Årskurs 5
Högst andel som rekommenderar sin skola är: flickorna på Brodalen, Råslätt och Tenhult samt pojkarna på Barnarp och Gräshagen. Lägst andel som rekommenderar sin skola är:
flickorna på Lekeryd och Kålgården samt pojkarna på Öxnehaga och Ölmstad. I tio av de redovisade 30 skolorna har andelen elever (både flickor och pojkar) som rekommenderar sin skola ökat jämfört med 2013.
Rekommenderar sin skola till sina vänner12 Flickor åk 5 Andel i procent
12 Tabellerna bör läsas med försiktighet då varje enskilt svar får stort procentuellt utslag i mindre grupper
Förskola
Samtliga föräldrar skulle rekommendera sitt barns förskola till sina vänner i 10 av de 18 förskolorna som har en svarsfrekvens över 60 %.
Rekommenderar sitt barns förskola till sina vänner13 Andel i procent 2014 2013
Backamo 95 -
Bofinken 100 100
Bågskytten 100 100
Bäckadalen 100 100
Bäckalyckan 95 100
Ekdalen 93 95
Gunghästen 93 89
Hisingstorp 100 100
Klerckerska villan 100 -
Nyarp 85 75
Ryd 100 100
Slätten 87 -
Snilleblixten 100 -
Sveahäll 100 95
Tahe 100 100
Torps ängar 95 100
Trånghalla 100 100
Valhall 88 100
13 Tabellerna bör läsas med försiktighet då varje enskilt svar får stort procentuellt utslag i mindre grupper
Skolinspektion
Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Jönköpings kommun under våren och hösten 2013.
Helhetsbedömning
Tillsynen visar att Jönköping kommuns resultat befinner sig på ungefär samma nivå över tid i grundskolan och gymnasieskolan, men att resultaten varierar mellan olika skolor. Varje år är det dock omkring tjugo procent av eleverna som inte når målen i alla ämnen i grundskolan och som inte fullföljer utbildningen inom fyra år på gymnasieskolan. Statistiken indikerar att kommunen framför allt inte lyckas med att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar då elevens måluppfyllelse tydligt kan kopplas till föräldrars
utbildningsbakgrund samt utifrån om de har svensk eller utländsk bakgrund. Tillsynen visar att kommunen behöver genomföra en utförligare analys av orsakerna till att den inte lyckas bättre med att uppväga skillnaderna samt att de flesta av kommunens verksamheter behöver höja kompetensen kring hur utbildningen för flerspråkiga barn och elever ska bedrivas för att bättre gynna deras kunskapsutveckling.
Kommunen arbetar aktivt för att få till stånd ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat från alla verksamhetsformer ska presenteras och analyseras på ett åskådligt sätt i syfte att ringa in väsentliga framgångsfaktorer och utvecklingsbehov. De båda nämnderna har som ett led i sitt arbete med att öka barn- och elevperspektivet utvecklat ett system för att möta barnen och eleverna. Det finns flera exempel på att huvudmannen identifierat brister i sin verksamhet samt att de utifrån en analys vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med bristerna, vilket utgör grunden i ett systematiskt kvalitetsarbete. Huvudmannen är ännu inte nöjd med arbetet och vid tillsynstillfället pågår ett arbete för att ytterligare tydliggöra resultaten i förskolan, fritidshemmen och särskolan samt att utveckla analysen av de resultat som samlas in. Tillsynen visar att det också inom en övervägande del av verksamheterna pågår ett systematiskt kvalitetsarbete, även om vissa skolor inte identifierar sina egna utvecklingsbehov utan nöjer sig med att följa upp det som huvudmannen initierar.
Förskolans verksamhet erbjuder barnen en varierad och trygg utbildning med tydlig utgångspunkt i läroplanens krav. Förutom behov av att utveckla resultatuppföljningen, som hittills baserats på föräldrarnas nöjdhet, behöver förskolan i högre grad sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Jönköpings kommun har genomfört insatser för att utveckla kvaliteten i fritidshemmen.
Dessa insatser har gett resultat och på de flesta fritidshem erbjuds eleverna en meningsfull fritid och en verksamhet med tydlig utgångspunkt i läroplanens krav. Dock kvarstår behov av fortlöpande insatser från huvudmannen för att säkerställa likvärdigheten, då inte alla fritidshem ännu förmår erbjuda de äldre eleverna en tillräckligt meningsfull vistelse i fritidshemmet.
Vid Skolverkets inspektion år 2008 uppmärksammades att samverkan mellan olika skolformer behövde förbättras. Efter detta har kommunen organiserat förskolorna och grundskolorna på ett sätt som enligt kommunen bidragit till en positiv utveckling avseende detta. Skolverket kritiserade även kommunen för bristande utvärdering av hur kommunen arbetade för att tillgodose elevers stödbehov. Vid innevarande tillsyn har kommunen genomfört sådana utvärderingar vilket lett till förändrade arbetsmetoder. Kommunen har frångått ett system med centrala medel och resursgrupper och i stället infört ett system där respektive förskolechef och rektor förfogar över medlen för detta ändamål.
Förskolecheferna och rektorerna har i sitt uppdrag att ansvara för hur elevernas stödbehov ska tillgodoses möjlighet att få hjälp i skolans arbete av den centralt placerade barn- och elevhälsoenheten. Deras insatser kan dels bestå av direkt stöd till enskilda arbetslag, dels bestå av handledning och konsultation från expertgrupper.
Syftet är att förskolorna och grundskolorna via dessa insatser ska upparbeta sin egen kompetens att kunna möta elevers stödbehov i fortsättningen. Dessa arbetsmetoder har fått olika mycket genomslag inom skolorna och det finns i kommunen behov av ytterligare implementeringsinsatser.
Tillsynen visar att kommunens grundskolor och gymnasieskolor bedriver en verksamhet som tydligt tar sin utgångspunkt i läroplanens krav. Många skolor behöver dock
utveckla arbetet med att i undervisningen i alla ämnen ta sig an det demokratiska samhällsuppdraget. Vid flertalet skolor har inte eleverna det reella inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer som läroplanen kräver och inte heller det reella inflytandet över utbildningens utformning som skollagen kräver. Rektorerna behöver därför i högre utsträckning ta sitt ansvar att arbetsformerna utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Kommunen har under de senaste åren haft detta område i fokus i sina uppföljningar och konstaterar även de att skolorna inte förmått att åstadkomma någon väsentlig förändring trots att de fått i uppdrag att genomföra insatser för att utveckla sitt arbete.
Kommunen erbjuder en verksamhet i grundsärskola och gymnasiesärskola som ger eleverna goda förutsättningar att nå de nationella målen. Utbildningen organiseras i enighet med de intentioner som ligger till grund för de förändrade bestämmelser att ge elever med
utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Dock behöver kommunen se till att samtliga elever som är mottagna i grundsärskolan och
gymnasiesärskolan också har utretts och mottagits efter samråd enligt författningarnas krav.
---
Sammanfattningsvis bedriver Jönköpings kommun sina verksamheter med tydlig utgångspunkt ifrån de nationella målen. Kommunen behöver dock genomföra en fördjupad analys avseende hur arbetet med flerspråkiga barn och elever kan utvecklas i syfte att måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan ska öka.
Rapport efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning mot nationella mål i Jönköpings kommun.
Sammanfattande bedömning
I Jönköpings kommun finns det sedan flera år tillbaka väl inarbetade rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Det årshjul som tagits fram följs och innebär att det kontinuerligt pågår dialog mellan huvudmannens olika nivåer om
måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Trots pågående utvecklingsarbete har kommuns resultat inte förbättras. En svaghet i kommunens arbete är att det lämnas utrymme för rektorer att själva avgöra hur vissa resultat ska tas fram och redovisas, vilket leder till att en övergripande bild av måluppfyllelsen saknas. Kommunen behöver därför skapa mer ändamålsenliga former för uppföljningen samt utveckla stödet till rektorerna i deras analysarbete.
Identifierade utvecklingsområden
I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklings-arbete i första hand behöver inledas inom följande områden:
o Kommunen behöver följa kunskapsutvecklingen i alla ämnen och årskurser, samt tillse att de har ändamålsenliga former för denna uppföljning.
o Kommunen behöver utveckla sin analys av resultaten på huvudmannanivå så att de tydligare identifierar vad som påverkar och orsakar dessa.
o Kommunen behöver utveckla uppföljningen av vidtagna åtgärder samt
analysera dessa i förhållande till om de givit högre måluppfyllelse för eleverna.