5.1 Svenska Fotbollförbundet
Svenska fotbollförbundet, grundat 1904, är Sveriges största specialidrottsförbund med ungefär 1 miljon medlemmar varav ca. 600 000 är aktiva spelare. Förbundets huvudsakliga uppgifter består i att främja och administrera den svenska fotbollen inom landet och företräda den i utlandet. Förbundet ska även se till att arbeta för en dopingfri idrott (Fogis, 2015).
Somnämnt tidigare är Svenska fotbollförbundet anslutet till både Uefa och Fifa men även Riksidrottsförbundet (RF) vilket betyder att SvFF ska följa de regler och stadgar som dessa organisationer inför. Svenska fotbollförbundet har som mål att fotbollen förblir Sveriges nationalsport och att ständigt öka antalet medlemmar både på och utanför planen.
En överblick över hur medlemmar och föreningar ser ut i siffror, i Sverige (hämtat från fogis.se, 2015):
• 3.226 föreningar, en dryg miljon medlemmar (2014).
• 35% av totalantalet deltagartillfällen i RF:s kartläggning av det lokala aktivitetsstödet var fotboll (2013)
• 332.588 registrerade spelare (över 15 år) varav 86.737 damer (2014) • Totalt 240.000 ungdomsspelare (källa SCB:s anläggningsenkät) • 8.700 fotbollslag med 104.000 spelare i Korpen
• 5.789 fullstora fotbollsplaner varav 3.950 gräs-, 630 konstgräs- (76 med markvärme) och 1.310 grusplaner.
• 2,50 miljoner åskådare på svensk elitfotboll 2014.
5.2 Svensk fotbolls ekonomi
Svensk fotbolls ekonomiska klimat har sedan elitlicensen infördes ständigt förbättrats. Siffror hämtade från Fogis och Kjell Sahlströms ekonomiska analyser åt SvFF, baserade på de allsvenska klubbarnas årsredovisningar (2012 och 2014) styrker det påståendet. För att förstå för hur Financial Fair Play eventuellt kan komma att påverka den svenska fotbollen och i så fall i vilken omfattning presenteras här de viktigaste posterna för den svenska fotbollens
ekonomi. Intäkter, kostnader är faktorer som Financial Fair Play riktar in sig på medan den svenska elitlicensen har krav på ett eget positivt kapital för föreningarna. Senare i studien understryks kravet på eget kapitals betydelse för Financial Fair Plays av de intervjuade personerna.
Likt övriga Europa ökar intäkterna konstant år efter år. Trenden för den svenska fotbollen har varit att det inte skett några radikala förändringar då framgångar i exempelvis Champions League och Europa League under 2000-talet varit få samtidigt som svenska skattelagar inte tillåter ideella föreningar särskilt stort utrymme i budgeten, mycket av de intäkterna en ideell förening har ska investeras in i föreningen igen, om inte tvingas klubben att betala skatt på överskottet. Svenska klubbar har på det hela taget mer begränsad tillgång till intäkter än övriga Europa. Eftersom 51–49-procentsspärren sätter stopp för att hela föreningen antar bolagsform, vilket medför att det är svårt för svenska idrottsklubbar att generera några större intäkter. Under 2014 kom det ett trendbrott då Malmö FF lyckades kvalificera sig till gruppspelet i Champions League och med intäkterna från de spelade matcherna har intäktsnivån höjts avsevärt för den sammanlagda granskningen av de allsvenska klubbarna.
Den totala summan intäkter från räkenskapsåret 2014 uppgick till närmare 1,6 miljarder kronor alltså en ökning med nästan 290 miljoner kronor från föregående år. Champions League-spelet genererade hela 160 miljoner kronor till Malmö FF. Den totala summan intäkter har ökat med 22 procent från år 2012. Fördelningen av dessa intäkter visar sig dock vara ojämn. Där de stora klubbarna som är etablerade i Allsvenskan sedan många år är de med de största intäkterna, likt övriga Europa. Tre klubbar redovisade ett underskott, där IFK Göteborgs underskott uppgick till över -10 miljoner kronor. Svenska elitfotbollsföreningar håller sig inom de gränsvärden som Uefa rekommenderat för kostnader för personal. Uefa rekommenderar att man inte ska ha kostnader som överstiger 70 procent utav de totala kostnaderna och ingen förening i Sverige överskrider dessa siffror.
De allsvenska klubbarnas kostnadsposter hänförs framförallt till personalkostnader som står för 50 procent av den totala kostnaden för alla allsvenska klubbar. Över 680 miljoner kronor spenderas på att avlöna personal och att rekrytera nya spelare och ledare. Den totala kostnadsposten uppgick till närmare 1,4 miljarder kronor för år 2014. Bara spelarlönerna, exklusive sociala avgifter, uppgick till 320 miljoner kronor vilket gör att den genomsnittliga
lönen för en spelare i en allsvensk klubb tjänar nästan 70,000 kr/månaden.
Intäkter från spelarförsäljningar uppgick till nästan 190 miljoner kronor 2014 och är en stor bidragande faktor till det genomgående positiva siffrorna som allsvenska föreningar visar upp. I övrigt är det framförallt reklam och sponsring som är inkomstbringande för klubbarna, även publikintäkter är en post utav dignitet, båda är poster som ökat från föregående år.
Malmö FF ligger i topp på både intäktssidan såväl som på kostnadssidan, Malmö FF spenderade nästan 235 miljoner kronor under 2014 vilket är ungefär 63 miljoner mer än vad de gjorde under 2013. I kontrast spenderade Falkenbergs FF 26 miljoner totalt under 2014.
En viktig post för de allsvenska föreningarna är det som kallas eget kapital, dvs. skillnaden mellan föreningens tillgångar och skulder, föreningens egna medel. Även föreningens soliditet är viktig då den beskriver hur stor andel av föreningens tillgångar som är finansierade med eget kapital. 2014 hade allsvenska fotbollsklubbar ett eget kapital på strax över 500 miljoner kronor och soliditeten låg på 23 procent. 15 av 16 klubbar hade ett eget kapital som var lika med noll eller positivt. Endast Halmstads BK visade ett negativt eget kapital, -5,3 miljoner kronor. En trend är att det är de föreningarna, via dotterbolag, som har en egen arena som visar störst eget kapital i och med deras arenatillgångar.
Mycket av de positiva siffrorna som svensk fotboll visar upp går att spåra till Malmö FF:s Europaspel. Även Elfsborgs kval till Europa League genererade stora intäkter. En något mer vanligt förekommande positiv aspekt är arrangemanget av Gothia Cup som BK Häcken varje år är med och anordnar, 62 miljoner kronor i intäkter genererade det cuparrangemanget.
5.3 Svenska Fotbollförbundets elitlicens
Sedan år 2002 måste de allsvenska klubbarna erhålla en elitlicens från Svenska Fotbollförbundet. Elitlicensen handlar i mångt och mycket om att man ska ha ett eget kapital som i boksluten är minst lika med noll. Klubbarna måste varje år ansöka om en elitlicens och det baseras på föregående års bokslut (Sahlström, 2002). För att erhålla elitlicensen ska man uppfylla en del kriterier. Kriterierna är uppdelade i två kategorier, A- och B- kriterier. Uppfylls inte A-kriterierna berättigas inte den licens som krävs för att delta i det allsvenska seriesystemet. Uppfylls inte B-kriterierna kan en påföljd utdömas men licensen kan fortfarande utdelas (Svenska Fotbollförbundet 2014 s. 3-4).
A-kriterier:
• Varje förening ska ha minst en godkänd eller auktoriserad revisor; • Räkenskapsår och verksamhetsår ska följa kalenderår;
• Senast den 16 mars ska den av styrelsen och revisorerna samt årsmötet godkända årsredovisningen, inklusive förvaltnings- och revisionsberättelse vara SvFF tillhanda;
• Förening får inte ha negativt eget kapital i årsredovisningen per den 31 december och åtgärdande vid negativt eget kapital; Se vidare Kapitel 7, Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital
• Inga förfallna skulder får finnas per 31 augusti avseende betalningar till professionella spelare, och i förekommande fall klubbdirektör, ekonomichef, medieansvarig, läkare, fysioterapeut, säkerhetsansvarig, supporterombudsman, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag samt ungdomsansvarig, till Skatteverket avseende skatter och arbetsgivaravgifter, till SvFF, Specialdistriktsförbund eller annan medlemsförening och till utländska klubbar avseende spelarövergångar, som inte kan kvittas mot klara och förfallna fordringar;
• Senast den 1 oktober ska, det av styrelsen, underskrivna uttalandet att klubben inte saknar ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten under hela nästkommande år vara SvFF tillhanda.
B - kriterier:
• Senast den 31 mars ska den av SvFF fastställda ekonomirapporten avseende det gångna verksamhets- och räkenskapsåret vara SvFF tillhanda;
• Räkenskaperna ska följa en av Förbundsstyrelsen föreskriven kontoplan.
Svenska elitfotbollsföreningar i Allsvenskan eller de klubbar som kvalificerar sig till Allsvenskan måste alltså genomgå två olika klubblicensprövningar. En för den svenska elitlicensen och även Uefas licensprövning. Skulle inte elitlicensen A-kriterier uppfyllas nekas klubben licensen, vilket innebär att klubben ej får delta i den aktuella serien. Klubben kan därmed bli degraderas till en lägre serie. Skulle B-kriterierna inte uppfyllas kan klubben bestraffas med tillrättavisning eller böter upp till 500 000 kronor (Svenska Fotbollförbundet 2014 s. 8-10).