NULÄGESBEDÖMNING OCH UTVECKLINGSPLAN 2014/2015

(1)

NULÄGESBEDÖMNING OCH UTVECKLINGSPLAN 2014/2015

Barn- och utbildningsnämnden

Utbildningsförvaltningen 2014-10-14

Bun/2014:350 610

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Systematiskt kvalitetsarbete ... 3

Uppföljning av det gångna läsåret 2013/2014 ... 3

RESULTAT ... 3

Förskola ... 3

Pedagogisk omsorg ... 4

Förskoleklass ... 4

Fritidshem ... 5

Grundskola ... 6

Grundsärskola ... 19

Stödprocesser ... 20

Framgångsfaktorer för god måluppfyllelse ... 21

FRÅN AVSTÄMNINGARNA ... 21

Ledarskap ... 21

Medarbetarskap ... 22

Planering ... 22

Underlag för analys ... 23

Process ... 24

REKOMMENDATION ... 25

Skolinspektion ... 29

Utvärdering av beslutade åtgärder i utvecklingsplan 2013/2014... 31

Från nämndens VIP-arbete 2014 ... 33

Påverkan från omvärlden ... 33

Analys och åtgärdsplan ... 36

(3)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Varje huvudman inom skolväsendet ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.¹ Inriktningen på det systematiska

kvalitetsarbetet är de kunskaps- och värdegrundsmål som finns redovisade i skollagen, läroplanerna och i andra föreskrifter som berör utbildningen.

Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att sammanställda resultat, bedömningar och utvecklingsområden analyseras återkommande under året vid ett antal avstämningstillfällen.

Genom analysen utkristalliseras de åtgärder som huvudmannen behöver initiera för att stödja enheternas kvalitetsarbete. En del åtgärder genomförs löpande under läsårets gång medan andra tas upp i ”plan för åtgärder” i utvecklingsplanen i detta dokument.

UPPFÖLJNING AV DET GÅNGNA LÄSÅRET 2013/2014

RESULTAT Förskola

Förskolans personal har i en självskattning bedömt hur väl verksamheten i förskolan stämmer med ett antal formulerade påståenden. Påståendena är sammanställda i sju kvalitetsområden normer och värden, utveckling och lärande, stöd och stimulans, särskilt stöd, barns inflytande, förskola och hem samt trygghet och god miljö. Kommunens totala resultat för dessa sju rubrikområden redovisas i tabellen nedan.

Kvalitetsområde Självskattning

Sexgradig bedömningsskala från 1=stämmer inte alls och

6 = stämmer helt och hållet. Andel svar i procent.

Medelvärde 2013 anges inom parentes.

medelvärde 1 2 3 4 5 6

Normer och värden 5,0 (4,92) 0 0,6 4,1 18,6 48,3 28,4

Utveckling och lärande 4,5 (4,55) 0,7 2,8 13,1 29,6 36,5 17,3

Stöd och stimulans 5,02(5,02) 0,7 0,8 3,5 15 50,2 29,6

Särskilt stöd 4,32(4,16) 2,2 7,5 17,3 23 28,6 21,3

Barns inflytande 4,38(4,33) 0,4 3,1 16,6 30,9 35,9 12,9

Förskola och hem 5,29(5,24) 0 0,4 3 11,6 36,7 48,2

Trygghet och miljö 5,01(5,02) 0,1 0,6 5,6 17,4 44 32,3

Högst skattning liksom föregående år får kvalitetsområdet ”förskola och hem”. Det är fem påståenden som ingår i denna grupp som handlar om att förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (introduktion, information, samverkan,

utvecklingssamtal, mm.). Lägst skattning liksom föregående år får kvalitetsområdet ”särskilt stöd”. Det är tre påståenden som ingår i denna grupp som rör stödet till barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd som deras speciella behov kräver (att barnet får stöd, rutiner, vårdnadshavarens delaktighet, mm).

1 Skollagen 4 kap

(4)

Pedagogisk omsorg

Personal inom pedagogisk omsorg har bedömt hur väl verksamheten stämmer med ett antal formulerade påståenden. Självskattningen är genomförd inom familjedaghemsverksamheten vilket ingår i pedagogisk omsorg. Påståendena är sammanställda i fem rubrikområden:

normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, familjedaghem och hem, trygghet och god miljö. Kommunens totala resultat för dessa fem rubrikområden redovisas i tabellen nedan. Det är första året som redovisingen för pedagogisk omsorg görs därav ingen jämförelse med föregående år.

medelvärde 1 2 3 4 5 6

Normer och värden 4,47 0 2,5 2,5 50 35 10

Utveckling och lärande 4,26 0,5 2,6 10,4 49,5 31,2 5,7

Barns inflytande 4,24 0 2 14 48 30 6

Familjedaghem och hem 4,84 0 0 6 28 42 24

Trygghet och god miljö 4,88 0 0 4 30 40 26

Högst skattning får kvalitetsområdet ”trygghet och god miljö”. Det är fyra påståenden som ingår i denna grupp som handlar om att miljön i familjedaghemmet präglas av trygghet, omtanke om barnens välbefinnande och en god omsorg (roligt och lärorikt, väl avvägd dagsrytm, trygghet och säkerhet, näringsrika måltider, mm.) Det är ett påstående som handlar om att det i familjedaghemmet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barnen. (plan mot kränkande behandling).

Lägst skattning får kvalitetsområdet ”barns inflytande”. Det är fem påståenden som ingår i denna grupp som handlar om att det är barnens bästa som är utgångspunkten för

verksamheten. Barnen ges aktivt inflytande över verksamheten (uttrycka åsikter, förmåga att ta ansvar, barnen stimuleras att ta aktiv del, demokratiska principer, mm.)

Förskoleklass

Förskoleklassens personal har i en självskattning bedömt hur väl verksamheten i förskoleklassen stämmer med ett antal formulerade påståenden. Påståendena är

sammanställda i sju kvalitetsområden grundläggande värden, kommunikation, matematik, motorik, naturvetenskap och teknik, språk samt social utveckling. Kommunens totala resultat för dessa sju rubrikområden redovisas i tabellen nedan.

medelvärde 1 2 3 4 5 6

Grundläggande värden 5,38 (5,34) 0 0 0,7 7,8 44,1 47,3

Kommunikation 4,31 (4,2) 0 6,6 18,4 28,7 30,1 16,2

Matematik 5,25 (5,24) 0 0 0 15,4 44,5 40,1

Motorik 5,62 (5,56) 0 0 0 1,5 34,8 63,7

Naturvetenskap och teknik 3,94 (4,07) 0,6 10,3 27,4 30,9 18,5 12,4

Språk 5,39 (5,42) 0 0 0,7 9,6 40 49,8

Social utveckling 5,52 (5,49) 0 0 0,2 4,7 37,7 57,4

Högst skattning liksom föregående år får kvalitetsområdet ”motorik”. Det är tre påståenden som ingår i denna grupp som handlar om att utbildningen i förskoleklassen främjar elevens

(5)

motoriska utveckling (glädje att röra sig, grov- och finmotorik). Lägst skattning liksom föregående år får kvalitetsområdet ”naturvetenskap och teknik”. Det är fem påståenden som ingår i denna grupp som handlar om att utbildningen i förskoleklass främjar elevens

naturvetenskapliga och tekniska förmåga (hållbart miljöarbete, naturvetenskap, kemiska processer, fysikaliska fenomen, teknik i vardagen mm).

Fritidshem

Fritidshemmets personal har i en självskattning bedömt hur väl verksamheten i

fritidshemmet stämmer med ett antal formulerade påståenden. Påståendena är sammanställda i sex kvalitetsområden ansvar inflytande och delaktighet, främjandet av entreprenörskap, grundläggande värden, meningsfull fritid och rekreation med lek och avkoppling, sociala emotionell kompetens samt trygghet. Kommunens totala resultat för dessa sex rubrikområden redovisas i tabellen nedan.

Sexgradig bedömningsskala från 1=stämmer inte alls och 6 = stämmer helt och hållet. Andel svar i procent.

Resultaten för 2013 anges inom parentes.

medelvärde 1 2 3 4 5 6

Grundläggande värden 5,07 (4,89) 0 0,2 3,3 18,7 45 32,8

Trygghet 5,04 (4,92) 0 0,2 4,1 17,3 48,3 30

Ansvar, inflytande och delaktighet 4,78 (4,7 ) 0,2 0,6 9,9 25,5 38,2 25,5 Social och emotionell kompetens 4,78 (4,71) 0,5 1,7 7,6 22,4 45,1 22,6 Meningsfull fritid och rekreation med

lek och avkoppling 4,53 (4,5) 0,1 4,1 13,1 27,1 36 19,5 Främjandet av entreprenörskap 4,25 (4,14 ) 0,6 5 20,2 30,8 30 13,3

Kvalitetsområdena ”trygghet” och ”grundläggande värden” fick liksom föregående år höga skattningar. I gruppen ”trygghet” ingår åtta påståenden som handlar om att utbildningen i fritidshemmet utvecklar elevernas förmågor för att känna trygghet (respektera sig själv och andra, känna tillit till andra, vara sig själv, uttrycka sin åsikt, lyckas, anta utmaningar, våga misslyckas och känna tillhörighet). I gruppen ”grundläggande värden” ingår fem påståenden som handlar om att utbildningen i fritidshemmet utvecklar elevernas förmågor utifrån grundläggande värden (okränkbarhet, frihet och integritet, lika värde, jämställdhet, solidaritet, mm).

Lägst skattning liksom föregående år får kvalitetsområdet ”främjandet av entreprenörskap”.

Det är åtta påståenden som ingår i denna grupp som handlar om främjandet av

entreprenörskap i fritidshem (förstå samband, nyfiken och kreativ, lösa problem, initiativ, inre drivkraft, planera, reflektera, se sitt eget lärande, mm).

(6)

Grundskola Värdegrund

Årets brukarenkät visar att eleverna i åk 5 är generellt mer nöjda än föregående år medan eleverna i åk 8 är mindre nöjda i de flesta frågor. Eleverna i båda årskurserna är mest nöjda med tryggheten i skolan och minst nöjda med möjligheten till inflytande. Pojkarna i åk 8 är mer nöjda än flickorna när det gäller inflytandet och miljöfrågorna. Flickorna i åk 5 är mer nöjda med att skolan ger samma möjligheter oavsett kön. I övrigt är det inga större skillnader mellan hur flickor och pojkar har svarat.

Det är sjätte året som brukarundersökningen genomförs. Diagrammen nedan visar elevernas nöjdhet med skolans värdegrundsarbete i årskurserna 5 och 8 åren 2009 - 2014². Eleverna var i både årskurs 5 och 8 generellt mest nöjda år 2012 samt minst nöjda år 2013 (åk 5) och år 2010 (åk 8). Den största resultatförändringen finner vi i årskurs 8 där eleverna de senaste åren är betydligt mer nöjda med skolans miljöarbete jämfört med tidigare år.

2 Resultaten i dessa diagram är inte könsuppdelade. Nya frågor har tillkommit i brukarenkäten 2010 och 2011.

Några frågor ingår i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) nationella enkät undersökning ”öppna jämförelser”.

5 6 7 8 9 10 11 12 SKL 1 SKL 3

2009 90% 91% 88% 76% 74%

2010 88% 92% 90% 85% 83% 78% 83% 79%

2011 91% 93% 92% 86% 82% 75% 83% 79% 95% 83%

2012 92% 93% 91% 86% 83% 81% 85% 81% 94% 85%

2013 89% 89% 90% 87% 81% 74% 84% 79% 91% 81%

2014 90% 92% 90% 84% 83% 78% 83% 80% 93% 85%

50%55%

60%65%

70%75%

80%85%

90%95%

100%

Åk 5- elevernas nöjdhet med skolans värdegrundsarbete 2009 - 2014

(7)

Trygghet

Att känna sig trygg är en förutsättning för att lära sig nya saker. I tabellerna nedan redovisas på skolnivå hur stor andel av eleverna i årskurserna 5 och 8 som känner sig trygga i skolan.³

"Jag känner mig trygg i skolan", andel nöjda elever i åk 8

2011 2012 2013 2014 snitt

Alfred Dalinskolan 86 92 85 86 87

Attarpsskolan 94 98 93 95 95

Flahultsskolan 95 92 88 87 91

Junedalsskolan 90 90 93 82 89

Ljungarumsskolan 87 90 85 86 87

Ribbaskolan 73 90 94 86 86

Rosenlundsskolan 90 77 74 89 83

Stadsgårdsskolan 89 87 91 88 89

3 Andel av eleverna som har svarat 3 och 4 på SKL:s fråga 1 ””Jag känner mig trygg i skolan”

5 6 7 8 9 10 11 12 SKL 1 SKL 3

2009 82% 86% 71% 59% 57%

2010 77% 80% 67% 68% 60% 53% 61% 58%

2011 84% 85% 74% 72% 66% 58% 61% 57% 88% 64%

2012 89% 88% 81% 77% 73% 60% 74% 67% 90% 70%

2013 85% 87% 77% 72% 72% 56% 72% 67% 88% 64%

2014 85% 85% 78% 71% 68% 54% 68% 64% 87% 60%

50%55%

60%65%

70%75%

80%85%

90%95%

100%

Åk 8- elevernas nöjdhet med skolans värdegrundsarbete 2009 - 2014

(8)

"Jag känner mig trygg i skolan", andel nöjda elever i åk 5⁴

2011 2012 2013 2014 snitt

Attarpsskolan 95 96 91 96 95

Barnarpsskolan 97 97 94 100 97

Bottnarydsskolan 98 91 84 94 92

Brodalsskolan 97 100 100 97 99

Dalviksskolan 96 97 97 79 92

Ekhagsskolan 97 92 94 96 95

Gräshagsskolan 96 100 100 100 99

Hisingstorpsskolan 98 90 96 96 95

Hovslättsskolan 92 98 93 98 95

Kumlabyskolan 100 - 89 79 89

Kålgårdsskolan 100 - 95 87 94

Landsjöskolan 77 100 83 92 88

Lekerydsskolan 100 97 95 81 93

Ljungarumsskolan 98 95 89 100 96

Månsarpsskolan 94 95 83 100 93

Norrängsskolan 97 96 83 100 94

Nyarpsskolan 100 93 92 96 95

Ribbaskolan 86 91 92 95 91

Rosenlundsskolan 94 78 78 88 85

Råslättsskolan 100 77 85 96 90

Slättenskolan 95 87 93 87 91

Stensholmsskolan 94 94 91 96 94

Södergårdsskolan 94 100 98 93 96

Tabergsskolan 100 97 96 85 95

Talavidskolan 90 94 83 98 91

Tenhultsskolan 100 98 95 96 97

Torpaskolan 91 91 96 85 91

Ödestuguskolan - 93 88 78 86

Ölmstadskolan 100 100 - 100 100

Örserumsskolan 100 100 - 100 100

Österängsskolan 86 97 88 - 90

Öxnehagaskolan 86 74 70 79 77

Klagomål och kränkande behandling

Huvudmannen ska enligt 4 kap. 8 § skollagen (2010:800) ha rutiner för att ta emot klagomål mot utbildningen. Syftet med denna nya regel i skollagen är att vårdnadshavare och elever i första hand ska vända sig till huvudmannen med klagomål, innan man vänder sig till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.

Under läsåret 2013/2014 kom det in 52 klagomål till utbildningsförvaltningen rörande förskola/grundskola. Det är 3 stycken färre än läsåret 2012/2013. Klagomålen gäller i 13 ärenden skolsituationen, i 9 ärenden kränkande behandling, i 3 ärenden personal/bemötande, i 5 ärenden skolskjuts och övrigt i 22 ärenden. Med ”övrigt” avses skolmat, scheman, förskoletider, m.m. Fördelningen av antalet klagomål i de olika kategorierna stämmer överens med förra läsårets fördelning, men det har inte kommit in några klagomål rörande lokaler som det gjorde förra året och klagomål mot personal har halverats.

4 Tabellen bör läsas med försiktighet då varje enskilt svar får procentuellt större utslag i de mindre grupperna

(9)

Det har kommit in 18 anmälningar från Skolinspektionen och Barn och elevombudet som rör Barn- o utbildningsnämndens verksamhetsområde, vilket är minskning med 1 anmälning från förra läsårets 19 anmälningar. Anmälningarna gäller i huvudsak ärenden som rör särskilt stöd och kränkande behandling.

Enligt 6 kap. 10 § skollagen (2010:800) är personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig utsatt för kränkande behandling skyldig att anmäla det till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen/rektorn är i sin tur skyldig att anmäla det vidare till huvudmannen.

Under läsåret 2013/2014 kom det in 482 anmälningar om kränkande behandling från 41 utbildningsenheter. Antalet anmälningarom kränkande behandling har ökat markant jämfört med föregående läsår. Orsaken kan vara att det u

nder läsåret har diskuterats mycket kring vikten av att anmäla kränkande behandling.

Frånvaro

Tabellen nedan visar genomsnittlig skolfrånvaro i kommunen årskurserna 7-9 i %, (både giltig och ogiltig). Första gången uppgifterna redovisas uppdelade på kön var höstterminen 2012. Frånvaron har minskat i alla tre årskurserna jämfört med vårterminen 2013.

Frånvaron är generellt högre på vårterminen och flickorna har en högre frånvaro än pojkarna.

Högst frånvaro åk 7 har flickorna på Rosenlund (12,0 %), åk 8 flickorna på

Ljungarum (13,1 %) och Rosenlund(13,0 %) samt åk 9 flickorna på Rosenlund (13,7 %) och Ljungarum (12,8 %). Den högsta genomsnittliga frånvaron har pojkarna i årskurs 9 och flickorna i årskurs 8, vårterminen 2014.

2011 vt 2011 ht 2012 vt 2012 ht 2013 vt 2013 ht 2014 vt

Årskurs 7 8,8 7,3 8,6 6,8 9,3 6,2 8,2

Årskurs 8 10,6 7,5 9,5 8,7 10,1 7,9 9,3

Årskurs 9 11,8 9,4 10,3 8,5 10,0 8,0 9,5

Kön

Årskurs 7 flickor 6,9 9,5 6,0 8,2

Årskurs 7 pojkar 6,8 9,0 6,6 8,3

I diagrammet nedan visas andelen elever i samtliga årskurser med en total frånvaro över 20 %. Rosenlunds har högst frånvaro och Attarpsskolan har lägst.

0%

5%

10%

15%

20%

Andel elever i samtliga årskurser med total frånvaro över 20%

(10)

I diagrammet nedan visas andelen elever i samtliga årskurser med över 10 % olovlig frånvaro. Rosenlunds har högst frånvaro och Ribba har lägst, med ingen olovlig frånvaro.

Kunskaper

Det är inte någon större förändring jämfört med 2013 hur eleverna i årskurs fem har svarat i de frågor som direkt har med undervisningen att göra. Ett undantag är att en större andel av eleverna i år är mer nöjda med att skolarbetet gör de nyfikna och ger lust att lära mer⁵

Eleverna i årskurs åtta däremot är mindre nöjda inom samtliga frågor jämfört med 2013.

En stor andel av eleverna i årskurs 5 är nöjda med hur utvecklingssamtalet fungerar samt att de får hjälp av läraren när de behöver det. Störst andel nöjda elever i årskurs 8 rör frågorna

”att läraren tror på dig och din förmåga att lära dig” och ”mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen”. Lägst nöjdhetsgrad i båda årskurserna finner vi i hur skolan lyckas motivera eleverna att bli nyfikna och få lust att lära sig mer.

Diagrammen nedan visar att pojkarna är generellt mer nöjda än flickorna i de frågor som har med undervisningen att göra (marginella skillnader i åk 5 och större skillnader i åk 8).⁶

5 SKL:s fråga 2 ” skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

6 Se frågeformuleringar nedan 0%2%

4%6%

10%8%

12%14%

16%

Andel elever i samtliga årskurser med över 10% olovlig frånvaro

(11)

Årskurs 5

Årskurs 8

Diagrammen nedan visar elevernas nöjdhet med undervisningen i årskurserna 5 och 8, åren 2009 – 2014.⁷ Eleverna var generellt mest nöjda 2012. Eleverna i årskurs 8 är generellt minst nöjda 2014. Inga större förändringar i årskurs 5.

7 Nya frågor har tillkommit 2010 och 2011

(12)

3 4 13 SKL 2 SKL 4 SKL 5 SKL 6 SKL 7

2009 89%

2010 89% 82% 90%

2011 89% 82% 91% 73% 88% 92% 87% 84%

2012 92% 85% 92% 76% 89% 94% 89% 88%

2013 89% 81% 90% 71% 87% 91% 86% 85%

2014 87% 82% 90% 75% 87% 92% 86% 85%

0,10 0,20,3 0,40,5 0,60,7 0,80,91

Åk 5-elevernas nöjdhet med undervisningen 2009 - 2014

3 4 13 SKL 2 SKL 4 SKL 5 SKL 6 SKL 7

2009 78%

2010 69% 52% 74%

2011 76% 56% 79% 45% 75% 81% 77% 81%

2012 79% 62% 83% 50% 74% 82% 78% 83%

2013 79% 57% 80% 47% 68% 79% 74% 81%

2014 78% 54% 74% 43% 67% 75% 68% 77%

0,10 0,20,3 0,40,5 0,60,7 0,80,91

Åk 8 elevernas nöjdhet med undervisningen 2009 - 2014

(13)

Läsettan

Sammanfattning

Sedan 2012 genomförs kommunövergripande kartläggning och uppföljning av läsresultaten i år 1.

Resultaten för läsning i skolår 1 är i genomsnitt goda. Resultaten är samma som 2013 och tydligt bättre än 2012. Jämfört med Läsettans normerade kartläggningsmaterial har Jönköpings kommun avsevärt lägre andel elever i år 1 med svårigheter att läsa.

Det finns skillnader mellan Jönköpings olika skolområden. Område väster har förbättrats kontinuerligt sedan 2012. Område öster har fler elever i svårigheter än övriga områden. Denna skillnad är konstant över åren.

I jämförelse av resultaten mellan pojkar och flickor har pojkarna sämre resultat. Skillnaden har ökat 2014.

2014 har högre andel elever som undervisats genom metoden ASL (Att skriva sig till läsning) svårigheter. Resultatet skiljer sig från tidigare utvärdering av ASL-metodens effekter och från forskningsresultat. Elever som undervisats enligt ASL har fortfarande lägre andel elever i svårigheter än den nationella normen.

Resultaten kan bero på:

• Mellan 2013 och 2014 har inga insatser från utbildningsförvaltningen genomförts. Det kan förklara att resultaten är liknande under 2013 och 2014.

• Det lägre resultatet hos pojkar kan vara en konsekvens av att pojkarna vid skolstart 2013, generellt sett, hade en sämre fonologisk medvetenhet (medvetenhet om språkljud) i förhållande till flickor i kommunen. Detta visade sig genom kartläggningen Fonolek 2013.

• Majoriteten av de elever som undervisats enligt ASL under 2014 finns på skolor med hög andel elever med svag socioekonomisk bakgrund.

Förslag på åtgärder:

• Årlig information/fortbildning till lärare i skolår 1 kring kartläggningen och hur olika svårigheter kan följas upp.

• Identifiera framgångsfaktorer på skolor med goda resultat över tid och sprida dessa.

• Fokuserad åtgärd, t.ex. metodisk handledning till de skolor som under flera år haft en hög andel elever i svårigheter.

• Kommunens pedagoger bör uppmärksammas på skillnaden mellan pojkar och flickor.

Tabell 1: Kommunövergripande resultat år 2012-2014, i relation till läsettans normerade värde.

2014 2013 2012 Läsettans norm

Antal elever 1418 1317 1387 -

Andel i svårighet (%) 16,4 16,4 20,5 23

Andel som följs upp (%)* 17,6 19,3 23 11

*Specifik utvecklingsinsats

(14)

Betyg Årskurs 6

Flickorna åk 6 når bäst resultat (betygen A+B+C) i bild (80 %), slöjd (73 %) och svenska (73 %) samt sämst resultat i svenska som andraspråk (betyget F: 18 %) och matematik (betyget F: 5 %)

Pojkarna når bäst resultat (betygen A+B+C) i idrott och hälsa (62 %) och engelska (61 %) samt sämst resultat i svenska som andraspråk (betyget F: 25 %), engelska och matematik (betyget F: 7 % i båda ämnena). Flickorna har bättre resultat än pojkarna i samtliga ämnen.

I svenska som andraspråk, åk 6 är det 23 elever av 106 som inte når målen för ämnet (betyg F: 22 %). Motsvarande statistik för 2013 var att 16 elever av 90 inte nådde målen,

(betyg F: 18 %).

(15)

Diagrammet nedan visar att det är marginella förändringar i årets betygsresultat för årskurs 6 jämfört med 2013.

Årskurs 7

Flickorna åk 7 når bäst resultat (betygen A+B+C) i spanska (69 %), tyska (66 %) och bild (64 %) samt sämst resultat i svenska som andraspråk (betyg F: 18 %), franska (F: 9 %) och matematik (F:8 %).

Pojkarna åk 7 når bäst resultat (betygen A+B+C) i idrott och hälsa (54 %) och engelska (45 %) samt sämst resultat i svenska som andraspråk (F: 29 %), matematik (F: 11 %) och franska (F: 10 %).

Flickorna har bättre resultat än pojkarna i samtliga ämnen utom idrott och hälsa. I svenska som andraspråk, åk 7 är det 21 elever av 87 som inte når målen för ämnet (betyg F: 24 %).

Motsvarande statistik för 2013 var att 17 elever av 86 inte nådde målen, (betyg F: 20 %).

Diagrammet nedan visar att både flickor och pojkar åk 7 i år har bättre betyg jämfört med 2013. Andelen godkända betyg har ökat men även de högre betygen (betygen A+B+C).

(16)

Årskurs 8

Flickorna åk 8 når bäst resultat (betygen A+B+C) i hem- och konsumentkunskap (69 %), bild (67 %) och tyska (67 %) samt sämst resultat i svenska som andraspråk (betyg F: 19 %) och matematik (F:14 %).

Pojkarna når bäst resultat i idrott och hälsa (61 %), spanska (46 %) och engelska (44 %) samt sämst resultat i franska (F:24 %), matematik (F:16 %) och svenska som andraspråk (F: 15 %) I svenska som andraspråk, åk 8 är det 16 elever av 95 som inte når målen för ämnet,

(F: 17 %). Motsvarande statistik för 2013 var att 24 av 105 elever inte nådde målen (F: 23 %).

Diagrammet nedan visar att både flickor och pojkar årskurs 8 har bättre betyg i år jämfört med 2013. Andelen godkända betyg har ökat men även de högre betygen (betygen A+B+C).

Det är tredje året som flickorna förbättrar sina resultat. Pojkarna har återhämtat nedgången som var 2013.

Årskurs 9

Flickorna åk 9 når bäst resultat (betygen A+B+C) i bild (F:79 %), musik (F:71 %) och hem- och konsumentkunskap (F:71 %) samt sämst resultat i svenska som andraspråk

(F:17 %), kemi (F:10 %) och matematik (F: 10 %).

Pojkarna når bäst resultat i idrott och hälsa (59 %) och engelska (57 %) samt sämst resultat i franska (F:21 %), svenska som andraspråk (F:14 %) och matematik (F:11 %).

I svenska som andraspråk, åk 9 är det 18 elever av 115 som inte når målen för ämnet, (F: 16 %). Motsvarande statistik för 2013 var att 10 av 93 elever inte nådde målen (F: 11 %).

Diagrammet nedan visar att andelen elever i årskurs 9 som når godkändnivån har minskat något. Det är en större andel flickor som når de högre betygen (betygen A+B+C) i år jämfört med 2013. För pojkarna råder omvänt förhållande att betygsresultaten i år är sämre.

(17)

Medel av betygsvärde årskurs 9

Av de kommunala skolorna har 2014 Sanda idrottshögstadium högts värde och Alfred Dalinsskolan lägst. Med undantag av Ljungarumsskolan och Stadsgårdsskolan har

betygsvärdet ökat jämfört med 2013 (flickorna i 8 av 9 skolor och pojkarna i 3 av 9 skolor).

Skola VT 2014 VT 2013

totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar Alfred Dalinskolan ^195,8 ^203,4 ^187,0 ^190,3 ^193,6 ^187,3 Attarpsskolan ^240,0 ^248,3 ^232,2 ^221,2 ^230,4 ^212,2

Flahult 217,2 239,4 196,7 211,8 214,8 208,3

Grennaskolan 256,8 264,1 233,8 241,9 257,7 204,0

Internationella Engelska Skolan ^247,6 ^256,9 ^236,3 ^243,4 ^251,3 ^234,2 Junedalsskolan 234,4 249,5 219,6 222,1 229,1 217,1 Kunskapsskolan 232,1 223,3 249,7 200,2 202,0 182,5 Ljungarumsskolan ^210,2 ^228,4 ^190,2 ^211,4 ^214,6 ^208,5

Prolympia ^229,5 ^257,3 ^206,1 ^207,2 ^227,7 ^197,6

Ribbaskolan 232,1 249,1 204,1 222,9 230,4 215,1

Rosenlundsskolan* 199,0 212,4 189,1 197,4 204,3 190,8

Sanda Idrottshögstadium 243,3 247,8 239,4 - - -

Stadsgårdsskolan 205,1 213,0 197,8 215,8 221,2 212,6

Strandskolan ^201,7 ^211,5 ^190,8 ^197,9 ^180,5 ^232,5

Totalt 222,8 236,3 208,8 213,1 219,6 207,3

* Betygsvärdet för Rosenlundskolan redovisas 2013 inklusive nyanlända elever och för 2014 exklusive nyanlända elever (om de nyanlända eleverna inräknas 2014 blir meritvärdet totalt: 173,2, flickor: 181,1 pojkar: 167,0)

Behörighet till gymnasieskolan

För att komma in på ett nationellt program måste eleven dels ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste vidare ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen utöver de tre förstnämnda ämnena.

För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi.

(18)

För estetiska programmet är de nio ämnena valfria - utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Indelningen görs i yrkes-, estetiskt-, naturorienterat och

samhällsorienterat program.

Fem olika introduktionsprogram ska ge obehöriga elever nya möjligheter. Via programmen kan eleven bli behörig till ett nationellt program, förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning. Introduktionsprogrammen ersätter de tidigare individuella programmen och ska bättre tillgodose obehöriga elevers olika behov.

I diagrammen nedan kan utläsas om eleverna är behöriga till ett högskoleförberedande program, enbart yrkesprogram eller är obehöriga (statistiken är könsuppdelad och antalet flickor resp. pojkar anges inom parantes).

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Strandskolan (10) Stadsgården (41) Sanda (35) Rosenlund (62) Ribba (48) Prolympia (32) Ljungarum (68) Kunskapsskolan (16) Junedal (127) I Engelska Skolan (64) Grennaskolan (19) Flahult (63) Attarp (51) Alfred Dalin (89) Kommunala (584) Fristående (141) Jönköping totalt (725)

Behörighet till nationellt program 2014 Flickor

obehöriga

enbart yrkesprogram

högskoleförberedande program

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Strandskolan (9) Stadsgården (46) Sanda (40) Rosenlund (78) Ribba (29) Prolympia (38) Ljungarum (62) Kunskapsskolan (8) Junedal (131) I Engelska Skolan (53) Grennaskolan (6) Flahult (68) Attarp (55) Alfred Dalin (78) Kommunala (587) Fristående skolor (114) Jönköping totalt (701)

Behörighet till nationellt program 2014 Pojkar

obehöriga

enbart yrkesprogram

högskoleförberedande program

(19)

Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program har jämfört med 2012 och 2013 totalt minskat (minskning för pojkarna och ökning för flickorna samt ökning för de fristående skolorna och minskning för de kommunala).

Högst andel behöriga har Attarp och Sanda och lägst andel behöriga har Rosenlund och Alfred Dalin.

Grundsärskola

Betyg ges i årskurs 6–9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. I de fall betyg sätts i grundsärskolan används inte betyget F och streck. Inom inriktningen träningsskolan sätts inte betyg. I årskurs 6 har det 2014 inte satts några betyg. Det är 23 av 36 elever på

Junedalsskolan som har fått betyg i årskurserna 7-9. Högst betyg (betygen A+B+C) når eleverna i bild och därefter idrott- och hälsa, hem- och konsumentkunskap, matematik,

samhällsorienterande. Lägst betyg når eleverna i musik. Samtliga 9 individintegrerade elever har fått betyg. Betygen för dessa elever redovisas inte in i den totala statistiken för särskolan.

Synpunkter: Eleverna i särskolan har rätt att få en bedömning i sin kunskaps- utveckling. I detta sammanhang finns funderingar varför inte något betyg har satts i årskurs 6.

Utvecklingsenheten bör på ett tydligare sätt än idag fokusera särskolan och ge stöd till de rektorer som i sin skola har elever som följer särskolans läroplan. (pedagogik, betyg och

bedömning, mm). Här behöver tas ett helhetsgrepp både vad gäller grundsärskolan (inklusive de individintegrerade eleverna) och gymnasiesärskolan.

Totalt Flickor(tot) Pojkar

(tot) FRI KOM AD ATT FLA JUN LJU RIB ROS STA SAN 2012 89,9% 89,6% 90,2% 91,8% 89,5% 83,7% 98,3% 97,2% 94,5% 89,3% 88,3% 85,7% 83,1%

2013 89,7% 87,4% 92,0% 90,8% 89,6% 78,3% 97,8% 94,0% 96,4% 88,8% 90,6% 83,0% 95,0%

2014 87,87% 88,69% 87,02% 93,70% 86,60% 79,64% 98,11% 90,08% 92,25% 83,08% 90,91% 67,86% 88,51% 94,67%

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

Behörighet till nationella program 2012--2014

(20)

Stödprocesser

Ansvariga chefer för barn- och utbildningsenheten respektive barn- och elevhälsoenheten presenterar exempel på processer som har satts in för att stödja kärnverksamheten under läsåret 2013/2014.

Barn och utbildningsenheten - Matematiklyftet

- Karriärstjänster för lärare

- Små barns lärande – forsknings- och utvecklingsprogram - Nätverket ”en förskola för alla”

- Projektet ”digital läslust”

- Idébibliotek - Författarbesök

- Att skriva sig till läsning (ASL) - Pedagogisk handledning

- Stöd i arbete med likabehandling/trygghet - Utbildning ”kränkningar på nätet”

Barn och elevhälsoenheten

Kompassen – stöd till barn och elever

Innehåller bl. a. stödmaterial, information om vilket stöd förskolor/skolor kan få och utbildningar inom området särskilt stöd. Stödet förändras över tid, beroende på de frågeställningar som utbildningsenheterna har.

Höstterminens rektorsmöten inleddes med Bo Hejlskov Elvén som föreläste om

problemskapande beteende och lågaffektivt bemötande i skolan. Elevhälsans dag i oktober 2013 var en heldag med Petri Partanen där skolledare och elevhälsopersonal fick med sig nya tankar kring att jobba i elevhälsoteam. Rektorsmöte i december innehöll

miniföreläsningar av personal från barn- och elevhälsoenheten:

o Utredning och Konsultation – Psykologgruppen o Framgång och möjligheter – RES (rörligt elevstöd)

o Motorik – Rörelseglädje – Hälsa. – Specialpedagog och skolläkare o Vad är Skoldatateket? – specialpedagog

Under höstterminen 2013 fördjupade sig barn- och elevhälsoenhetens personal kring område särbegåvning, detta under ledning av psykolog Anita Kullander och till viss del professor Roland S Persson.

Om en utbildningsenhet har behov av kompetensutveckling inom området särskilt stöd så kan rektor/förskolechef kontakta utvecklingsstrateg på barn- och elevhälsoenheten för ett första orienterande samtal. Därefter formas utbildning utefter utbildningsenhetens behov.

Skoldatateket har utvecklats under läsåret, de flesta skolor och även en del förskolor har bjudit in specialpedagogen vid Skoldatateket för information och/eller utbildning.

Under läsåret har det också utformats rutiner vid mycket låg skolnärvaro, där samverkan med socialtjänst och hälso- och sjukvården har förtydligats.

Arbetet med samordnad individuell plan (SIP) som även skolan kan kalla till om det finns insatser från fler håll, har intensifierats med ett antal möten om och kring elever och en kort utbildning för samtalsledare.

Tre medarbetare på barn- och elevhälsoenheten har tillsammans med bl. a medarbetare från socialtjänsten utbildat sig till instruktörer för första hjälpen i psykisk hälsa, detta innebär att utbildningen har kunnat ges till främst skolans och socialtjänsten personalgrupper

(21)

Framgångsfaktorer för god måluppfyllelse

I samband med Barn- och utbildningsnämndens uppföljning hösten 2012 togs i diskussionen upp värdet av att ta tillvara och sprida framgångsfaktorer bakom identifierat goda resultat.

Utbildningsförvaltningens två skolutvecklingspartner fick i uppdrag att närmare undersöka framgångsfaktorer för Dalviks utbildningsenhets goda måluppfyllelse och resultat.

Resultaten från undersökningen finns sammanställt i rapporten ”Framgångsfaktorer för god måluppfyllelse”.⁸ Skolans styrdokument tillsammans med bl.a. forskningsstudien ”Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning”

(Håkansson/Sundberg, 2012) har utgjort utgångspunkt för arbetet, samtalen och redovisningen av uppdraget.

Övergripande framgångsfaktorer struktur – kultur

kommunikation samsyn och samarbete

Dalviks utbildningsenhet är en enhet som fått till stånd en samsyn kring skolans hela uppdrag genom ett medvetet arbete kring att utveckla det kollegiala lärandet i vid bemärkelse.

Insikten om värdet och vikten av samsyn har lett till en styrning och prioritering av samtalet och pedagogiska diskussioner över hela enheten. Detta har lett till att det inom hela skolan förankrats en kultur där det ses som en självklarhet att dela och förmedla sina kunskaper och färdigheter – en ”samhörighets- och delaktighetskultur”.

Rektorns roll över tid har i stort utgjorts av att möjliggöra och organisera lärarnas

kommunikation, skapa förutsättningar för det gemensamma lärandet. En viktig initial del i detta har också varit rektorns tydliga ledarskap och medvetenhet kring skolans struktur och kultur.

FRÅN AVSTÄMNINGARNA

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är de kunskaps- och värdegrundsmål som finns redovisade i skollagen, läroplanerna och i andra föreskrifter som berör utbildningen.

Här presenteras en sammanställning av vad som framkommit vid avstämningstillfällena för läsåret 2013/2014. Analys av nuläge och förslag till utvecklingsområden tas fram. För att underlätta analysarbetet struktureras materialet under rubrikerna ledarskap, medarbetarskap, planering, underlag för analys samt process.

Ledarskap

Det som har visat sig ge effekt för resultatutvecklingen är när nya tankemönster kommer in i vardagsarbetet. Vi behöver bli bättre på att sprida och aktivt ta tillvara de goda exemplen som finns i kommunen. Att låta arbetslag från olika skolor mötas och utbyta tankar och erfarenheter har visat sig vara en framgångsfaktor. Likaså att lyfta in litteratur och

forskningsresultat som grund i det lokala utvecklingsarbetet. Erfarenheter visar att det går att förbättra kvalitet och resultat inom alla utbildningsenheter.

De flesta utbildningsenheter fungerar mycket bra. Där det inte fungerar ska förvaltningen på olika sätt ge stöd till verksamheten. För att stödet ska bli så effektivt och fokuserat som möjligt behöver samordningen mellan förvaltningens olika enheter bli bättre.

Det är viktigt att samarbetet i spåren bevaras även efter omorganisationen 2014.

”Bedömning och betygssättning” är exempel på utvecklingsområden att driva i spåren.

8 Rapporten finns i sin helhet på Kompassen (kommunens intranät)

(22)

Rektor och förskolechef beslutar om sin enhets inre organisation vilket är att betrakta som ett kraftfullt verktyg i utvecklingsarbetet. Har rektor och förskolechef ett medvetet syfte med sin organisation? Intressant och viktig diskussion att föra i skolledargrupperna; efter vilka principer grupperas barnen/eleverna?

Pojkarna har genomgående i alla årskurser betydligt sämre betyg än flickorna. Lärarens positiva förväntningar på elevens förmågor är att betrakta som en framgångsfaktor. Att motivera och stimulera eleven och att i samförstånd diskutera elevens egna ambitioner med sina studier har sannolikt betydelse för studieresultatet. Genom att se bortom stereotyper om hur pojkar och flickor är kan elevernas möjligheter öka att förbättra sina resultat.

Huvudmannen ger ämnesnätverken i moderna språk och bild uppdraget att göra en djupare analys kring betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar i dessa ämnen. Vilka

bakomliggande förklaringar finns och vilka insatser skulle kunna bidra till att pojkarna når ett bättre resultat.

Medarbetarskap

Kompetensutvecklingsinsatserna behöver ses över och systematiseras i en sammanhållen kedja, individuellt – enheten – spåret – förvaltningen. Ett ständigt tillgängligt ”baspaket”

behöver arbetas fram. En del insatser går säkert att samplanera med personalavdelningen centralt. Kompetensutveckling i svenska som andraspråk bör ingå. Vilka insatser som paketet vidare ska innehålla bör diskuteras tillsamman med rektorer och förskolechefer.

Eleverna i grundsärskolan får undervisning i samma ämnen som eleverna i grundskolan förutom i moderna språk. Grundsärskolan med inriktning träningsskola har fem olika ämnesområden estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Det finns en osäkerhet hos lärarna i arbetet med betyg och

bedömning. Det är angeläget att grundsärskolans lärare får kompetensutveckling för att klara uppdraget.

Barn- och elevhälsoenheten har uppdraget att med hjälp av befintlig expertis ta fram olika kompetensutvecklingspaket som utifrån efterfrågan kan erbjudas personalgrupper inom förskola och skola.

Planering

Inom ett par år är babyboomen på väg in i skolan. En lokalplan behöver utarbetas i god tid för att möta det ökade elevantalet. För att lokalerna ska kunna samnyttjas för undervisning och fritidshemsverksamhet kan anpassningar behöva göras, (lokalernas utformning och användning).

Förskoleklassen kan komma ”i kläm” mellan olika förväntningar. Åsikterna kan variera från att vissa anser att förskoleklassen är för ”skolifierad” till att andra anser att den borde vara mer skollik än vad som idag är fallet. Förutsättningarna att bedriva förskoleklassverksamhet varierar och det finns anledning att se över förskoleklassen ur ett likvärdighetsperspektiv.

Förvaltningen har nu enligt uppdrag i VIP 2014-2016⁹tagit fram ett förslag till en kommunövergripande utvecklingsplan för förskoleklasserna.

9 Barn- och utbildningsnämndens underlag till verksamhets- och investeringsplan VIP 2014-2016

(23)

Analysen visar att måluppfyllelsen av elevernas kunskapsresultat försämras mellan årskurserna. Det systematiska kvalitetsarbetet borde mynna ut i det omvända att elevernas resultat förväntas bli bättre ju längre de går i skolan. Det är angeläget att här hitta hållbara strategier som leder till framgång. Utgångspunkten i årskurs ett ska vara positiv med lärarens självklara tro på att eleverna kommer att nå målen. När läraren lär känna eleverna och bedömningsunderlagen därmed blir förfinade kan detta medföra försämringar i

statistiken. Problemet uppkommer om resultaten fortsättningsvis sjunker genom årkurserna.

Kartläggning av läsinlärning åk 1 genomförs med hjälp av Fonolek vid skolstart samt Läsettan i april/maj. Resultaten har under två år sammanställts och analyserats på

kommunnivå inom LSR¹⁰-projektet. LSR-projektet är avslutat men de kommungemensamma systematiska satsningarna för tidiga insatser anses som mycket angelägna och bör fortsätta.

Barn- och utbildningsenheten kommer att prioritera dessa arbetsuppgifter så att kartläggningarna kan fortsätta.

Måluppfyllelsen i tal- och kommunikationsklasserna är låg vad gäller elevernas kunskapsresultat. En översyn av tal- och kommunikationsklassernas verksamhet finns planerat men har i skrivande stund inte påbörjats.

Det har ifrågasatts varför Herrgårdens utbildningsenhet tillhör barn- och elevhälsoenheten och inte huvudprocessen. Verksamheterna ska indelas i skolenheter som överensstämmer med författningarnas krav. Beslut är nu fattat att verksamheten vid nuvarande

Herrgårdsskolan överförs 2014-07-01 till Råslättsskolan avseende F-6 och till Stadsgårdsskolan avseende 7-9. Detta innebär att dessa klasser blir en del av de båda skolornas verksamhet och tillhörande respektive skolenhet. Ledningsansvaret hamnar därmed på dessa båda rektorer.

Underlag för analys

I samband med det systematiska kvalitetsarbetet har förskolechefer/rektorer tillsammans med respektive områdeschef samlats i gemensamma analysgrupper. De har informerat och

diskuterat kring utbildningsenheternas och huvudmannens resultat, analys och utveckling.

Fortsatta diskussioner och ställningstagande behöver göras vad gäller förbättringar av digitala redovisningssystem, självskattningar och brukarundersökningar.

Åk 1-6 använder minst tre olika system för inrapportering av skolfrånvaro. Arbete pågår att få en gemensam bild och målet är att alla har samma system.

Det kommer att föras in ett övergripande och lättillgängligt redovisningssystem som klargör lärarnas behörighet i olika ämnen. Ett väl fungerande bakomliggande system underlättar analysen och säkrar upp det systematiska kvalitetsarbetet.

Idag når rektorerna via QlicView information om resultaten från skolorna i det egna skolområdet. I fortsättningen kommer de att kunna se resultaten från samtliga skolor i kommunen för att kunna göra jämförelser med skolor som har likartade förutsättningar.

Som ett komplement till självskattningen kommer en ny kommungemensam brukarenkät att arbetas fram under hösten 2014 för att börja användas våren 2015.

10 LSR=Läsa, skriva räkna

(24)

Parallella bedömningar från olika perspektiv kan vara intressanta och värdefulla instrument i ett systematiskt kvalitetsarbete, t.ex. personalens självvärdering, brukarenkätsresultat, SKUP-bedömning av verksamheten och övergripande skolinspektionsbedömning.

Grundsärskolans systematiska kvalitetsarbete behöver bli synligare på huvudmannanivå. Ett självskattningsmaterial finns framtaget för grundsärskolan men har inte prövats fullt ut ännu.

Process

Personalens självskattning pekar på att naturvetenskap och teknik är utvecklingsområden både i förskolan och i förskoleklassen. Eftersom behovet verkar vara utbrett finns anledning att erbjuda förvaltningsövergripande insatser, i form av kompetenutveckling, Upptech, mm.

Ansvariga chefer på förvaltningsnivå bör fördjupa det analytiska arbetet av självskattningen för att kunna stödja verksamheterna på bästa sätt. En viktig utgångspunkt är att konkret ta reda på vilka enheter som har skattat sig lågt, vilka de bakomliggande orsakerna är och vilket eventuellt stöd till utveckling som kan behövas.

Flahults utbildningsenhet har inom ramen för Modellområdesprojektet utarbetat en modell för att motverka ogiltig skolfrånvaro. Modellen används nu av övriga 7–9-skolor. Piloter i skolfrånvaroprojektet 1-6 är nu klara och implementering kommer att ske på bred front hösten 2014.

Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn år 2013 framkom brister i likvärdigheten och med anledning av detta behöver Jönköpings kommun sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Följande åtgärder har

genomförts eller kommer att genomföras för att eliminera bristerna: Säkerställa att elevernas behov av undervisning i svenska som andraspråk (SVA) sker i enlighet med författningarna, kompetensutveckling för rektorer kring SVA, spårvisa erfarenhetsutbyten kring SVA, stödja skolornas arbete med studiehandledning på modersmålet, implementera Skolverkets stödmaterial ”Studiehandledning på modersmålet”, organisation för mottagande och utslussning av nyanlända elever och skapa en organisation som bättre möter varje elevs behov och förutsättningar.

Det finns gott om resultat från olika slags samverkan och undersökningar (Psykisk hälsa – barn och unga, ANDT-enkäten, Jämställdhet, Integration, Ung livsstil, mm). Bristen är att resultaten från ”kringliggande processer” inte alltid integreras i det systematiska

kvalitetsarbetet och bidrar med sin del till helheten. Huvudmannens systematiska

kvalitetsarbete behöver finna nya former för att mer övergripande skapa en gemensam helhet som också synliggörs över tid och kommuniceras ut i organisationen. Kompetenserna på förvaltningsnivån behöver arbeta mer tillsammans för att nå en gemensam framgång.

(25)

REKOMMENDATION

I årets brukarenkät¹¹ tillfrågades föräldrar/elever om de skulle rekommendera sin förskola/skola/familjedaghem till sina vänner. Resultaten i denna fråga redovisas för

grundskolan åk 5 och 8. Resultatet redovisas också för de 18 kommunala förskolor (totalt 93) som har en tillräcklig svarsfrekvens. I förskolan är inte resultatet könsuppdelat p.g.a. att bortfallet då ytterligare skulle öka.

Årskurs 8

Högst andel av flickorna som rekommenderar sin skola finns på Sanda och högst andel av pojkarna som rekommenderar sin skola finns på Stadsgården. Lägst andel av flickorna som rekommenderar sin skola finns på Ribba och lägst andel av pojkarna som rekommenderar sin skola finns på Ljungarum. Andelen flickor och pojkar som rekommenderar sin skola (åk 8) har ökat på Alfred Dalin och Attarp i jämförelse med 2013.

Rekommenderar sin skola till sina vänner Flickor åk 8 Andel i procent

Pojkar åk 8 Andel i procent 2014 2013 2012 2014 2013 2012

Alfred Dalin 69 49 68 70 68 70

Attarp 90 72 95 73 64 80

Flahult 68 91 82 77 79 88

Junedal 76 90 94 78 80 91

Ljungarum 59 63 49 65 53 49

Ribba 55 77 74 78 79 80

Rosenlund 63 66 47 70 62 53

Sanda 96 81 - 72 90 -

Stadsgården 82 69 82 82 82 81

Åk 8 totalt 73 74 76 74 73 77

Det framkommer i nedanstående diagram att elever som i högre omfattning rekommenderar sin skola känner sig både tryggare och är mer nöjda med undervisningen. Med utgångspunkt från elevernas rekommendationer av sin skola (högst R och lägst R) görs analysen hur dessa elever har svarat på de övriga frågonar i brukarenkäten. I diagrammet presenteras

svarsprofilen för de aktuella skolorna. Det är fyra flickgrupper som presenteras då det är flickorna som både rekommenderar sin skola högst och lägst.

11 I denna utvecklingsplan redovisas kommunövergripande resultat för elevenkätundersökningen i årskurserna 5 och 8 våren 2014 (kommunen som huvudman), för fördjupad information se kommunens hemsida

www.jonkoping.se. Elevenkäten i grundsärskolan samt föräldraenkäterna i förskola, familjedaghem, förskoleklass, fritidshem, åk 2, grundsärskola är svarsfrekvensen under 60 % och redovisas därför inte.

Könsuppdelad statistik redovisas inte om antalet svar är lägre än 7 från respektive kön.

(26)

fr 3 fr 4 fr 5 fr 6 fr 7 fr 8 fr 9 fr 10 fr 11 fr 12 fr 13 fr 14 SKL1 SKL 2 SKL

3 SKL 4 SKL

5 SKL 6 SKL

7 Sanda fl (R:96%) 80 44 92 96 96 76 76 32 72 80 76 96 92 32 48 64 72 80 88 Attarp fl (R:90%) 95 62 98 98 90 81 88 67 79 67 83 69 100 43 74 79 86 79 76 Ljungarum fl (R:59 %) 69 38 79 79 76 72 62 45 52 45 66 66 83 21 48 62 66 62 62 Ribba fl (R: 55%) 79 38 76 79 55 55 45 31 62 62 76 72 79 28 41 41 59 41 72

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

procent

NULÄGESBEDÖMNING OCH UTVECKLINGSPLAN 2014/2015