Food companies’ problems in the transition to
recyclable plastic use
Kristoffer Tveiten
Abstract
This study aims to identify problems that food companies may encounter during the transition from un-recyclable plastic packaging, to recyclable plastic packaging. The study is based on a survey and a case study. The survey was answered by 16 food
companies who, with their signature of the Plastinitiativet 2022, have taken responsibility for increasing the recyclability of their plastic packaging. The case study focuses on a food
company that may want to sign Plastinitiativet 2022, but first need to know more about their current plastic usage and what possibilities they have to increase the recyclability of their plastic package. Both studies show that food companies may experience some problems in the transition to a more recyclable plastic usage. A change in the plastics material and color may result in unexpected problems. Multilaminates and barrier materials have special functions but lower the recyclability. Laser marking and/or minimal printing, labels, shrink labels and adhesives on the packaging do not appear to be problematic for most of the
companies. Signing Plastinitiativet 2022 seems to motivate the food companies to take measures, to increase the recyclability of their plastic packaging. All food companies will probably encounter problems of varying severity. The severity varies depending on the type of plastic used at present and the type of food that is packaged. The transition is also likely to contribute to higher materials- and staff costs for food companies.
Keywords
Förord
Detta examensarbete på kandidatnivå i miljö- och hälsoskydd, vid Umeå Universitet,
inleddes med hjälp av Miljöbron. En organisation som sammanför studenter och näringsliv i olika typer av projekt. Ett av dessa projekt var en fallstudie åt ett livsmedelsföretag som ville se över sin konsumtion av icke återanvändningsbara plaster, se över vilka alternativ
återvinningsbara alternativ som finns och till vilken kostnad. Det var detta projekt som blev fallstudien och även inspirationen att göra en enkätundersökning för samtliga
livsmedelsföretag som skrivit under DLF:s Plastinitiativet 2022. Jag hade velat tacka följande personer:
• Kerstin Abbing, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet • Lisa Larsson, Hållbarhetsansvarig, Livsmedelsföretaget
Innehållsförteckning
1 Inledning ……...……….……….……. 1
1.1 Syfte och frågeställning ………... 2
2 Metod ………..……….……….. 3
2.1 Enkätundersökning ………... 3
2.2 Fallstudie ………..……….. 4
3 Resultat ………..……… 4
3.1 Enkätundersökning ………..…………. 4
3.1.1 Introduktion ………….………... 4 3.1.2 Färg i plastförpackningar …..……….………... 53.1.3 Multilaminat och barriärmaterial i plastförpackningar …..……... 6
3.1.4 Direkttryck på plastförpackningar …...…………..………... 7
3.1.5 Användning av lim på plastförpackningar ………..………...…. 7
3.1.6 Materialval av etiketter på plastförpackningar ….…....………... 8
3.1.7 Design av plastförpackningar …...………... 9
3.1.8 Övriga frågor …... 9
3.2 Fallstudie ………..……….……. 11
3.2.1 Sammanfattning av fallstudiens resultat …...14
4 Diskussion ……….…... 15
4.1 Enkätundersökning ………..………. 15
4.2 Fallstudie ………..….………. 17
4.2.1 Arbetsetapp 1. Byt färg på den plast som endast går till energiutvinning ………..……….………. 18
4.2.2 Arbetsetapp 2. Byt färg på plast som återvinns enligt vissa förutsättningar ……….…..……….………. 18
4.2.3 Arbetsetapp 3. Byt plastmaterial på den plast som endast går till energiutvinning ………..……….………. 18
4.2.4 Övriga plastartiklar och förpackningar ………..………. 18
4.2.5 Övrig miljöpåverkan ………..………..……….……... 19
4.2.6 Framtida arbete för livsmedelsföretaget …...………..………. 19
4.3 Metodkritik ………. 20
4.4 Slutsats ..………... 21
4.4.1
Svar på frågeställningarna..………...………... 21
5 Referenser ..……….… 22
Bilaga 1 Enkätundersökning
Bilaga 2 Ordförklaring
1 Inledning
Plast är ett av vår tids största miljöproblem. Framförallt för jordens marina ekosystem, hav, sjöar, vattendrag och flodmynningar. Forskning visar att varierande storlek av plastpartiklar finns närvarande i havsbottens sediment på en global nivå. Det finns från Arktis i norr till Antarktis i söder (Barnes et. al 2009) och på nästan 5000 meters djup i några av världens djuphav (Van Cauwenberghe et. al 2013). Det finns i inlandssjöar (Fischer et. al 2016), avlägsna färskvattensjöar (Free et. al 2014) och flodmynningar i Kina (Peng et. al 2017). Att plaster finns närvarande i de marina ekosystemen kan ha negativ inverkan på jordens vattenlevande organismer. Cyanobakterier som omges av mikroplaster kan resultera i negativa effekter på algernas fotosyntes, morfologi, tillväxt och kolonistorlek (Yokata et. al 2017). 83% av havskräftorna utanför de brittiska öarna Clyde Sea har uppmärksammats vara kontaminerade med plast i sina magar (Murray och Rhys Cowie 2011). I flodmynningen vid Río de la Planta i Argentina fångade forskare in 87 färskvattenfiskar av 11 olika arter.
Forskarnas studie visade att 100% av den infångade fisken var kontaminerad av mikroplaster (Pazoz et. al 2017). Forskare har även använt sig av datamodeller som tyder på att upp till 52% av jordens population av havssköldpaddor har plastskräp i sig (Schuyler et. al 2016). Att både djur och natur far illa av plastens närvaro är tydligt. 70% av mängden avfall i Europas hav består av engångsplastprodukter och fiskeredskap enligt Europeiska kommissionens beräkningar. Dessutom anges en av tio engångsplastprodukter vara förpackningar och emballage (Europeiska kommissionen 2018). Som ett steg i arbetet mot mindre
plastanvändning har Europeiska kommissionen tagit fram ”En europeisk strategi för plaster i en cirkulär ekonomi”, vars syfte är att öka mängden återanvändning av plast och minska mängden plast i naturen (Europeiska kommissionen 2018). Det är inte första gången Europeiska kommissionen arbetar med frågan att minska mängden plast som används i samhället. År 2015 trädde ett nytt EU-direktiv (2015/720) i kraft, med syftet att minska konsumenters användning av bärkassar. Europaparlamentet vill dessutom ha som mål att Europas länder ska återvinna minst 50% av de förbrukade plastförpackningarna år 2025 och 55% senast år 2030, genom EU-direktiv 2018/852. Under året 2018 återvann Sverige cirka 45% av de plastförpackningar som förbrukades (hushåll, industri och kommersiella
förpackningar) vilket placerar Sverige som sjua i rankingen av vilka länder som procentuellt återvinner mest av sitt eget avfall i Europa (PlasticsEurope 2019).
Med nya bestämmelser från EU om förpackningar och emballage ställs kraven direkt på producenterna av avfallet. Detta examensarbete riktar sig till livsmedelsföretag som producerar plastförpackningar till dagligvaruhandeln. Som en del i kedjan har
Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF) skapat Plastinitiativet 2022. De företag som åtar sig ansvaret och skriver under DLF:s Plastinitiativet 2022, är företag som förser marknaden med plastförpackningar och omfattas av förordningen (SFS 2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Syftet med Plastinitiativet 2022 är att få DLF:s medlemsföretag att vilja gå över till plastförpackningar som kan materialåtervinnas. Med materialutnyttja menar DLF att plastförpackningarna ska återvinnas till ny plastråvara, som i sin tur kan användas för att skapa nya plastprodukter. På DLF:s hemsida, den 3 februari 2020, finns 54 namngivna företag som skrivit under Plastinitiativet 2022 (Dagligvaruleverantörers Förbund 2020). Förpackning- & Tidningsinsamlingen (FTI) har skapat en så kallad återvinningsmanual för plastförpackningar för att guida företagens arbete att skapa plastförpackningar som
möjliggör en högre grad av materialutnyttjande. Denna manual består av flera olika riktlinjer företagen bör förhålla sig till vid skapandet av en plastförpackning. Bland annat bör
företagen tänka på plastens färgpigment, multilaminat, direkttryck på förpackningen, materialval av etikett och de lim som används för att fästa etiketten på förpackningen, samt design av förpackningen. Att använda svarta eller mörka färger i förpackningen försvårar sorteringsprocessen. I värsta fall kan färgad plast kontaminera övrig plastmassa så att den får färre återanvändningsområden och ett lägre värde. Av de anledningarna bör
lager olika plaster, vilket är svåra att återvinna. Ofta består multilaminat av en konventionell förpackningsplast i kombination med ett så kallat barriärmaterial. Bärarmaterialets syfte kan vara att skydda livsmedlet från syre eller luftfuktighet. Att använda bläck för att trycka
information direkt på en förpackning har en negativ påverkan på plastens återvinningsbarhet och bör därför undvikas. Lim används på plastförpackningar för att fästa etiketter och andra förpackningskomponenter samt vid förslutning. Bäst ur återvinningssynpunkt är att undvika lim helt, fast om detta inte går så är det viktigt att limmet kan avlägsnas i tvättprocessen av de återvunna plastförpackningarna. Det är även viktigt att välja rätt etikett och
krympetikettmaterial utifrån hur de påverkar sorterings- och återvinningsprocessen. Etiketter eller krympetiketter som är lätta att ta bort är en viktig faktor för att förbättra återvinningsprocessen. Etiketter som är gjorda av samma material som förpackningen eller av kompatibelt material är att föredra. För att slutkonsumenten enkelt ska förstå att en förpackning är gjord av plast så bör den både se ut och kännas som plast. Designen av en plastförpackning är därför väldigt viktig (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019b).
1.1 Syfte och frågeställningar
Examensarbetets syfte är att identifiera problematik som livsmedelsföretag stöter på i arbetet att anpassa sin plastanvändning enligt FTI:s återvinningsmanual för plastförpackningar. Enkätundersökningen och fallstudien utförs med följande frågeställningar:
1. Vilken problematik har livsmedelsföretagen i enkätundersökningen stött på i övergången till ett mer återvinningsbart plastalternativ?
2. Går det att identifiera likheter i problematiken mellan livsmedelsföretagen? 3. Av vilket syfte väljer livsmedelsföretagen att skriva på Plastinitiativet 2022? 4. Har livsmedelsföretagens övergång till mer återvinningsbar plast resulterat i några
ekonomiska effekter?
5. Vilka plastprodukter köper livsmedelsföretaget, i fallstudien, i dagsläget?
6. Vilket plastmaterial och färg består produkterna utav? Påverkar plastmaterialet och färgen produktens återvinningsbarhet?
7. Finns det några alternativa återvinningsbara plastmaterial eller färger som skulle öka återvinningsbarheten, om produkten inte är återvinningsbar?
8. Finns det något alternativt plastmaterial som är gjord på förnyelsebara resurser? 9. Vad skulle de alternativa plastmaterialen och färger kosta jämfört med nuvarande
2 Metod
2.1 Enkätundersökning
För att få svar på frågeställningarna skapades en enkätundersökning bestående av 21 frågor uppdelade på 8 sidor (se bilaga 1). Sida 1 bestod av frågeställningar som eventuellt kan användas för att se likheter mellan företag och problematik. Sida 2 till 7 speglar FTI:s återvinningsmanual för plastförpackningar (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019b). Sida 8 bestod av övriga frågor. Syftet med sidindelningen var att samla information för vilken problematik livsmedelsföretagen kan ha stött på i arbetet för att öka mängden
återvinningsbara plastförpackningar. För att säkerställa enkätundersökningens spegling av återvinningsmanualen gavs FTI möjligheten att granska enkäten innan utskick. FTI svarade dock aldrig och enkäten skickades ut utan att ha blivit granskad av FTI. Enkäten har
utformats med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Kvantitativa frågor har utformats av valfrågor och skalfrågor. Skalan sträcker sig mellan "ej aktuellt" och 1 - 5, där 1 är "inga problem" och 5 är "mycket problematiskt". Kvalitativa frågor samlas in via textsvar. Förhoppningen var att de kvantitativa frågorna kunde ge respondenten en möjlighet att förtydliga sin upplevda problematik. I de kvalitativa svaren har företagen haft möjlighet att utrycka varför det har varit mer eller mindre problematiskt att övergå till en mer
återvinningsbar plastanvändning.
Målgruppen för enkätundersökningen var de livsmedelsföretag som den 3 februari 2020 redan skrivit under Plastinitiativet 2022. På DLF:s hemsida för Plastinitiativet 2022 fanns 54 företag namngivna (Dagligvaruleverantörers Förbund 2020). Av de 54 företagen var 51 livsmedelsföretag och 3 av företagen producenter av hygienartiklar. DLF kontaktades för att försöka effektivisera arbetet med att samla in kontaktuppgifter till samtliga
livsmedelsföretag. DLF förklarade dock att de inte kan dela med sig av kontaktuppgifter till de medlemsföretag som skrivit under Plastinitiativet 2022, med anledning av GDPR. DLF hade inte heller möjlighet att skicka ut enkäten i ett eget mejlutskick. Kontaktuppgifter samlades därför in på egen hand. Första kontakten med livsmedelsföretagen har skett via telefon. Under samtalen har växeltelefonisten informerats om detta examensarbete, där en del består av en enkätundersökning med syftet att undersöka livsmedelsföretagens
problematik vid övergången till en mer återvinningsbar plastanvändning. Därefter bads växeltelefonisten att dela med sig av e-postadressen till berörd hållbarhets- och/eller kvalitetsansvarig person hos livsmedelsföretaget.
Hos 33 av företagen har personal i telefonväxeln delat med sig av e-postadresser till berörd kontaktperson. Elva av företagen hänvisar till sin allmänna e-postadress, till exempel info@företagetsnamn.se. Tre av företagen önskar kontakt endast via formulär på deras hemsida. Två av företagen svarar inte på telefon eller e-postmeddelanden. Två av företagen har inte gått att kontakta då det saknas hemsida eller kontaktinformation på internet. Svarsfrekvensen för enkäten förväntades vara låg. För att försöka öka svarsfrekvensen informerades samtliga kontaktpersoner om att alla frågor i enkäten var frivilliga att svara på. Samtliga kontaktpersoner har fått informationen; om frågan inte är aktuell, sekretessbelagd eller av någon annan anledning inte går att svara på, så är även dessa svar viktiga att få in. Kontaktpersonerna hade möjlighet att besvara enkäten under en 12-dagarsperiod, 3 februari klockan 12.00 till 14 februari klockan 20.00. Måndag den 3 februari skickades enkäten ut till alla kontaktpersoner. Måndag den 10 februari skickades en påminnelse ut till alla
kontaktpersoner. Med anledning av att enkäten besvarades anonymt, skickades en
2.2 Fallstudie
Fallstudien har utförts åt ett livsmedelsföretag som ännu inte har skrivit under
Plastinitiativet 2022, men som vill undersöka möjligheten att göra det. Med anledning av att livsmedelsföretaget i viss mån använder plastförpackningar som inte är återvinningsbara, förväntas det innebära vissa utmaningar att skriva under Plastinitiativet 2022. Information samlades in genom att intervjua säljare hos livsmedelsföretagets plastleverantörer. Intervjun speglade frågeställningarna, och bestod därför av följande fem frågor:
1. Vilka plastprodukter köper livsmedelsföretaget i dagsläget? 2. Vilket plastmaterial och färg består produkterna utav? 3. Är produkterna återvinningsbara?
4. Finns det några alternativa återvinningsbara plastmaterial eller färger som skulle öka återvinningsbarheten, om produkten inte är återvinningsbar?
5. Finns det något alternativt plastmaterial som är gjort på förnyelsebara resurser? 6. Vad skulle de alternativa plastmaterialen och färger kosta jämfört med nuvarande
plastmaterial och färg?
Enligt FTI:s återvinningsmanual finns det även riktlinjer för etiketter, lim och design. Dessa frågor kommer livsmedelsföretaget själva att arbeta vidare på efter utfört examensarbete. Innan utförd fallstudie hade livsmedelsföretaget informerat leverantörerna om att en student från Umeå Universitet kommer kontakta dem och ställa frågor om livsmedelsföretagets inköp av plastartiklar. Livsmedelsföretaget delade därefter med sig av kontaktinformation till samtliga leverantörer. Både livsmedelsföretaget och leverantörerna är anonyma i examensarbetet, med hänvisning till sekretess.
3 Resultat
3.1 Enkätundersökning
Med intention att göra respondenternas svar lättöverskådliga, sammanfattas
respondenternas svar i åtta delar, enligt strukturen i den utskickade enkäten. Svaren på de frågor där respondenten själv kan skriva ett textsvar kan variera väldigt mycket. Vilket resulterar i att sammanfattning av textsvaren blir ganska grov. Med anledning av att det förekommer en del olika termer finns bilaga 2 - Ordförklaring. För att i detalj läsa vad varje respondent svarade, vänligen se bilaga 3.
3.1.1 Introduktion
Resultatet av enkätstudien visar att omställningen till återvinningsbar plastanvändning för livsmedelsföretag bidrar till en del problem. Av de 16 respondenter som svarade finns det en typ av livsmedelsföretag som sticker ut i mängden; mejeriföretagen. I och med att
respondenterna är anonyma blir det svårt att identifiera vilka företag som svarade, det finns däremot en möjlighet att alla förfrågade mejeriföretag svarade på enkäten. Resterande typer av företag är bröd, bageri, grossist, frukt och grönt, glass, ägg, tobaksprodukter, leveranser av livsmedel, producerande och konsumentvaror. I figur 1 visas att majoriteten av
respondenterna har arbetat med frågan kring återvinningsbar plast i över 3 år.
Sammanfattningsvis skriver livsmedelsföretagen under Plastinitiativet 2022 med följande huvudsakliga syften:
• Enligt tio respondenter är Plastinitiativet 2022 i linje med företagens egna hållbarhetsmål, miljömål eller ansvar gällande miljöfrågor.
• En respondent upplever att de måste skriva under Plastinitiativet 2022 för att det är krav från grossister och branschen i helhet och att det skapas en press när
konkurrenter skriver på.
• En respondent hoppas att med hjälp av Plastinitiativet 2022 kunna informera slutkonsumenten att förpackningen har återvunnits eller kan återvinnas.
Figur 1. Antal företag som arbetat med återvinningsbar plats under olika lång tid. Antalet respondenter per svarsalternativ. Exklusive textsvar.
3.1.2 Färg i plastförpackningar
Enligt figur 2 upplever respondenterna att övergången till färglös plast är mer problematisk än övergången till ljust färgad plast.
Figur 2. Respondenternas upplevda problematik i övergången från svart och mörk plast till en mer
återvinningsbar ljus plast eller färglös plast. Exklusive respondenter som valde svarsalternativet ”Ej aktuellt”.
Oväntade problem som livsmedelsföretagen har stött på i arbetet till ljusare eller färglös plast kan delas upp i fyra grupper.
• Enligt fyra respondenter kan andra delar i organisationen ha vissa motstridiga åsikter om förpackningens design, när den är skapad i ljusare eller färglös plast.
• Enligt två respondenter kan livsmedlet behöva skyddas från ljus och behöver därför en mörkare plastförpackning.
• Enligt två respondenter kan de behöva dölja produkten för konsument med mörkare plast på grund av att livsmedlet inte ser aptitligt ut.
0 1 2 3 4 5 6
Mindre än 1 år Under 1-2 år Under 2-3 år Under 3-5 år Över 5 år
An ta l re sp on de nt er Antal år 0 1 2 3 4 5 6 7
1. Inga problem 2. 3. 4. 5. Mycket
problematiskt An ta l re sp on de nt er Upplevd problematik
• En respondent uppger att övergången till ljusare plast kan bidra till högre materialkostnader.
För att lösa denna problematik har ett av företagen svarat att de valt att kombinera
transparenta förpackningar tillsammans med en kartong, ”sleeve”, som slutkonsument kan separera var för sig vid sortering.
3.1.3 Multilaminat och barriärmaterial i plastförpackningar
Enligt figur 3 upplever respondenterna i varierad grad problematik i övergången till mer återvinningsbara barriärmaterial i plastförpackningar. Det minst problematiska verkar vara övergången till plastförpackningar i PET och det mest problematiska verkar vara övergången till plastförpackningar i EVOH (<2% av total förpackningsvikt).
Figur 3. Respondenternas upplevda problematik att övergå från material som inte är återvinningsbara, till ett mer återvinningsbart material i sina plastförpackningar. Exklusive respondenter som valde svarsalternativet ”Ej aktuellt”.
Oväntade problem som livsmedelsföretagen har stött på i arbetet att övergå till en mer återvinningsbar plast kan grupperas i två områden.
• Enligt fem av respondenterna är det svårt att välja bort barriärmaterial och laminat på grund av de funktioner som denna plast har. Till exempel ökar
livsmedelshållbarhet med hjälp av en plastförpackning gjord av laminat. • Enligt två respondenter står ibland klimatnyttan i motsatsförhållande till
återvinningsbarhet. Till exempel om ett företag vill minska resursförbrukningen på ett material kan ett multimaterial med bra barriäregenskaper vara det bästa, men ej återvinningsbart.
Som en lösning på denna fråga, förklarar två respondenter att det enklaste är att övergå till en förpackning gjord på kombinationen papper och EVOH. Då finns funktionen från barriären samt att förpackningen kan sorteras som papper, i och med att merparten av förpackningsvikten består av papper.
3.1.4 Direkttryck på plastförpackningar
Enligt figur 4 upplever respondenterna att övergången från direkttryck på förpackningen till minimalt tryck är något mer problematisk än övergången till lasermärkning.
0 1 2 3
1. Inga problem 2. 3. 4. 5. Mycket
problematiskt An ta l re sp on de nt er Upplevd problematik
Övergång till plastförpackningar i PET
Figur 4. Respondenternas upplevda problematik attgå från direkttryck på förpackningen till att använda ett mer återvinningsvänligt sätt att trycka på förpackningarna. Exklusive respondenter som valde svarsalternativet ”Ej aktuellt”.
De oväntade problem som två av respondenterna tycks ha upplevt är att designen av förpackningen kan behöva göras om.
3.1.5 Användning av lim på plastförpackningar
Enligt figur 5 upplever respondenterna att övergången från icke-vattenlösligt lim kan bidra till problem. Det går inte att se någon skillnad i problematiken mellan de två vattenlösliga alternativ.
Figur 5. Respondenternas upplevda problematik att gå från icke-vattenlösligt lim till ett mer återvinningsvänligt lim. Exklusive respondenter som valde svarsalternativet ”Ej aktuellt”.
De oväntade problem som respondenterna tycks ha upplevt med övergången är:
• Att limmet i vissa fall måste klara en hög temperatur på grund av pastörisering (1 respondent).
• Att leverantören inte verkar driva frågan eller att det inte finns någon ”bra” leverantör på marknaden (2 respondenter).
Enligt respondenterna har detta lett till att livsmedelsföretagen inte haft fokus på hur lim påverkar återvinningsbarheten av förpackningen. Enligt en respondent råder det även en viss oklarhet hos FTI på grund av olika ansvarsområden. Samt att frågan blir mer komplex när det gäller att reda ut vilka förhållningsregler som gäller globalt.
0 1 2 3
1. Inga problem 2. 3. 4. 5. Mycket
problematiskt An ta l re sp on de nt er Upplevd problematik
Lasermärkning Minimalt tryck
0 1 2 3
1. Inga problem 2. 3. 4. 5. Mycket
problematiskt An ta l re sp on de nt er Upplevd problematik
3.1.6 Materialval av etiketter på plastförpackningar
Enligt figur 6 har majoriteten av respondenterna (exklusive de som svarade ”ej aktuellt”) inte behövt ändra sina etiketter för att öka återvinningsbarheten, efter att de skrev under
plastinitiativet 2022. De respondenter som har sett över sina etiketter och valt att ändra sina plastetiketter, har istället valt att använda samma plastmaterial på etiketterna som
plastförpackningen.
Figur 6. Respondenternas svar på hur de, efter underskrift av plastinitiativet 2022, har arbetat med frågan om återvinningsbarhet av sina plastförpackningars etiketter. Exklusive respondenter som svarade via eget textsvar.
Enligt figur 7 svarar majoriteten av respondenterna att frågan om att göra etiketter eller krympetiketter lätta att ta bort inte är aktuell. Fyra respondenter har däremot arbetat med att göra etiketter eller krympetiketter lätta att ta bort. En respondent svarade via textsvar att de försöker lägga in en rivningsanvisning och instruktion på den ”sleeve” som omsluts av PET-flaskan ska tas bort innan återvinning.
Figur 7. Respondenternas svar på om de, efter underskrift av plastinitiativet 2022, har arbetat med frågan om lättbortagna etiketter och/eller krympetiketter. Exklusive respondenter som svarade via eget textsvar.
Inga respondenter har stött på några oväntade problem i arbetet med återvinningsvänliga etiketter eller krympetiketter. Enligt tre respondenters egna textsvar är deras etikett redan enkel att ta bort eller så består den av samma material som förpackningen.
0 2 4 6
Ej aktuell fråga Vi har valt att byta ut PET eller papper, till LDPE eller
PP/OPP
Vi har valt att byta ut metall- eller PVC etiketter, till LDPE eller PP/OPP
Vi har valt att byta ut metall- eller PVC etiketter, till PET eller papper.
Vi har valt att använda samma plastmaterial på etiketten som plastförpackningen.
Vi har inte behövt ändra våra etiketter för att öka återvinningsbarheten. Vi använde redan lämpligt material
innan vi antog plastinitiativet 2022.
Antal respondenter Sv ar sal te rn at iv 0 2 4 6 8
Ja Nej Vet ej Ej aktuellt
3.1.7 Design av plastförpackningar
Endast två respondenter uppger att de haft problem med slutkonsumenter som felsorterar deras förpackningar. Sex respondenter har inte haft några problem och åtta respondenter vet inte. Enligt figur 8 har sex respondenter även behövt se över sin förpackningsdesign efter att de skrev under Plastinitiativet 2022. Enligt dessa sex respondenter har förpackningsdesignen behövts göra om då det skett ett byte av material när förpackningen ändras i storlek, när plastmängden i förpackningen förändras eller när färgen förändras.
Figur 8.Respondenternas svar på om de, efter underskrift av plastinitiativet 2022, har behövt se över sin
förpackningsdesign.
Enlig tre av respondenterna har de stött på oväntad problematik när de har behövt förändra sin förpackningsdesign. Enligt en respondent har det uppstått problematik med anledning av att respondentens produkter tillverkats utomlands. Enligt en annan respondent uppstår oväntad problematik när alternativen på marknaden är för få eller när det är för strikta krav på utformningen av förpackningens dekoration eller att lagar för återvunnen plast är för hårda. En tredje respondent upplever likt föregående respondent att kraven är strikta och menar främst att kravet om att max 60% av ytan på förpackningen får vara dekorerad är ett orealistiskt krav.
3.1.8 Övriga frågor
Respondenternas svar i frågan ”Använder ni återvinningsbar plast i större utsträckning nu än innan ni skrev under Plastinitiativet 2022?” kan delas upp i fyra delar.
• Sju respondenter svarade att det inte är någon skillnad sedan innan de skrev under Plastinitiativet 2022, varav två respondenter hänvisar till att de nyss har skrivit under Plastinitiativet 2022.
• Fyra respondenter svarar att de använder återvinningsbar plast i större utsträckning nu än innan de skrev på Plastinitiativet 2022.
• Tre respondenter svarar vad de har vidtagit för åtgärder, dock utan att förklara om det var innan eller efter att de skrev under Plastinitiativet 2022.
• Två respondenter skriver ett textsvar, men svarar inte på frågan.
Respondenternas svar i frågan ”Har ni sett några ekonomiska förluster eller vinster i övergången till en mer återvinningsbar plast?” kan delas upp i fem delar.
• Fem respondenter svarar att det har blivit billigare att byta material; papper istället för plast och PS istället för PP. För en av respondenterna har materialbytet även lett till en ny design som gynnar transporterna, då det går att packa större mängd livsmedel per halvpall.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Ja Nej Vet inte Ej aktuellt
• Fyra respondenter svarar att de inte vet om det blivit några ekonomiska effekter i övergången till en mer återvinningsbar plast.
• Tre respondenter svarar att det initialt, delvis eller helt och hållet, blivit dyrare att övergå till en mer återvinningsbar plast på grund av arbetskostnaderna för att hitta nya material och att de nya alternativen på marknaden är för få eller för dyra. • Tre respondenter svarar att de inte kan svara på frågan då de inte hunnit komma så
långt i arbetet och/eller projektet.
• En respondent har stegvis de senaste 3 åren valt att försöka göra plastförpackningen tunnare och därigenom kunnat minska på sina materialkostnader.
Det var sju respondenter som svarade på enkätundersökningens avslutande fråga ”Övriga kommentarer angående utmaningar kring återvinningsbarhet på plastförpackningar?”. Alla respondenter har nästintill egna utmaningar de står inför. Utmaningarna är följande:
• Det är svårt att finna fossilfri plast som är återvinningsbar. • Det önskas att FTI förbättrar sin återvinningsteknik.
• Det önskas att FTI ökar sitt samarbete globalt, för att kunna bistå med information för vad som gäller i andra länder, på samma sätt som FTI bistår med information om vad som gäller i Sverige.
• Det önskas att slutkonsumenterna tilldelas mer information om att plast inte alltid är negativt.
• Det önskas även att slutkonsumenten får mer information om hur de ska ta sitt ansvar och veta hur förpackningen källsorteras.
• Nyheter om stora plastberg som bränns upp för att det inte finns någon slutkund skadar sorteringen då många slänger plasten i brännbart avfall istället. Samma respondent säger att man vill kunna se slutresultatet av återvunnen plast i vardagen. • En respondent påstår att de ser mycket stora utmaningar med att nå Plastinitiativet
3.2 Fallstudie
Resultatet av fallstudien visar att livsmedelsföretaget köper in 9 olika typer av plaster i varierade färger, 6 laminat av varierande plastkombinationer, 2 olika pappersförpackningar, varav en med plastskikt som barriär och en produkt bestående av aluminium.
1. HDPE i transparent, blåa och svarta färger. 2. LDPE i transparent färg.
3. PE i transparent och blå färg.
4. PP i transparent, ljusa, mörka och svarta färger. 5. PS i vit färg.
6. Termoformad PET i transparent och naturlig färg. 7. Termoformad APET i transparent färg.
8. Termoformad CPET i vit färg.
9. Termoformad RPET i transparent färg. 10. PE och papper.
11. PET och papper.
12. Laminat i tre olika plastkombinationer, färgerna transparent och vit. 13. Aluminium
För att enklast sammanställa resultatet från intervjuer med samtliga leverantörer skapades en tabell över livsmedelsföretagets inköp av plastförpackningar. För att göra tabellen lättförståelig har den brutits upp i fem mindre tabeller. För att i detalj läsa leverantörernas svar på intervjufrågorna, vänligen se bilaga 4.
I tabell 1 sammanställs samtliga plastprodukter som livsmedelsföretaget köper in. Tabellen visar vilka leverantörer som levererar vilken produkt, vilken färg produkten består av, vilket plastmaterial produkten består av och i vilken grad produkten återvinns. Observera att det finns tre olika klasser på FTI:s återvinningsbarhet. Produkter som materialåtervinns blir till ny plastmassa som kan användas i nya produkter. Produkter som återvinns enligt vissa förutsättningar, återvinns endast om vissa kriterier uppfylls. Till exempel om det finns någon efterfrågan på marknaden av det återvunna materialet och/eller om det finns tillräckliga mängder av plastmaterialet för att det ska vara ekonomiskt möjligt att kunna återvinna. Produkter som energiutvinns eldas upp och blir till värme (Förpacknings- &
Tidningsinsamlingen 2019b). Produkter som återvinns som papper eller aluminium omfattas inte av Plastinitiativet 2021.
Tabell 1. Sammanställning av alla plastprodukter Livsmedelsföretaget köper in, vilken färg och plastmaterial de består av, samt vilken möjlighet FTI har att återvinna plastmaterialet.
Leverantör Produkt Färg Plastmaterial FTI:s
återvinningsbarhet Leverantör 1 Krympfilm Transparent LDPE/HDPE Materialåtervinns
Leverantör 2 Burkar Transparent PP Materialåtervinns
Lock Transparent PP Materialåtervinns
Leverantör 3 Formar - Papper och PET Sorteras som papper
Leverantör 4 Tuber - Aluminium Sorteras som
aluminium Tubhattar Svarta PP Energiutvinns
Tubhattar Ljusa PP Återvinns enligt vissa förutsättningar
Leverantör 5 Tråg Vit CPET Energiutvinns
Leverantör 6 Kapslar - Papper Sorteras som papper
Leverantör 7 Underfilm Vit APET +
Överfilm Transparent OPA + PE Energiutvinns Vacuumpåse Transparent OPA + PE Energiutvinns Överfilm Vit PET + PE-EVOH-PE Energiutvinns Överfilm Vit PET + PE-EVOH-PE Energiutvinns Överfilm Transparent PET + PE-EVOH-PE Energiutvinns
Leverantör 8 Plastpåsar Blå HDPE Återvinns enligt vissa
förutsättningar
Leverantör 9 - - - -
Leverantör 9.1 Krympfilm Transparent PE Materialåtervinns
Plastpåsar Blå PE Återvinns enligt vissa förutsättningar Toppark Transparent PE Materialåtervinns Pallhuv Transparent PE Materialåtervinns Maskinsträckfilm Transparent LDPE Materialåtervinns
Leverantör 9.2 Plastpåsar Blå PE Återvinns enligt vissa
förutsättningar
Leverantör 10 Burkar Transparenta PET Energiutvinns
Leverantör 11 Lock Transparenta APET Energiutvinns
Tråg Svarta HDPE Energiutvinns Tråg Transparenta HDPE Materialåtervinns
Leverantör 12 Hinkar Vit PP Återvinns enligt vissa
förutsättningar Lock Vit PP Återvinns enligt vissa
förutsättningar Galler Transparent PP Materialåtervinns
Leverantör 13 Plastbrickor Vit PS Energiutvinns
För att öka återvinningsbarheten på livsmedelsföretagets plastprodukter bör livsmedelsföretaget endast köpa in plastprodukter av transparent färg. I tabell 2
sammanställs samtliga produkter där färgen påverkar återvinningsbarheten. Kostnaden för att övergå till en färg som resulterar i en högre återvinningsbarhet varierar. Anledningen till att leverantör 12’s produkter är dyrare i transparent färg är att den vita färgen är ”naturlig”. Den har med andra ord inte behandlats, vilket en transparent färg kräver.
Tabell 2. Sammanställning av de plastprodukter vars färgalternativ skulle kunna bytas ut och om den alternativa färgen bidrar till ökad eller minskad materialkostnad.
Leverantör Produkt Färg Alternativ
- Färg Kostnad
Leverantör 4 Tubhattar Svarta Transparent Ingen prisskillnad
Tubhattar Ljusa Transparent Ingen prisskillnad
Leverantör 8 Plastpåsar Blå Transparent Oklart
Leverantör 9.1 Plastpåsar Blå Transparent Oklart
Leverantör 9.2 Plastpåsar Blå Transparent Oklart
Leverantör 11 Tråg Svarta Transparent Billigare
Leverantör 12 Hinkar Vit Transparent Dyrare Lock Vit Transparent Dyrare
Leverantör 13 Plastbrickor Vit Transparent Oklart För att öka återvinningsbarheten på livsmedelsföretagets plastprodukter, bör
livsmedelsföretaget endast köpa in plastprodukter av plaster som FTI har möjlighet att återvinna. I tabell 3 sammanställs samtliga produkter där plastmaterialet påverkar
återvinningsbarheten. Observera att Leverantör 4’s tubhattar består av PP, vilket redan är en återvinningsbar plast. Leverantör 4 har däremot möjligheten att erbjuda PE eller aluminium som material. Om livsmedelsföretaget skulle välja tubhattar i aluminium skulle hela
förpackningen kunna sorteras som aluminium. Livsmedelsföretaget förväntas få dyrare materialkostnader om de väljer att övergå till mer återvinningsvänliga plastmaterial.
Tabell 3. Sammanställning av de plastprodukter vars plastmaterial skulle kunna bytas ut till ett återvinningsbart plastmaterial och om det alternativa plastmaterialet bidrar till ökad eller minskad materialkostnad.
Leverantör Produkt Plastmaterial Alternativ -
Plastmaterial Kostnad Leverantör 4 Tubhattar PP PE eller aluminium Dyrare
Leverantör 7 Vacuumpåse OPA + PE PE+PE Oklart
Leverantör 10 Burkar PET LDPE, HDPE eller PP Dyrare
Leverantör 11 Lock APET PE Oklart/Dyrare
Leverantör 13 Plastbrickor PS PP Dyrare
Det finns även plastprodukter som inte har några återvinningsbara alternativ. Dessa produkter har sammanställts i tabell 4. Anledningen till att dessa produkter inte har några återvinningsbara plastalternativ är för att de har unika funktioner. Under- och överfilmerna är laminater vars funktion är att skydda livsmedlet från oxidation genom att inte låta luft tränga in i förpackningen. Tråget som består av CPET har funktionen att det kan värmas upp i både ugn och mikrovågsugn.
Tabell 4. Sammanställning av de leverantörer vars plastprodukter energiutvinns och inte har några andra plastalternativ.
Leverantör Produkt Plastmaterial Alternativ - Plastmaterial Leverantör 5 Tråg CPET Finns inget alternativ
Leverantör 7 Underfilm APET + PE-EVOH-PE Finns inget alternativ Överfilm OPA + PE Finns inget alternativ Överfilm PET + PE-EVOH-PE Finns inget alternativ Överfilm PET + PE-EVOH-PE Finns inget alternativ Överfilm PET + PE-EVOH-PE Finns inget alternativ
Utöver att övergå till återvinningsbara plastmaterial finns även alternativet att övergå till plastmaterial skapade av förnyelsebara resurser. Dessa produkter har sammanställts i tabell 5. Att övergå till förpackningar skapade av förnyelsebara resurser är ett miljövänligare alternativ, dock är det även ett dyrare alternativ.
Tabell 5. Sammanställning av de plastprodukter vars plastmaterial skulle kunna bytas ut till ett plastmaterial skapat av förnyelsebara resurser och om det alternativa plastmaterialet bidrar till ökad eller minskad materialkostnad.
Leverantör Produkt Plastmaterial Alternativ -
Plastmaterial Kostnad
Leverantör 1 Krympfilm LDPE/HDPE Grön-PE Dyrare
Leverantör 4 Tubhattar PP Grön-PE Dyrare
Leverantör 8 Plastpåsar HDPE Grön-PE Dyrare
Leverantör 9.1 Krympfilm PE Grön-PE eller PCR-PE Dyrare Plastpåsar PE Grön-PE eller PCR-PE Dyrare Toppark PE Grön-PE eller PCR-PE Dyrare Pallhuv PE Grön-PE eller PCR-PE Dyrare Maskin-sträckfilm LDPE Grön-PE eller PCR-PE Dyrare
Leverantör 9.2 Plastpåsar PE Grön-PE Oklart
Leverantör 11 Lock APET Grön-PE Oklart/Dyrare
3.2.1 Sammanfattning av fallstudiens resultat
1. I dagsläget köper livsmedelsföretaget in 9 st plastprodukter som kan återvinnas, 6 st som kan återvinnas enligt vissa förutsättningar och 13 st som energiutvinns (tabell 1). 2. Byte av färg på plastprodukten kan öka återvinningsbarheten. Kostnaden för färgbytet
varierar (tabell 2).
3. Byte av plastmaterial kan öka återvinningsbarheten. Troligtvis kommer ett sådant byte leda till ökade materialkostnader (tabell 3).
4. Alla plastprodukter förutom de 6 st plastprodukterna som nämns i tabell 4 kan efter byte av färg eller plast bli återvinningsbara enligt FTI:s plastmanual.
4 Diskussion
4.1 Enkätundersökning
Figur 1 visar att majoriteten av företagen har arbetat med frågan kring återvinningsbar plast över 3 år. Tiden det tar att anpassa ett livsmedelsföretags plastförpackningar och
plastartiklar varierar med största sannolikhet stort. Beroende på faktorer som; vilket livsmedel förpackas, vilka plastmaterial och färger används i dagsläget.
När det gäller färg i plastförpackningar, tycks respondenterna upplevt övergången till färglös plast mer problematisk än ljus plast (figur 2). Det är även ett område med flera oväntade problem. T.ex. att vissa produkter behöver färgade förpackningar för att skydda produkten från ljus, att kunden inte ska kunna se produkten, att färglös plast eller ljusare plast inte stämmer överens med företagets färgprofil. Det mest intressanta svaret tycks respondent 2 och 6 ge, de har valt att ha en avtagbar kartong ”sleeve” runt förpackningarna som
konsumenten kan separera vid sortering. De säger även att tryck kan ske på kartongsleeven istället för på plastförpackningen. Denna teknik kan alltså leda till att plasten kan vara transparent, minskar mängden tryck, samt att kartongsleeven skyddar livsmedlet från ljusinsläpp eller att kund inte ska kunna se livsmedlet.
Tyvärr var det få respondenter som svarade på frågorna om multilaminat och barriärmaterial i plastförpackningar. Detta leder till att grafen i figur 3 kanske inte stämmer överens med verkligheten. Från de få inkomna svaren visar figur 3 att övergången till PET verkar vara det minst problematiska och övergången till plastförpackningar i EVOH (<än 2% av total
förpackningsvikt) är det mest problematiska. Även om all PET inte är återvinningsbar, så möjliggör det att andra typer av material undviks, till exempel aluminium i kombination med annan plast (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019b). PET som barriär är även något som noterats i fallstudien. Plastförpackningar i PET kan skapas från återvunnen PET. Det klarar av både värme och kyla på ett sätt som gör att de är en eftertraktad funktion i
plastförpackningar. Gissningsvis kommer PET-användningen att öka i framtiden, då det är ett mindre problematiskt multilaminat för livsmedelsföretagen med eftertraktade funktioner. Gällande förpackningar med EVOH innehållandes mindre än 2% av förpackningens totalvikt, så svarar en av respondenterna att det enklaste sättet att komma runt denna begränsning är att öka det övriga materialet. Till exempel kan ett papperstråg med 4% EVOH som
barriärmaterial minska procenten EVOH genom att göra papperstråget dubbel så tjockt. Detta leder till dubbel användning av pappersmassa för att komma runt FTI:s riktlinjer. Om detta är något som förekommer, så kan det nog ses som ett systemfel i FTI:s
återvinningsmanual för plastförpackningar, då det endast leder till ökad materialanvändning och motarbetar syftet med att minska mängden EVOH i plastförpackningen.
Att använda ett mer återvinningsvänligt sätt att trycka på förpackningen i form av
lasermärkning eller minimalt tryck verkar vara en fråga som bara är aktuell för ett få antal respondenter. Oklart om frågorna om direkttryck kanske har misstolkats, då alla
livsmedelsförpackningar har tryck på något sätt. Figur 4 visar att övergången till minimalt tryck är den mest problematiska. Med hjälp av de kvantitativa svaren om direkttryck på plastförpackningar går det att identifiera att minimalt tryck har skapat oväntad problematik med designen av förpackningen. Detta med anledning av att FTI önskar att ta emot
plastförpackningar med mindre än 60% tryck, av förpackningens ytteryta (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019b).
som anges är att det inte finns något alternativ på marknaden eller att förpackningen måste pastöriseras. Etikettleverantörerna på marknaden behöver alltså ta tag i frågan, vilket kanske sker efter att FTI lyfter frågan i framtiden. Samtidigt som livsmedelsföretag med
förpackningar som pastöriseras kanske bör se över sitt system. Det kanske finns en möjlighet att pastörisera förpackningen innan etiketten limmas på?
Enligt respondenternas svar gällande etiketter och krympetiketter är de inget större problem för livsmedelsföretagen. Enligt figur 6 använde majoriteten av respondenterna redan
lämpligt material innan de skrev under Plastinitiativet 2022, eller så har de valt att använda samma material som förpackningen.
Gällande förpackningsdesign har två respondenter haft problem med att slutkonsumenter sorterar deras plastförpackningar fel. Båda respondenterna svarar på att de därefter gjort om designen. Andra anledningar till att förpackningsdesignen setts över är att minska på trycket och använda andra färger som ökar återvinningsbarheten. Grundtanken med frågorna om förpackningsdesign var att slutkonsumenterna eventuellt sorterade förpackningen fel på grund av att förpackningen inte kändes eller såg ut som plast, därav sorterades som exempelvis papper. Anledningen till att respondenterna har behövt designa om sina
förpackningar visar sig istället vara byte av material eller färg. Vilket flera respondenter även förklarar i frågan om oväntade problem i arbetet att övergå till ljusare eller färglös plast, samt frågan om oväntade problem i arbetet att övergå till ett tryck som gör förpackningar mer återvinningsbara.
I svaren till frågan om respondenterna använder plast i större utsträckning nu än innan de skrev under Plastinitiativet 2022, visar resultaten att minst fyra respondenter i större
utsträckning använder återvinningsbar plast i dagsläget. På grund av att enkäten besvarades anonymt av företagen kan inga följdfrågor ställas respondenterna, för att i detalj få reda på varför de använder återvinningsbar plast i större utsträckning. Troligtvis kan svaren ändå tolkas som att Plastinitiativet 2022 har en positiv inverkan på de företag som skrivit under att arbeta mot en framtid med återvinningsbara plastförpackningar.
I övergången till mer återvinningsbar plast förväntas det även ske en ekonomisk förändring. Respondenterna fick därför förfrågan om de har noterat några ekonomiska effekter i form av vinster eller förluster. De blandade respondenternas svar tyder på att den ekonomiska vinsten eller förlusten beror på vilket material som byts ut och vilket det nya materialet är. Enstaka respondenter har sett över hela förpackningsdesignen och vidtagit fler åtgärder än att byta material. Att minska mängden plastmaterial som används i förpackningen och en effektivare förpackningsutformning kan bidra till ekonomiska vinster. Ett företag som vill öka mängden återvinningsbar plast i sina förpackningar bör inte bara se till att
plastmaterialet är återvinningsbart, de bör även väga in förpackningens utformning och plastmängd.
Enligt respondenterna finns även en del andra utmaningar än vad som enkätundersökningen tar upp. Tre av utmaningarna berör FTI; att återvinningstekniken förbättras, att FTI ökar sitt samarbete med andra länder, samt informerar slutkonsumenter om att ta ansvar och sortera korrekt. Enligt FTI:s Marknadschef arbetar FTI för att i framtiden kunna öka insamlingen, förbättra tekniken så fler fraktioner kan sorteras, hitta fler fraktioner för avsättning och leverera renare fraktioner.
till förskolor, föreläsningar m.m. Kommunerna jobbar även aktivt med att alla invånare ska sortera rätt (Löhnn, muntlig).
Dessvärre har det inte gått att notera några tydliga mönster i problematiken mellan
livsmedelsföretag av samma typ. Livsmedelsföretagen som angav typen ”Bröd” och ”Bageri” har båda angivit att övergången lett till ekonomiska vinster. Brödföretaget har bytt från plastmaterial till pappersmaterial som lett till lägre materialkostnader och Bageriföretaget har fått lägre avfallsavgift. Samtliga fem livsmedelsföretag av typen ”Mejeri” och ”Växtbaserat Mejeri” uppger att syftet med att skriva under Plastinitiativet 2022 är kopplat till hållbarhet. Utav alla företag som har blivit förfrågade att svara på denna enkätundersökning är nog mejeriföretagen de företag som kämpar hårdast med att försöka förmedla sitt
hållbarhetsarbete till slutkonsument. Både Arla och Oatly har till exempel av olika
anledningar tvingats ändra sin aggressiva marknadsföring, som berör hållbarhet (Dagens media 2015, Lantbrukets affärstidning 2019). Det verkar alltså rimligt att anta hållbarhet som en viktig del av syftet att skriva under Plastinitiativet 2022. Gissningsvis kan även en underskrift av Plastinitiativt 2022 användas i livsmedelsföretagens marknadsföring, med anledning av att hållbarhetsarbete gynnar företagens konkurrenskraft på marknaden (Perzon 2019). Den gemensamma problematiken för mejeriföretagen verkar dock vara de laminat som används för ostförpackningar; en problematik som även uppmärksammas i fallstudien. Ett av problemen med laminat är att de kräver kemisk sortering för att återvinnas, vilket FTI endast följer utvecklingen av, utan att driva någon egen utveckling med anledning av att FTI:s uppdrag är mekanisk återvinning (Löhnn, muntlig, Förpacknings- &
Tidningsinsamlingen 2020).
4.2 Fallstudie
Syftet med Plastinitiativet 2022 är att öka livsmedelsföretagens mängd av plastförpackningar som materialutnyttjas (Dagligvaruleverantörers Förbund 2020). För att plaster i Sverige ska kunna materialutnyttjas bör de följa FTI:s återvinningsmanual för plastförpackningar. I återvinningsmanualen finns en uppdelning av de plaster som återvinns, i vissa fall återvinns eller energiutvinns (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019b). Livsmedelsföretagets plastanvändning berör alla tre uppdelningar, enligt följande uppdelning:
1. Transparent HDPE, transparent LDPE och transparent PP återvinns.
2. Färgad HDPE, färgad PE och färgad PP kan återvinnas enligt vissa förutsättningar. 3. PS, svart PP, svart HPDE, svart LDPE, termoformad PET, APET, CPET, RPET och
laminat (annan plast enligt återvinningsmanualen) energiutvinns.
Anledningen till grupperingarna beror på tre faktorer; förpackningarna måste kunna
sorteras, bearbetas och säljas. För att sortera den källsorterade plasten används en så kallad NIR-teknik (near infrared) som bestrålar varje plastförpackning med infrarött ljus. Plasten reflekterar sedan tillbaka en viss del av ljuset till en detektor som avgör vilken plast det är. Med hjälp av luftkanoner sorteras sedan plasten upp i olika fraktioner. Den plast som detektorn inte kan identifiera går till energiutvinning. Mörka färger och svarta färger skapar dessutom svårigheter för detektorn att identifiera materialet, vilket leder till att plasten istället energiutvinns. Efter sortering säljs plasterna vidare till andra aktörer som tvättar och maler ner plastförpackningarna. Därefter sker ännu ett sorteringssteg, densitetsseparation, som separerar plaster med lägre densitet (till exempel PP och PE), från plaster med högre densitet (till exempel PET och PS). Med denna process är det enkelt att återigen separera plaster (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019b).
För att göra det lättare för företag att börja övergå till en mer återvinningsbar plast har FTI två rekommendationer som livsmedelsföretaget bör följa (Förpacknings- &
Tidningsinsamlingen 2019b). Först bör verksamheten byta ut den svarta plasten och sedan byta till plastsorter som är återvinningsbara. Enligt grupperingen och rekommendationerna ovan, kan fallstudiens diskussion delas in i tre olika arbetsetapper. Syftet med
arbeta för att så effektivt som möjligt uppnå syftet i Plastinitiativet 2022. Notera att alla förslag som nämns endast är identifierade alternativ. I verkligheten kan de nämnda alternativen påverkas av andra faktorer som denna fallstudie inte har haft möjlighet att identifiera. Tre exempel är; att livsmedelsverksamhetens förpackningsmaskiner kanske inte kan hantera det föreslagna plastalternativet, att livsmedelsföretagets kunder vill ha en specifik design som kräver mörk plastanvändning eller att livsmedlet behöver ha en förpackning med en viss funktion för att uppnå tillräckligt hög livsmedelssäkerhet.
4.2.1 Arbetsetapp 1. Byt färg på den plast som endast går till energiutvinning
I ett första steg mot återvinningsbar plast bör livsmedelsföretaget kontakta Leverantör 4 som producerar svarta tubhattar i materialet PP och Leverantör 11 som producerar svarta tråg i materialet HDPE. Båda dessa leverantörer kan producera respektive plastprodukt i
transparent färg. Tubhattarna går även att få i ljusa färger, om det skulle önskas. Dock resulterar tubhattar i ljusa färger att de endast återvinns enligt vissa förutsättningar, vilket bör undvikas. Byte av färg skulle inte leda till några ekonomiska effekter. Ljusa eller transparent färgade tubhattarna från Leverantör 4 skulle varken öka eller minska kostnaderna och transparenta tråg skulle bidra till en något minskad kostnad.
4.2.2 Arbetsetapp 2. Byt färg på plast som återvinns enligt vissa förutsättningar
I ett andra steg mot återvinningsbar plast bör livsmedelsföretaget kontakta Leverantör 12 som producerar vita burkar och lock i materialet PP. Samtliga plastprodukter går att få i transparent eller naturlig färg (något mjölkig i färgen). En övergång till burkar och lock i naturlig färg skulle inte öka kostnaderna, dock skulle burkar och lock i transparent färg öka materialkostnaderna med cirka 5%. Det finns även en möjlighet att få de blå plastpåsar som leverantör 8, 9.1 och 9.2 levererar i transparent färg istället. Observera att den blå färgen i plastpåsarna troligtvis fyller en funktion för att upprätthålla ändamålsenlig
livsmedelssäkerheten. Om plastpåsen går sönder i produktionen, ska eventuell trasig plast kunna återvinnas enkelt (Försäljare hos Leverantör 8, muntlig).
4.2.3 Arbetsetapp 3. Byt plastmaterial på den plast som endast går till energiutvinning
I ett tredje steg mot återvinningsbar plast bör livsmedelsföretaget kontakta fyra olika leverantörer för att diskutera möjligheterna till andra plastalternativ. Leverantör 7 producerar vacuumpåsar i materialet OPP+PE. Dessa påsar går att få som PE+PE, vilket skulle göra dom återvinningsbara. Leverantör 10 producerar i dagsläget burkar i PET och säger samtidigt att dessa burkar går att få i HDPE, LDPE eller PP. Det är dock inget som Leverantör 10 kan leverera. Livsmedelsföretaget rekommenderas därför att se om det finns en annan leverantör som kan producera dessa plastförpackningar. Leverantör 11 producerar transparenta lock i materialet APET. Dessa lock går att få i PE, dock blir de
mjölkiga/naturliga i färgen. Leverantör 13 producerar plastbrickor som är transparenta i materialet RPET och vitfärgade i materialet PS. Båda dessa typer av plastbrickor går att få i transparent PP. Byte av plastmaterial hos leverantör 10 och 11 skulle leda till ökade
materialkostnader. Hos leverantör 13 bli det en tillfällig kostnad, då leverantören behöver göra om sina formar och troligtvis till en lägre materialkostnad i längden. Leverantör 7 uppger att det inte går att säga något om materialkostnaderna skulle öka eller minska förrän ett samarbete har inletts mellan livsmedelsföretaget och leverantören. Samarbeten vid förändring av plastmaterial är något som samtliga leverantörer flaggar för. Det är viktigt att parterna tillsammans kommer fram till vad som är lämpligaste materialet för de funktioner som önskas av förpackningen.
4.2.4 Övriga plastartiklar och förpackningar
Leverantör 1 och 2 levererar redan återvinningsbara artiklar till livsmedelsföretaget.
pappersmaterial. Livsmedelsföretaget kan därför fortsätta arbeta med dessa leverantörer utan att beakta Plastinitiativet 2022.
De leverantörer som inte har återvinningsbara artiklar, utan möjlighet att erbjuda andra alternativ är leverantör 3, 5 och 7. Leverantör 3 producerar formar av papper och PET. Förpackningen sorteras som papper, fast består av 10% PET som inte är återvinningsbart. Leverantör 5 levererar vita tråg i CPET och leverantör 7 levererar laminerad över- och underfilm. I och med att PET, CPET och laminerade över- och underfilmer fyller en viktig funktion, är det svårt att i dagsläget finna några andra alternativ. Livsmedelsföretaget bör därför fokusera på dessa företag i framtiden, när de förhoppningsvis arbetat klart med de tre föreslagna etapperna, samt att det finns bättre förpacknings- och materialteknik.
4.2.5 Övrig miljöpåverkan
Att livsmedelsföretaget använder sig av plast som är återvinningsbar enligt FTI:s återvinningsmanual för plastförpackningar är den viktigaste aspekten för ett komplett kretslopp av plastförpackningar. En annan viktig aspekt är plastförpackningens
miljöpåverkan. En plastförpacknings inverkan på miljö kan påverkas genom flera faktorer. Livsmedelsföretagets leverantörer nämner plastmaterial från förnyelsebara källor, att plastmängd kan förändras och förpackningens utformning för att minska förpackningarnas miljöpåverkan.
Hos vissa leverantörer kan livsmedelsföretaget välja plastråvara gjord av förnyelsebara källor. Sex leverantörer (1, 2, 8, 9.1, 9.2 och 11) kan erbjuda plastartiklar av Grön-PE gjord på sockerrör och en leverantör (9.1) kan erbjuda PCR-PE som är en typ av återvunnen PE. Trots att PET inte är en återvinningsbar plast, finns det möjlighet för livsmedelsföretaget att minska miljöpåverkan. Genom att köpa plastförpackningar gjorda av RPET, istället för PET. Alla leverantörer som erbjuder plast av förnyelsebara källor eller återvunnen plast uppger dock att materialkostnaderna blir betydligt högre.
Leverantör 1 och 12 föreslår båda att de tillsammans med livsmedelsföretaget kan se över plastmängden som används i deras produkter. En sådan förändring skulle kunna minska materialkostnaderna för livsmedelsföretaget, utan att vidta några större åtgärder. Förslagsvis kan livsmedelsföretaget successivt trappa ner på plastartiklarnas tjocklek, för att samtidigt försäkra sig om att plasten inte blir för skör.
Leverantör 12 är den enda av leverantörerna som säger sig kunna erbjuda en bättre utformad förpackning. En förpackning som är rektangulär eller kvadratisk, istället för rund. Med kantiga förpackningar minskar transportytan som används per transport.
4.2.6 Framtida arbete för livsmedelsföretaget
Resultatet av fallstudien visar att livsmedelsföretaget har möjlighet att byta till
återvinningsbara plaster i flera av de förpackningar och artiklar som används i dagsläget. En omställning i livsmedelsföretagets plastanvändning kommer med stor sannolikhet att leda till ökade materialkostnader. Troligtvis bidrar omställningen även till ökade personalkostnader, då samarbeten med leverantörerna behöver upprättas. Livsmedelsföretaget bör vara förberett på att en omställning till återvinningsbara plastmaterial kan bidra till att dess packmaskiner eventuellt behöver ses över på grund av att det nya materialet inte är anpassat för
packmaskinen eller för att förpackningens utformning inte passar packmaskinen. En omställning till ljusare färger eller ett plastmaterial som känns ”billigare” eller mer ”premium” kan bli en fråga om förpackningsdesign.
prioritera att sluta plastförpackningarnas kretslopp och sedan fokusera på övriga miljöaspekter.
Enligt DLF innebär en underskrift av Plastinitiativet 2022 följande skyldigheter (Dagligvaruleverantörers Förbund 2020):
1. Livsmedelsföretaget ska göra en nulägesanalys utifrån FTI:s fastställda kriterier för återvinningsbarhet.
2. Livsmedelsföretaget ska uppskatta hur stor andel (i procent) av företagets förpackningar som går att materialutnyttja.
3. Livsmedelsföretaget ska regelbundet hjälpa DLF att följa upp resultatet av åtagandet fram till 2022.
Med punkt 1 menas att förpackningarna som ska vara tillverkade av FTI:s rekommenderade plastsorter inte är svartfärgade, inte är laminat (med vissa undantag), inte har ett tryck som täcker mer än 60% av förpackningens ytteryta och inte har en heltäckande krympetikett (Förpacknings- & Tidningsinsamlingen 2019a).
Med hjälp av detta examensarbete har livsmedelsföretaget fått en nulägesanalys för vilka plaster och färger som används i verksamhetens plastförpackningar. Nu återstår arbetet att se över förpackningarnas tryck och etiketter. Därefter punkt 2; att uppskatta hur stor andel av livsmedelsföretagets plastförpackningar som går att materialutnyttja. Som en morot för en ökad användning av återvinningsbara plastförpackningar kan eventuellt även avgiftsnivå med tillhörande kostnad hos FTI bli lägre.
Livsmedelsföretaget har goda möjligheter att arbeta för ökad användning av
återvinningsbara plastförpackningar. Att skriva under Plastinitiativet 2022 är troligtvis inte omöjligt. Trots att ökad användning av återvinningsbara plastförpackningar kan öka
företagets kostnader så finns även en ekonomisk vinst för företagen att beakta i detta hållbarhetsarbete. Med hjälp av en underskrift av Plastinitiativet 2022 kan
livsmedelsföretagets eventuellt till och med stärka sin miljöprofil och konkurrenskraft på marknaden. Det gynnar även företagens ”image och goodwill” så konsumenter kommer troligtvis värdera företag som arbetar hållbart mer än företag som inte arbetar hållbart (Perzon 2019).
4.3 Metodkritik
Innan enkäten skickades ut var den granskad av handledare och rättstavningsprogram. Enstaka stavfel har dock uppmärksammats i efterhand. Att stavfel förekommer påverkar inte enkäten i sig. Däremot finns det två andra uppmärksammade formaliafel i enkäten.
Syftet med fråga 3 var att kunna analysera hur länge vissa livsmedelsföretag hade arbetat med frågan om återvinningsbar plast. De svarsalternativ som erbjuds är: mindre än 1 år, under 1-2 år, under 2-3 år, under 3-5 år, över 5 år och eget textsvar. I denna fråga har ”under 3-5 år” tyvärr gjorts så att svarsalternativet ”under 4-5 år” uteslutits. Ett stavfel som lett till att ett svarsalternativ saknas. Detta bidrar även till att det blir svårt att skapa någon
medelålder för hur länge livsmedelsföretagen har jobbat med frågan om återvinningsbar plast.
Enkätundersökningen hade en svarsfrekvens på 31% (16 av 51). En hög svarsfrekvens resulterar i ett mer tillförlitligt resultat av enkätundersökningen. Traditionellt anses en svarsfrekvens på 70-75% vara acceptabel (Henricson 2015, 146). Den låga svarsfrekvensen tillsammans med att alla frågor var frivilliga och kanske inte ens berörde respondenten har troligtvis resulterat i att ett fåtal frågor fick få svar. Det hade varit intressant att kunna dyka djupare i enkätundersökningen och ställa följdfrågor till respondenterna som inte svarade på alla frågor. Med anledning av att respondenterna är anonyma finns dock inte den
möjligheten, vilket kan anses vara en fallgrop för anonyma studier (Henricson 2015, 143). Den största kritiken mot fallstudien är att alla svar från leverantörerna togs emot via telefonintervjuer. Detta har lett till att ju fler leverantörer som kontaktades, desto djupare diskussion blev det om vardera frågeställningen. Detta i jämförelse med
enkätundersökningen, där alla respondenter fick exakt samma förutsättning att svara på enkäten.
En annan faktor att ta med i fallstudien är att leverantörerna är företag med vinstintresse. Leverantörer som säger att det inte finns några andra alternativ än det leverantörerna själv säljer kan ha ljugit utan att studenten förstått det. Resultatet från de företag som angav att de inte fanns några andra alternativ för att öka återvinningsbarheten av plastförpackningarna bör eventuellt tas med en nya salt.
4.4 Slutsats
Sammanfattningsvis tyder båda studierna på att det finns en del problematik i övergången till mer återvinningsbara plastförpackningar. En förändring av en plastförpacknings
plastmaterial och färg kan leda till oväntade problem inom förpackningsdesign och förpackningsfunktion. Multilaminat och barriärmaterial är också ett problemområde, då funktionerna från dessa plastkombinationer efterfrågas. Ofta på bekostnad av
plastförpackningens återvinningsbarhet. Lasermärkning och/eller minimalt tryck verkar inte vara problematiskt, förutom när det gäller att minska förpackningens tyck till mindre än 60% av förpackningens ytteryta. Etiketter, krympetiketter och lim verkar inte vara en förändring som skapar problematik. Förutom de livsmedelsföretag som pastöriserar ett färdigförpackat livsmedel när etiketten redan finns på förpackningen. Att skriva under plastinitiativet 2022 tycks motivera respondenterna att vidta åtgärder för att öka återvinningsbarheten på deras förpackningar. Oftast leder denna typ av förändringsarbete till ökade utgifter.
4.4.1 Svar på frågeställningarna
5 Referenser
Barnes, David K. A; Galgani, Francois; Thompson, Richard C. och Barlaz, Morton. 2009. Accumulation and fragmentation of plastic debris in global environments.
Philosophical Transactions of the Royal Society B, 364: 1985–1998. DOL:
10.1098/rstb.2008.0205
Dagens media. 2015. Oatly förlorar mot svensk mjölk, tvingas ändra marknadsföringen. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/oatly-forlorar-mot-svensk-mjolk-tvingas-andra-marknadsforingen-6234999 (Hämtad 2020-03-13)
Dagligvaruleverantörers Förbund. 2020. Plastinitiativet 2022. https://www.dlf.se/plastinitiativet-2022 (hämtad 2020-01-17)
Europeiska kommissionen. 2018. Plast för engångsbruk: Nya EU-regler för att minska
skräp i havet. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_18_3927
(hämtad 2020-01-17)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av
direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall
Fischer, Elke Kerstin; Paglialonga, Lisa; Czech, Elisa och Tamminga Matthias. 2016. Microplastic pollution in lakes and lake shoreline sediments – A case study on Lake Bolsena and Lake Chiusi (central Italy). Environmental Pollution, 213: 648–657. DOI:
10.1016/j.envpol.2016.03.012
Free, C.hristopher M; Jensen, Olaf P; Mason, Sherri A; Eriksen, Marcus; Williamson, Nicholas J och Boldgiv, Bazerteren. 2014. High-levels of microplastic pollution in a large, remote, mountain lake. Marine Pollution Bulletin 85(1): 156–163. DOI: 10.1016/j.marpolbul.2014.06.001
Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2019a. Differentierad avgiftsstruktur för
plastförpackningar. https://www.ftiab.se/2509.html (Hämtad 2020-03-11)
Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2019b. Plastförpackningar – En
återvinningsmanual från FTI, på uppdrag av Svensk Plaståtervinning. Version 2.0.
Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2020. Om förpacknings- och tidningsinsamlingen. https://www.ftiab.se/148.html (Hämtad 2020-03-11)
Försäljare hos Leverantör 8. 2020. E-mail 4 mars.
Henricson, Maria. 2015. Enkäter. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination
inom omvårdnad. 1:6 uppl. Studentlitteratur.
Hörnell Agneta. 2014. Att göra enkätstudier, Institutionen för kostvetenskap. Lantbrukets affärstidning. 2019. Arlareklam bedöms som vilseledande.
Löhnn, Anette; Marknadschef vid Förpacknings- & Tidningsinsamlingen. 2020. Intervju 11 Mars.
Murray, Fiona och Cowie, Rhys Cowie. 2011. Plastic contamination in the decapod crustacean Nephrops norvegicus (Linnaeus, 1758). Marine Pollution Bulletin, 62: 1207–1217. DOI: 10.1016/j.marpolbul.2011.03.032
Pazos, Rocío S; Maiztegui, Tomás; Colautti, Darío C; Paracampo, Ariel H och Gómez, Nora. 2017. Microplastics in gut contents of coastal freshwater fish from Río de la Plata estuary. Marine Pollution Bulletin, 122(1-2): 85–90. DOI:
10.1016/j.marpolbul.2017.06.007
Peng, Guyu; Zhu, Bangshang; Yang, Dongqi; Su, Lei; Shi, Huahong och Li Daoji. 2017.
Microplastics in sediments of the Changjiang Estuary, China. Environmental Pollution, 225(2017): 283–290. DOI:10.1016/j.envpol.2016.12.064
PlasticsEurope. 2019. Plastics - The Facts 2019.
https://www.plasticseurope.org/application/files/1115/7236/4388/FINAL_web_versi on_Plastics_the_facts2019_14102019.pdf (hämtad 2020-02-06)
Perzon, Erik. 2019. BioLyftet utbildningsdag 1. Inledning: Omvärldsspaning, Vad är
hållbara material? Termonologi. 2019, Mölndal.
Schuyler, Qamar A; Wilox, Chris; Townsend, Kathy A; Wedemeyer-Strombel, Kathryn R; Balazs, George; Van Sebille, Erik och Denise Hardesty Britta. 2016. Risk analysis reveals global hotspots for marine debris ingestion by sea turtles. Global Change
Biology, 22: 567–576. DOI: 10.1111/gcb.13078
Van Cauwenberghe, Lisbeth; Vanreusel, Ann; Mees, Jan och Janssen Colin R. 2013.
Microplastic pollution in deep-sea sediments. Environmental Pollution, 182: 495–499. DOI:10.1016/j.envpol.2013.08.013
Yokota, Kiyoko; Waterfield, Holly; Hastings, Cody; Davidson, Emily; Kwietnieswski, Edward och Wells, Britney. 2017. Finding the missing piece of the aquatic plastic pollution puzzle: Interaction between primary producers and microplastics. Limnology and
