I en interpellation till mig önskar Ingeborg Oleni (SPI) svar på några frågor om vårdens tillgänglighet vid svår sjukdom. Jag vill med anledning av detta framföra följande.
När det gäller väntetider generellt i hälso- och sjukvården i Halland är det en mycket stor andel av patienterna som erbjuds tid inom vårdgarantitiden - en andel som dessutom ökar hela tiden. Patienter med stark oro eller allvarlig befarad sjukdom erbjuds alltid en besökstid inom garantitiden - oftast långt innan denna tid löper ut.
Vad gäller den situation som tas upp i interpellation, dvs tiden mellan fast-ställd diagnos av svår sjukdom och behandling, sker omhändertagandet utifrån en individuell bedömning i det enskilda fallet. Som framgår nedan är det flera faktorer som avgör tidsintervallet. Målsättningen är givetvis att ha ett bra flöde i alla vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Detta gäller särskilt svårt sjuka som är en av hälso- och sjukvårdens allra viktigaste grupper. Den enorma utveckling som sker inom cancerområdet vad gäller diagnostik, vård och behandling, inkl. läkemedel är ett av många uttryck för detta.
Bakgrund
Gällande vårdgaranti inom länssjukvården.
Besöksgaranti: Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök - om sådant behövs - inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdagen. Om en patient känner stark oro eller den medicinska
bedömningen är att det finns risk för allvarlig sjukdom, ska patienten erbjudas besök inom en månad.
Behandlingsgaranti: Om man inom den specialiserade vården bedömer att patienten behöver behandling, t ex operation, ska hon/han få den så snart som möjligt - men senast inom 90 dagar efter dagen för beslutet.
Extra satsningar
För att öka tillgängligheten generellt till länssjukvården har landstinget gjort extra satsningar på mottagnings- och behandlingsverksamhet samt avdelat särskilda medel för att kunna leva upp till vårdgarantin. Riktlinjerna för vård-garantin ger invånarna redan idag möjlighet att söka vård utanför landstinget men målet är att ha en tillgänglighet inom vårdgarantitiden i landstingets egna verksamheter senast i juni 2006.
Frågor och svar
• Frågor i interpellationen
”Det finns patienter som upplever att det går alldeles för lång tid mellan diag-nos av en svår sjukdom och en påbörjad provtagning/behandling/operation.
Kan detta anses rimligt i förhållande till människovärdesprincipen? Vi är väl medvetna om prioriteringsarbetet.
Finns det omedelbara åtgärder som kan vidtas för att på en ”svår” sjukdoms-diagnos följer ett omgående omhändertagande av patienten, dvs utan ett antal vänteveckor/månader? Om inte detta anses möjligt idag - hur kan detta snarast förändras till omedelbart omhändertagande efter diagnos?”
Svar
Enligt riksdagens och landstingsfullmäktiges beslut om prioriteringar ska de svårast sjuka ha företräde till vården och så är det också i Halland. Den patientgrupp som tas upp i interpellationen sätts alltså alltid först men även inom denna grupp görs prioriteringar. Därutöver sker alltid en individuell bedömning av vårdbehov i det enskilda patientfallet.
Det är inte alltid möjligt för vården att, i omedelbar anknytning till att diagnos ställts om allvarlig sjukdom, säkert bedöma vad som rent medicinskt är den bästa fortsatta behandlingen för patienten. Det krävs oftast omfattande prov-tagningar, utredningar m m innan beslut om detta kan tas. I många falla krävs också konsultation mellan länssjukvård och regionsjukvård. Hänsyn måste också tas till patienten kan ha särskilda önskemål om behandlande läkare eller sjukhus.
Tiden mellan diagnos och behandling handlar också om att patienten ska vara psykiskt och fysiskt ”i fas” med de åtgärder som planeras. Patienter och anhö-riga skall inte lämnas ”ensamma” med sin oro om den svåra diagnosen och om frågor om fortsatt behandling. Utöver läkare finns även kuratorer, psykologer och patientansvarig sjuksköterska som stöd för patienter och anhörig.
Interpellationen handlar främst om patienter inom områdena kirurgi, gyneko-logi och urogyneko-logi. Utifrån rent medicinsk säkerhet är tidsaspekten i sig oftast inte avgörande men om erforderliga utredningar är klara så att beslut kan fattas om behandling genomförs den också. I de allra flesta fall inom kirurgi och gynekologi sker detta inom två veckor. Beträffande urologi så har det funnits vissa problem vad gäller väntetider men även här görs individuella bedöm-ningar utifrån varje individ. Genom särskilda insatser är väntetiden för behandling av t ex prostatacancer nu nere i mindre än en månad.
Sett ur ett helhetsperspektiv så erbjuds numera de patienter som har ”icke bot-bar” cancer långt mycket mer stöd och hjälp än tidigare. En viktig anledning till detta är den uppbyggnad som skett av de palliativa teamen och dessa teams samarbete med och stöd till primärvården och den kommunala hemsjukvården.
Vad gäller t ex strålbehandling vid regionsjukhusen så är det mycket ovanligt att detta inte kan ges inom medicinskt rimlig tid.
• Fråga i interpellationen
”Några medborgare väljer med nuvarande problematiska vårdtillgänglighet för behandling/operation att själva köpa sig operation/behandling på något privat sjukhus för ganska stora pengar. Vilka regler gäller idag i landstinget för de medborgare som efter genomgången behandling/operation anhåller om ersätt-ning för sina utlagda pengar? Kan medborgaren med framgång söka och få beviljat privat vård (med landstinget som betalande) under beskrivna omstän-digheter när inte vård kan erbjudas skyndsamt vid exempelvis en cancer-diagnos?”
Svar
Landstingsfullmäktige har beslutat att landstinget ersätter kostnader för vård, behandling och resa under givna förutsättningar. Vården ska ges av sjukhus eller annan vårdenhet som drivs av landsting/regioner eller andra vårdgivare med offentlig finansiering, dvs vårdgivare med vårdavtal samt vårdgivare som erhåller ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning. Landstinget Halland har sannolikt de mest generösa valfrihetsreglerna i landet.
Avslutningsvis vill jag framhålla vikten av att svårt sjuka patienter får adekvat vård och stöd i sin svåra situation. Som framgår ovan i interpellationssvaret säkerställs detta bl a genom de åtgärder och den utveckling som sker inom hälso- och sjukvården i Landstinget Halland.
Mats Eriksson
Landstingsstyrelsens ordförande
Närvarolista
Landstingsfullmäktige 3 april 2006
Valkrets I