I detta avsnitt besvaras den empiriska studiens frågeställningarna. En samman- fattning av de empiriska resultaten återfinns i tabell 5.
Den första frågeställningen handlar om kognitiva värderingar. Resultaten verkar bekräfta att känslomässiga impulser föregås av värderingar, men olika intervjupersoner värderar olika saker. Helle, vars anknytning jag uppfattar som trygg, fokuserar på transparensen i sina nära relationer, vilken värderas utifrån eventuell känslomässig dramatik. Avgörande är om upprörda känslor är ett åter- kommande mönster i relationen och inte bara enstaka händelser. Detsamma gäl- ler för Vanja i relationer där Vanja uppvisar trygga tendenser. Rollfördelningar och rangordningar verkar inte utvärderas vid varje enskilt stimulus.
Bland de som uppvisar ängsliga drag finns en tendens att ta rangordningen för given, men inte rollfördelningen. Därmed behöver egna eller andras roller utvärderas. Andy fokuserar på sig själv och använder inre stimuli och andras manér för att värdera sin rollförståelse. Tove fokuserar istället på andra männi- skors rollförståelse, vilka värderas utifrån de manér som de uppvisar. Detsamma gäller för Vanja i relationer där Vanja uppvisar ängsliga tendenser.
Chris och Kim, som jag tycker uppvisar undvikande drag, använder sig av andra människors uppträdanden när de gör sina värderingar. De verkar ta roll- fördelningen för given och utvärderar istället den sociala rangordningen. Här fokuserar Chris på andra människors rollvilja. Är de värdefulla aktörer i me- ningen att de är intresserade av att ge omsorg och av att bidra till en lyckad föreställning? Kim fokuserar istället på sin egen rollvilja. Uppfattas Kim som
Tabell 5: Sammanfattning av empiriska resultat.
Vad värderas? Impulsens funktion Vad väljs? Andy Egen rollförståelse
utifrån inre stimuli och andras manér
Stärka tron på egen rollförståelse
Att agera på den im- puls som gör att de egna målen kan nås Chris Andras rollvilja
utifrån deras upp- trädanden
Undvika att bli avvisad
Föreställningar utan avvisanden
Helle Transparens utifrån eventuell dramatik
Undvika dramatik Att presentera kontexten Kim Egen rollvilja utifrån
andras uppträdanden
Undvika brist på omsorg
Föreställningar där alla får omsorg Misha Icke-sociala aspekter
av situationen
Överlevnad Flyktberedskap, medveten om förväntningar Tove Andras rollförståelse
utifrån deras manér
Förtydliga roller Att uppmuntra andra
Vanja, ängslig
Andras rollförståelse utifrån deras manér
Förtydliga roller Att uppmuntra andra
Vanja, trygg
Transparens utifrån eventuell dramatik
Undvika dramatik Att presentera kontexten
en värdefull omsorgsgivare eller behöver Kim anstränga sig mer?
Misha värderar slutligen varken sig själv eller andra personer utan fokuse- rar på icke-sociala aspekter av situationen, vilket jag uppfattar som ett avvisande tillvägagångssätt. En sådan icke-social upplevelse av världen skulle också kun- na förklara den förvirring och de känslor av krav inför rollen som omsorgsgivare som Kims make och Vanjas före detta sambo verkar uppleva.
Den andra frågeställningen rör den känslomässiga impulsen. I nästan alla fall verkar funktionen vara att bidra till lyckade föreställningar. Chris och Kim försöker undvika att omsorg uteblir, Tove och Vanja fokuserar på att förtydliga vilka roller som gäller och Helle strävar efter att undvika känslomässig drama- tik. För Andys del är impulsens funktion att stärka tron på den egna rollförstå- elsen, men det går hand i hand med att förtydliga vilka roller som gäller. För Mishas del har impulsen inte en social funktion, men samtidigt är Misha väl medveten om de sociala förväntningar som finns. Misha verkar vara den enda som kan tänka sig att helt gå emot en anknytningsrelaterad impuls om det be- hövs för att rädda en föreställning. Misha skulle ta emot en tröstande kollegas
kram även när behovet inte finns.
Den tredje frågeställningen handlar om hur handlingar väljs. Här visar mi- na intervjupersoner på både social och känslomässig kompetens. Inte någon av dem agerar oreflekterat på sina känslomässiga impulser. Istället är de noga med att agera på sina impulser på ett sätt som kan accepteras av övriga aktörer. Ett återkommande tema är att använda sig av kommunikativa handlingar. Intentio- nen kan vara att möjliggöra föreställningar där det går bra att agera på sina impulser, som när Tove skämtar med sin sambo om sina behov eller när Misha förklarar för sin sambo att det kan bli fel med en kram. Även de framträdanden som Andys sambo och mamma bidrar med är troligtvis ett resultat av kommu- nikativa handlingar. Andy formulerar det som att de känner varandra och både mamman och sambon vet uppenbarligen vad som förväntas av dem.
Syftet med kommunikativa handlingar kan också vara att skapa föreställ- ningar där de känslomässiga impulserna inte är lika starka. Det blir då lättare att härbärgera sina känslor tills det är möjligt att agera på dem på ett sätt som bidrar till en lyckad föreställning. Även här är den skämtsamma jargong som Tove har med sin sambo ett bra exempel, men också de överenskommelser som Misha och Vanja har med sina respektive sambos. Helles ambition med regelbundna presentationer av kontexten är ännu högre. Helles intention är att helt undvika att ängsliga impulser väcks. Även Kim och Chris handlar förstås kommunika- tivt, men eftersom deras känslomässiga impulser i mångt och mycket handlar om att undvika sociala krockar verkar de inte behöva balansera sina känslor mot vad som är socialt accepterat på samma sätt.