoclinic. Hämtat från www.mayoclinic.org:

http://www.mayoclinic.org/healthy-living/nutrition-and-healthy-eating/expert-blog/bmi/bgp- 20056192 den 10 11 2014

Publmed.gov. (2004). Prevalence trends of obesity and overweight among 10-year-old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Hämtat från Publmed.gov:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15841766 den 07 10 2013

Repstad, P. (2007). Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur.

RF. (2009). rf.se. Hämtat från http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_33194/cf_394/Varf- r_idrott_och_fysisk_aktivitet_-r_viktigt_f-r_.PDF den 10 10 2013

RF. (den 21 06 2012). RF Barn och undomsidrott i skolan. Hämtat från rf.se: http://www.rf.se/vi-arbetar- med/barn-och-ungdomsidrott/idrott-i-skolan/ den 21 09 2013

Skolverket. (2011). Lgr 11. Hämtat från Lgr 11: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242 den 21 09 2013

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Hämtat från socialstyrelsen.se:

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8495/2009-126- 71_200912671.pdf den 14 10 2013

Socialstyrelsen. (2009). Socialstyrelsen . Hämtat från Folkhälsan 2009:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/7_Overvikt.pdf den 07 10 2013

Suntliv. (u.d.). Sunt Liv. Hämtat från suntliv.nu: http://www.suntliv.nu/Amnen/Halsa/Fakta-om-

halsa/Risker-med-overvikt/ den 10 10 2013

29

Vårdförbundet. (den 25 11 11). Vårdförbundet. Hämtat från Fetma fortsätter öka i hela världen:

https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/November1/Fetma-fortsatter- oka-i-hela-varlden/ den 10 10 2013

vårdguiden.se. (den 25 10 2011). vårdguiden.se. Hämtat från vårdguiden.se:

http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/ den 11 10 2013

30

Bilagor Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som lärare i skolan?

2. Vad har du för tjänst i skolan?

3. Din generella uppfattning om idrott och rörelse?

4. Har du med någon rörelse i dina vanliga lektioner?

5. Vilken tid på dagen har ni idrott?

6. Märker du någon skillnad på barnen i klassrummet efter ni haft idrott?

7. Märks det om de blir piggare eller tröttare?

8. Märker du på barnen när de behöver röra på sig?

9. Gör det någon skillnad vilken tid på dagen man har idrott?

10. Märker man någon skillnad i prestation i skolan på barn som idrottar på fritiden och de som inte gör det?

11. Påverkar idrott och rörelse humöret på eleverna blir de glada eller tycker de att det är tråkigt?

12. Hur tror du en dag i skolan skulle se ut utan idrott, raster eller rörelse?

13. Har idrott och rörelse någon påverkan på barnens prestation i skolämnena?

14. Märks det på barnen att de blir glada när de ska ha idrott?