Svar från enkätundersökningen i sin helhet

Kommentar:

 Anpassar detaljnivå efter projektet men ofta fullskalig 3D-modell, men om inte skruven finns inne eller är enkel att ladda in så ritas den i 2D på sektioner i Revit.

 Stål-projektering i tekla gör jag med hög detaljeringsnivå, ned på skruvnivå i 3D. I revit där jag projekterar allt förutom stål normalt projekteras allt i 3D men inte skruvar, beslag och ingjutningsgods projekteras oftast i regel.

 Det beror lite på storlek på projekt och om beställare vill ha spec:ar på all skruv, armering eller bultar

 Går mer och mer mot fullskaliga modeller  75% 3D och 25% 2D

 Ofta krävs inte 3D detaljprojektering så då 3D ritas stommen och 2D ritas detaljer

v

Del 2: Allmänna frågor:

Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt

Kommentar:

 Finns specifik materialsort så väljer jag den, försöker få in så specifik som möjligt om tid finns.

 Jag väljer inte t.ex. att projektera betong med rätt typ av betongkvalité utan kör samma typ över allt även om kvalitén egentligen varierar.

 Samma här beror på projektet

 Materialkvalitet i bärande delar specificeras alltid, andra delar inte lika noga.

 Materialvalet är redan klart när jag kommer in i bilden. Ibland kan man ge förslag beroende på beställare men det gäller oftast bara stommaterial.

 Ofta har kunden ett önskemål om stomsystem. Om inte brukar jag föreslå det mest lämpligaste beroende på byggnad

vi

Instämmer inte alls 1 2 3 4 5 Instämmer helt

vii

viii

Del 3: Utmaningar och möjligheter

Utveckla gärna svaren ovan:

 Det beror lite hur stort projekt det är och i vilken roll man har i respektive projekt. Har man kontakt med kunden finns möjligheten att ge förslag och skapa förutsättningarna. För att det ska vara

klimatneutralt behövs mer kunskap och ibland fler konsulters kunskap. Många gånger handlar det om att kunden vill spara pengar i vad de väljer för material. Men det finns även kunder som väljer att projekten ska vara miljöcertifierade. Planlösningarna gör oftast arkitekterna men ofta kan man ha en möjlighet att ge förslag. Att göra demonterbara konstruktioner är kanske det vi i dagliga arbetet kan påverka i störst mån på ritning. Sen gäller det ju att entreprenörerna utför som det är föreskrivet/ritat.

 Jag har möjligheten men inte kunskapen skulle jag säga.

 Allt beror på intresse och ambitionsnivå hos beställaren. men det är klart att jag alltid har möjlighet att föreslå och skapa förutsättningar. Sedan vad det i slutändan landar i beror på beställaren. Man brukar känna relativt snabbt om beställaren är mottaglig eller om hen vill ha snabbaste, billigaste lösning.

 Ofta känns ramarna givna och bestämda innan jag som handläggare sätter i gång och då känns det som att jag inte kan påverka i så stor mån även om jag skulle vilja.

 Oftast är det ju billigare att ta standardlösningar/material mm så blir ju en merkostnad i både projekteringstid och material om man ska frångå standardlösningar etc.

 Jag upplever det som om vi alltid har möjlighet att komma med förslag om andra lösningar, men att det ska beröra vårt område. Exempelvis kanske inte jag kan påpeka val av uppvärmning av en byggnad om det sitter en projektör med i projektet för just den specifika delen. Jag känner också att beställaren i slutändan har den absolut största påverkan för ett projekts totala miljöpåverkan, men att dessa oftast är öppna för alternativa lösningar. Det vi som konstruktörer kan behöva lägga krut på är att motivera varför den mer hållbara lösningen är den bästa ur andra synvinklar än just bara

hållbarhetsmässigt, då ofta ekonomiskt, för att motivera beställaren till den bättre lösningen.

 Arkitekter styr planlösning och beställare har oftast åsikter om stomval.

 Byggbarhet och enkelt montage är ofta fokus eftersom det är kostnadsdrivande poster på byggarbetsplatsen.

ix

Vilka utmaningar/problem ser du att det finns kring konstruktörers hållbarhetsarbete?

 Ofta kommer vi in sent i projektet så många val redan är gjorda.

 Vi styrs i mångt och mycket av beställarens ambitionsnivå. Så för att det ska bli verklig tyngd i det vi gör anser jag att det behövs lagkrav eller skatter som uppmuntrar hållbarhetsarbete.  Ofta är materialval redan bestämda av A eller annan disciplin när underlagen når mig så min

förmåga att påverka blir begränsad

 En energieffektiv lösning är oftare en dyrare, så kunden måste vara beredd att betala.  Att arkitekten redan bestämt. vi kommer in för sent skede

 Oftast väljs material utifrån praktisk aspekt, tålighet, hållfasthet, enkla lösningar osv än utifrån hållbarhetssynpunkt. Sällan som kunder är beredda att betala mer för hållbara lösningar, speciellt inte entreprenörer.

 Brist på kunskap om vad som är hållbart och kostnader både i leveranser och material. Trä kanske är bättre än stål miljömässigt men blir större dimensioner och går inte bygga bort lika enkelt. Det går heller inte bygga lika högt.

 Om beställaren endast vill ha en så billig byggnad som möjligt kan det bli svårt att motivera denne till att välja en mer hållbar lösning. Att bygga hållbart kan även vara obekant för många konstruktörer, och av den anledningen väljer man den lösningen man alltid har använt sig av. Jag kan däremot tycka att den största vikten ändå ligger hos beställaren- om denne önskar en hållbar byggnad så är det något vi konstruktörer måste anpassa oss till och då lär vi oss tids nog vilka lösningar som fungerar.

 Ekonomisk hållbarhet vinner alltid om inte entreprenaden är styrd på något sätt. I någon mån kan man välja material och metod för att göra arbetsplatsen socialt hållbar men ekologisk hållbarhet måste vara billigare eller styrd från beställare för att det ska implementeras i produktion.  Konstruktionens hållfasthet och kostnad mot klimatmål

 Pengar i projekt och att beställare inte har någon hållbarhets agenda

 Entreprenören vill gärna bygga på ett mer rationellt sätt för att spara tid. Byggherren och entreprenör vill ofta bygga på det billigaste sättet.

 Ekonomi, ej varit med i de tidiga skedena, stor del stål/betong som är riktiga "bovar"  Kompetensbrist bland konstruktörer när det gäller vad som är hållbara lösningar. Det tolkas

väldigt olika av konstruktörer vad som menas med att det ska vara hållbart. Ska det vara beständigt, kunna brukas länge och därmed bli hållbart. Eller ska det vara gjort i material som är hållbart framställda som kanske har en kortare livslängd. Båda är alternativ men ett val borde göras i tidiga skeden av projekteringen vilken "hållbarhetstyp" man tänker sig angående t.ex. stommen som konstruktören styr.

 Utmaningen är att praxis för hur man bygger sällan är det mest miljösmarta  Avvägningen mellan miljöpåverkan - byggteknik - på säkra sidan är rätt svår.  Tidspress gör att enkla lösningar vinner.

x

Har du några förslag på hur man kan förbättra hållbarhetsarbetet för konstruktörer?

 Alla jobbar med att materialoptimera och det är en av de viktigaste delarna. Att inte överdimensionera där det inte behövs etc.

 Ta med konstruktörer i tidiga skeden  Komma in i tidigare skeden

 Frånkomma att alltid föreslå betong och stål framför trä, vilket man ofta gör för att det är "enklare" och för att entreprenören känner till arbetsmetoderna.

 Mer information om t.ex. hur mycket olika material påverkar miljön. Kanske går det att få in någon information i programmen till och med. Kanske går att ta fram typförslag på

standardanslutningar som är demonterbara.

 Tydligare specificera vilka material som man bör använda.  Gör hållbara val enklare och billigare.

 Klimatdeklarerade material med CO2 förbrukning översiktligt

 krav från regering eller EKS vilket jag förstått är på G, eller att man får tbx en slant av projektkostnader om man uppfyller vissa hållbarhetskrav tex

 Jag tror att det skulle vara bra om vi kunde förklara, dels med hjälp av våra 3D modeller, men även genom listor och statistik på vad vi kan göra för besparingar om vi gör lösningar som innebär fördelar för hållbarhet. Dvs exv listor som påvisar hur mkt betong vi kan spara på att utföra detaljen lite mer specifik/komplicerad.

 Fortsätta utveckla "påhängsprogram" till Tekla/Revit som direkt kan visa klimatpåverkan  Anser att mer utbildning inom hållbarhet är på sin plats, nya konstruktörer lär sig mycket om hur

konstruktioner görs av mer erfarna konstruktörer och det resulterar i att man "gör som man alltid har gjort". För att mer hållbara konstruktioner ska byggas krävs det att man får in det i tänket när projekteringen utförs och då behöver nya konstruktör läras att det här är något man ska tänka på.  Ta upp frågan mer med hela avdelningen så man gemensamt kan diskutera fram de smartaste

valen.

 Synliggör och diskutera hållbarhet i alla projekt i alla skeden och led. Utbildning med praktiska och handfasta exempel på att valen vi gör har konsekvenser för byggnadens hållbarhet.

xi

Har du några konkreta exempel från tidigare uppdrag där verktyg eller metoder använts för att främja ett hållbart byggande? (T.ex.

Klimatberäkningar, LCA-verktyg, miljöcertifieringar, hållbarhetsscanning osv..)

 Miljöcertifieringar påverkar definitivt. Tråkigt att själva certifieringen ska vara så pass dyr att det ibland förekommer skrivelser som "sträva mot en certifiering" dvs att man försöker uppfylla kraven men inte betalar för själva certifieringen. Det medför i praktiken att man i slutskedet tar de där genvägarna för att minska kostnaderna och inte välja den hållbaraste lösningen.

 På WSP har vi olika verktyg för att mäta den totala miljöpåverkan i form av CO2-utsläpp. Utefter denna kan man sedan välja att prova andra material och köra scanningen igen.

 LCA

 Miljöbyggnadsklassificering i några projekt. Inte påverkat K nämnvärt.

 Har hört talas om att det finns både LCA-verktyg och hållbarhetsscanning men inte varit med där det använts. Kommer inte på något projekt nu men ska använda oss av SundaHus miljödata i nästa projekt.

 I ett projekt jag var inblandad i skulle ett bostadsområde Svanenmärkas- alla inblandade var då tvungen att gå en kort informationsutbildning i vad det innebär att Svanenmärka en byggnad. Det hade kanske varit bra med sådana korta informationsfilmer för olika miljöcertifieringar/

beräkningsmetoder eller liknande för att branschen ska orka kolla igenom, samt hinna med att kolla igenom filmerna. Efter uppdraget var klart påbörjade jag en hållbarhetsscanning för just det projektet- jag har däremot inte färdigställt den än. Att uppmärksamma genomförda projekt är också en superbra grej- då kan alla inspireras och lära sig.

 REACH är en jättebra standard som har gjort mycket för slutanvändaren. Ett verktyg som dels skapar förståelse och gör valen enkla. Det finns fler verktyg som du nämner ovan men som sagt, det påverkar sällan mig i min roll.

 För miljöbyggnad Guld krävs klimatberäkning och vi har tagit fram materialmängder och EPDer åt annan konsult som gör beräkningen.

 Bara som test men har inte använt något i skarpa projekt

 Ja men det brukar inte involvera konstruktörer mer än att vi ska fylla i olika materialdatabaser, typ SundaHus

 Miljöcertifieringar är mer regel än undantag i alla bostadsprojekt.

 Ofta byggs hus med målen att leva upp till t ex miljöbyggnad silver men inte certifieras. En sådan ambition upplevs ofta tandlös då ekonomi ofta gör så att det målet tunnas ut allt efter som.

Övriga tankar eller kommentarer:

 Om det inte ställs hårdare krav så är det svårt att få kunden att hållbarhetsanpassa byggnader om inte kunden är hållbarhetsintresserad

 Det är intressant ämne och mycket viktigt för miljön. Det är bra att det kommer fram mer verktyg och information.

xii

Bilaga 3 - Förutsättningar i form av dimensioner och materialegenskaper vid