Utvärdering av klimatberäkningsverktyg

Klimatdata light fungerar som ett väldigt enkelt och användarvänligt verktyg som snabbt ger en övergripande bild över projektets klimatpåverkan. Jag tror att man som konstruktör enkelt kan implementera verktyget i sitt dagliga arbete och därigenom skapa en större uppfattning om vilka delar av konstruktionen som genererar de största utsläppen. Med hjälp av verktyget får man en övergripande bild över vart man bör lägga störst fokus för att effektivt minska klimatavtrycket. Verktygets rapportfunktion kan nog också komma väl till användning vid diskussioner med kund där figurer tydligt visar vilka konstruktionsdelar som är mest drivande ur klimatsynpunkt. Jag tror att en fortsatt utveckling av verktyget kommer att ge stora

konkurrensfördelar vid upphandling när möjligheten finns att enkelt beakta och arbeta med eventuella klimatkrav.

31

I verktyget finns dock vissa begränsningar då underliggande data för beräkningarna endast behandlar de vanligaste materialen med tillhörande kvaliteter. Beräkningarna i verktyget kan därmed inte beakta att väggarna förväntas prefabriceras och material som gips, isolering och taktäckning ligger utanför beräkningarna.

Via Klimatdata light identifierades byggnadens väggar och bjälklag som de mest drivande byggnadsdelarna för projektets klimatavtryck och på grund av detta riktades fokus på dessa vid vidare analys. I One Click LCA hade, för detta arbete, kopplingen till Tekla Structures varit önskvärd för att förenkla arbetet med att fastställa mängderna i modellen och slippa manuell registrering av resurser.

Verktyget upplevs även det som väldigt användarvänligt men kräver en del tid för att sätta sig in i. I One Click LCA ges möjligheten att jämföra flera olika kombinationer av miljödata vilket gör det möjligt att förändra beräkningen allteftersom materialval fastställs. Detta ses som en god förutsättning för att under tiden projekt fortlöper fortsatt jämföra specifika delar av byggnaden trots att vissa materialval inte längre går att påverka.

På sikt kommer Boverkets klimatdatabas att implementeras i verktyget vilket ger möjlighet att nyttja verktyget för framställning av klimatdeklarationer där kravet är att generisk data hämtas från databasen. Generisk data som använts i studien har dock anpassats i enlighet med

Boverkets klimatdatabas och resultatet bedöms som likvärdigt för alla modeller utom den prefabricerade konstruktionen där klimatdata i Boverkets databas genererar ett betydligt högre slutresultat.

Jag anser att det finns goda möjligheter att nyttja klimatberäkningsverktyg i större

utsträckning och tack vare användarvänligheten bedöms det som en enkel implementering i en konstruktörs dagliga arbetet. Med ett större erfarenhetsutbyte av aktuella verktyg och med hjälp av referensprojekt som visar på minskade utsläpp ökar medvetenheten kring vilka möjligheter som finns att vara med och påverka.

32

6 Slutsatser

Arbetet visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En byggnads klimatpåverkan behöver beaktas för hela dess livscykel och samspela med

byggnadens funktion, beständighet, hållfasthet, underhållsbehov och inte minst kostnad och för detta krävs stor kunskap och samarbete.

För att reducera utsläppen av växthusgaser och på sikt nå målet för klimatneutralitet krävs att miljöarbetet utvecklas hos aktörer i hela näringslivet och inte minst inom bygg- och

anläggningssektorn. Ingen aktör i branschen kan ta på sig hela ansvaret för att minska sektorns klimatpåverkan men alla aktörer behöver se sin egen del i ansvaret.

För konstruktörer finns stora möjligheter att vara med och påverka då de bärande

konstruktionsdelarna genererar ett stort bidrag till en byggnads totala klimatpåverkan. De största möjligheterna att påverka ligger i optimering av dimensioner och val av

materialkvalitet. På sikt krävs att rätt material används på rätt plats för att nyttja dess egenskaper på bästa sätt och inget generellt svar finns för vilket material som är bättre än något annat ur hållbarhetssynpunkt då detta behöver bedömas för varje specifikt projekt. De främsta slutsatserna från studien är att; möjligheten för en konstruktör att påverka ett projekts utsläpp av växthusgaser ökar om denna involveras tidigt i projekten. En samlad kunskap genom hela processen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För en minskning av utsläpp krävs dock ytterligare åtgärder än ett ökat kravställande där aktuella

klimatberäkningsverktyg, kompatibla med befintliga projekteringsprogram, är ett tydligt steg i utvecklingen av konstruktörers hållbarhetsarbete.

I och med den kommande lagen om klimatdeklarationer finns anledning att tro att en ökad efterfrågan av klimatberäkningar och kunskap kring hållbara lösningar kommer att finnas framöver. För att vara förberedd inför detta krävs insatser för att öka kunskapen och implementera verktyg och metoder i det dagliga arbetet.

Som en av respondenterna i enkätundersökningen hävdade, ”vill man påverka så kan man påverka” så finns möjligheter för en konstruktör att främja ett mer hållbart byggande och en minskad klimatpåverkan i branschen men det kräver naturligtvis ett intresse och

33

6.1 Förslag till fortsatta studier

För fortsatt utveckling av studien skulle det vara intressant att beakta följande aspekter:  Inkludera ytterligare livscykelskeden för att få en mer omfattande uppfattning av

byggnadens klimatpåverkan sett över hela dess livscykel

 Beakta fler miljöpåverkanskategorier än enbart klimatpåverkan för att få en större helhetsbild över byggnadens miljöpåverkan

 Analysera materialval ur en tydligare ekonomisk- och social hållbarhetsaspekt för att jämföra med den ekologiska aspekten

 Ställa enkätundersökningens frågor till konstruktörer på fler företag än WSP för att se om arbetssättet och synen på hållbarhetsarbete skiljer sig mellan företag

 Testa ytterligare klimatberäkningsverktyg för att analysera funktioner och användarvänlighet

 Studera hållbarhetsfrågor ur beställarens perspektiv då dennes ambitioner lyfts fram som en avgörande faktor för hållbarhetsarbetet i projekt

34

7 Referenser

Adolfsson, I., Brogren, M., Erlandsson, M., Fredén, J., Larsson, G., Liljeström, C., & Malmqvist, T. (2015). Byggandets klimatpåverkan. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. Elektronisk:

https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76c3/1446478780572/B2217-P.pdf (Hämtad: 2021-04-15)

Barmicho, R., & Flensburg O (2020). Hållbart byggande för konstruktörer - Beslutsunderlag för minskad miljöpåverkan i tidiga skeden. Examensarbete, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Elektronisk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1521157/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2021-04-15)

Betonginitiativet (2018). Resan till klimatneutral betong https://betonginitiativet.se/resan-till-klimatneutral-betong/ (Hämtad: 2021-04-26)

BIM alliance (2017). Vad är BIM? https://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/ (Hämtad: 2021-04-29). Bokalders, V., & Block, M. (2014). Byggekologi – Kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst

Bogström, E., & Fröbel, J (2017) KL-trähandbok – fakta och projektering av KL-konstruktioner. Stockholm: Svenskt trä

Boverket (2019a). Vägledning om LCA för byggnader. Elektronisk:

https://ichb.se/contentassets/7a3a552f7e41490fbc04c179ad7ddecb/vagledning-om-lca-for-byggnader-boverket.pdf (Hämtad: 2021-04-20).

Boverket (2019b). Miljöcertifieringssystem och LCA. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/miljocertifieringssystem-och-lca/ (Hämtad: 2021-04-16). Boverket (2019c). Introduktion till livscykelanalyser. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/ (Hämtad: 2021-04-27) Boverket (2019d). LCA i ett tidigt skede. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/lca-i-byggprocessen/lca-i-ett-tidigt-skede/ (Hämtad: 2021-05-04).

Boverket (2020a). Förhållningssätt till hållbar utveckling.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/fysisk-planering/forhallningssatt1/ (Hämtad: 2021-04-27). Boverket (2020b). Level(s)

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/eu-har-lanserat-levels-for-hallbart-cirkulart-byggande/ (Hämtad: 2021-04-16). Boverket (2021a). Utsläpp av växthusgaser från bygg-och fastighetssektorn.

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ (Hämtad: 2021-04-15).

Boverket (2021b). Frågor och svar om klimatdeklaration.

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/klimatdeklaration/fragor-och-svar/ (Hämtad: 2021-05-04)

Boverket (2021c). Boverkets klimatdatabas. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/klimatdeklaration/klimatdatabas/ (Hämtad: 2021-05-04).

35

Boverket (2021d). Miljöindikatorer – aktuell status https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/ (Hämtad: 2021-05-11)

Byggföretagen (2018). Färdplan: Bygg- och anläggningssektorn. Elektronisk: https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/Fardplan_for_fossilfri_bygg-_och_anlaggningssektor_20181228.pdf (Hämtad: 2021-04-15)

Cementa (2020). Cementproduktion steg-för-steg

https://www.cementa.se/sv/cementproduktion-steg-f%C3%B6r-steg(Hämtad: 2021-04-15)

Design Buildings (2021). One Click LCA.

https://www.designingbuildings.co.uk/wiki/One_Click_LCA (Hämtad: 2021-05-04)

Ejlertsson, G., (2019). Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB Ejlertsson, A., Loh, Lindholm, C., Green, J., & Ahlm, M. (2018) Cirkulär ekonomi i byggbranschen. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Elektronisk:

https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba11aa53/1535448825219/C338.pdf) (Hämtad: 2021-04-15)

Erlandsson, M., Ekvall, T., Lindfors L-G., & Jelse, K. (2014). Robust LCA: Typologi över LCA-metodik - två kompletterande systemsyner. Elektronisk:

https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b766d/1449742857063/B2122.pdf) (Hämtad: 2021-05-04)

Globalamalen (2017). Vad betyder hållbar utveckling? https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/ (Hämtad: 2021-04-27).

Ichb (2021). Vad är hållbart byggande? https://ichb.se/innehall/artiklar/vad-ar-hallbart-byggande/ (Hämtad: 2021-04-13)

Ichb (2020). Kom i gång med cirkulärt byggande. https://www.ichb.se/innehall/fordjupning/kom-igang-med-cirkulart-byggande--goda-exempel/ (Hämtad: 2021-04-27).

Isaksson, T., Mårtensson, A., & Thelandersson, S. (2020). Byggkonstruktion. Lund: Studentlitteratur AB

IVL (2020). Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. https://www.ivl.se/projektwebbar/byggsektorns-miljoberakningsverktyg.html (Hämtad: 2021-05-04).

Martinsons (2013). KL-trä https://www.mynewsdesk.com/se/martinsons/images/kl-trae-183684 (Hämtad: 2021-05-04)

Martinsons (2019). Materialguide för Martinsons KL-trä Elektronisk: https://martinsons.se/wp-content/uploads/2020/10/Mson_Materialguide_KL_Tra_201019.pdf (Hämtad: 2021-05-04) Naturskyddsföreningen (2017). Sveriges klimatlag - så funkar den!

https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatlagen-sa-funkar-den (Hämtad: 2021-04-16) Naturskyddsföreningen (2020). Vad är cirkulär ekonomi?

36

Naturvårdsverket (2021). Vad är Parisavtalet? https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-

samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/Vad-ar-Parisavtalet/ (Hämtad: 2021-04-15)

Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB

One Click LCA. (2021). One Click LCA - för byggprojekt. https://www.oneclicklca.com/se/for-byggprojekt/ (Hämtad: 2021-05-04)

Regeringen (2017). Det klimatpolitiska ramverket. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ (Hämtad: 2021-05-04).

Regeringen (2020a). Agenda 2030 och globala målen https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (Hämtad:2021-04-06)

Regeringen (2020b). Sverige ställer om till cirkulär ekonomi

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/07/sverige-staller-om-till-en-cirkular-ekonomi/ (Hämtad: 2021-04-27).

Rydh, C, J., Lindahl, M., & Tingström, J. (2002). Livscykelanalys - en metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Lund: Studentlitteratur AB

SGBC (2021a). Om oss - Sweden Green Building Council. https://www.sgbc.se/om-oss/ (Hämtad: 2021-04-13)

SGBC (2020b). Vad är BREEAM-SE? https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/vad-ar-breeam-se/ (Hämtad: 2021-04-15)

SGBC (2020c). Vad är LEED? https://www.sgbc.se/certifiering/leed/vad-ar-leed/ (Hämtad: 2021-04-15).

SGBC (2021d). Vad är NollCO2? https://www.sgbc.se/utveckling/utveckling-av-nollco2/vad-ar-nollco2 (Hämtad: 2021-04-15).

SGBC (2021e) Vad är miljöbyggnad? Vad är Miljöbyggnad? - Sweden Green Building Council - Sweden Green Building Council (sgbc.se)(Hämtad: 2021-05-26).

SIS (2020). Cirkulär ekonomi. https://www.sis.se/standarder/omrade/cirkular-ekonomi (Hämtad: 2021-04-27).

Svensk betong (2016a) Om betong. https://www.svenskbetong.se/om-betong(Hämtad: 2021-04-14). Svensk betong (2016b). Karbonatisering. https://www.svenskbetong.se/hallbarhet/karbonatisering (Hämtad 2021-04-14).

Svensk betong (2019). Klimatförbättrad betong. Elektronisk: https://cms.betongarhallbart.se/wp-content/uploads/2019/05/klimatforbattrad-betong_webb.pdf (Hämtad 2021-04-14).

Svenskt trä (2020a). Småhus och flervåningshus. https://www.svenskttra.se/bygg-med-tra/byggande/olika-trakonstruktioner/smahus-och-flervaningshus/ (Hämtad: 2021-05-10)

37

Svenskt trä (2020b). Egenskaper hos barrträ. https://www.svenskttra.se/trafakta/allmant-om-tra/fran-timmer-till-planka/egenskaper-hos-barrtra/ (Hämtad 2021-04-14)

Svenskt trä (2021) Skogens produkter minskar vår klimatpåverkan.

https://www.svenskttra.se/trafakta/allmant-om-tra/tra-och-hallbarhet/skogens-produkter-minskar-var-klimatpaverkan/ (Hämtad: 2021-04-14)

Von Ahn, M (2016). Livscykelanalys med fokus på energianvändning under tillverkningsfasen En jämförelse mellan stommaterial Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå. Elektronisk:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:935490/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2021-06-04) WWF. (2020a). Klarar vi klimatmålen? https://www.wwf.se/klimat/klarar-vi-klimatmalen/(Hämtad: 2021-04-26)

i

Bilagor