4.4 Slutsats
4.4.1 Svar på frågeställningarna
Det har inte gått att identifiera några säkra likheter i problematiken mellan respondenterna. Det huvudsakliga syftet i att respondenterna skrivit under Plastinitiativet 2022 tycks vara att det ligger i linje med livsmedelsföretagens egen hållbarhetsagenda. Övergången till mer återvinningsbar plast tycks ha negativa ekonomiska effekter för respondenterna, främst med anledning av ökade materialkostnader. Livsmedelsföretaget i fallstudien köper in samtliga plastprodukter i olika mängd som presenteras i tabell 1a. Både plastmaterial och färg påverkar produktens återvinningsbarhet. Livsmedelsföretaget har möjlighet att använda andra plast- och färgalternativ som skulle kunna ökad återvinningsbarheten av deras plastprodukter. De alternativa plastmaterialen leder dock till en ökad materialkostnad. Det finns även miljövänligare plastalternativ i form av plastprodukter skapade av förnyelsebara resurser. En sådan omställning skulle också leda till ökade materialkostnader.
5 Referenser
Barnes, David K. A; Galgani, Francois; Thompson, Richard C. och Barlaz, Morton. 2009. Accumulation and fragmentation of plastic debris in global environments.
Philosophical Transactions of the Royal Society B, 364: 1985–1998. DOL:
10.1098/rstb.2008.0205
Dagens media. 2015. Oatly förlorar mot svensk mjölk, tvingas ändra marknadsföringen. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/oatly-forlorar-mot-svensk-mjolk-tvingas-andra-marknadsforingen-6234999 (Hämtad 2020-03-13)
Dagligvaruleverantörers Förbund. 2020. Plastinitiativet 2022. https://www.dlf.se/plastinitiativet-2022 (hämtad 2020-01-17)
Europeiska kommissionen. 2018. Plast för engångsbruk: Nya EU-regler för att minska
skräp i havet. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_18_3927
(hämtad 2020-01-17)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av
direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall
Fischer, Elke Kerstin; Paglialonga, Lisa; Czech, Elisa och Tamminga Matthias. 2016. Microplastic pollution in lakes and lake shoreline sediments – A case study on Lake Bolsena and Lake Chiusi (central Italy). Environmental Pollution, 213: 648–657. DOI:
10.1016/j.envpol.2016.03.012
Free, C.hristopher M; Jensen, Olaf P; Mason, Sherri A; Eriksen, Marcus; Williamson, Nicholas J och Boldgiv, Bazerteren. 2014. High-levels of microplastic pollution in a large, remote, mountain lake. Marine Pollution Bulletin 85(1): 156–163. DOI: 10.1016/j.marpolbul.2014.06.001
Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2019a. Differentierad avgiftsstruktur för
plastförpackningar. https://www.ftiab.se/2509.html (Hämtad 2020-03-11)
Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2019b. Plastförpackningar – En
återvinningsmanual från FTI, på uppdrag av Svensk Plaståtervinning. Version 2.0.
Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2020. Om förpacknings- och tidningsinsamlingen. https://www.ftiab.se/148.html (Hämtad 2020-03-11)
Försäljare hos Leverantör 8. 2020. E-mail 4 mars.
Henricson, Maria. 2015. Enkäter. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination
inom omvårdnad. 1:6 uppl. Studentlitteratur.
Hörnell Agneta. 2014. Att göra enkätstudier, Institutionen för kostvetenskap. Lantbrukets affärstidning. 2019. Arlareklam bedöms som vilseledande.
https://www.atl.nu/lantbruk/arlareklam-bedoms-som-vilseledande/ (Hämtad 2020-03-13)
Löhnn, Anette; Marknadschef vid Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2020. Intervju 11 Mars.
Murray, Fiona och Cowie, Rhys Cowie. 2011. Plastic contamination in the decapod crustacean Nephrops norvegicus (Linnaeus, 1758). Marine Pollution Bulletin, 62: 1207–1217. DOI: 10.1016/j.marpolbul.2011.03.032
Pazos, Rocío S; Maiztegui, Tomás; Colautti, Darío C; Paracampo, Ariel H och Gómez, Nora. 2017. Microplastics in gut contents of coastal freshwater fish from Río de la Plata estuary. Marine Pollution Bulletin, 122(1-2): 85–90. DOI:
10.1016/j.marpolbul.2017.06.007
Peng, Guyu; Zhu, Bangshang; Yang, Dongqi; Su, Lei; Shi, Huahong och Li Daoji. 2017.
Microplastics in sediments of the Changjiang Estuary, China. Environmental Pollution, 225(2017): 283–290. DOI:10.1016/j.envpol.2016.12.064
PlasticsEurope. 2019. Plastics - The Facts 2019.
https://www.plasticseurope.org/application/files/1115/7236/4388/FINAL_web_versi on_Plastics_the_facts2019_14102019.pdf (hämtad 2020-02-06)
Perzon, Erik. 2019. BioLyftet utbildningsdag 1. Inledning: Omvärldsspaning, Vad är
hållbara material? Termonologi. 2019, Mölndal.
Schuyler, Qamar A; Wilox, Chris; Townsend, Kathy A; Wedemeyer-Strombel, Kathryn R; Balazs, George; Van Sebille, Erik och Denise Hardesty Britta. 2016. Risk analysis reveals global hotspots for marine debris ingestion by sea turtles. Global Change
Biology, 22: 567–576. DOI: 10.1111/gcb.13078
Van Cauwenberghe, Lisbeth; Vanreusel, Ann; Mees, Jan och Janssen Colin R. 2013.
Microplastic pollution in deep-sea sediments. Environmental Pollution, 182: 495–499. DOI:10.1016/j.envpol.2013.08.013
Yokota, Kiyoko; Waterfield, Holly; Hastings, Cody; Davidson, Emily; Kwietnieswski, Edward och Wells, Britney. 2017. Finding the missing piece of the aquatic plastic pollution puzzle: Interaction between primary producers and microplastics. Limnology and
Bilaga 1 - Enkätundersökning
Information till respondentenHej och tack för att du tar dig tid och svara på denna enkät!
Enkäten tar 5-15 minuter att besvara och består av 21 frågor fördelat på 8 sidor. Enkäten omfattar frågor som är utformade med punktsvar, textsvar eller en skala. Skalan sträcker sig mellan "ej aktuellt" och 1 - 5, där 1 är "inga problem" och 5 är "mycket problematiskt".
Om du inte kan svara på en eller flera frågor, på grund av sekretess. Vänligen skriv att du inte kan svara på grund av sekretess.
Introduktion, sida 1 av 8
Syftet med frågorna är att identifiera likheter i problematik mellan företag inom liknande branscher.
1. Vilket typ av livsmedelsföretag svarar du för? (Textsvar)
2. Vad var ert huvudsakliga syfte med att skriva under Plastinitiativet 2022?
Om du anger att de är på grund av kundens önskemål, försök gärna specificera om de är slutkonsument, grossist eller någon annan typ av kund. (Textsvar)
3. Hur länge har ert företag jobbat med frågan kring återvinningsbar plast? a. Mindre än 1år b. Under 1-2 år c. Under 2-3 år d. Under 3-5år e. Över 5år f. (Eget textsvar) Färg i plastförpackningar, sida 2 av 8
Att använda svarta eller mörka färger i förpackningen försvårar sorteringsprocessen. I värsta fall kan färgad plast kontaminera övrig plastmassa så att den får färre
återanvändningsområden och ett lägre värde. Av de anledningarna bör plastförpackningar vara ljusa eller färglösa.
4. Från en skala mellan ”Ej aktuellt” och 1 – 5 där 1 är ”Inga problem” och 5 är ”Mycket
problematisk”.
Hur problematiskt har det varit att gå från svart och mörkplast, till en mer återvinningsbar plast:
a. I ljusa färger? b. Färglös plast?
5. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att övergå till ljusare eller färglös plast? (Textsvar)
Multilaminat och barriärmaterial i plastförpackningar, sida 3 av 8
Multilaminat är material som består av flera lager olika plaster, vilket är svåra att återvinna. Ofta består multimalinat av en konventionell förpackningsplast i kombination med ett så kallat barriärmaterial. Barriärmateralets syfte kan vara att skydda livsmedlet från syre eller luftfuktighet.
Barriärmaterial som försvårar återvinningsbarheten är:
Aluminium, metalliserad, PA (>1%av total förpackningsvikt), EVOH (>10% av total förpackningsvikt), PVC och PVdC.
6. Från en skala mellan ”Ej aktuellt” och 1 – 5 där 1 är ”Inga problem” och 5 är ”Mycket
problematisk”.
Hur problematiskt har det varit att gå från material som inte är återvinningsbara, till ett mer återvinningsbart material i era plastförpackningar?
a. Övergång till plastförpackningar i PET
b. Övergång till plastförpackningar i PA (<1% av totalt förpackningsvikt c. Övergång till plastförpackningar i EVOH (<10% av total förpackningsvikt) d. Övergång till plastförpackningar i EVOH (<2% av total förpackningsvikt) 7. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att övergå till en mer
återvinningsbar plast? (Textsvar)
Bläck på förpackningen, sida 4 av 8
Att använda bläck för att trycka information direkt på en förpackning har en negativ påverkan på plastens återvinningsbarhet och bör därför undvikas.
8. Från en skala mellan ”Ej aktuellt” och 1 – 5 där 1 är ”Inga problem” och 5 är ”Mycket
problematisk”.
Hur problematiskt har det varit gå från direkttryck på förpackningen till att använda ett mer återvinningsvänligt sätt att trycka på förpackningarna, i form av
lasermärkning alt. minimalt tryck? a. Lasermärkning
b. Minimalt tryck
9. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att övergå till ett tryck som gör förpackningen mer återvinningsbar? (Textsvar)
Användning av lim på plastförpackningar, sida 5 av 8
Lim används på plastförpackningar för att fästa etiketter och andra
förpackninginskomponenter samt vid förslutning. Bäst ur återvinningssynpunkt är att undvika lim helt, fast om detta inte går så är det viktigt att limmet kan avlägsnas i tvättprocessen av de återvunna plastförpackningarna.
10. Från en skala mellan ”Ej aktuellt” och 1 – 5 där 1 är ”Inga problem” och 5 är ”Mycket
problematisk”.
Hur problematiskt har det varit att gå från icke vattenlösligt lim till ett mer återvinningsvänligt lim?
a. Vattenlösligt lim 60-80 grader celsius b. Vattenlösligt lim <60 grader celsius
11. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att övergå till ett mer återvinningsbart lim? (Textsvar)
Materialval av etiketter på plastförpackningar, sida 6 av 8
Det är viktigt att välja rätt etikett och krympetikettmaterial utifrån hur de påverkar
sorterings- och återvinningsprocessen. Etiketter eller krympetiketter som är lätta att ta bort är en viktig faktor för att förbättra återvinningsprocessen. Etiketter som är gjorda av samma material som förpackningen eller ett kompatibelt material, är att föredra.
12. Efter att ni skrev under plast initiativet 2022, hur har ni jobbat med frågan om återvinningsbarhet av era plastförpackningars etiketter?
a. Vi har inte behövt ändra våra etiketter för att öka återvinningsbarheten. Vi använde redan lämpligt material innan vi antog plastinitiativet 2022. b. Vi har valt att använda samma plastmaterial på etiketten som
plastförpackningen.
c. Vi har valt att byta ut metall- eller PVC etiketter, till PET eller papper. d. Vi har valt att byta ut metall- eller PVC etiketter, till LDPE eller PP/OPP e. Vi har valt att byta ut PET eller papper, till LDPE eller PP/OPP
f. Ej aktuell fråga g. (Eget textsvar)
13. Efter att ni skrev under Plastinitiativet 2022, har ni arbetat med frågan om att etiketter eller krympetiketter ska vara lätta att ta bort från er plastförpackning?
a. Ja b. Nej c. Vet ej d. Ej aktuellt e. (Eget textsvar)
14. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att anpassa era etiketter och/eller krympetiketter, till mer återvinningsbara? (Textsvar)
Design av plastförpackningar, sida 7 av 8
För att slutkonsumenten enkelt ska förstå att en förpackning är gjord av plast, så bör den både se ut och kännas som plast. Designen av en plastförpackning är därför väldigt viktig.
15. Har ni stött på någon typ av problematik med att slutkonsument fel sorterar era förpackningar?
a. Ja b. Nej c. Vet inte d. (Eget textsvar)
16. Efter att ni skrev under plastinitiativet 2022. Har ni behövt se över designen av era plastförpackningar? a. Ja b. Nej c. Vet ej d. Ej aktuellt e. (Eget textsvar)
17. Om ni svarade Ja på ovanstående fråga.
Av vilken anledning har ni behövt designa om era förpackningar? (Textsvar) 18. Har ni stött på någon oväntad problematik gällande förändringenen av designen av
Övriga frågor, sida 8 av 8
19. Använder ni återvinningsbar plast i större utsträckning nu än innan ni skrev under Plastinitiativet 2022? (Textsvar)
20. Har ni sett några ekonomiska förluster eller vinster i övergången till en mer återvinningsbar plast? (Textsvar)
21. Övriga kommentarer angående utmaningar kring återvinningsbarhet på plastförpackningar. (Textsvar)
Tacksvar vid inskickad enkät
Åter igen, tack! Jag är väldigt tacksam för att du tog dig tid att svara på denna
enkätundersökning! Det är med hjälp av dina svar jag lyckas få ihop material och har möjligheten att utföra mitt examensarbete.
Med vänlig hälsning Kristoffer Tveiten
Bilaga 2 - Ordförklaring
Ord Betydelse
APET Amorphous PET. En typ av naturligt transparent PET och som är upprepat smältbar.
Barriärmaterial Ett barriärmaterial används för att skydda ett livsmedel. Oftast i form av ett eller flera plastskikt. Till exempel insidan av ett mjölkpaket.
CPET Crystalized PET. En typ av PET som tål höga temperaturer. EVOH Ettenvinylalkohol.
Grön-PE PE skapad av förnyelsebara källor. Till exempel av Sockerrör eller majsstärkelse.
HDPE Högdensitetspolyeten.
Kapslar Ett samlingsnamn för en förpackning. Exempel, en fryst gratäng ligger i en form och sedan förvaras av en pappers/plast kapsel. När
slutkonsumenten sedan vill konsumera maten bryts kapseln och gratängen placeras i ugnen.
Krympfilm En typ av plast vars syfte är att krympa ihop vid uppvärmning. För att till exempel försluta förpackningar.
Laminat Ett material som består av flera lager. Används till exempel i
förpackningar som förvarar livsmedel, som är känsliga för syre eller fukt. LDPE Lågdensitetspolyeten.
Maskinsträckfilm Används runt färdigförpackade livsmedel, som står färdiglastade på en pall. Används tillsammans med toppark.
OPP Orienterad polypropen.
Pallhuv Används som skydd för färdigpackade produkter som står färdiglastade på en pall.
PCR-PE Post Consumption Recycled. PE-plast som har sorterats och lämnats in hos återvinningscentral av slutkonsument. Plasten har sedan tvättats och sålts tillbaka till tillverkaren, för att återvinna plasten i nya produkter. PE Polyeten. PET Polyetentereftalat. PP Polypropen. PS Polystyren. PVdC Polyvinylidenklorid. PVS Polyvinylklorid.
RPET Recycled PET, återvunnen PET.
Toppark Används för att skydda ovansidan av de färdigförpackade livsmedlen som står färdiglastade på en pall. Används tillsammans med maskinsträckfilm
Bilaga 3 – Inkomna svar till enkätundersökningen
Fråga 1. Vilket typ av livsmedelsföretag svarar du för?1) Bröd 9) Bageri
2) Mejeri 10) ägg
3) Grossist/packetering 11) Mejeri
4) Frukt och grönt 12) Mejeriföretag 5) Tobakprodukter 13) Producerande 6) Leveranser av livsmedelsprodukter
till DVH, storhushåll & EMV-kunder 14) Grossist/återförsäljare 7) Växtbaserat mejeri 15) Konsumentvaror 8) glass 16) Mejeri
Fråga 2. Vad var ert huvudsakliga syfte med att skriva under Plastinitiativet 2022?
1) Att fortsätta vårt hållbarhetsarbete med ännu mera fokus på plats
2) Vara med och driva framtagningen av biobaserade alternativ och ställa upp på samhällets krav på återvinningsbara förpackningar. 3) –
4) Ligger i linje med vårt hållbarhetsarbete.
5) Syftet var att kunna minska plastnedskräpning och koldioxidutsläpp. 6) Ta vårt ansvar för miljön och bidra på de sätt vi kan.
7)
Hållbarhet är en stor del av vår affärsmodell och det vi säljer till våra konsumenter. Vi vill vara trovärdiga och transparenta i detta både internt gentemot våra medarbetare, men också mot våra stakeholders och såklart slutkonsumenterna. Då ingår självfallet att arbeta för att utveckla mer klimatsmarta och återvinningsbara förpackningar. 8) som del i vårt arbete mot full hållbarhet
9) det ligger i linje med våra miljömål
10) Genom att få slutkonsumenter att förstå att vår plast ägg bricka är ett gjord av återvunnen plast och mera miljövänlig än den gamla bricka i papper. 11) I linje med vårt hållbarhetsarbete
12) Vi jobbar aktivt med att förbättra våra förpackningar ur ett antal aspekter så att skriva Plastinitiativet kändes naturligt även om det finns en del utmaningar med själva tidsaspekten.
13) Vi vill arbeta och stödja ett cirkulärt samhälle och då är detta ett steg i det arbetet. 14)
Hållbarhetsfrågor såsom djurvälfärd och miljö har alltid varit en grundsten i vårt företag så detta är en naturlig utveckling. Det finns också en naturlig efterfrågan på hållbara produkter från kunder och konsumenter vilket givetvis också påverkat vårt beslut. Vi behöver anpassa oss för att vara relevanta.
15) Ligga i linje med EU:s strategi för en cirkulär ekonomi och givetvis för att främja hållbarhetsarbetet. 16) Krav från grossist och branschen i helhet. Konkurrenter skriver på. Vill inte hamna efter.
Fråga 3. Hur länge har ert företag arbetat med frågan kring återvinningsbarplast? 1) Över 5 år 2) Över 5 år 3) Mindre än 1 år 4) Under 3-5 år 5) Under 3-5 år 6) Under 1-2 år 7) Under 3-5 år 8) Över 5 år 9) Under 1-2 år 10) Över 5 år 11) Under 1-2 år 12) Under 3-5 år 13) Under 1-2 år 14) Under 2-3 år
15) Vet ej men troligtvis över 5 år då vi producerar själva och letat alternativ till konventionell plast länge. 16) Över 5 år
Fråga 4. Hur problematiskt har det varit att gå från svart och mörkplast, till en mer
återvinningsbar plast:
a. Ljusa färger? b. färglös plast?
1) Ej aktuellt Ej aktuellt 2) 1. Inga problem 3 3) Ej aktuellt Ej aktuellt 4) 3 4 5) 3 3 6) 3 3 7) Ej aktuellt Ej aktuellt 8) 1. Inga problem Ej aktuellt
9) 3 3
10) Ej aktuellt –
11) Ej aktuellt Ej aktuellt
12) 4 4
13) 5. Mycket problematiskt 5. Mycket problematiskt 14) 1. Inga problem 3
15) 2 3
Fråga 5. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att övergå till ljusare eller färglös
plast?
1) Vi har aldrig använt mörk plast 2)
Mjölk kräver ljusskydd, antingen via kartong eller om i falska, via ljusbarriär. Denna kan då läggas i en sleeve, så att flaskan innanför kan vara transparent.
Ostförpackningar (bitade dessertost) i plasttråg är ofta svarta, här kan man ersätta med ljusare färger, även om marknadsföraren skulle föredra svart.
3) –
4) Nej, men kostnadspåverkan. Det blir dyrare. 5) Viss motstånd från marknadsavdelningen.
6) Kund vill inte alltid att man ska se produkten då dess utseende inte är tilltalande (ex flytande fond) alt kund tycker inte det blir en lika snygg lösning (ex svarta lock på burkar).
7) Vi har aldrig använt färgad plast. Vi har tryckt svart färg på en avtagbar kartong"sleeve" runt plastförpackningarna som konsumenten kan separera vid sorteringen.
8) –
9) Den enda roblematiken är kopplad till frysförpackningar av bake-offprodukter där man inte vill att den obakade produkten ska synas och därför behöver mer än 60% täckning av påsen.
10) – 11) – 12) –
13) Finns inga bra alternativ idag. Svart plast har en del värden för designen som annan plast har svårt att återge. 14) Nej men vårt problem är att även ljusare färgmaterial fortsatt varit laminat och har alltså ännu inte kunnat återvinnas fullt ut. 15) Då vi jobbar med ljuskänsliga ingredienser är det en större utmaning. Då vi jobbar med ekologiska varor är det känsligare för hållbarhetstiden då man inte använder
konserveringsmedel på samma sätt och därav en större utmaning.
Fråga 6. Hur problematiskt har det varit att gå från material som inte är återvinningsbara,
till ett mer återvinningsbart material i era plastförpackningar?
a. Övergång till plastförpackningar i
PET b. Övergång till plastförpackningar i PA (<1% av totalt förpackningsvikt
1) Ej aktuellt 1. Inga problem 2) 1. Inga problem Ej aktuellt
3) – –
4) Ej aktuellt Ej aktuellt 5) Ej aktuellt Ej aktuellt
6) 4 Ej aktuellt
7) 1. Inga problem Ej aktuellt 8) Ej aktuellt Ej aktuellt 9) Ej aktuellt Ej aktuellt 10) Ej aktuellt – 11) Ej aktuellt Ej aktuellt 12) Ej aktuellt – 13) Ej aktuellt Ej aktuellt
14) Ej aktuellt 5. Mycket problematiskt 15) Ej aktuellt Ej aktuellt
16) Ej aktuellt 5. Mycket problematiskt
c. Övergång till plastförpackningar i EVOH (<10% av total
förpackningsvikt)
d. Övergång till plastförpackningar i EVOH (<2% av total förpackningsvikt) 1) Ej aktuellt Ej aktuellt 2) Ej aktuellt Ej aktuellt 3) – – 4) Ej aktuellt Ej aktuellt 5) Ej aktuellt Ej aktuellt 6) 1. Inga problem 4 7) Ej aktuellt Ej aktuellt 8) Ej aktuellt Ej aktuellt 9) Ej aktuellt Ej aktuellt 10) – – 11) Ej aktuellt Ej aktuellt 12) – – 13) 2 2
14) 5. Mycket problematiskt 5. Mycket problematiskt 15) Ej aktuellt Ej aktuellt
Fråga 7. Har ni stött på några oväntade problem i arbetet att övergå till en mer
återvinningsbar plast?
1) Skulle vilja byta ut pallplasten till fossilfri 2)
Det går inte att ersätta laminat för ost med material med lägre klimatavtryck. De är tunna och osten innehåller mycket CO2. Däremot är det svagt av materialåtervinnaren att inte ha bättre teknik för återvinnign av blandplaster/laminat. Man bör kunna extrudera / agglomerera dessa till granulat som sedan kan inblandas 10-30% vid tillverkning av pallar, backar, tunnor och andra plastgods inklusinve byggmatereial.
3)
Eftersom vi på flera förpacknignslinor arbetar med djupdragande maskin är det framförallt locket på dessa som går att byta ut. Barriären på locket måste finnas kvar vilket innebär att man kan lägga en pappfilm på barrriären, Resultat - man "vill" ha en så tjock pappbeläggning som möjligt för att kunna sortera som pappersförpackning. en extremt liten vinning i plastandel och en falsk trygghet för konsument då
förpackningen i själva verket inte alls är lämpligt för pappersåtervinning som jag förstått det.
4) Nej 5) –
6) Om man ska ha mindre än 2 % EVOH i materialet är den "enklaste" lösningen att övergå till ett pappersbaserat material istället (dvs de innehåller fortfarande lite plast + EVOH-barriär men den största delen av förpackningsvikten är papper)
7)
Ja. Ibland står klimatnytta i motsatsförhållande till återvinningsbarhet. För att komma ner i vikt och resursförbrukning på ett material kan lösningen vara en multimaterial med fantastiska barriäregenskaper. I något fall har vi då valt den mest klimatsmarta förpackningarna och återvinningsbarheten har blivit lidande.
8) – 9) – 10) – 11) –
12) Vår största utmaning är att ersätta plastlaminat som används för ost. Idag finns inga bra alternativ. 13) Upprätthålla hållbarhet och undvika matsvinn.
14) De flesta av våra plastprodukter är tillverkade av laminat blandmaterial och har lång hållbarhet. Vår utmaning är att behålla hållbarheten men samtidigt går över till ett mer hållbart material.
15) Detta kan vi inte svara på i dagsläget då kartläggning inte gjorts, men generellt är det svårt att hitta bra barriärmaterial till delar av vårt sortiment och monomaterial är därför svårare att använda.
Fråga 8. Hur problematiskt har det varit gå från direkttryck på förpackningen till att
använda ett mer återvinningsvänligt sätt att trycka på förpackningarna, i form av lasermärkning alt. minimalt tryck?
a. Lasermärkning b. Minimalt tryck
1) Ej aktuellt Ej aktuellt 2) 4 4 3) – – 4) 3 3 5) Ej aktuellt Ej aktuellt 6) Ej aktuellt Ej aktuellt