Russia's intervention in the modern Syrian conflict : A small contribution to understand Russian warfare in Syria through the lense of hybrid warfare theory

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Andreas Perlaky OP SA 18 - 21

Handledare Antal ord: 11867

Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod

1OP415

R

'

S

: A

S

.

ABSTRACT:

Russian warfare is one of the most currently debated topics between military experts. Some define it as something wholly new and name it hybrid warfare. Others say that hybrid warfare is nothing but an old method brought back to life. Some experts also argue that any nation at war will use any method to win, regardless of being a defender or aggressor. One thing, however, binds these experts together—the will to understand Russian warfare.

Hybrid warfare uses both state and non-state actors together to achieve a common goal. Because of mixing these actors, it becomes hard to define further. Because of that, experts still struggle to understand Russian warfare and the use of hybrid warfare. Thus allowing Russia to continue to act within the grey area between a state of neither peace nor war.

By analysing Russia’s intervention in the ongoing conflict in Syria with Lewickis military and non-military dimensions. This study shows that Russian warfare and its actions in Syria are based more on international reputation. When there is a risk for tarnished reputation, they act through non-state actors. When there is a chance for improved reputation, they act through state actors. This study also shows that there are fundamental differences in what Russia does officially and unofficially, which is also based on international reputation.

Nyckelord:

Hybridkrigföring, Statlig aktör, icke-statlig aktör, militär dimension, icke-militär dimension, Syrien, Ryssland.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 3

1.1 PROBLEMFORMULERING 3

1.2 FORSKNINGSÖVERSIKT 5

1.3 SYFTE & FORSKNINGSFRÅGA 8

1.4 AVGRÄNSNING 8

1.5 DISPOSITION 9

2. TEORI 9

2.1 LEWICKIS TEORI OM HYBRIDKRIGFÖRING 9

2.2 LEWICKIS DIMENSIONER 10 2.3 TEORIDISKUSSION 14 3. METOD 15 3.1 FORSKNINGSDESIGN 15 3.2 ANALYSMETOD 16 3.3 METODDISKUSSION 16 3.4 VAL AV FALL 17 3.5 MATERIALDISKUSSION 18 3.6 KÄLLKRITIK 18 3.7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 19 3.8 OPERATIONALISERING 20 4. ANALYS 22

4.1 RYSSLANDS KRIGFÖRING I SYRIEN 22

4.1.1 MILITÄR DIMENSION 24

4.1.2 ICKE-MILITÄR DIMENSION 28

5. AVSLUTNING 34

5.1 RESULTAT - RYSK KRIGFÖRING I SYRIEN 34

5.2 SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGEN & SLUTSATS 35

5.3 RESULTATDISKUSSION 36

5.4 VIDARE FORSKNING 38

5.5 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN 38

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Den pågående konflikten i Syrien började som ett inbördeskrig år 2011. Sedan dess har konflikten eskalerat och involverar flera stormakter på olika sidor av konflikten.1_{År 2014,}

startade den konflikt i Ukraina som resulterade i att Krim annekterades av Ryssland och därmed debatten om hybridkrigföring.2_{Fram till och med år 2015 hade Ryssland officiellt}

hållit sig utanför konflikten i Syrien.3_{Intressant konstaterande är att Ryssland valde att}

intervenera i Syrienkonflikten ett år efter att man framgångsrikt annekterat Krim. Jämför man konflikten i Syrien med konflikten i Ukraina, så är konflikten i Syrien betydligt mer komplex. I Ukraina finns det främst två statliga aktörer i form av Ukraina och Ryssland. Därefter finns icke-statliga aktörer som opererar för endera sida. Av den anledningen blir det än mer

intressant att se på vilket sätt Ryssland möjligen nyttjat sig av hybridkrigföring i Syrien utifrån den kontexten.

Det har debatterats på flera håll huruvida hybridkrigföring är ett nytt fenomen i dagens moderna krigföring eller inte. Käihkö hävdar att hybridkrigföring inte är något nytt begrepp.4

Han menar att all krigföring är av sin natur hybrid eftersom aktörer vidtar de metoder som krävs för att nå seger, därmed är begreppet hybridkrigföring onödigt.5_{Även Renz är skeptisk}

till begreppet hybridkrigföring. Hon hävdar att hybridkrigföring som begrepp snarare skapats i syfte att ursäkta och påvisa att västvärlden stod chanslösa inför den nya krigföringen

Ryssland genomförde gentemot Ukraina.6_{Dock finns det forskare som inte håller med Renz}

och Käihkö. Zhou hävdar att hybridkrigföring når framgång genom en kombination av konventionella och icke-konventionella medel och metoder.7_{Lewicki nyttjar ett citat från}

Clausewitz som till del sätter prägel för den problematik världen står inför avseende dagens debatterade begrepp.

7_{Zhou 2019, s.247.}

6_{Bettina Renz, “Russia and Hybrid warfare.” Contemporary Politics 22:3 (2016), s.287.} 5_{Ibid, s.637.}

4_{Käihkö 2016, s.623.}

3_{Emmanuel Karagiannis, “Russian Surrogate Warfare in Ukraine and Syria: Understanding the Utility of}

Militias and Private Military Companies.” Journal of Balkan and Near Eastern Studies nr 1 (2021), s.5-6.

2_{Ilmari Käihkö, “All Krigföring Är Av Hybrid Natur.” Statsvetenskaplig Tidskrift 118:4 (2016), s.623.} 1_{Yimin Zhou, “A Double Edged Sword: Russia’s Hybrid Warfare in Syria.” Asian Journal of Middle Eastern} and Islamic Studies 13:2 (2019), s.247.

“Every age has its own kind of war”.8

Citatets innebörd kan debatteras, men kan förstås som att alla tidsperioder präglas av en typ av krigföring. Det behöver som metod inte vara något nytt vilket Käihkö tidigare nämnde, men i takt med teknologi och samhällsutveckling, utvecklas även metoderna som inkluderas med tidstypiska finesser. Det västvärlden idag söker beskriva som hybridkrigföring

härstammar från den ryska generalstabschefen Valerij Gerasimovs utvecklade doktrin vilken Ryssland söker nyttja för att nå framgång i konflikter. Han beskriver att man når framgång genom ekonomiska samt politiska och militära medel i en kombination. Mer specifikt menar han att det inkluderar informationskampanjer, politiska maktspel, och krigföring genom statliga och icke-statliga aktörers samarbete.9_{Detta är faktorer som Käihkö bland andra}

kritiserat som ospecifika och inte direkt nya inom ramen för krigföring.

Lewicki har gått djupare i sin analys av hybridkrigföring. Han hävdar att hybridkrigföring består av två dimensioner. Den icke-militära dimensionen och den militära dimensionen. Huruvida aktören är statlig eller icke-statlig är enligt honom irrelevant. Det eftersom en icke-statlig såväl en statlig aktör kan nyttja sig av militära och icke-militära dimensioner. Lewicki hävdar att den militära och icke-militära dimensionen innehåller specifika metoder som nyttjas baserat på vilken dimension som anammas.10

Begreppet hybridkrigföring lider av att det inte finns en tydlig definition av vad det egentligen är. Vilket kan gynna aktörer som påstås nyttja hybridkrigföring. Därmed upplever utsatt nation svårigheter i att hantera det. Vet man inte vad man utsätts för blir det också svårt att förbereda sig och möta dess medel och metoder. Rysslands krigföring debatteras på bred front. Genom att analysera ryskt agerande i Syrienkonflikten mot Lewickis teori om

hybridkrigföring kommer denna uppsats försöka bidra till ökad förståelse om rysk krigföring i Syrien.

10_{Lewicki 2017, s.8.}

9_{Dmitry Adamsky, “Cross-Domain Coercion: The Current Russian Art of Strategy.” Proliferation Papers nr 54}

(2015), s.33.

8_{Wiesław Lewicki, “Hybrid Warfare in Ukraine - A New Way Of Waging War”, i Hybrid warfare in Ukraine:} outcomes and recommendations for Europe and the world, red. Pacek Bogusław. Defence Education

1.2 Forskningsöversikt

Den här forskningsöversikten tar avstamp i den pågående debatten om huruvida

hybridkrigföring är ett användbart begrepp eller inte. Vidare presenteras förespråkare såväl som kritiker. Fortsatt presenteras också debatten och synen på en icke-statlig såväl som statlig aktör. Vidare behandlar forskningsöversikten specifikt forskning kring ryskt agerande i

Syrien.

Hoffman menar att hybridkrigföring bör förstås som en blandning av av kriminella metoder, terrorism, irreguljära metoder och konventionella vapen.11_{Käihkö noterar Hoffmans}

definition av hybridkrigföring och menar vidare att medlen man nyttjar i krigföring har förändrats. Käihkö poängterar att det framför allt är tydligt i hur icke-statliga och statliga aktörer engageras i dagens krigföring. Därmed har det som ansetts vara traditionella

icke-militära och militära metoder påverkats och blandats på ett sätt som förskjuter gränsen för vad som kan anses vara fredstillstånd eller krigstillstånd. Denna förskjutna gräns blir därför svår för en utsatt nation att hantera.12_{Zhou menar att anledningen till Rysslands}

intervention i Syrienkonflikten är för att skydda samt knyta starkare relationer till Syrien.13

Dessutom har Ryssland en flottbas i Syrien vilken man ämnar skydda och bevara. Därav ligger det även i Rysslands militär-strategiska intresse att Syrien förhåller sig Ryssvänlig. Zhou noterar vidare att Ryssland har nyttjat sig av icke-statliga kontrakterade soldater. Dessa strider för Rysslands intressen i Syrien i syfte att minimera negativ påverkan av Rysslands anseende internationellt. Vidare även ett sätt att minimera risken för egna förluster men ändå nå effekt.14

Hoffman menar vidare att aktörerna inom ramen för hybridkrigföring knyts samman av ett överenskommet politiskt mål.15_{Vidare stödjer det Zhous notering om det ryska intresset i}

området och därmed agerandet med elitförband, rebellgrupper och proxystyrkor som strider tillsammans. Karagiannis noterar att Ryssland kontrakterat flertalet proxyförband och rebellgrupper som strider för ryska intressen vilket även kan kategoriseras som icke-statliga aktörer.

15_{Hoffman 2018, s.37-38.} 14_{Ibid, s.251.}

13_{Zhou 2019, s.247.} 12_{Käihkö 2016, s.625-626.}

11_{Frank Hoffman, “Examining Complex Forms of Conflict: Gray Zone and Hybrid Challenges.” Prism: a} Journal of the Center for Complex Operations 7:4 (2018), s.37-38.

Karagiannis menar vidare att Ryssland gör detta för att undvika repressalier vilket stödjer Zhous resonemang kring ryskt intresse för icke-statliga aktörer. Karagiannis hävdar att ryska icke-statliga aktörer involveras i det som Ryssland inte vill noteras för. En icke-statlig aktör, stöttad av Ryssland, anföll en amerikansk enhet. USA anklagade Ryssland som nekade

involvering. Dock konstaterades fyra ryska medborgare ha avlidit i Syrien under tidsperioden. Men eftersom de inte var statliga aktörer för Ryssland blir det problematiskt att anklaga Ryssland som stat för medborgares agerande i Syrien.16

Det finns forskare som är kritiska till begreppet hybridkrigföring. Käihkö noterar att hybridkrigföring hävdas bestå av reguljära, irreguljära och kriminella aktörer men menar samtidigt att denna kategorisering är problematisk. En irreguljär aktör blir per automatik en kriminell aktör enligt Hoffmans teori i samma stund den brukar våld och bägge kan därmed klassas som icke-statliga aktörer, eftersom det är den statliga aktören som besitter

våldsmonopolet. Därför menar Käihkö vidare, även om han är kritisk till debatten om hybridkrigföring, att den bör förenklas till statliga och icke-statliga aktörer eftersom en kriminell och reguljär aktör likväl kan sorteras in under en icke-statlig aktör och genom det förenkla definitionen och därmed debatten.17_{Dock noterar Käihkö vidare att flera}

inflytelserika officerare och militärteoretiker varnat för att introducera ett nytt begrepp eftersom det riskerar skapa förvirring.18

Bērziņš och Suchkovs bidrag till debatten ger Käihkö och de inflytelserika officerarna

möjligen rätt i att det finns risker med att introducera nya begrepp. Bērziņš håller inte med om att Ryssland använder sig av hybridkrigföring. Han menar istället att Ryssland använder sig av New Generation Warfare. Bērziņš menar att New Generation Warfare innehåller tre nivåer med åtta faser. De första fem faserna är kopplade till icke-militära metoder och först vid den femte fasen inleds militära metoder.19_{Suchkov godkänner förvisso begreppet hybridkrigföring}

men menar att förespråkare av begreppet är för detaljerade och därmed missar helheten. Suchkov menar istället att hybridkrigföring innehåller fem parametrar: Politiska

påtryckningar och manipulerande av överenskommelser, avskräckning genom hot, indirekt inflytande och militära interventioner.

19_{Jānis Bērziņš, “The Theory and Practise of New Generation Warfare: The Case of Ukraine and Syria.” The} Journal of Slavic Military Studies 33:3 (2020),s.377-379.

18_{Ibid, s.623-624.} 17_{Käihkö 2016, s.633.} 16_{Karagiannis 2021, s.6.}

Suchkov håller med om att det finns en reguljär och irreguljär aspekt i hybridkrigföringen men varnar för att fastna i vad som anses reguljärt och irreguljärt eftersom det bidrar till gråzonsproblematiken.20

Lewicki ger delvis Käihkö rätt. Lewicki håller dock inte med Käihkö om att begreppet hybridkrigföring är onödigt. Lewicki hävdar att hybridkrigföring består av statliga och icke-statliga aktörer.21_{Därför finns anledning att titta vidare på vad en icke-statlig och statlig}

aktör är.

Hoffman hävdar att en icke-statlig aktör definieras av separatiströrelser men även proxyförband, terrorism och kriminalitet vilka når framgång genom irreguljära metoder. Hoffman menar vidare att icke-statliga aktörer strider eller söker påverka egen eller annan stat till sin fördel.22_{Gray håller med Hoffman men går djupare i sin beskrivning av metoderna}

som nyttjas. Gray menar att metoderna man använder sig av är militära såväl som

icke-militära metoder och valet av metod är baserat på vad aktören har för möjligheter och målsättning.23

En statlig aktör bör förstås som en av världssamfundet godkänd nation. Statliga aktörer tillhör en godkänd nation och agerar på dennes officiella och direkta order. Mayrl och Quinn noterar att en statlig aktörs militära förband bär uniform med nationstillhörighet.24_{En statlig aktör bär}

inte enbart militär uniform. En statlig aktör kan likväl vara en politiker som agerar för

nationen och på dennes begäran.25_{Något förenklat kan en statlig aktör förklaras som en aktör}

vilken officiellt tillhör och agerar för en nation. Exempelvis är ryska politiker och reguljära militära enheter statliga aktörer.

25_{Mayrl & Quinn 2016, s.4-5.}

24_{Damon Mayrl & Sarah Quinn, “Defining the State from within: Boundaries, Schemas, Associational}

Policymaking.”, Sociological Theory 34:1 (2016), s.4.

23_{Colin S Gray, Walt Berkovski & Arnold Milton, Irregular Warfare: Strategy and Considerations, (New York:}

Nova Science Publishers Incorporated, 2012), s.11.

22_{Hoffman 2018, s.37-38.} 21_{Lewicki 2017, s.6–8.}

20_{Maxim A. Suchkov, “Whose Hybrid Warfare? How ‘the hybrid warfare’ concept shapes Russian discourse,}

Vidare menar Lewicki att den icke-statliga och statliga aktören aktören styrs av två

dimensioner. Den militära och den icke-militära dimensionen vilka han menar kan nyttjas av statliga såväl icke-statliga aktörer.26 _{Suchkov ger därmed Lewicki rätt i att det viktiga är}

metoderna vilka nyttjas för att nå framgång.27

1.3 Syfte och forskningsfråga

Genom att studera Rysslands agerande i en fler-aktörs konflikt i Syrien söker denna studie öka förståelsen kring rysk krigföring i Syrien genom Lewickis teori om hybridkrigföring och på så sätt bidra till den fortsatta diskussionen i ämnet. Genom hans teori söker denna uppsats öka förståelsen kring rysk krigföring och dess agerande i en konflikt. Mot bakgrund av

undersöknings syfte formuleras följande forskningsfråga:

Hur kan rysk krigföring i Syrien förstås utifrån Lewickis teorier om hybridkrigföring?

1.4 Avgränsning

Undersökningen avgränsas till Rysslands agerande i Syrien. Uppsatsen håller sig bred i sin avgränsning vad gäller storleken av området i syfte att kunna hitta flera exempel på ryskt agerande i Syrien, eftersom det ryska agerandet inte är specifikt knutet till ett särskilt område. Istället agerar Ryssland över hela Syrien och därmed stannar avgränsningen där kopplat till området i syfte att inte missa eventuella händelser som kan vara av intresse för uppsatsens fortgång. Inom ramen för hybridkrigföring kommer uppsatsen vidare avgränsas till ryska statliga och ryskstödda icke-statliga aktörer i Syrien som i denna uppsats mäts mot Lewickis dimensioner.28_{Vidare avgränsas uppsatsen i tid från 2011 till dagens datum eftersom det var}

då konflikten i Syrien officiellt startade. Den avgränsas till 2011 eftersom det kan finnas värde i att se vilka metoder och medel Ryssland eventuellt nyttjade i Syrien innan man officiellt engagerade sig år 2015.

28_{Lewicki 2017, s.6-8.} 27_{Suchkov 2021, s.13.} 26_{Lewicki 2017, s.6-8.}

1.5 Disposition

För att skapa tydlighet och struktur i uppsatsen kommer inledningsvis Lewickis teori om hybridkrigföring presenteras samt hans två dimensioner presenteras och beskrivas. Därefter presenteras den operationalisering som Lewickis teori mynnar ut i. Därefter genomförs en analys mot Lewickis teori om hybridkrigföring där Rysslands agerande i Syrien står som fall. Slutligen presenteras resultatet av analysen och svaret på frågeställningen.

2. Teori

Uppsatsen har valt att nyttja Lewickis teori om hybridkrigföring för att försöka öka förståelsen till rysk krigföring. Inom ramen för teorin kommer nu Lewickis teori om

hybridkrigföring samt de militära och icke-militära dimensionerna presenteras och beskrivas.

2.1 Lewickis teori om hybridkrigföring

Lewicki hävdar att dagens krigföring har förändrats drastiskt sedan 1900-talet. Målen och metoderna har förändrats dramatiskt och konflikterna under sent 1900-tal och tidigt 2000-tal är långt ifrån jämförbara trots nära i tid. Det beror på den takten som samhället och tekniken förändras i menar Lewicki. Dock sätter Lewicki fingret på en gemensam nämnare med hjälp av ett citat från Clausewitz.29

“War is not a mere act of policy but a true political instrument, a continuation of political activity by other means”

Krig startas inte på grund av en olycka utan är resultatet av planerade, medvetna och rationella beslut tagna av politiker. Även om beslutet varit obekvämt för politikerna, förblir användandet av våld ett medvetet beslut som styrs av ett mål. Dock menar Lewicki vidare att begreppet krig i samband med politiska mål är problematiska. President George W.Bush men även President Vladimir Putin har använt sig av termen kriget mot terrorismen eftersom krigets lagar skapar fler möjligheter än om det fortsatt betraktats som fredstillstånd.30

30_{Ibid, s.6.}

Lewicki menar vidare att sättet en nation väljer att möta ett hot eller genom våldsmakt påverka en annan stat till sin fördel planeras för maximal effekt mot angripen stat men även sett till internationella relationer.31

Inom ramen för hybridkrigföring hävdar Lewicki att det finns två aktörer, statliga och icke-statliga aktörer. Dessa aktörer kombinerar olika metoder för att på ett så framgångsrikt sätt som möjligt påverka sin motståndare till sin fördel. Dock hävdar Lewicki att metoderna kan kategoriseras under en militär dimension och en icke-militär dimension. Det är metoderna som är viktiga, inte huruvida det är en statlig eller icke-statlig aktör som genomför metoderna. Dessutom menar Lewicki att en statlig aktör kan samarbeta med en icke-statlig aktör varpå metoderna den icke-statliga aktören nyttjar kan ha planerats av den statliga aktören.32_Därför

menar Lewicki att även om det inom ramen för hybridkrigföring finns en statlig och icke-statlig aktör, bör hybridkrigföring ses som en kombination av de bägge.33_{Syftet enligt}

Lewicki är att den aktör som genomför hybridkrigföring försöker förhålla sig till gråzonen mellan krig och fred. Det karakteriseras av att man i stora drag använder sig av politiska och militära metoder, men även metoder som påverkar samhället i olika utsträckning bland annat genom att påverka infrastruktur och sprida propaganda.34

Lewicki noterar avslutningsvis att en stat inom ramen för hybridkrigföring i stor utsträckning nyttjar sig av icke-statliga aktörer för det väpnade våldet.35_{Därför är det av intresse att titta på}

huruvida Lewickis teori om hybridkrigföring kan hjälpa till att förstå rysk krigföring i Syrien. Vidare kommer nu Lewickis dimensioner presenteras och beskrivas.

2.2 Lewickis dimensioner

Lewicki hävdar att hybridkrigföring är en blandning av militära och icke-militära

dimensioner. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att en icke-statlig aktör enbart nyttjar sig av icke-militära dimensioner och vice versa. Istället menar Lewicki att den militära

dimensionen och den icke-militära dimensionen bör ses likt en verktygslåda varpå en aktör vid möjlighet och tillfälle nyttjar olika metoder för att nå framgång.36

36_{Ibid, s.6-8.} 35_{Ibid, s.11.} 34_{Ibid, s.11.} 33_{Ibid, s.8.} 32_{Ibid, s.11.} 31_{Lewicki 2017, s.7.}

Till de militära dimensionerna hör underrättelseoperationer, omarkerade styrkor vilka ofta benämns som “gröna män”, alltså militära förband utan tydlig nationstillhörighet. Särskilda underrättelseoperationer genom rekognosering av kritisk infrastruktur, elektronisk

rekognosering, samt underrättelser genom satellit och drönare.37

Underrättelseoperationer genomförs i syfte att påverka annan stat eller egen stat. Men kan

även ta sig i uttryck genom att påverka organisationer. Exempel på en sådan organisation skulle kunna vara FN, NATO eller EU som påverkas på ett för utförande stat fördelaktigt sätt.38

Särskilda underrättelseoperationer, dessa inriktas istället för ovan nämnd kategori mot att

rekognosera särskild viktig infrastruktur hos en aktör. Det är ofta inriktat mot flygplatser, myndighetsbyggnader, elkraftverk, TV/Telefonmaster och annan kritisk infrastruktur hos en stat.39

Gröna män, förband som strider utan nationstillhörighet för att på så sätt så tvivel kring vilken

stat som ligger bakom agerandet och på så sätt minska konsekvenserna av dess agerande.40

Elektronisk underrättelse, radio, mobil och satellittelefon påverkas. Det sker på sådant sätt att

en aktör kan avlyssna samt lokalisera eventuell motståndares position. Lewicki benämner det som att hela radiobandet söker avlyssnas. Det kan även nyttjas för att störa ut motståndarens kommunikationer.41

Underrättelser genom satellit och drönare, denna typ av visuella underrättelse kan ske i

operationsområdet men även från hemmaplan hos agerande stat om denne har möjlighet att nyttja satelliter för underrättelseinhämtning, vilket är mindre riskabelt och svårare att upptäcka än om drönare nyttjas.42

42_{Ibid, s.6-8.} 41_{Ibid, s.7.} 40_{Ibid, s.7.} 39_{Ibid, s.7.} 38_{Ibid, s.7.} 37_{Lewicki 2017, s.7.}

Till de icke-militära dimensionerna hör fri rörlighet av personer genom öppna gränser. Ökad organiserad brottslighet, terrorism och aktivering av separatistgrupper. Vidare innehåller den även rubbandet av maktbalans i nationen genom nationalister och patriotisk retorik samt, “Humanitära operationer” genom vita konvojer som levererar vapen och ammunition m.m. Slutligen tillkommer även spionage, sabotage, subversion och demografiska vapen. Men också migration av nationella minoriteter som medföljs av små gröna män samt dölja och stötta en aktörs aktioner genom upprättande av företag och annan falsk verksamhet.43

Enligt Lewicki finns det fler icke-militära kategorier än militära kategorier. Det ter sig enligt Lewicki naturligt eftersom hybridkrigföring förhåller sig ofta i gråzonen.44

Fri rörlighet av personer genom öppna gränser, Lewicki hävdar att denna kategori underlättar

för organiserad brottslighet och terrorism. Med organiserad brottslighet hävdar Lewicki mer specifikt att det är kopplat till svarta marknaden. Det kan rimligen bland annat tolkas som vapenaffärer med separatistgrupper. Kopplat till ökad risk för terrorism innebär det att en nation med öppna gränser där individer från olika länder kan färdas in och ut ur nationen. Innebär en större risk för terrorhandlingar eftersom det är svårare för nationen att kontrollera vilka som får komma in och färdas ut ur nationen. Det är även kopplat till huruvida en nation agerar eller stöttar en aktör på ett sätt som bidrar till terroristattacker alternativt höjer risken för det.45

Aktivering av separatistgrupper, separatistgrupper bör i sammanhanget tolkas som ett

helhetsuttryck för flera olika typer av icke-statliga aktörer. Till dessa hör proxystyrkor, alltså privat kontrakterade soldater, nationalistgrupper, pacifister. Olika islamistiska grupper i Syrien som stöds av Ryssland direkt eller indirekt tillhör även denna kategori. Genom att aktivera eller stödja icke-statliga aktörer i ett konfliktområde kan en nation genomföra olika operationer utan att egna soldater dödas eller såras. Dessutom blir det svårare att fastställa vem ansvarig nation är.46

46_{Ibid, s.8.} 45_{Ibid, s.7.} 44_{Ibid, s.8-9.}

Rubba maktbalansen i nationen, Det kan förstås som att man stöttar mindre politiska partier

vilka ofta återfinns på höger och vänsterkanterna. Detta på grund av att de är lättare att påverka, infiltrera och forma på ett sådant sätt som stödjer utförande nation. Dessa partier nyttjar sig ofta av nationalistisk eller patriotisk retorik vilket i tider av kris har en tendens till att bli större. Ambitionen är inte sällan att dessa partier skall växa till den grad att dem kan få igenom sin politiska agenda vilket förhoppningsvis skall gynna utförande nation. Även om politiska agendan inte går igenom kan det skapa en situation där utsatt nation blir politisk lamslaget.47

“Humanitära operationer”, Dessa så kallade vita konvojer transporterar inte sällan vapen och

ammunition till olika separatistgrupper i ett konfliktområde. Dessa transporteras i vita lastbilar där det officiella syftet är att genomföra humanitär hjälp i ett område vilket ger dem fri lejd rakt in i konfliktzonen varpå vapen och ammunition lastas av. Denna metod har exempelvis noterats av OSCE i Ukraina då man under 2018 genomförde detta sjuttiosju gånger under namnet Russian Humanitarian Aid.48

Spionage, sabotage och subversion, Det finns olika typer av spioneri men i grund och botten

handlar det om otillåten informationsverksamhet från ett land till ett annat. Det kan

genomföras som industrispionage men även på toppnivå genom exempelvis militärattachéer till olika länder för att kontrollera deras försvarsförmåga. Sabotage syftar till att skapa störningar i en nation. Det kan ta sig i uttryck genom förstörda telefonmaster, cyberattacker mot viktig infrastruktur såsom banksystem men också vägnät för att nämna några. Själva syftet är att skapa oordning i nationen. Subversiv verksamhet ska förstås som

påverkansoperationer där syftet är att förändra samhällsordningen.49

Demografiska vapen, genom att tvinga människor i ett område på flykt i en viss riktning kan

man skapa stora flyktingströmmar vilket skapar oordning och instabilitet hos mottagande nation. Detta kan även nyttjas som utpressningsmetod genom att tvinga nationer till olika åtagande under hot om att öppna och stänga “kranen”.50

50_{Ibid. s.8.}

49_{Lewicki 2017, s.8.}

48_{OSCE. OSCE Special Monitoring Mission to Ukraine, 2018,}

https://www.osce.org/special-monitoring-mission-to-ukraine/382531 [Hämtad 2021-04-23].

Migration av nationella minoriteter som medföljs av små gröna män, denna kategori har viss

koppling till en nations öppna gränser. Lewicki menar att en nation migrerar medborgare till andra nationer där det sedan uppstår små gröna män. Alltså omarkerade förband som strider tillsammans med separatistgrupper. Kopplingen till det tidigare nämnda är att en nation med öppna gränser löper avsevärd större risk för att detta skall kunna genomföras.51

Dölja och stötta en aktörs aktioner genom upprättande av företag och annan falsk

verksamhet, denna kategori kan ta sig i uttryck på lite olika sätt. Exempelvis en fiskebåt på

internationellt vatten med högteknologisk inhämntningsutrustning med syftet att spionera på annan nations marina förmågor. Det kan även ta sig uttryck genom att flera olika företag skapas i ett visst område med anknytning till en viss nation. Exempelvis hamnbaserade företag som bygger tillräckligt starka ramper vid kajplats och muddrar tillräckligt djupt för att stora fartyg skall kunna lasta av stora och tunga mängder last. Detta skall förstås som

exempelvis stridsvagnar och stora numerärer militär personal.52

2.3 Teoridiskussion

Rysslands krigföring beskrivs framför allt av västvärlden som hybridkrigföring. Begreppet och definitionerna av hybridkrigföring är många och vaga menar Käihkö.53_{Därmed blir det}

svårt att avgöra vad som är vad kopplat till gråzonsproblematik. Det främsta problemet med hybridkrigföring är att debatten upplevs ha fastnat i vilken aktör som gör vad eller på vilket sätt de skall benämnas. Det finns givet fördelar i att förstå eventuella skillnader mellan aktörer i en konflikt. Dock eftersom varje konflikt sällan är den andra lik kommer också skillnaderna mellan de olika aktörerna förändras. Därigenom startar debatten om på nytt och

gråzonsproblematiken fortsätter.

Lewicki menade att det är irrelevant huruvida en nation använder statliga och icke-statliga aktörer, utan det är metoderna som är viktiga att analysera.54_{Låsningen i debatten kring}

hybridkrigföring handlar ofta om definitioner av olika aktörer och dess metoder. Möjligen hade debatten om hybridkrigföring gynnats av att lyfta blicken likt Lewicki och titta på helheten snarare än detaljerna.

54_{Lewicki 2017, s.6.} 53_{Käihkö 2016, s.623-624.} 52_{Ibid. s.8.}

Möjligen hade debatten därmed gynnats av att studera på vilka grunder och varför en stat väljer att genomföra hybridkrigföring, eftersom det kan påverka deras val av metoder. Sett till definitionen av hybridkrigföring hade det möjligen kunnat skapa en mer universell definition av hybridkrigföring. En definition som kan skapa förståelse för mer än en särskild konflikt.

Genom att mäta rysk krigföring i Syrien från 2011 och framåt mot Lewickis teori om militära och icke-militära dimensioner, kan man möjligen få ut vissa skillnader i vilka metoder

Ryssland använder med statliga och icke-statliga aktörer och genom det öka förståelsen om rysk krigföring inom ramen för hybridkrigföring. Men även varför Ryssland agerar som dem gör.

Om Lewickis teori om hybridkrigföring kan hjälpa till att förstå rysk krigföring, skulle det kunna skapa förutsättningar för att kunna planera för att möta de olika metoder Ryssland nyttjar. Givet är debatten om hybridkrigföring väldigt bred och enkelheten i denna uppsats kan ifrågasättas. Det eftersom hybridkrigföring är ett sådant komplext begrepp och flera forskare hävdar att hybridkrigföring inkluderar flera olika typer av aktörer. Däremot finns det en fördel i att hålla definitionen till statliga och icke-statliga aktörer likt Lewicki. Det

eftersom det därmed blir lättare att förstå på vilket sätt Ryssland nyttjar särskilda metoder för respektive aktör och på så vis bidra till debatten om hybridkrigföring och förståelsen till rysk krigföring.

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

Denna uppsats använder en teorikonsumerande ansats för att förstå Rysslands krigföring i Syrien genom Lewickis teori om hybridkrigföring och samtidigt bidra till debatten om hybridkrigföring.55_{Esaiasson et. al. menar att en teorikonsumerande studie används då man}

genom existerande teorier och förklaringsfaktorer söker bringa klarhet i ett fall.56

56_{Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann E Towns & Lena Wängnerud, Metodpraktikan:} konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5 uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), s.42. 55_{Lewicki 2017, s.7-8.}

Vidare genomförs undersökningen som en beskrivande fallstudie där fallet Rysslands krigföring i Syrien analyseras. Det finns argument för att en jämförande studie hade kunnat genomföras, men för att en jämförande studie skall nå hela vägen behövs åtminstone två fall som jämförs mot varandra.57

3.2 Analysmetod

Den metod som valts att nyttjas för insamling av data och analys av tillgänglig empiri är en kvalitativ textanalys. Genom detta tillskrivs analysenheterna samma vikt och behandlas med lika värde menar Esaiasson et. al. Vidare beskriver Esaiasson et. al. att man genom en kvalitativ textanalys tittar på helheten i texten, med andra ord det centrala i det författaren söker förklara eller beskriva.58_{Att se på helheten i denna uppsats anses vara av vikt eftersom}

det finns en stor andel litteratur som avhandlar ämnet hybridkrigföring och Rysslands krigföring i Syrien. Dock är den mycket spretig. Därför behöver underliggande budskap tolkas genom noggrann inläsning och analys varpå en kvalitativ textanalys anses mest lämplig för denna uppsats.

Vidare kommer den kvalitativa textanalysen skapas genom en systematiserande undersökning. Den systematiserande undersökningen syftar till att bringa reda i texter och lyfta fram dess mening på ett tematiskt och systematiskt sätt. Det genomförs genom att logiskt ordna innehållet i texternas ofta komplexa innehåll till enklare kategorier. Genom detta lyfts och begripliggörs väsentliga aspekter av själva innehållet i texten.59_{Därför kommer operationella}

indikatorer presenteras i operationaliseringen i syfte att genomföra en transparent, systematisk och strukturerad analys.60

3.3 Metoddiskussion

Flera händelser i Syrien är med säkerhet belagda med sekretess. Det innebär att det kan finnas händelser som ej är tillgängliga för denna uppsats. Det innebär vidare att resultatet kopplat till frågeställningen kan möjligen påverkas av metodvalet. Därför kan det också påverka

validiteten och generaliserbarheten av resultatet. Även om så är fallet anses inte den eventuella sekretessbelagda informationen ha en hög relevans för uppsatsen.

60_{Ibid, s.216.} 59_{Ibid, s.213.} 58_{Ibid, s.211.}

Det eftersom uppsatsen söker förstå snarare än att bevisa något varpå tillgänglig empiri anses ha tillräckligt goda förutsättningar för att göra detta. I syfte att uppnå en god validitet behöver teoretiska definitioner och operationella indikatorer stämma väl överens.61_{Därför kommer}

Lewickis dimensioner presenteras och beskrivas vilka mynnar ut i operationella indikatorer. Genom det blir det tydligt vad analysen mäter mot.

En kvalitativ textanalys karakteriseras av att författaren läser och tolkar en text. Beroende på tidigare kunskapsbank kan därför tolkningarna blir annorlunda beroende på författare. Därför söker uppsatsen genomgående tydliggöra vad analysen mäts mot samt på vilka grunder och varför analysen kommit fram till ett visst resultat.62_{Genom att fortlöpande presentera}

referenser till information samt presentera hur analysverktyget tagits fram skapas en reproducerbarhet och tydliggör intersubjektiviteten.63

Uppsatsen har valt att inte använda sig av en teoriprövande ansats eftersom ambitionen inte är att pröva huruvida Lewickis teori om hybridkrigföring stämmer eller inte.64_Uppsatsens

ambition är att genom Lewickis teori försöka beskriva rysk krigföring, därigenom öka förståelsen för rysk krigföring i Syrien.

3.4 Val av fall

Denna undersökning har valt att nyttja ett fall, Rysslands krigföring i Syrien. Ryssland nyttjar sig av statliga såväl som icke-statliga aktörer i Syrien vilket underlättar vidare analysen mot Lewickis militära och icke-militära dimensioner då Lewicki menar att hybridkrigföring består av bägge delar.65_{Analysen utgår även från samma nation vilket innebär att resultatet inte kan}

påverkas på grund av olika nationers kulturellt anknutna idéer om krigföring. Fallet som valts att nyttjas ligger nära i tid och pågår än. Det innebär att ryska idéer och doktriner inte antas ha förändrats i sådan utsträckning att uppsatsens resultat kan ifrågasättas ur en tidsaspekt. Att fallet begränsats till området Syrien och inte en mindre yta är för att Ryssland agerar på flera olika platser i Syrien.

65_{Ibid, s.108-109.} 64_{Ibid, s.114.} 63_{Ibid, s.25.} 62_{Ibid, s.64.}

Om uppsatsen hade valt ett smalare området finns en risk att tillgänglig information om ryskt agerande hade avgränsats bort och därmed påverkat resultatet av uppsatsen negativt.66

3.5 Materialdiskussion

Eftersom denna uppsats förhåller sig till rysk krigföring i Syrien kommer inte litteraturen att begränsas mot någon enstaka händelse i Syrien eftersom olika författare kan ha olika

uppfattning och noteringar om Rysslands agerande i Syrien. Därmed skapas en så rättvis bild som möjligt under analysen.67_{En fördel med att hålla sig till enstaka händelser är att det är}

mindre information att förhålla sig till och därmed blir det lättare att gå djupare i analysen. En direkt nackdel till att smalna av i detta fall är att viktig information som kan komma att påverka resultatet av uppsatsen inte fångas upp. Därför förhåller sig uppsatsen brett till val av material.

3.6 Källkritik

Materialet som nyttjas under uppsatsen granskas enligt de fyra källkritiska reglerna; äkthet, tendens, samtidighet och oberoende. Särskild tyngd i denna uppsats läggs på äkthet och samtidighet. Det eftersom det är kritiskt att litteraturen avhandlar samma konflikt under samma tidsrymd samt att de inte förfalskats eller förskönats till någon aktörs nackdel eller fördel. Det innebär vidare att kriterierna tendens och oberoende spelar en viktig roll för vald litteratur.68

Äkthet, valet av material för uppsatsen anses inte skilja sig från varandra. Det har kontrollerats

genom flera sökningar på Anna-Lindh bibliotekets hemsida såväl som på deras biblioteket. Sökningar på internet har även genomförts utan att finna några avvikelser. Genom det anses kriteriet för äkthet uppfyllas.69

Tendens, enskilt material i denna uppsatsen kan om ensam, ifrågasättas i tendens. Det helt

enkelt eftersom det är svårt att helt utesluta huruvida författaren varit tendentiös under sitt skrivande eller inte när denne beskriver händelser och då ryskt agerande i Syrien.

69_{Ibid, s.291-292.} 68_{Ibid, s.288.} 67_{Ibid, s.226.}

Dock åtgärdas denna eventuella risk genom ett brett användande av material som beskriver samma konfliktområdet och därmed skapar eventuell motpol. Genom detta tillvägagångssätt skapas en så rättvis analys som möjligt.70

Samtidighet, Syrienkonflikten startade 2011 och Ryssland deltog officiellt 2015 och deltar än.

Det gör att händelserna ligger nära i tid såväl som i nutid. Eftersom det är av intresse att se ifall Ryssland agerade innan man officiellt deltog i konflikten 2015 kommer litteratur från 2011 och framåt att användas. Litteratur skapad tidigare än 2011 kommer därför inte nyttjas eftersom det då inte anses möta samtidighetskravet.71

Oberoende, genom att kontrollera att litteratur är peer-reviewed upprätthålls

oberoende-kriteriet. Det förekommer källor från internet såväl som OSCE:s hemsida. Den anses dock möta kriteriet om oberoende. Artiklar från internet kontrolleras genom analys av utgivare och författare innan den nyttjas, avhandlad information faktagranskas och jämförs mot litteratur från Anna-Lindh biblioteket. Litteraturen rörande syrienkonflikten är till stor del från Anna-Lindh biblioteket eller dess hemsida. Dock är inte all litteratur rörande

Syrienkonflikten peer reviewed. Dessa artiklar och böcker faktagranskas mot öppna källor via internet men även mot peer-reviewed litteratur rörande samma konflikt.72

3.7 Forskningsetiska överväganden

Uppsatsen nyttjar sig av en kvalitativ textanalys. Det innebär att författaren till denna uppsats behöver tolka det som står i litteratur, artiklar och övrig information. Därmed finns det alltid en risk för missförstånd och förvrängningar i analysen. Därför är genomgående transparens i denna uppsats av yttersta vikt och att källor refereras på ett korrekt sätt. Det är även viktigt att författaren till uppsatsen förhåller sig neutral och undviker att nyttja möjligen identifierad vinklad litteratur. I övrigt anses inga större etiska komplikationer kunna uppstå eftersom uppsatsen nyttjar enbart litteratur, artiklar och övrig textad information. Det som anses väsentligt inom ramen för ett forskningsetiskt förhållningssätt är snarare att

referenshanteringen sker korrekt och att analysen är transparent. Det med hänsyn till att inga intervjuer skett samt att uppsatsen inte avhandlar exempelvis någon person specifikt.73

73_{Ann-Marie Ekengren & Jonas Hinnfors, Uppsatshandboken hur du lyckas med din uppsats, 2:3 uppl. (Lund:}

Studentlitteratur, 2012), s.108.

72_{Ibid, s.293.} 71_{Ibid, s.294.}

3.8 Operationalisering

Fallet kommer undersökas utifrån Lewickis teori om hybridkrigföring.74_{Ett tidigare arbete har}

genomförts där rysk krigföring analyserades i Ukraina. I syfte att möjligen ytterligare öka förståelsen till rysk krigföring har denna uppsats valt att nyttja samma operationella

indikatorer för att skapa spårbarhet.75_{Kriterierna tillhörande respektive dimension synliggörs}

genom en tabell för respektive aktör. Nyttjade metoder ur dimensionerna synliggörs genom att kryssa i respektive ruta för huruvida metoden omhändertagits, omhändertagits inte eller okänt. Okänt kryssas i de fall då litteraturen avhandlar kriteriet i för liten utsträckning och därmed inte med säkerhet anses omhändertas. Analysen utgår ifrån att Ryssland nyttjar sig av icke-statliga såväl som statliga aktörer för att nå framgång i Syrienkonflikten. Nedan synliggörs den tabell som kommer att nyttjas under analysen.76_{Genom den skapas ordning}

och struktur i analysen.

76_{Perlaky 2019, s.14-15.}

75_{Andreas Perlaky, “A Small Contribution Towards Defining Hybrid Warfare (Today)”, B Uppsats FK Uppsats}

OP18-21 (Stockholm: Försvarshögskolan, 2019). s.14-15.

Militär dimension

Metod Omhändertas Omhändertas inte Okänt

Underrättelseoperationer

Särskilda underrättelseoperationer (kritisk infrastruktur)

Militära operationer genom “Små gröna män”.

Underrättelser via drönare eller satellit. Elektronisk underrättelse (radio, mobiltelefon, satellittelefon) Icke-Militär dimension

Metod Omhändertas Omhändertas inte Okänt

Fri rörlighet av personer genom öppna gränser.

Ökad organiserad brottslighet. Terrorism.

Aktivering av separatistgrupper dylikt. Rubba maktbalansen i nationen genom nationalister och patriotisk retorik. “Humanitära operationer” genom vita konvojer som levererar vapen och ammunition m.m.

Spionage. Sabotage.

Subversion (påverkansoperationer) Demografiska vapen.

Migration av nationella minoriteter, medföljande av “små gröna män” eller annan omarkerad kombattant.

Dölja och stötta en aktörs aktioner genom upprättande av företag och annan falsk verksamhet.

4. Analys

Analysen kommer genomföras som en flytande text där Rysslands agerande i Syrien

analyseras. Analysen omhändertar statliga såväl som ryskstödda icke-statliga aktörer i Syrien. Resultatet av analysen sammanställs och redovisas.

Officiellt började den ryska interventionen i Syrien, september 2015 på begäran från Syriens president Bashar al-Assad.77_{Det är en laglig intervention i linje med accepterade}

internationella lagar och normer. Officiellt består den ryska interventionen enbart av flygunderstöd som genomför attacker mot IS och militära rådgivare som stöttar

Assad-regimen. Målet med Rysslands intervention enligt dem själva är att slåss mot IS, stabilisera den syriska regimens legitimitet samt skapa villkor och möjligheter för en politisk kompromiss. Rysslands intervention slutade 2017 men Ryssland har inte dragit tillbaka sin militära närvaro i Syrien ännu. Snarare har den permanentats. Cooper menar vidare att det dock finns fundamentala skillnader i vad Ryssland gör officiellt och inofficiellt.78_Fortsatt

kommer nu uppsatsen analysera Rysslands agerande i Syrien och vilka metoder ur Lewickis teori om hybridkrigföring som Ryssland nyttjat i Syrien.

4.1 Rysslands krigföring i Syrien

Till skillnad från konflikten i Ukraina där Ryssland aktivt stöttar inhemska separatiströrelser för att nå framgång, är Rysslands stöttande av olika rebellgrupper en risktagning som behöver balanseras mot nyttan. De rebellgrupper som strider i Syrien är främst radikala islamister som vill störta Assad i syfte att skapa ett kalifat, eller kurdiska rebellgrupper som stöttas av USA.79

Dessa grupper är i stor utsträckning mot Assads regim och ser konflikten i Syrien som en möjlighet att tillskansa sig områden för att skapa ett eget land. Sedan konfliktens början 2011 har Ryssland sålt stora mängder vapen och ammunition till Syrien vilket lett till att Syrien är högt skuldsatt till Ryssland. Att Assad-regimen skulle tillåtas falla eller förlora stora områden till vare sig andra länder eller rebellgrupper vore därför ur ett ekonomiskt perspektiv

problematiskt.80

80_{Christopher Phillips, The Battle for Syria: International Rivalry In The New Middle East, (New Haven: Yale}

University Press, 2016), s.221.

79_{Nikolay Kozhanov, Russia and the Syrian conflict: Moscow's domestic, regional and strategic interests,}

(Berlin: Gerlach Press, 2016), s.40-41.

78_{Tom Cooper, “Moscow’s Game of Poker: Russian Military Intervention In Syria, 2015-2017.” Middle East @} War nr 15 (2018), s.11.

En ny regering styrd av jihadister är nämligen inte en garant för återbetalning samt att förlorade områden kan innebära att Syriens möjlighet att återhämta sig ekonomiskt och påbörja återbetalning tar längre tid. Med det sagt finns tillfällen då Ryssland nyttjat sig av kurdiska rebeller. Rebellgruppen PYD fick öppna ett kontor i Moskva, februari 2016 och har knutit starkare band till Ryssland. Vilket skall ses ur ljuset av att en rysk SU-24 sköts ned av turkiska styrkor. Genom att stödja PYD som strider mot Turkiet söker man hämnas för nedskjutningen och försvåra turkisk expansion i Syrien.81

Ryssland noteras stödja privat-kontrakterade förband vilka samarbetar med ryska specialförband. Denna kombination nyttjas i syfte att stötta den Syriska armén i olika offensiver vilket Kozhanov noterade skett bland annat i oktober 2015.82

Genom att stötta privat-kontrakterade förband såsom Wagner Group och vid behov andra rebellgrupper i Syrien kan Ryssland utföra påtryckningar, offensiver men också

hämndaktioner mot andra deltagande nationer i Syrienkonflikten utan att officiellt ta ansvar.

Ser man till mer statligt knutna ageranden från Ryssland får Cooper även här rätt när han hävdar att det finns fundamentala skillnader i vad Ryssland gör officiellt och inofficiellt.83

Phillips noterar att Ryssland officiellt intervenerade i konflikten i syfte att slåss mot IS. I augusti 2015 noteras Ryssland bygga om en liten obetydlig flygplats till en massiv militär flygbas. På denna flygbas noteras senare ryska flygplan med kapacitet att frakta stridsvagnar och stora mängder personal. Mer specifikt tjugoåtta flygplan och tvåtusen man.84_Vilket

skapar vissa frågetecken då Ryssland officiellt enbart skulle stötta Syrien med

flygunderstöd.85_{Därtill skickade Ryssland sin Svartahavsflotta mot östra medelhavet. Med}

andra ord inom skjutavstånd för olika tunga vapensystem på dessa fartyg.86_{Efter fyra}

månader från det att flygbasen varit färdigkonstruerad, noteras Ryssland ha genomfört över sextusen flyguppdrag. Dock är majoriteten av dessa sextusen uppdrag inte riktade mot IS, vilket var den officiella anledningen Ryssland intervenerade. Ryssland har istället attackerat rebeller utan anknytning till IS vilka ansetts utgöra ett eventuellt hot.87

87_{Ibid, s.214.} 86_{Ibid, s.217.} 85_{Ibid, s.213.} 84_{Phillips 2016, s.217.} 83_{Cooper 2018, s.11.} 82_{Kozhanov 2016, s.60.} 81_{Phillips 2016, s.222-223.}

Phillips noterar vidare att anledningen till att Ryssland valt att attackera rebeller

urskiljningslöst som inte stödjer den Syriska regimen, kan ha varit för att skapa ett bättre förhandlingsläge.88_{Det är tydligt att Ryssland agerat i en gråzon i Syrien med hjälp av}

icke-statliga och statliga aktörer. För att gå djupare i analysen av nyttjade metoder vilka vill försöka förstå rysk krigföring i Syrien, kommer nu specifika ryska ageranden i Syrien analyseras mot Lewickis dimensioner.

4.1.1 Militär dimension

Underrättelseoperationer.

Efter Turkiets nedskjutning av det ryska SU-24 planet inledde Ryssland relationer med rebellgruppen PYD som strider mot Turkiet. I februari 2016 tilläts PYD öppna ett kontor i Moskva vilken kan antas syfta till bättre kommunikation mellan Ryssland och PYD. PYD har därefter noterats anfalla turkiska styrkor såväl som turkiskt stödda rebellgrupper.89_Eftersom

Turkiet dessutom är NATO-medlem påverkar det ur Rysslands synpunkt NATO:s möjlighet till påverkan och expansion i Syrien. Redan vid Rysslands officiella intervenering 2015, noterades Ryssland söka bättre relationer med syriska kurder. Dels för att de stred mot IS, vilken var Rysslands legitima anledning till att intervenera men också för att kurderna i

området stred mot Turkiet. I Januari 2016, en månad innan nedskjutningen av det ryska SU-24 planet öppnade Ryssland även upp för att godkänna vissa rebellgrupper som legitima som tidigare klassats som terrorister.90_{Det talar för att Ryssland noterat och exploaterar}

möjligheten att påverka andra nationer i Syrienkonflikten genom icke-statliga aktörer till sin fördel. Rysslands ockupation av Krim och den efterföljande invasionen av östra Ukraina året innan interventionen i Syrien hade lett till internationell isolering och flera tunga sanktioner mot landet. Genom att intervenera i Syrien med det officiella målet att bekämpa IS sökte Ryssland leda omvärldens blick från Ukraina till deras agerande i Syrien och därmed möjligen förbättrat anseende och lättade sanktioner.91_{Även Souleimanov noterar detta. Han menar att}

Rysslands försök att ingå i en internationell koalition mot en gemensam fiende i IS, ska betraktas som ett försök att normalisera relationerna med väst. Därmed åtnjuta möjligen minskade sanktioner alternativt mindre fokus på deras agerande i Ukraina.

91_{Cooper 2018, s.5.} 90_{Kozhanov 2016, s.67.} 89_{Ibid, s.222-223.} 88_{Phillips 2016, s.214.}

Dock misslyckades Ryssland i detta fall eftersom västmakterna vill att Assad avgår, vilket Ryssland inte går med på.92

Rysslands noterade agerande innebär att det finns fog för att påstå att kriteriet för

underrättelseoperationer omhändertas. Ryssland har genom icke-statliga aktörer men även från statligt håll sökt påverka men också påverkat en annan stat och organisation till sin fördel.

Särskilda underrättelseoperationer

de Haas noterar att ryska specialförbandet Spetsnaz har agerat på flera håll i Syrien där särskilda underrättelseoperationer varit deras främsta uppgift. Dessa ska ha genomförts i syfte att säkra ryska militärbaser kring hamnen i Tartus, flygbasen i Latakia samt vid befriandet av Palmyra. Vad som rekognoseras specifikt går inte de Haas djupare in på. Det må vara så eftersom majoriteten av specialförbandsoperationer är sekretessstämplade. Dock noteras ryska specialförband genomfört särskilda underrättelseoperationer vid åtminstone tre olika tillfällen varav ett tillfälle är under offensiven mot Palmyra. Sådana operationer är ofta kopplade till försvarsförberedelser, viktig infrastruktur för staden och annan kritisk infrastruktur som antingen behöver bevaras eller påverkas.93_{Utöver de Haas noterar flera att ryska}

specialförband använts i Syrien men går inte djupare än så. de Haas är mest detaljerad i sin studie.

Eftersom specialförbandsoperationer i sin natur är sekretesstämplad är det problematiskt att veta vad den särskilda underrättelseoperationen varit inriktad mot och kan bara spekuleras. Däremot konstaterar de Haas att denna metod nyttjats för att nå framgång på åtminstone tre olika platser vid olika tidsperioder. Därmed anses detta kriterium de facto omhändertas.

93_{Mordechai de Haas, E. Gaberščik, T. Jenkins & A. Kumar, “Russia’s Military Action in Syria Driven by}

Military Reforms.” The Journal of Slavic Military Studies 33:2 (2020), s.297.

92_{Emil A. Souleimanov & Namig Abbasov, “Why Russia Has Not (Yet) Won Over Syria and Libya.” Middle} East Policy 27:2 (2020), s.82.

Militära operationer genom “Små gröna män”.

Tillsammans med vissa områdesknutna rebellgrupper som PYD vilken Ryssland stöttar i Syrienkonflikten finns även en intressant icke-statlig aktör att analysera närmare.94_Wagner

Group har deltagit i flertalet av Rysslands intresseområden bland annat Ukraina, men även i Syrien.95_{Cooper noterar tjugo soldater ur Wagner Group som miste livet i Dayr az-Zawr}

området.96_{Kimberley fortsätter och påpekar att Wagner Group var en del av den entitet av}

gröna män som ockuperade Krim 2014. Därefter sedan 2015 har dem även noterats operera i Syrien. 2016 uppskattas mellan tvåtusen och tvåtusenfemhundra soldater ur Wagner Group ha stöttat den syriska armén under det andra slaget om Palmyra. Medlemmar i Wagner Group är inte sällan, pensionerade officerare och soldater ur ryska armén och dess specialförband. Kimberly noterar vidare att Ryssland för tiden, intervenerade officiellt enbart i Syrien genom flygunderstöd och militära rådgivare åt den syriska armén. Även om Wagner Group i

Syrienkonflikten inte nyttjats för ockupation likt uppgiften på Krim, finns fog att påstå att den agerat som omarkerade ryska fotsoldater i Syrien. Det då officerare ur Wagner Group bland annat mottagit militära utmärkelser från Kremlin vid flera tillfällen.97_{Karagiannis noterade att}

USA anklagat Ryssland för att ha attackerat amerikanska enheter. Ryssland tillbakavisar det eftersom anfallande påstådda ryska enheterna inte hade någon nationstillhörighet. Dock bekräftade Ryssland att fyra ryska medborgare avlidit i Syrien under perioden.98

Även om dem omarkerade styrkorna i Syrien inte haft samma uppgift som i Ukraina så finns det skäl för att de ändock har nyttjats som gröna män som stridit för Ryssland omarkerat för att Ryssland ska kunna undvika de tyngsta repressalier. Därför finns fog för att påstå att kriteriet om gröna män omhändertas. Ryssland har genom omarkerade styrkor genomfört markoperationer i Syrien.

98_{Karagiannis 2021, s.6.} 97_{Kimberly 2019, s.193.} 96_{Cooper 2018, s.57.}

95_{Marten Kimberly, “Russia’s use of semi-state security forces: the case study of the Wagner Group.”} Post-Soviet Affairs 35:3 (2019), s.192.

Underrättelser via drönare eller satellit.

Wagner Group används som elitförband i områden där Ryssland förväntar sig förluster.99

Dock finns inget notering om att Wagner Group självständigt har tillgång till drönare eller satellit. Dock är det inte orimligt att Wagner Group har självständig tillgång till drönare. Det eftersom drönare köps bland annat in från svarta marknaden. Ryssland noteras även villiga att testa sina drönare i olika konfliktområden.100_{Därför finns det fog att påstå att icke-statliga}

aktörer, inhandlat drönare via svarta marknaden alternativt blivit tillförda drönare från

Ryssland. Bortser man från huruvida Wagner Group har tillgång till drönare eller inte, noterar de Haas att ryska generalen Gerasimov bekräftat att Ryssland nyttjar mellan femtio och sjuttio drönare i Syrien. Dessa drönare har till uppgift att inhämta information men också leda

indirekt eld såväl som flygattacker.101_{de Haas menar vidare att Ryssland mellan år 2011 och}

2020 bland annat lagt stor kraft på att uppgradera sina satellitsystem som sedan testats och nyttjats i Syrien.102_{Han noterar att Wagner Group ofta utgår från ryska militär och flygbaser.}

Därmed kan man anta att de har försetts med dem senaste satellit och drönarbilderna över området de skall operera i.103

Därmed anses detta kriterium omhändertas. Ryssland har genom drönare och satellit inhämtat underrättelser men även koordinerat indirekt eld samt flygattacker.

Elektronisk underrättelse (radio, mobiltelefon, satellittelefon).

de Haas noterar att Ryssland nyttjar radio-elektronisk krigföring i Syrien men nämner inte något djupare om rysk elektronisk krigföring i Syrien.104_{Bērziņš har tittar närmare på detta.}

Han noterar att Ryssland placerat Krasuhka-4 enheter i Syrien. Dessa har i uppgift att störa ut luftburen radio-elektronik och ska i sammanhanget förstås som exempelvis drönare.105

Däremot nämns inget om några system som nyttjats eller situationer där elektronisk

underrättelse nyttjats för att störa motståndarens kommunikation eller för avlyssning. Dock noterar han att Rysslands intresse för informationsinhämtning genom elektronisk krigföring i Syrien har ökat.

105_{Bērziņš 2020, s.374.} 104_{Ibid, s.298.}

103_{Ibid, s.296.} 102_{Ibid, s.294.}

101_{de Haas et al. 2020, s.295.}

100_{Mark Galeotti, Armies of Russia’s War in Ukraine. (New York: Osprey Publishing Ltd, 2019), s.20.} 99_{Kimberly 2019, s.193.}

Uppsatsen har noterat det problematiskt att finna något konkret om elektroniska

underrättelseoperationer i tillgänglig litteratur. de Haas har noterat att elektronisk krigföring används men inte i vilken utsträckning. Bērziņš noterar en enhet med uppgiften att störa ut drönare och annan luftburen radio-elektronik. Även om det noteras att Ryssland ökat intresse för informationsinhämtning genom elektroniska metoder och därmed möjligen gjort det i vissa fall, förblir detta kriterium okänt.

4.1.2 Icke-militär dimension

Fri rörlighet av personer genom öppna gränser.

Karagiannis noterar att sedan Rysslands officiella intervenering i Syrien har tusentals soldater ur Wagner Group som vi tidigare nämnt men även från gruppen Patriot nyttjats. År 2016 noterades mellan femhundra och sexhundra soldater ha avlidit i strid vilka samtliga var från denna typ av förband.106_{Noterbart till detta fallet är även att ingen litteratur de facto avhandlar}

hur dessa tusentals soldater tog sig in i landet. 2015 var inte Syrien långt ifrån total kollaps när Ryssland valde att intervenera och sedan dess har kontrollen av landet sakteliga

återtagits.107_{Däremot är Syrien fortfarande i spillror och möjligheten för ordentlig}

gränsbevakning kan man rimligen anta vara svårt. Det skulle förklara varför såna mängder ryska kontrakterade förband kunnat ta sig in i Syrien obemärkt intill dess att deras närvaro i Syrien noterats.

Därför kan man påstå att Ryssland nyttjat sig av öppna gränser för rörlighet av personer och i detta fall icke-statliga aktörer. Därmed anses kriteriet omhändertas.

Ökad organiserad brottslighet

Karagiannis noterar att Ryssland levererat vapen och vapensystem av mer sofistikerad karaktär till Hizbollah sedan 2016. Däribland lång-räckvidds robotar, laserstyrda raketer och pansarvärnsvapen.108_{Det har de även levererat till PYD vilka tidigare konstaterats samarbeta}

med Ryssland.109_{Därtill innebär leverans av vapensystem till icke-statliga aktörer, oaktat om}

dem betalats för eller inte, att Ryssland nyttjat sig av organiserad brottslighet inom ramen för svarta marknaden.

109_{Phillips 2016, s.222-223.} 108_{Ibid, s.6.}

107_{Ibid, s.5-6.}

Givet noterar inte tillgänglig litteratur att dessa icke-statliga aktörer sålt dessa vapen vidare. Däremot är det inte orimligt att påstå att Rysslands leverans av sofistikerade vapen till icke-statliga aktörer i Syrien har bidragit till ytterligare organiserad brottslighet.

Ryssland har genom organiserad brottslighet försett icke-statliga aktörer med vapen och ammunition. Därför anses kriteriet anses omhändertas

Aktivering av separatistgrupper dylikt.

Det av ovan sammantagna kriterier är tillika tillräckligt för att anse att kriteriet aktivering av separatistgrupper omhändertas. Ryssland har genom att aktivera olika kontraktförband såsom Wagner Group och Patriot men även stöttandet av PYD samt Hizbollah, aktiverat samt stöttat rebellgrupper i Syrien. Därigenom har antalet egna förluster, alltså nationsmärkta ryska soldater hållits på ett minimum. Vilket är syftet enligt Lewicki.110

Terrorism

Därtill är stödet till Hizbollah inte oproblematiskt. Hizbollah är terroriststämplat av flera länder och organisationer. Däribland nationer som USA, Storbritannien, Australien, Israel, Europeiska Unionen, Arabförbundet för att nämna några. Dock har inte Ryssland valt att terroriststämpla Hizbollah. Ur Rysslands egna synpunkt går det därför att argumentera för att man inte stödjer terrororganisationer. Ser man dock ur den skaran nationer och organisationer som har terroriststämplat Hizbollah finns argument för att Ryssland stödjer terrorism i Syrien. Hizbollah, genom Rysslands stöd strider för Assad och mot rebellgrupper som generellt stöds av västvärlden.111_{Därför finns det fog att påstå att Ryssland stödjer terrorism vilken syftar till}

att påverka andra stater eller organisationer. Därmed anses kriteriet omhändertas.

Rubba maktbalansen i nationen genom nationalister och patriotisk retorik.

Ryssland och Iran uppfattas försöka infiltrera den syriska administrationen. Bägge länder försöker kontrollera Syriens militär och säkerhetsapparat genom att infiltrera dessa med individer som gynnar ändera part. Souleimanov noterar vidare att Ryssland lyckats bra i detta. Ett dussintal individer vilka har åsikter och ståndpunkter som gynnar Ryssland har fått högt uppsatta positioner i den syriska militär och säkerhetstjänsten. Därefter har dessa individer uppmanat Assad att göra sig av med officerare och tjänstemän som stödjer Iran.

111_{Kozhanov 2016, s.77.} 110_{Lewicki 2017, s.6-8.}

På så sätt söker Ryssland få full kontroll över viktiga delar av Syriens maktapparat. Souleimanov hävdar vidare att Ryssland gått än längre och försöker nu infiltrera den ekonomiska såväl som den politiska sfären i Syrien. Inom ramen för infiltrationen av den politiska sfären har Ryssland därefter begränsat Irans inflytande över Syriens olika

institutioner. Detta menar Souleimanov vidare ska betraktas ur ljuset av oljerikedomarna i Syrien som Ryssland är intresserade av. Desto mer inflytande och kontroll de har över den syriska statsapparaten, desto större chans till tillgång av oljerikedomarna.112

Rysslands ambition med att påverka maktbalansen i Syrien bör inte ses som ett försök att lamslå den syriska regimen. Snarare att pressa bort övriga nationers inflytande som i detta fall var Iran. I övrigt så går agerandet i linje med Lewickis beskrivning av detta kriterium. Genom att tillsätta individer med för Ryssland fördelaktiga åsikter försöker man påverka

maktbalansen till deras fördel. Därmed anses kriteriet omhändertas.

“Humanitära operationer” genom vita konvojer som levererar vapen och ammunition m.m.

Ryssland har försett icke-statliga aktörer i Syrien med vapen såväl som ammunition vilket konstaterades under rubriken för organiserad brottslighet. Däremot har inte uppsatsen kunnat hitta några situationer där Ryssland genom dolda humanitära operationer, med andra ord angett sig för att transportera mat, medicin och vatten. Men istället transporterar vapen och ammunition till aktörer. Uppsatsen har sökt via öppna källor såsom OSCE:s hemsida men även via tillgänglig litteratur om ämnet utan något resultat. Därför anses kriteriet ej omhändertas.

Spionage

Zhou noterar att spionage är ett kriterium Ryssland är benägna att använda inom ramen för sin krigföring men går inte djupare om huruvida Ryssland nyttjat spionage enligt Lewickis

kriterium för spionage.113_{Att Ryssland skulle genomföra spionage mot andra nationer}

involverade i syrienkonflikten kan inte anses vara ett kontroversiellt påstående med tanke på det spända läget mellan Ryssland och de västmakter som engagerar sig i Syrien, framförallt Turkiet och USA. Däremot finner ej uppsatsen någon litteratur som avhandlar specifika spionage. Zhou noterade förvisso att Ryssland är benägna att nyttja spionage inom ramen för sin krigföring, men det anses inte tillräckligt.

113_{Zhou 2019, s.249.}

Därmed anses kriteriet för spionage vara okänt. Spionage konstateras vara något dem är benägna att göra men kan inte styrkas.

Sabotage

Bērziņš noterar att Ryssland använder kontrakterade förband såsom Wagner Group för att genomföra sabotage. Ryssland vill undvika att direkt kopplas till genomförda sabotage och låter därför en icke-statlig aktör genomföra det åt dem.114_{Även Zhou noterar detta faktum,}

men varken Bērziņš eller Zhou noterar några faktiska sabotageoperationer.115_Karagiannis

noterar förvisso att ryska icke-statliga aktörer vid flera tillfällen kränkt de mänskliga rättigheterna då kvinnor har våldtagits och fångar har mystiskt försvunnit. Dock kan

Karagiannis inte heller notera några de facto sabotage som har genomförts. Utöver dessa tre har flertal försök genomförts i olika litteratur för att finna konkreta tillfällen då sabotage genomförts av Ryssland eller på uppdrag av Ryssland. Dock utan resultat bättre än det Zhou och Bērziņš noterat. Givet är konflikten i Syrien omfattande och man kan tänka sig att sabotage har genomförts på olika platser. Dock kan det inte styrkas vidare.

Det kan anses rimligt att sabotage genomförs då Zhou såväl som Bērziņš noterar det vara en vanlig metod. Dock finner uppsatsen ingen litteratur som ger tillräckligt stöd för att det ska kunna omhändertas. Den sammanvägda bedömningen blir därför att detta kriterium förblir okänt.

Subversion

Zhou noterar att icke-statliga aktörer nyttjats för påverkansoperationer. I samband med att Wagner Group och Patriot kontrakterats att agera i Syrien har Ryssland via mediekanaler anklagat bland annat USA och Israel för att förhindra fredsförhandlingar. Man påstår tvingas agera på detta sätt eftersom västmakterna stödjer terrorister i Syrien. Genom det söker man vända västmakternas befolkning mot sina egna nationer och genom det höja Rysslands anseende samt status som stormakt.116

116_{Ibid, s.253.} 115_{Zhou 2019, s.249.} 114_{Bērziņš 2020, s.378.}

Zhou noterar vidare att Russia Today gjort flera reportage genom kanaler som Youtube, Twitter, Instagram där man menar att syriska trupper tillsammans med ryskt stöd har på ett framgångsrikt sätt bekämpat IS på flera platser i landet och att Ryssland har varit helt

avgörande för ett försvagat IS.117_{Ett faktum som inte är helt sanningsenligt vilket konstaterats}

under 4.1 Rysslands agerande i Syrien. Fokus har snarare inriktats mot andra rebellgrupper, även om IS attackerats vid några tillfällen. Genom detta agerandet anses kriteriet subversion omhändertas.

Demografiska vapen

Ryssland uppskattar inte Turkiets expansion i norra Syrien. Tidigare konstaterades att den turkiska nedskjutningen av ett ryskt attackflyg lett till fler samarbeten med kurdiska rebeller vilka aktivt strider mot Turkiet. Att många människor flytt kriget i Syrien är knappast en hemlighet vid tidpunkten för denna uppsats. Souleimanov noterar att Ryssland i ett anfall mot Idlib provinsen tillsammans med icke-statliga aktörer, tvingat åttiotusen civila att fly. Dessa dirigerades mot den turkiska gränsen som sedan tidigare har stora problem med att

omhänderta flyktingar från Syrien. Vidare menar Souleimanov att det ska betraktas som ett sätt för Ryssland att pressa Turkiet till att inte fortsätta sina expansioner.118

Den noterade händelsen är nästan ordagrann med Lewickis beskrivning av hur man nyttjar demografiska vapen. Således anses det kriteriet omhändertas. Ryssland har genom

demografiska vapen försökt påverka annan stat och pressa denna till att agera på ett för Ryssland mer fördelaktigt sätt.

Migration av nationella minoriteter, medföljande av “små gröna män” eller annan omarkerad kombattant.

Ingen av den tillgängliga litteraturen för rysk krigföring i Syrien noterar migration av ryska minoriteter till Syrien och att det skulle vara en metod för att starta olika separatistgrupper. Det kan vara så eftersom Ryssland blivit inbjudna av Syrien och därmed inte behöver dölja militära förband i ryska minoritetsgrupper.119

Kriteriet anses därför inte omhändertas.

119_{Karagiannis 2021, s.5-6.}

118_{Souleimanov & Namig 2020, s.85.} 117_{Zhou 2019, s.252.}