Hur kan rysk krigföring i Syrien förstås utifrån Lewickis teorier om hybridkrigföring?
Ryssland har genom statliga och icke-statliga aktörer sökt nå framgång på olika sätt i Syrien. Uppsatsen uppfattar ett visst mönster i när Ryssland väljer att nyttja icke-statliga såväl som statliga aktörer inom ramen för sin krigföring. Mönstret gäller främst metoder som kan påverka Ryssland negativt eller positivt. I de fall där risken för att Rysslands anseende kan skadas, noteras främst icke-statliga aktörer nyttjas på ett för Ryssland fördelaktigt sätt. I de fall där anseendet eller inflytandet kan öka, nyttjar Ryssland statliga aktörer och förmedlar det gärna utåt genom olika kanaler. Ryssland har med statliga såväl som icke-statliga aktörer nyttjat sig av både militära och icke-militära dimensioner, dock med en intressant notering vilket ger påståendet om anseendet visst stöd. I de fall då militära dimensioner nyttjats har främst icke-statliga aktörer agerat med passus för kriteriet om underrättelser genom drönare då det skett ett samspel mellan statliga och icke-statliga aktörer. I de fall då icke-militära dimensioner nyttjats har Ryssland med dess statliga aktörer haft en mer framträdande roll.
Utifrån Lewickis teorier om hybridkrigföring kan därmed rysk krigföring i Syrien förstås som en fråga om anseende. Ryssland agerar officiellt samt statligt vid de tillfällen det kan öka anseendet eller inflytandet men icke-statligt samt inofficiellt vid tillfällen då det inte kommer öka Rysslands anseende, snarare förvärra.
För att ge en bild av detta återkopplas delar ur analysen. Ryssland agerade officiellt vid interventionen i Syrien 2015 och hävdade att IS skulle bekämpas, vilket ökar anseendet.125
Ryssland genomför hämndaktioner mot Turkiet genom icke-statliga aktörer vilket givet sänker anseendet men hade påverkats än värre om Ryssland nyttjat statliga aktörer.126
126 Ibid, s.222-223. 125 Phillips 2016 s.217.
Ryssland transporterar stridsvagnar, artilleri och soldater ur Wagner Group inofficiellt men döljer det genom den officiella anledningen att transportera ammunition till flyginsatsen. Hade man transporterat Wagner Group officiellt hade anseendet påverkats negativt.127
För att förstå rysk krigföring i Syrien behöver man därmed förstå vad som gynnar Rysslands anseende alternativt förvärrar. Genom det kan man därmed genom Lewickis teori om
hybridkrigföring planera för Rysslands val av aktör för en särskild metod och ett visst agerande.
5.3 Resultatdiskussion
Resultatet ur analysen påvisar att rysk krigföring i Syrien kan förstås genom Lewickis teori om hybridkrigföring eftersom majoriteten av kritierierna ur Lewickis dimensioner hjälper till att förklara och förstå ryskt agerande i särskilda situationer. Däremot omhändertas inte kriteriet för “Humanitära operationer” samt Migration av nationella minoriteter. Det finns möjligen förklaringar till detta. Lewickis teori om hybridkrigföring är framtagen ur konflikten i Ukraina, därmed är Lewickis teori om hybridkrigföring framtagen och kriterierna byggda utifrån den kontexten. Anledningen till att dessa två kriterier inte omhändertas kan kopplas till att det är en annan konflikt och det är inte säkert att Ryssland nyttjar samma metoder vid varje tillfälle. Dock kopplat till vilka kriterier som inte anses omhändertas finns möjliga
förklaringar.
“Humanitära operationer” genom vita konvojer som levererar vapen och ammunition m.m.
Ryssland är inbjudna av Syrien att agera militärt i området. Dem har tilldelats flygbaser och möjligheten att upprätta militärbaser på olika platser i Syrien. Eftersom Rysslands närvaro är godkänd, behöver inte Ryssland dölja transport av vapen och ammunition genom lastbilar som har det officiella syftet att leverera mat och vatten till behövande befolkning. De kan istället transportera det de behöver direkt från Ryssland till sina baser i Syrien vilket inte är fallet för konflikten i Ukraina.
Migration av nationella minoriteter, medföljande av “små gröna män” eller annan omarkerad kombattant.
Ukraina är ett grannland till Ryssland vilket även ingått i Sovjetunionen. I Ukraina och framför allt östra Ukraina samt Krim, talar många ryska, många identifierar sig som delvis ryssar. Innan konflikten färdades dagligdags människor över gränserna för att ta sig till sitt jobb. Det innebär att Ryssland hade möjligheten att genom migration av rysk befolkning till östra Ukraina, starta upplopp och separatiströrelser i lönndom. Syrien är inte ett grannland. Syrien har inte någon rysk minoritetsbefolkning i noterbar bemärkelse och eftersom Syrien inte är ett grannland innebär det i korthet att medelklass-ryssen inte har ett vardagsjobb i Syrien. Därför blir det problematiskt för Ryssland att obemärkt migrera rysk befolkning till Syrien. Dessutom kan man argumentera för att det finns tillräckligt med olika rebellgrupper i Syrien för Ryssland att stötta och påverka till sin fördel, tillsammans med sin icke-statliga aktör Wagner Group. Därmed finns kanske inte behovet av denna metod i Syrien.
Tre kriterier valdes att kategoriseras som okända. Elektronisk underrättelse, spionage och
sabotage. Givet är det troligt att Ryssland nyttjar sig av elektronisk underrättelse i Syrien,
men ingen litteratur kopplat till ryskt agerande i Syrien avhandlar det i mer detalj än att det finns enheter tillgängliga för att störa ut drönare. Anledningen till det kan vara att det är svårt för utsatt part att konstatera exakt vem som stört ut deras kommunikationer och därmed blir det problematiskt för studier att på indicier peka ut Ryssland. Dessutom är det med all säkerhet sekretessklassat eftersom utsatt part inte vill bekänna att Ryssland lyckats, och inte heller kommer Ryssland öppet erkänna att så skett. Detsamma gäller spionage som med all säkerhet också är sekretessklassat och därmed svår att konstatera.
Ser man istället till kriteriet sabotage kan man argumentera för att det snarare än
sekretessproblem handlar om vad som är taktiskt fördelaktigt. I Syrien finns flera oljeföretag vilket Ryssland har intresse av. Därmed är det inte troligt att Ryssland skulle sabotera dessa. Dessutom står man på Assads sida i konflikten. Genom att sabotera viktig infrastruktur gör man det än svårare för Assad att återuppbygga samhället när väl konflikten är över. Dock är det troligt att sabotage har genomförts inför och under attacker mot rebeller och IS, men dessa nämns inte specifikt. Det kan vara så eftersom genomfört sabotage enligt Lewickis kriterium inte varit i någon större skala och därmed inte rapporterats eller noterats av omvärlden.
Ryssland har noterats bomba städer och byar urskiljningslöst men det går inte inom ramen för kriteriet sabotage.
Även om Lewickis teori om hybridkrigföring är skapad utifrån en annan konflikt, har den hjälpt till att förstå rysk krigföring i Syrien. Det stärker dels Lewickis teori om
hybridkrigföring men påvisar också att det finns flera noterade kriterier i Ukraina som Ryssland även nyttjat i Syrien. Det skulle möjligen kunna innebära ett kausalt samband mellan Ryssland och dess val av metoder i en konflikt. Därmed möjligen bidra till en eventuell universell förståelse till rysk krigföring inom ramen för hybridkrigföring.